OMSLAG Bamsegympa i Smedby. Foto: Malin Gustafsson.

Välfärdsbokslut 2010

OMSLAG Bamsegympa i Smedby. Foto: Malin Gustafsson.

Kalmar kommuns områdesindelning för centralorten SNURROM BJÖRKENÄS BJÖRKUDDEN KRAFSLÖSA VIMPELTORPET NORRLIDEN BERGAVIK KLÄCKEBERGA BERGA INDUSTRIOMRÅDE DJURÄNGEN BERGA FUNKABO FLYGSTADEN HAGBYGÄRDE SKÄLBY GETINGEN TALLHAGEN OXHAGEN NORRGÅRDSGÄRDET SVANEBERG GAMLA INDUSTRIOMRÅDET VARVSHOLMEN MALMEN TEGELVIKEN KVARNHOLMEN SANDÅS BREMELYCKAN ÄNGÖ GAMLA STAN STENSBERG HAMNEN KALMARSUNDSPARKEN STENSÖ 0 0.5 1 2 3 4 Kilometers Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret 2011 Karta över områdesindelning i Kalmar centralort.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FÖRORD 7 2 INLEDNING 9 2.1 Uppdrag och utgångspunkter 9 2.2 Arbetsprocess 10 2.3 Definitioner av centrala begrepp i rapporten 11 2.4 Folkhälsa i olika perspektiv 17 2.5 Den ojämlikt fördelade hälsan 17 2.6 Lokala mål, Kalmar kommun 19 2.7 Budgetmål och uppdrag 22 2.8 Tre strategiska områden i rapporten 24 3 KALMAR KOMMUN 26 3.1 Befolkningsutveckling 26 3.2 Befolkningsstatistik 28 3.3 Fler födda utomlands 30 3.4 Barn 3.5 Äldre 31 33 3.6 Flyttningar 35 4 HÄLSANS FÖRUTSÄTTNINGAR 36 4.1 Medellivslängd 36 4.2 Utbildningsnivå 37 4.3 Ungdomar och utbildning 40 4.4 Utbildning och etnisk bakgrund 45 5 GODA LIVSVILLKOR 51 5.1 Delaktighet och inflytande 51 5.2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 65 5.3 Ungas ekonomi 76 5.4 Sysselsättning och arbetsmarknad 77 6 HÄLSOFRÄMJANDE LIVSMILJÖER OCH LEVNADSVANOR 99 6.1 Hälsa i arbetslivet 99 6.2 Ohälsotal 112 6.3 Fysisk miljö och social hållbarhet 116 6.4 Trygg miljö 127 6.5 Levnadsvanor 136 6.6 Amning 146 7 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL 151 7.1 Alkohol 151 7.2 Narkotika 154 7.3 Dopning 154 7.4 Tobak 154 7.5 Spel 156 [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 5 (157)

6 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

1 Förord Det finns många skäl att skapa bättre förutsättningar för folkhälsan. Såväl i perspektiv av individens rättigheter som samhället i sin helhet. Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor per år. Dessa kostnader kan minskas, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet, minskat bruk av alkohol och tobak och att förebygga skador. Det finns också ett starkt samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. För den enskilde individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska villkoren. Ur ett samhällsperspektiv ger god hälsa ökat arbetskraftsdeltagande, fler produktiva år och högre produktivitet. En god hälsa bidrar till ekonomisk utveckling och tillväxt för individen, näringslivet och samhället. Aktiva politiska beslut för att förbättra folkhälsan är därför viktiga för att stödja en hållbar lokal och regional tillväxt. Sedan 2003 har Sverige en nationell folkhälsopolitik, 2003 antogs propositionen Mål för folkhälsan (2002/03:35) och 2008 presenterades propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Kommunfullmäktige i Kalmar kommun tog 2002 beslut om att utveckla det lokala folkhälsoarbetet och gav kommunledningskontoret i uppdrag att leda ett processinriktat utvecklingsarbete som skulle innefatta upprättande av välfärdsbokslut, hälsokonsekvensbedömningar och folkhälsoplaner. Välfärdsbokslut 2010 är det tredje bokslutet utvecklingsenheten tagit fram. Det finns två huvudsyften med välfärdsbokslutet; det första är att ge kommunstyrelsen överblick över hur folkhälsan och människors tillgång till välfärd har utvecklats och om den kommunala verksamheten får de resultat som uttrycks i kommunens budget. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att det underlättar för beslutsfattare att göra strategiska val och prioritera bland föreslagna åtgärder. Välfärds- och folkhälsofrågorna berör ett stort antal sektorer och aktörer inte minst i lokalsamhället. Vi har därför stävat efter en bred delaktighet i framtagandet och kommer under våren 2011 att arrangera ett antal dialogmöten och avstämningar med företrädare för både offentliga aktörer, näringsliv och den ideella sektorn. Arbetet med välfärdsbokslut 2010 leddes initialt av Carina Karlsson på Kommunledningskontorets utvecklingsenhet men har sedan december 2010 samordnats av Ann-Sofie Lagercrantz. Vi vill här passa på att tacka Carina för ett utomordentligt grundligt och gediget arbete, samt rikta ett stort tack till Susanne Eriksson, Kommunledningskontoret, Torbjörn Hansson, Barn- och ungdomsförvaltningen och Kaja Hallén-Holmström, Kultur- och fritidsförvaltningen, för hjälp med statistisk data och bearbetning. Vår förhoppning är att välfärdsbokslutet för Kalmar kommun 2010 ska fungera som ett viktigt analysverktyg och ge ett bra underlag för kommande politiska strategiska val och prioriteringar när det gäller satsningar för kommunens framtid och kalmarbornas välfärd. Kyrre Dahl Utvecklingschef Kalmar kommun Ann-Sofie Lagercrantz Utvecklingsledare, social hållbarhet Kalmar kommun [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 7 (157)

