SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2014

SVERIGES HUMANITÄRA BISTÅND 2014 Sverige har en lång historia och erfarenhet av humanitärt bistånd både vad gäller policy och finansiering. Sveriges humanitära bistånd skiljer sig från utvecklingssamarbetet i att det har ett särskilt syfte - att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet för krisdrabbade människor. Det humanitära biståndet utgår från internationell humanitär rätt (IHR), humanitära principer (se bild 1) och principer om gott humanitärt givarskap (GHD). Sveriges humanitära bistånd ska motsvara globala humanitära behov, vara snabbt, flexibelt och samordnat samt främja ökat deltagande, lärande och innovation. Katastrofförebyggande och tidig återhämtning ska integreras i det humanitära biståndet, liksom ett jämställdhetsperspektiv. Bild 1: Humanitära principer Humanitet mänskligt lidande bör avhjälpas varhelst det uppstår. Opartiskhet det humanitära biståndet ska ges på grundval av nödlidande människors behov, utan åtskillnad avseende kön, etnicitet, religion eller politisk åskådning. Neutralitet det humanitära biståndet och de som genomför stödet får inte ta ställning i väpnad konflikt eller politiskt betonad meningsmotsättning där en humanitär biståndsinsats genomförs. Oberoende det humanitära biståndet ska vara oavhängigt från ickehumanitära hänsyn. Under 2014 eskalerade de humanitära behoven till rekordhöga nivåer 1, vilket satte stor press på det humanitära biståndet. Detta papper ger en översikt över det svenska humanitära biståndet 2014 vad gäller volym, kanaler och inriktning. 1. UTVECKLING & VOLYM Sveriges samlade humanitära bistånd uppgick 2014 till 5,2 miljarder kronor (5198 miljoner kronor) 2, vilket utgör cirka 4,7 % av globalt humanitärt bistånd. Det gjorde Sverige till den femte största humanitära bilaterala givaren efter USA, Storbritannien, Tyskland och Japan 3. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Bild 2: Sveriges samlade humanitära bistånd 2005-2014 (MKR) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1746 1884 1869 2374 2571 2699 2977 2796 2805 3023 1556 1452 1471 1908 2116 2088 2216 2208 2181 2175 1 Humanitära appeller steg från 12,9 till 17,9 miljarder USD under året. 2 Därutöver har även andra -anslag, främst Afrika och Irak, finansierat humanitär verksamhet för drygt 695MKR under året. 3 OCHA Financial Tracking Service (FTS). 1

Det humanitära biståndet utgjorde cirka 13 % av Sveriges totala bistånd 2014. Sveriges humanitära bistånd har ökat från 3,3 till 5,2 miljarder kronor sedan 2005 (Se bild 2). Sveriges humanitära finansiering utgår från Utrikesdepartementet () i form av ickeöronmärkt kärnstöd och från främst i form av land- och regions-baserade stöd. Under tioårsperioden 2005-2014 har 44,1 miljarder kronor betalats ut för humanitär verksamhet av och. 2. KANALER Sverige kanaliserar det humanitära biståndet genom olika humanitära organisationer baserat på deras komparativa fördelar: - Multilaterala organisationer för deras förmåga att leda, samordna och genomföra humanitära insatser och administrera humanitära fonder, - Rödakors-rörelsen för dess unika roll inom internationell humanitär rätt (IHR) och dess lokala kapacitet, -Organisationer i det civila samhället (CSO) för deras kompetens och kunskap om lokalbefolkning - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för dess roll i att stödja FNinsatser. Bild 4 : Fördelning av det humanitära biståndet - / 42% 58% Bild 3: Översikt över Sveriges humanitära bistånd Totalt 1. Multilaterala organisationer UNHCR 208 640 848 WFP 18 550 568 OCHA/CERF 0 510 510 UNDP/CHF 415 0 415 UNRWA 80 282 362 OCHA/ERF 232 0 232 OCHA 94 119 213 UNICEF 175 0 175 IOM 55 3 58 FAO 57 0 57 UNISDR 15 11 26 WHO 20 0 20 UNDP 0 4 4 1 369 2 119 3 488 2. Organisationer i det civila samhället (CSO) NRC 162 0 162 MSF 137 0 137 Rädda Barnen 116 0 116 ACF 82 0 82 Oxfam 64 0 64 Sv. Kyrkan 52 0 52 Isl. Relief 52 0 52 IRC 50 0 50 Diakonia 41 0 41 Plan 26 0 26 DRC 25 0 25 SMR 24 0 24 Övriga CSOer 93 6 99 924 6 930 3. Rödakorsrörelsen ICRC 450 50 500 SRK 180 0 180 630 50 680 4. MSB MSB 100 0 100 Totalt 3 023 2 175 5 198 Under 2014 utgick 42 % eller drygt 2,1 miljarder kronor av Sveriges humanitära bistånd i form av kärnstöd från och 58 % eller drygt 3 miljarder kronor i form av land- och regionbaserat stöd från (se bild 4). Kärnstödet gick främst till multilaterala organisationer medan det land- och regionbaserade stödet fördelades mellan multilaterala organisationer, rödakors-rörelsen, organisationer i det civila samhället (CSO) och MSB. 2