8 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

2 Inledning 2.1 Uppdrag och utgångspunkter Bakgrund Detta välfärdsbokslut är det tredje som Kalmar kommun tagit fram på uppdrag av kommunfullmäktige. Det första gjordes 2004. Uppdraget formulerades på följande sätt i kommunfullmäktiges beslut i december 2002: Kommunledningskontoret får i uppdrag att leda ett processinriktat utvecklingsarbete som innefattar upprättande av välfärdsbokslut, hälsokonsekvensbedömningar och folkhälsoplaner. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna redovisas könsuppdelat. I analysen beaktas särskilt socioekonomiska förhållanden, etnicitet, förutsättningar för barns hälsa samt i viss utsträckning äldres hälsa. Ambitionen är dock att också redovisa indikatorer och kunskap ur ett totalt hållbarhetsperspektiv för den sociala aspekten och utifrån ett utvecklingsperspektiv för Kalmar kommun. Välfärdsbokslutet vänder sig i första hand till politiker i Kalmar kommun som genom sina beslut på olika sätt skapar förutsättningar för en socialt hållbar utveckling och en positiv utveckling av en god hälsa för hela befolkningen. Det kan också användas av lokala myndigheter och organisationer som arbetar med utvecklingsfrågor, i undervisning på olika nivåer och det vänder sig också till en intresserad allmänhet. Arbetet med välfärdsbokslut i Kalmar kommun Arbetet med Kalmar kommuns välfärdsbokslut har sedan starten 2004 utvecklats på flera sätt. 2005 presenterade kommunen sitt första välfärdsbokslut uppdelat på områdesnivå. På detta sätt uppmärksammades geografiska skillnader i hälsa och välfärd, vilket gav arbetet en viktig dimension som skapade förutsättningar för ett mer träffsäkert och effektivt utvecklingsarbete. Det här bokslutet är en uppföljning av tidigare välfärdsbokslut för Kalmar kommun och presenterar för första gången jämförande statistik på områdesnivå över tid. På sikt kan detta ge värdefull information om hur kommunen utvecklas i ett välfärdsperspektiv. En tydlig ambition om att all statistik ska vara könsuppdelad har funnits genom hela arbetet för att kunna utläsa eventuella skillnader. Det välfärdsbokslut du håller i din hand är indelad i tre strategiska områden där målområden som är inbördes beroende av varandra hanteras i ett sammanhang. Det övergripande folkhälsomålet med dess elva delområden skiljer sig åt på så sätt att de tre första kan sägas handla om strukturer på samhällsnivå, medan övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. Den valda indelningen som används av statens folkhälsoinstitut i Folkhälsopolitisk rapport ska förhoppningsvis öka användbarheten av välfärdsbokslutet eftersom det blir mer ändamålsenligt för en analys och då aktörerna som har en viktig roll inom respektive strategiskt område skiljer sig åt. Välfärdsbokslutet har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens olika förvaltningar och verksamheter. Syftet med denna process är att tillsammans ta fram lokalt förankrade indikatorer relaterade till kommuninvånarnas hälsa och välfärd, som skapar en gemensam plattform för politiska prioriteringar för verksamheterna att arbeta utifrån. En central roll i arbetet har legat på kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet då mycket av de data som används har behövts bearbetats av deras medarbetare för att bli användbar i arbetet. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 9 (157)

2.2 Arbetsprocess Vad bestämmer hälsan urval av indikatorer I arbetet med att följa folkhälsan utgår vi från faktorer som påverkar hälsan. Genom att följa upp de faktorer som påverkar hälsan istället för sjukdomar får man en snabb indikation på hur läget är på väg att förändras. Denna indikation kan vara ett betydelsefullt underlag för politiska beslut. Det är många faktorer som påverka hälsan biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer. En del är påverkbara, inte minst via politiska beslut i till exempel sysselsättnings- och utbildningspolitik, medan andra handlar om individens egna val, som ex rök- eller motionsvanor. Även om individens egna val har mycket stor betydelse för hälsan, är det viktigt att komma ihåg att politiska och organisatoriska beslut om villkor och förutsättningar för att göra goda val, är faktorer som till stor del ligger på samhälls- och strukturnivå. Faktorer som arv, kön och ålder inverkar också på folkhälsan. Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer Statistik Statistik har i så hög utsträckning som möjligt delats upp på stadsdelsnivå, ålder, kön och etnicitet. Detta mot bakgrund av att hälsan är geografiskt och socialt ojämnt fördelad i befolkningen. Vid presentation av områdesstatistik används överlag jämförande mått över Kalmar kommun, Kalmar tätort och Södra kommundelen, för att få en övergripande bild. När inte områdesstatistik har varit möjlig att ta fram, till exempel på grund av ett för litet urval i populationen, har Kalmar kommun jämförts med Kalmar län och Riket. Val av indikatorer har gjorts i relation till deras vedertagna betydelse för folkhälsan och att de har relevans för att följa upp lokala mål för som påverkar hälsan och dess fördelning i Kalmar. Den statistik som presenteras i rapporten har framförallt hämtats från officiella och nationella databaser som Statistiska centralbyrån (SCB) och Folkhälsoinstitutets databas (FHI). Stort arbete har lagts ner på att åskådliggöra det statistiska materialet rent grafiskt och i rapporten presenteras statistiken överlag i tabeller och stapeldiagram. 10 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

I välfärdsbokslutet har Kalmar tätort delats upp efter stadsdelar i den mån det är möjligt Det här för att synliggöra skillnader mellan de olika delarna då den sociala miljön man lever och verkar i har mycket stor betydelse för hälsan. Förändringar hat skett i indelningen under de senaste åren. Det här bokslutet hamnar i övergången mellan dessa uppdelningar och det kan påverka vissa jämförelser. Följande indelning av områden har gjorts i tidigare välfärdsbokslut: Kalmar tätort Berga by Bergavik och Björkenäs Djurängen Funkabo och Berga Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö Getingen, Tallhagen och Norrgårdsgärde Krafslösa och Vimpeltorpet Kvarnholmen och Ängö Malmen Norrliden Oxhagen Tegelviken, Johannesborg och Sandås Övriga delar av kommunen Halltorp Lindsdal Ljungbyholm Läckeby Påryd Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö Rockneby, Drag och Revsudden Smedby Trekanten Tvärskog Vassmolösa och Hagby Södra kommundelen: Halltorp, Ljungbyholm, Påryd, Tvärskog och Vassmolösa och Hagby Den indelning som görs i detta välfärdsbokslut bygger på kartan på sidan 2. 2.3 Definitioner av centrala begrepp i rapporten Social hållbarhet Hållbarhetsbegreppet introducerades första gången i Brundtlandkommissionens rapport Our common future 1987. Här definieras begreppet som "att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I regeringens En svensk strategi för hållbar utveckling (Rs 2003/04:129) finns en version för ett hållbart samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö I skrivelsen Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling från mars 2006 redovisas Sveriges strategi för en ekonomiskt, socialt och miljömässig hållbar utveckling. I rapporten står fyra utmaningar i fokus: Bygga samhället hållbart. Stimulera god hälsa på lika villkor. Möta den demografiska utmaningen. Främja en hållbar tillväxt. En hållbar utveckling bygger på de tre perspektiven social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet och där den sociala aspekten handlar om att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjlighet till en god livsmiljö utifrån skilda behov och förutsättningar. Detta uttrycks bland annat genom de strategiska målen för folkhälsopolitiken, integrationspolitiken, ungdomspolitiken, äldrepolitiken, jämställdhetspolitiken och handikappolitiken. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 11 (157)

Figur 2. Modell av begreppet hållbar utveckling. Fritt efter en förlaga från Värdeskaparna AB. Vad som menas med social och ekologisk hållbarhet har konkretiserats genom att Sveriges riksdag har tagit beslut om mål för folkhälsan och sexton miljökvalitetsmål. Arbetet med att utarbeta indikatorer för respektive område har sedan utvecklats inom ramen för olika myndighetsuppdrag. I regeringens strategi för hållbar utveckling från 2006 finns 87 indikatorer uppdelat på områdena hälsa, hållbar konsumtion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning, miljö/klimat och global utveckling. I arbetet identifierades tolv huvudindikatorer för att mäta om arbetet för en hållbar utveckling går åt rätt håll. De av regeringens indikatorer som också används i Kalmar kommuns välfärdsbokslut redovisas i rutan nedan. Hälsa: Medellivslängd, våld, psykosocial arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, rökning, alkoholkonsumtion, övervikt och motionsvanor. Ekonomisk utveckling: Sysselsättningsgrad, arbetslöshet. Social sammanhållning: Ekonomisk utsatthet, demografisk försörjningsbörda, ekonomiskt utsatta barn, utrikes födda i sysselsättning, sjukfrånvaro, lönegap mellan kvinnor och män, valdeltagande, grundkrav i skolan. Kursiv text anger huvudindikatorer. Källa: Regeringskansliet. Statens folkhälsoinstitut har också arbetat fram ett antal indikatorer för att mäta och följa upp utvecklingen inom folkhälsoområdet. De som följs upp i Kalmar kommuns välfärdsbokslut redovisas i rutan på nästa sida. 12 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

Delaktighet och inflytande i samhället: Valdeltagande, andel unga förstagångsväljare, socialt deltagande, socialt stöd. Ekonomiska och sociala förutsättningar: Inkomstojämlikhet, andel med låg ekonomisk standard bland barnfamiljer, andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel ungdomar med låg ekonomisk standard, sysselsättning, arbetslöshet, ohälsotalet, utbildningsnivå, trygg och säker omgivning. Barn och ungas uppväxtvillkor: Barn och ungas inflytande, förskolepersonals utbildning, fullständiga betyg i grundskolan. Produkter och miljöer: Antal rapporterade skadade i olika miljöer. Skydd mot smittspridning: Uppföljning av barnvaccinationsläget. Sexualitet och reproduktiv hälsa: Antalet aborter, incidens av klamydiainfektion, anmälda sexualbrott. Fysisk aktivitet: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, andel med stillasittande fritid. Matvanor och livsmedel: Konsumtion av frukt och grönt, amningsfrekvens. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel: Totalkonsumtion av alkohol, dödlighet i alkoholrelaterad sjukdom eller skada, självrapporterad narkotikaanvändning, dödlighet. De tre hållbarhetsdimensionerna ger oss vägledning kring vad som är betydelsefullt för ett hållbart samhälle. De viktiga är sedan att vi förmår att göra något för att skapa den organisation och det samhälle vi vill ha. Det beskriver Värdeskaparna i Gävle som en fjärde dimension i hållbarhetsarbetet handlingskraft (figur 2). Handlingskraft är vår förmåga att både se problem och identifiera möjligheter i vår verksamhet och närsamhälle, samt att praktiskt genomföra aktiviteter och förändringar som tar oss dit vi vill. Organisationer med hög anpassningsförmåga förmår att se möjligheter i de utmaningar och problem vi ställs inför, vilket ofta ger både framgång, hållbar tillväxt och goda resultat. En svag handlingskraft leder till att inget händer oavsett en vision om ett hållbart samhälle. Vilken av dimensionerna inom hållbar utveckling som ges störst vikt varierar på sammanhang, i ett välfärdsbokslut är det den sociala dimensionen som följs upp, det innebär dock inte att de miljömässiga aspekterna är utan relevans. Nästan alla faktorer är beroende av varandra och frågan om hållbar utveckling berör alla, både individer, organisationer, företag och inte minst kommuner. Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera (Nationalencyklopedin). Välfärdsbokslut Ett lokalt välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Det är en återkommande analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen i kommunen. Välfärdsbokslut beskriver medborgarnas välfärd och hälsa utifrån det övergripande nationella folkhälsomålet och de bestämningsfaktorer och indikatorer som har störst betydelse för välfärd och folkhälsa och samtidigt är relevanta ur ett lokalt perspektiv. Välfärdsbokslut är ett underlag för politiska val av insatser och stimulerar en diskussion kring vägval i den lokala välfärdspolitiken. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 13 (157)