Bild 3 ger en översikt över Sveriges samlade humanitära bistånd 2014 enligt finansieringskanaler. Bild 5 ger en översikt över fördelning av svenskt humanitärt bistånd per kanal 2014. Under 2014 fördelades, i likhet med tidigare år, den större delen (67 %) av Sveriges humanitära bistånd genom multilaterala organisationer, 18 % genom civilsamhällesorganisationer (CSO), 13 % genom Rödakors-rörelsen och 2 % genom svenska myndigheter (MSB). Bild 5: Fördelning av Sveriges humanitära bistånd per kanal 2014 Rödakors -rörelsen 13% CSO 18% Svenska myndighet er 2% Multilaterala org. 67% Den största delen av det -administrerade stödet (97 %) kanaliserades via multilaterala organisationer och 2 % till Rödakorsrörelsen. En stor del av det humanitära stödet genom kanaliserades via multilaterala organisationer (45 %), 31 % via CSO-er, 21 % via Rödakorsrörelsen och 3 % via MSB. A. STÖRSTA KANALER De fem organisationer/kanaler som mottog mest humanitära medel 2014 inkluderade: FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), FN:s världslivsmedelsprogram (WFP), FN:s katastroffond (CERF) 4 som administreras av FN:s kontor för humanitär samordning (OCHA), Internationella rödakorskommittén (ICRC) och större humanitära land-fonder (s.k. Common Humanitarian Funds, CHF) 5 som administreras av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) (bild 6). 208 Bild 6: Största svenska humanitära kanalerna 2014 (MKR) 18 640 550 510 450 80 415 282 50 232 94 119 180 175 B. STÖD TILL MULTILATERALA ORGANISATIONER Sverige kanaliserade den största delen (67 %) av det humanitära biståndet genom multilaterala organisationer såsom FN och Internationella organisationen för migration (IOM). Biståndet uppgick totalt till drygt 3,4 miljarder kronor. Sverige ger stöd till multilaterala organisationer för dess roll att leda, samordna och genomföra humanitära insatser samt administrera humanitära fonder. De 5 multilaterala organisationer/kanaler som mottog mest humanitärt stöd under 2014 var UNHCR, WFP, humanitära fonder såsom CERF och CHF som administreras av OCHA och UNDP samt FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA). 61 % av det multilaterala stödet utgick från i form av kärnstöd. Kärnstödet ger organisationerna flexibilitet och förutsägbarhet. De största kärnstöden utgick till UNHCR, WFP, CERF/OCHA, UNRWA och OCHA. 4 CERF är en global humanitär fond som ger snabb finansiering till FN-organ för att svara upp mot humanitära behov i underfinansierade och större plötsligt uppkomna kriser. 5 CHF är en större land-baserad humanitär fond som ger snabb och förutsägbar finansiering till CSO-er och FN-organ för att svara upp mot prioriterade humanitära behov i utdragna humanitära kriser. 3