Foto: Jan Magnusson Hälsa Det finns ingen entydig definition av begreppet hälsa, synen på och kunskapen om hälsa har förändrats över tiden. Tidigare tillhörde begreppet den biomedicinska skolan. På senare tid används det mer för humanistiska ändamål, där meningsfullhet och välbefinnande ingår på ett tydligt sätt. Det finns tre huvudinriktningar där en kan beskrivas som klinisk hälsa; där utgår man helt enkelt från principen att hälsa är frånvaro av sjukdom. Man fokuserar på den fysiska kroppen och om provsvar visar att den fungerar har man god hälsa. En andra inriktning beskriver hälsa som funktionsförmåga. I den definitionen vidgar man det kliniska synsättet och erkänner till exempel att även människor med vissa funktionshinder kan anses ha god hälsa, om de klarar att fysiskt och psykiskt, leva ett normalt liv. I den tredje inriktningen har man tagit med både psykiska och sociala aspekter och anger att hälsa är lika med välbefinnande. Den mest spridda definitionen av hälsa inom den här inriktningen skrevs av Världshälsoorganisationen (WHO) redan 1948 och löd: Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom. WHO:s breda definition beskrivs som en markering. Organisationen ville argumentera för en hälsoutveckling som inte bara handlade om bättre sjukvård utan även om breda sociala reformer. Man ville vända uppmärksamheten mot de samhälleliga orsakerna som bidragande faktorer till sjukdomars utveckling och fördelning i befolkningen. På 1970-talet myntade WHO begreppet hälsa för alla där man ville uppnå en sådan nivå av upplevd god hälsa att det kan stödja människor att leva ett socialt och ekonomiskt produktivt liv. Man menade att hälsa skapas i integrationen mellan individ, omgivning och samhälle. Under 1980-90 talen utvecklade WHO sin syn på hälsa genom Ottawa charter (1986) där hälsofrämjande perspektiv dominerade och vid WHO-konferensen i Sundsvall 1991 förtydligade man målet för den individuella resursen genom att betrakta hälsa som en nödvändig förutsättning för mänskligt liv och social utveckling. Folkhälsa Folkhälsa kan enkelt beskrivas som det allmänna hälsotillståndet i ett land. Liksom hälsobegreppet har även begreppet folkhälsa utvecklats över tiden. Under 1930-, 40- och 50-talen talade man om folkhälsa i samband med folkhemmet och uppbyggnaden av det offentliga välfärdssystemet. 14 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

Under senare delen av 1900-talet talade man ofta om folkhälsa i samband med politiska ansvarsfrågor för hälsan i befolkningen. Idag när man talar om folkhälsa inbegrips ofta skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper, motverkande av olikheter, att skapa förutsättningar för att hela befolkningen ska ha tillgång till samma utvecklingsmöjligheter till ett långt, friskt, rikt och jämlikt liv där arbetet för jämställdhet är en viktig del. Barnfattigdom Det finns flera sätt att definiera fattigdom. Definitionerna bygger på de normer som finns i samhället. Inom EU används i huvudsak ett relativt fattigdomsbegrepp som innebär att fattigdomsgränsen går vid högst 50 eller 60 procent av landets medianinkomst. Fattigdom kan också definieras med absoluta ekonomiska mått, det vill säga inkomster som understiger en viss gräns. Gränsen kan sättas olika beroende på land och sammanhang. Relativa mått på fattigdom mäter i första hand inkomstskillnader inom ett land. Det finns både för och nackdelar med detta sätt att definiera och mäta fattigdom. En fördel är att det visar hur stor del av befolkningen som av ekonomiska skäl måste avstå från sådant som de flesta i samhället har tillgång till. En nackdel med ett relativt fattigdomsmått är det inte säger något om pengarna räcker till de nödvändiga levnadsomkostnaderna eller inte. Rädda Barnens definition, som är den vi använder oss av i välfärdsbokslutet, utgår från två separata mått: Låg inkomststandard. Försörjningsstöd (socialbidrag). Med denna definition räknas familjer som antingen har låg inkomststandard eller lever med försörjningsstöd som fattiga. Det innebär att överlappningen barn i familjer som både har låg inkomststandard och försörjningsstöd räknas bort, annars skulle dessa familjer räknas in två gånger. Låg inkomststandard. Inkomststandarden beräknas genom att dividera familjens disponibla inkomst men en norm för levnadsomkostnader, som är justerad efter familjens sammansättning. Normen består av baskonsumtion av till exempel mat och kläder, boendeutgifter samt eventuella fackföreningsavgifter och barnomsorgskostnader. Vid inkomststandard 1,0 har familjen precis tillräckliga inkomster för att klara de mest nödvändiga utgifterna. Värden under 1,0 räknas som låg inkomststandard, medan värden på 2,0 eller högre räknas som hög inkomststandard. Försörjningsstöd. Sedan 1998 fastställer riksdagen en riksnorm som kommunerna inte får understiga. Kommunernas socialtjänst gör en individuell prövning av rätten till försörjningsstöd. Enbart hushåll som inte kan försörja sig på annat sätt kan få stöd. Överlappningen mellan låg inkomststandard och försörjningsstöd Det finns flera skäl att kombinera de två måtten. Låg inkomststandard och försörjningsstöd är mått som delvis fångar in olika delar av befolkningen och mäter olika slags ekonomisk utsatthet. Det beror på faktorer som: Tid. Låg inkomststandard är beräknad utifrån hela årets inkomster, medan försörjningsstöd kan delas ut till familjer som haft låg inkomst del av året. Nivåer. Nivåerna i försörjningsstödet kan variera från olika kommuner samt för bedömning av enskilda ärenden. Attityder till socialbidrag. Vissa hushåll är berättigade till försörjningsstöd men avstår från att söka. Kvalificering. De förbehåll som finns i socialbidragssystemet kan påverka hushållens möjlighet att få försörjningsstöd. Det kan handla om huruvida man får ha bil eller storlek på bostad etc. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 15 (157)

Foto: Jan Magnusson Trygghet Enligt Nationalencyklopedin är trygghet detsamma som en upplevd känsla av att vara trygg. Det kan till exempel handla om att kunna lita på sina grannar om man behöver hjälp. SWECO Sustainable engineering and design har definierat trygghet såsom en subjektiv upplevelse av att känna kontroll över en situation och tillit till andra människor man möter. Säkerhet Enligt Nationalencyklopedin är säkerhet det samlade resultatet av åtgärder eller egenskaper (anordningar och rutiner) som minskar sannolikheten för att olyckor eller andra oönskade händelser ska inträffa. Ohälsotal Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller alltså inte dagar med sjuklön från arbetsgivaren. Ohälsotalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning (inklusive förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Alla dagar är omräknade till heldagar. Två dagar med halv ersättning blir därför en dag. 16 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

2.4 Folkhälsa i olika perspektiv Internationellt/Nationellt/Lokalt Hälsa är en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Sverige har ställt sig bakom FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt WHO:s konstitution, som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. Europa, Sverige och Kalmar län har flera gemensamma utmaningar när det gäller hälsa. I EU:s hälsostrategi och i Hälsoprogrammets grunddokument beskrivs de största gemensamma folkhälsoutmaningarna i ett europeiskt perspektiv: En åldrande befolkning med ändrade sjukdomsmönster som gör att det är viktigt att främja hälsa under hela livscykeln med särskilt fokus på barn och ungdomar. Hot mot hälsan såsom smittsamma sjukdomar, terrorhot och påverkan av klimatförändring. Icke smittsamma sjukdomar som kan påverkas av livsstilsfaktorer, rökning och övervikt nämns som särskilda riskfaktorer. Mikrobiell resistens mot antibiotika samt sjukhusinfektioner. Teknisk utveckling inom hälso- och sjukvårdssystem för en hållbar framtid. Den ojämlikt fördelade hälsan. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden är en kompassriktning för att nå social hållbarhet (prop. 2002/03:55 och 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Mål för folkhälsan Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. 4. Hälsa i arbetslivet. 5. Miljöer och produkter. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Skydd mot smittspridning. 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 9. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. 2.5 Den ojämlikt fördelade hälsan Utländsk bakgrund Föräldrarnas bakgrund påverkar hela livet. Personer födda i Sverige, vars föräldrar är födda utomlands, bildar familj och skaffar barn i mindre utsträckning än personer födda i Sverige vars föräldrar också är födda här. Det har också större risk att dö yngre åldrar. Andelen förvärvsarbetande är lägre och personer med utrikes födda föräldrar har sällan ledande befattningar och är oftare överkvalificerade för sina jobb (SCB, Demografisk analys 2010:2). Födda i Sverige ändå olika). Hälsoproblemen hos personer med utländsk bakgrund skiljer sig mellan olika grupper beroende på olika ursprung. Hälsan kan ha att göra med det samhälle personen har flyttat ifrån, migrationspro- [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 17 (157)

cessen eller hur tillvaron i det svenska samhället blir (Socialstyrelsen 2009). Studien Födelselandets betydelse visar på skillnader i både den fysiska och psykiska hälsan mellan utlandsfödda och Sverigefödda Personer med HBT-identitet Av rapporten Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation (Statens folkhälsoinstitut 2005) framgår att en betydligt större andel personer med hbt-identitet hade en dålig hälsa jämfört med den övriga befolkningen. Andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande var dubbelt så stor bland homo- eller bisexuella personer jämfört med den övriga befolkningen. Personer med hbt-identitet var även socialt utsatta, med bristande socialt stöd samt utsatthet för hot och våld i större utsträckning än den övriga befolkningen. Exempelvis rapporterade 46 procent av de homo- och bisexuella männen i åldern 16-29 år att de hade varit utsatta för våld under de senaste 12 månaderna jämfört med 10 procent av de unga männen i den övriga befolkningen (Winzer & Boström 2007). Personer med funktionsnedsättning Ungefär 1.5 miljoner människor i åldern 16-84 år har en funktionsnedsättning (Arnhof, 2008). Att ha en funktionsnedsättning behöver i sig inte betyda försämrad hälsa, men personer med en funktionsnedsättning löper högre risk för ohälsa. En stor del av samhällets samlade ohälsa finns i denna grupp. Men runt en tredjedel av ohälsan i gruppen uppskattas vara påverkbar så kallad onödig hälsa. Ohälsan bland personer med funktionsnedsättning har ofta samband med ohälsosamma levnadsvanor: fler röker dagligen, sitter stilla på fritiden, har ett högt BMI jämfört med den övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning har också oftare kortare utbildningar och har sämre ekonomiska villkor än övriga befolkningen. Grupper med funktionsnedsättning har också sämre tillgång till sysselsättning på arbetsmarknaden (Socialstyrelsen, 2010). Risken för våld är större bland kvinnor med fysiska och psykiska funktionshinder samt äldre med få sociala kontakter. Könsskillnader Rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning. Överlevnad i bröstcancer är lägre bland kvinnor med lägre utbildning. Ensamstående kvinnor med barn har mer besvär av värk, oftare nedsatt psykiskt välbefinnande, röker mer och överviktiga är vanligare. Ensamstående kvinnor är en våldsutsatt grupp och 15 procent av alla ensamstående kvinnor med små barn har utsatts för våld i hemmet. Vissa grupper avstår oftare än andra från att hämta ut sina läkemedel: ensamstående med barn, arbetslösa, personer med sjuk eller aktivitetsersättning, personer med ekonomiskt bistånd och de som har höga avgifter för läkemedel. Ensamstående kvinnor med barn avstår i tre gånger så hög utsträckning som befolkningen i sin helhet. Kvinnor rapporterar ofta en sämre hälsa än män. Män lever däremot generellt kortare tid än kvinnor. Detta förhållande brukar omnämnas som hälsoparadoxen. Barn och unga Bland barn ökade övervikten kraftigt från 1980-talet till 2000-talet men nu tycks ökningen plana ut. Idag är 15-20 procent av alla barn överviktiga och 3-5 procent är feta. 18 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

Astma och födoämnesallergier är vanligare bland barn till föräldrar i lägre socialgrupper. De får dessutom allvarligare symtom av sin astma än barn i högre socialgrupper (Folkhälsorapporten 2009, Socialstyrelsen). Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låga inkomster. Flera indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanlig bland yngre kvinnor men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest och för alkoholförgiftning. Under sista åren har dödligheten bland unga män ökat något till följd av en liten ökning i flera dödsorsaker, nämligen skador, alkoholrelaterade dödsorsaker och möjligen även självmord (Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen). Äldre Ensamboende äldre kvinnor riskerar ett liv i fattigdom, eftersom deras sammanlagda inkomster i livet och därmed också pension oftast är lägre än männens. Fattigdom innebär i sig en hälsorisk. När befolkningen åldras ökar också antalet äldre människor med funktionsnedsättning. Att förebygga funktionsnedsättning under senare del av livet är en viktig folkhälsofråga. Funktionsnedsättning minskar ofta äldre människors livskvalitet, ökar risken för långvarig sjukhusvistelse eller boende på sjukhem och en för tidig död. (Healthy Ageing, Statens folkhälsoinstitut 2007). Andelen äldre som uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott har ökat, men bland kvinnorna är det framför allt de yngre pensionärerna som rapporterar bättre hälsa. Bland männen har förbättringar av det allmänna hälsotillståndet skett i alla åldersgrupper. Besvär med ängslan och oro samt sömnbesvär är vanligt förekommande bland äldre. Kvinnor konsumerar betydligt mer psykofarmaka än män. Dock är det fler män än kvinnor som begår självmord. En fjärdedel av alla självmord begår av personer över 65 år. I Sverige beräknas 142 000 människor lida av demenssjukdom. Det finns fler dementa kvinnor än män, dels beroende på att kvinnor löper högre risk att drabbas, dels för att deras andel i befolkningen är högre än männens i de äldsta åldersgrupperna. 2.6 Lokala mål, Kalmar kommun Lokala mål för folkhälsan uttrycks i Kalmar kommuns budget och ekonomiska planering. I budget för 2010, ekonomisk planering 2011-2012, Vision, prioriteringar och resurser uttrycks det på det sätt som anges nedan. Kulturen och idrotten I Kalmar ska finnas ett rikt kultur- och fritidsliv präglat av mångfald och eget skapande. Kalmars historiska kulturmiljöer är en unik resurs. Demokrati, solidaritet och kreativitet liksom tillväxt och attraktivitet stärks genom ett levande kultur- och föreningsliv. Även om vuxnas behov av kultur och fritidsaktiviteter ska uppmärksammas prioriteras självklart stödet till barns och ungdomars aktiviteter. Fler jobb I Kalmar ska företagsklimatet vara gott. Nya jobb ska prioriteras och arbetslöshet ska motverkas. Den lokala arbetsmarknadspolitiken ska användas aktivt och användas till att bl.a. ge ungdomar möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har ett gott utgångsläge, då vi tvärtom vad vi har varit vana vid, har lägre ungdomsarbetslöshet än rikssnittet. Vår ambition är att behålla detta utgångsläge. Nya bostäder I Kalmar ska bostadspolitiken vara offensiv. De nya bostadsområden som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. De ska byggas för olika upplåtelseformer. Vi kommer särskilt att prioritera privata aktörer som vill bygga hyresrätter. Var och en ska kunna hitta en tillgänglig bostad som passar hans eller hennes behov. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 19 (157)

Foto: Boppe Perhamn Demokrati och inflytande I Kalmar ska invånarna ha god insyn i beslutsfattandet. Var och en ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. De förtroendevaldas samspel med och lyhördhet inför kommunens invånare ska därför stärkas genom mer utvecklade kontaktytor, exempelvis utvecklingsdialoger, förenklade folkomröstningar, paneler och fokusgrupper. De kommunala verksamheterna ska uppmuntra till brukarstyrelser med ett växande ansvarstagande. Det ideella föreningslivet är en viktig resurs i arbetet för ökat brukarinflytande. Barn och ungdomar kommunens framtid I Kalmar ska förskolor och skolor hålla hög kvalitet. Detta betyder att barn och elever ska utvecklas allsidigt såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Varje barns och varje elevs unika utveckling ska stödjas och stärkas genom varierade arbetssätt, exempelvis genom utvecklade estetiska arbetsformer. I Kalmar ska unga människor kunna se en framtid med sådana möjligheter till utbildning, arbete och bostad att man kan välja att bo kvar i kommunen. Man ska kunna påverka sin vardag, oavsett om man är myndig, om man är duktig i skolan, om man känner en politiker, om man är föreningsaktiv eller inte. Att kunna påverka sitt eget liv är avgörande för tilliten till samhället och medmänniskorna. Därför ska barn och ungdomars synpunkter alltid inhämtas när beslut som berör dem ska fattas. Barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. Trygg äldreomsorg I Kalmar ska äldres liv präglas av trygghet, kvalitet och delaktighet. Var och en ska kunna åldras med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ges reella möjligheter till inflytande över den egna boendesituationen samt ha tillgång till god omsorg. Kommunens ska erbjuda en mångfald av boendeformer. Äldres inflytande ska aktivt stödjas genom pensionärsrådet och genom riktat stöd till pensionärsorganisationer. Behovet av kultur- och fritidsaktiviteter ska uppmärksammas. Folkhälsa och livskvalitet I Kalmar ska alla kommuninvånare ges lika möjligheter och förutsättningar till god hälsa. Kommunen ska beakta de många olika faktorer som påverkar folkhälsan som till exempel medborgarnas 20 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

inflytande, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda kost och levnadsvanor. Därigenom förbättras möjligheten till en hög livskvalitet för alla. Ett mångkulturellt Kalmar I Kalmar ser vi ett mångkulturellt samhälle som en stor tillgång såväl socialt som ekonomiskt. I Kalmar ska vi välkomna flyktingar och invandrare eftersom vi har ett solidariskt ansvar, men också därför att Kalmar kommun behöver en växande befolkning. För att ett mångkulturellt Kalmar ska fungera måste kommunen arbeta aktivt för att människor med olika religiös, social och ekonomisk bakgrund kan leva, bo och arbeta tillsammans. Det integrationspolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att ge förutsättningar för individers egen försörjning och delaktighet i samhället. Vi ska kraftfullt förebygga och motverka segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Som en resurs i detta arbete ser vi vårt deltagande i den europeiska koalitionen av städer mot rasism och främlingsfientlighet. Tillgänglighet för alla I Kalmar ska människor med funktionsnedsättningar kunna leva ett aktivt, socialt och meningsfullt liv. Vi noterar med stolthet att kommunen har fått utmärkelsen En tillgänglig resa tack vare god standard hos kollektivtrafiken. Var och en ska ha möjlighet att både forma det egna livet och påverka samhället i stort. För att ge människor med funktionsnedsättning goda förutsättningar är det speciellt viktigt att kommunen erbjuder olika former av boende och sysselsättning, att kommunen aktivt stödjer arbetet i handikapprådet och övrigt föreningsliv samt arbetar för att tillgängligheten i samhället ständigt förbättras. Jämställdhet mellan kvinnor och män I Kalmar ska kvinnor och män, flickor och pojkar ges möjlighet att utvecklas efter sina intressen och förutsättningar. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter och skyldigheter och rättigheter. Vi ska självklart ha jämställda löner vilket innebär att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor fortlöpande ska åtgärdas. För att det långsiktiga arbetet ska lyckas krävs att vi genom speciella satsningar på att öka medvetenheten om jämställdhet, genus och makt. Särskilt ska våld mot kvinnor förebyggas och motverkas. Drogfrihet I Kalmar ska bruket av droger aktivt bekämpas. Samhällets alla aktörer, myndigheter, ideella organisationer och enskilda behöver mobiliseras om vi ska nå resultat i kampen mot droger. Särskilt prioriteras förebyggande insatser bland barn och ungdomar. Drogfria alternativ ska vara en självklarhet. Trygghet I Kalmar ska alla invånare känna sig trygga. Vid mätningar har det visat sig att Kalmar ligger långt framme i dessa avseenden. Det finns dock mer att göra. Vi ska arbeta med att eliminera utanförskap, otrygghet och orättvisor då de ökar risken för brottslighet, missbruk och andra sociala problem. Vi ska beakta trygghetsperspektivet vid fysisk samhällsplanering och stödja brottsförebyggande arbete. Naturen och staden I Kalmar ska kommunens kust- och vattenmiljö hålla god kvalitet. En attraktiv stadsmiljö samverkar med grönområden och tätortsnära naturområden. Vid planering av nya bostadsområden ser vi därför till att det för kommande generationer finns gröna lungor som berikar stads- och tätortsmiljöerna. Varsamma transporter I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vi sak hitta formen för samexistens mellan trafikslagen, där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I vår kommuns trafikplanering ska särskild hänsyn tas till gång- och cykeltrafikanter och till utveckling av kollektivtrafiken. Gång- och cykelnätverket ska förbättras och byggas ut. Genom [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 21 (157)

åtgärderna i cykelstrategin ska en profilering som Kalmar cykelstad förverkligas. I all trafikplanering ska barnens behov beaktas. Trafiken ska vara säker med låga hastigheter i bostadsområdena. 2.7 Budgetmål och uppdrag Delaktighet och inflytande i samhället I de distrikt som hade lägst valdeltagande 2006 röstade 64 procent av de röstberättigade, Målet är att inget distrikt ska ha ett lägre valdeltagande än 70 procent 2010 i valet till riksdag, landsting och kommun. Gymnasieungdomar och högstadieungdomars upplevelse av möjligheten att föra fram åsikter ska öka från cirka 12 procent till 25 procent 2014. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadskontoret, kultur och fritidsnämnden, servicenämnden och Kalmarhem AB, föreningar/organisationer och olika representanter för boende i området starta ett stadsförnyelsearbete för Oxhagen i centrala Kalmar. Ekonomiska och sociala förutsättningar Andelen barn 0-17 år som fanns i ekonomiskt utsatta hushåll var 9,6 procent 2005. Barnfattigdomen ska minska med 25 procent till 2014. Uppdrag och uttalande: Berörda nämnder har ansvar för att motverka barns utanförskap. År 2007 hade 5,6 procent av kommunens anställda utländsk bakgrund. Av kommunens invånare var motsvarande siffra 8,8 procent. Kommunens anställda med utländsk bakgrund ska motsvara kommunens andel 2011. Barn och ungas uppväxtvillkor Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på lika villkor visade att många unga i Kalmar upplever sömnbesvär, svår stress och nedsatt psykiskt välbefinnande. I åldersintervallet 16-24 år upplever närmare 9 procent av unga män och 33 procent av unga kvinnor svår stress. Var fjärde ungdom upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Målet är att barn och ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande ska öka förbättras med minst 25 procent till 2014. Särskilda insatser ska vidtas för att öka unga kvinnors psykiska hälsa då de könsmässiga skillnaderna är oacceptabels stora. Uppdrag och uttalande: Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret fick i Budget 2008 och ekonomisk planering 2009-2010 i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder/förvaltningar och landstinget utreda kostnaderna och placeringen av ett nytt familjecentrum för norra kommundelen. Planeringen ska utgå från att familjecentrumet placeras i Lindsdals centrum. Samlokalisering i befintlig eller planerad bebyggelse ska ske för att nå ett så effektivt lokalutnyttjande som möjligt. Uppdraget kvarstår. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med socialnämnden inleda samtal med närliggande kommuner, polismyndigheten och landstinget om intresse för att i samverkan inrätta ett så kallat barnahus. I uppdraget ingår också att redovisa kostnaderna för verksamheten. Hälsa i arbetslivet Sjukfrånvaron för kommunens anställda 2008 var 6,6 procent. Målet är att sjukfrånvaron ska minska till 5 procent 2012. 22 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

Miljöer och produkter För att öka tillgängligheten till kommunens lokaler ska enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade 2010. Utifrån specialstudier och brottsofferundersökningar har Brottsförebyggande Rådet uppskattat att endast 20-25procent av våldsbrott mot kvinnor i nära relationer anmäls. Målet är att antalet anmälningar ska öka (139 anmälningar i kommunen 2008) och att mörkertalet ska minska till 2014. Uppdrag och uttalanden: Kommunledningskontoret fick i den ekonomiska planeringen 2006-2008 i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder/förvaltningar ta fram en övergripande handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor och deras barn. Ett sådant program ska vara sektorsövergripande och långsiktigt. Uppdraget kvarstår. Insatser för att nå målet ska fokusera på fortsatt stöd och skydd till våldsutsatta, fortsatt utveckling av insatser riktade till våldsutövare, stärkt förebyggande arbete, ökad samverkan och ökade kunskaper. Kalmar kommun ska bidra till att all verksamhet inom kommunens gränser är fossilbränslefri år 2030. Vi ska under genomförandeperioden kontinuerligt kunna redovisa: minskning av de totala koldioxidutsläppen som 2012 ska vara högst 4,4 ton koldioxid per person. Minskning av transporternas koldioxidutsläpp som 2012 ska ha minskat med 20 procent jämfört med 1995 års siffror Årlig resandeökning i kollektivtrafiken med 10 procent utan ökade utsläppsmängder Fysisk aktivitet Unga män och kvinnor i åldern 16-24 år med övervikt ska minska med 15 procent till 2014. Siffrorna för övervikten var enligt Landstingets hälsoindex för 2005 23 procent av männen och 26 procent av kvinnorna i åldersspannet i kommunen. Ökning av cykeltrafiken i Kalmar, som 2012 ska ha ökat med 15 procent jämfört med 2008 års siffror. Matvanor och livsmedel Unga män och kvinnor i åldern 16-24 år med övervikt ska minska med 15 procent till 2014. Siffrorna för övervikten var enligt Landstingets hälsoindex för 2005 23 procent av männen och 26 procent av kvinnorna i åldersspannet i kommunen. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet ska minska sin totala konsumtion av alkohol med 50 procent till år 2010. I en undersökning 2004 angav 14 elever i årskurs 8 att de hade provat narkotika. Målet är att andelen elever i årskurs 8 som provat narkotika ska minska med 50 procent till år 2010. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 23 (157)

Foto: Jan Magnusson 2.8 Tre strategiska områden i rapporten Goda livsvillkor Omfattar målområde 1-3 i den nationelle folkhälsopolitiken och delar av målområde 6. Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskola och skola (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjlighet till arbete, ekonomisk självständighet och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande över samhället och i sitt eget liv (målområde 1) och att få tillgång till hälsa och sjukvård på lika villkor (målområde 6). Förutsättningarna för goda livsvillkor formas genom samhällsbeslut och med de strukturer som skapas genom besluten. Besluten kan gälla insatser demokratisk delaktighet, jämställdhet, diskriminering, regelverk för transfereringar, utbildningsinsatser, bostadsförsörjning, arbetsmarknadsinsatser med mera. Myndigheter, landsting och kommuner har en central roll i att skapa goda livsvillkor liksom ideella organisationer. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Om fattar målområde 4-10 i den nationella folkhälsopolitiken. Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). Förutsättningarna för hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom landsting, regioner, kommuner och ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. 24 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Omfattar målområde 11 och delar av målområde 6 i den nationella folkhälsopolitiken. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av ett överdrivet spelande. Kommunerna är centrala i arbetet och navet i det lokala förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika verksamheter, inte minst ideella organisationer. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 25 (157)

3 Kalmar kommun Karta som visar centralorterna i Kalmar kommun 3.1 Befolkningsutveckling Sveriges befolkning ökade med 84 335 personer till 9 340 682 under 2009. Det är den största ökningen sedan 1946. Bakom folkökningen under 2009 låg den rekordhöga invandringen och ett stort antal födda barn. Framför allt bidrog den låga utvandringen till att folkökningen blev så stor som den blev. Under 2009 föddes 54 237 flickor och 57 564 pojkar samtidigt som 49 298 kvinnor och 52 982 män invandrade; 46 388 kvinnor och 43 692 män avled medan 17 972 kvinnor och 21 268 män utvandrade. Mellan 2008 och 2009 minskade utvandringen med 13 procent. Inte sedan 1987 har utvandringen minskat så mycket; mellan 1986 och 1987 minskade den med 16 procent. Befolkningen har genom åren blivit allt äldre. Medellivslängden för nyfödda var under 1900-talets första årtionde lägre än 60 år. Idag beräknas medellivslängden för nyfödda flickor till drygt 83 år och för pojkar knappt 79 år. Dagens befolkning består bland annat av en stor andel personer i åldrarna 15-19, 40-44 och 60-64 år. Att dessa åldersgrupper är stora beror på ett högt barnafödande under delar av 1940-1960- och 1990-talen. Invandring har också påverkat dessa åldersgruppers storlek. De senaste årens ökning i barnafödande syns också på en ökad andel 0-4-åringar. För omkring 100 år sedan karaktäriserades befolkningen av många unga och betydligt färre äldre. År 1900 var 8,4 procent av befolkningen 65 år eller äldre, idag är siffran 18,1 procent i den åldern. 26 (157) [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010]

Diagram 1. Befolkningspyramid för 2010 och 1900, åldrar i femårsgrupper, andelen av hela folkmängden för respektive år. Källa: SCB. Inom de närmaste åren kommer en stor andel av befolkningen att nå pensionsålder, något som kraftigt påverkar försörjningsbördan. Den demografiska försörjningsbördan beskriver hur många barn och äldre som försörjs av personer i yrkesaktiv ålder. Detta är ett grovhugget mått men trots sin enkelhet torde måttet ändå rätt väl spegla skillnader mellan olika regioner och förändring över tid av försörjningssituationen. Sedan 1960-talet har försörjningsbördan varit relativt konstant och idag behöver en person i försörjningsaktiv ålder i genomsnitt försörja 0,71 personer i åldrarna 0-19 och 65 år och äldre. År 2060 beräknas försörjningsbördan ligga på 0,88 personer per person i yrkesaktiv ålder. Totalt för landet kommer försörjningskvoten enligt SCB:s beräkningar i stort sett förbli oförändrad de närmaste 10 till 15 åren. Därefter sker en markant uppgång, framför allt under 2020-talet, då fortfarande en betydande del av de stora årskullarna från 1940-talet är i livet och de inte riktigt lika stora årskullarna från 1960-talet börjar gå i pension. Den högsta försörjningskvoten i Sverige år 2000 hade Kalmar län, men en stor del av länen låg då ganska tätt samlade. Det var egentligen bara Stockholms och Uppsala län som skiljde sig från mängden. Gotlands län beräknas få den högsta försörjningskvoten år 2030 men Västernorrlands, Dalarnas, Norrbottens, Kalmars och Jämtlands län ligger på nästan samma nivå. Stockholm beräknas ha den i särklass lägsta försörjningskvoten, närmast följt av Uppsala län och de båda andra storstadslänen Skåne och Västra Götaland. Förskjutningen mot en allt mindre andel i yrkesaktiv ålder får naturligtvis på sikt effekt och återverkningar på både länders och kommuners ekonomiska och sociala utveckling, välfärd, hälso- och sjukvård samt den enskilda människans välbefinnande. I Kalmar län är befolkningen i genomsnitt äldre än i riket. Denna obalans kommer enligt SCBs beräkningar att förstärkas till år 2030 då endast hälften av befolkningen i länet beräknas vara i åldern 20-64 år. Endast 23 procent av arbetskraften i länet hade år 2000 eftergymnasial utbildning, vilket var en av de lägsta andelarna i landet. [Kalmar kommun Välfärdsbokslut 2010] 27 (157)