SS AFG SOM SYR S DRC PAK YEM CAR AFG ETH PALEST HAITI MYAN COL Av det multilaterala stödet utgjordes 39 % av s land- och regionbaserade stöd som går till specifika insatser i fält. De största land- och regionbaserade multilaterala stöden utgjordes av humanitära land-fonder (UNDP/CHF och OCHA/ERF), UNHCR respektive Unicef (se bild 7). Ett mindre FN-stöd utgick även till IOM, FN:s livsmedels och jordbruksorganisation (FAO), FN:s internationella strategi för minskning av katastrofrisker (UNISDR), FN:s världshälsoorganisation (WHO) och UNDP. Gemensamma humanitära fonder utgör en allt större del av Sveriges humanitära bistånd. 2014 uppgick stöd till humanitära fonder till 1157 miljoner kronor 6 eller 22 % av det totala humanitära biståndet, vilket är en ökning med drygt 170 miljoner kronor jämfört med 2013 (985 mkr). Det största humanitära fond-stödet gick till den globala katastroffonden (CERF) (510 mkr), följt av stöd till större land-fonder, s.k. CHF (415 mkr) samt till mindre humanitära landfonder s.k. Emergency Response Funds (ERF) 7 (232 mkr). 105 Bild 7: Humanitärt stöd till multilaterala organisationer 2014 (MKR) 208 18 640 80 550 510 415 282 232 94 119 175 55 57 15 3,0 11 20 4 Bild 8: Stöd till humanitära landfonder 2014 (mkr) 80 75 73 70 60 43 39 25 17 17 15 13 9 7 CHF stödet gick till 6 kriskontexter såsom Sydsudan, Afghanistan, Somalia, Sudan, Demokratiska Republiken Kongo och Centralafrikanska republiken och ERF-stödet till 9 kriskontexter såsom Syrien (både inom Syrien och regionalt), Pakistan, Jemen, Afghanistan, Etiopien, Palestina, Haiti, Myanmar och Colombia (se bild 8). Vad gäller fördelning av stöd genom de humanitära fonderna gick 100 % av CERF-stödet och 41 % av land-fond stödet till FN organisationer och cirka 60 % av CHF/ERF-stödet till CSO-er. De humanitära organisationer som mottog mest medel från humanitära fonder var WFP, Unicef, IOM och WHO. C. STÖD TILL ORGANISATIONER I DET CIVILA SAMHÄLLET Sverige stödjer civilsamhällesorganisationer (CSO-er) för deras specifika kompetens samt deras närhet till och kunskap om lokalbefolkning och lokala förhållanden. Sverige kanaliserade 18 % (930 mkr) av det humanitära biståndet till CSO-er. Svenskt stöd till CSO-er betalas ut av. Därutöver gick 53 % av stödet via CHF och 78 % av stöd till ERF till nationella och internationella CSO-er. 6 Därtill har s Afrikaanslag get ytterligare stöd till CHF I Sydsudan om 105 miljoner kronor under 2014. 7 ERF är en mindre land-baserad humanitär fond som ger snabb och flexibel finansiering till CSO-er (både nationella och internationella) och FN-organ för att svara upp mot oförutsägbara humanitära behov. 4

Norska flyktingrådet (NRC), Läkare utan gränser (MSF) och Rädda Barnen var de CSO-er som mottog mest humanitära medel från Sverige 2014 (liksom 2013). Totalt gav stöd till 27 CSOer under 2014. 162 137 Bild 10: Största stöd till CSO:er ( MKR) 116 82 64 52 52 50 41 26 142 Flera av CSO-stöden innefattade även stöd som syftade till att stärka det humanitära systemet inom olika områden såsom gender och behovsbedömningar 8. D. STÖD TILL RÖDAKORSRÖRELSEN Sverige stödjer den internationella Rödakors- och Rödahalvmånerörelsen för dess unika mandat och roll inom IHR, för dess högkvalitativa humanitära insatser i fält med unika möjligheter till humanitärt tillträde (Internationella Rödakorskommittén, ICRC) samt dess arbete med att stärka lokal kapacitet (Internationella Rödakorsfederationen, IFRC och Svenska Röda korset, SRK). Under 2014 kanaliserade Sverige 13 % (680 mkr) av det totala humanitära biståndet till Rödakorsrörelsen. Den största delen 79 % - av stödet till Röda Korset kanaliserades via ICRC (500 mkr) och 21 % via IFRC och SRK (180 mkr). Bild 9: Stöd till Rödakorsrörelsen 2014 (mkr) 450 50 ICRC 180 SRK E. STÖD GENOM MYNDIGHETER Svenskt humanitärt bistånd stödjer MSB för sin stödjande roll till FN-operationer inom olika områden såsom logistik och IT. Under 2014 uppgick MSB-stödet till 100 mkr (ca 2 %). 3. INRIKTNING A. PER SEKTOR Det är svårt att identifiera hur Sveriges humanitära bistånd fördelades per sektor på grund av att en stor del är icke-öronmärkt stöd (55 %) det vill säga kärnstöd som ger organisationer flexibilitet att bäst bistå med hjälp där behoven är som störst och humanitära fonder som svarar upp mot prioriterade humanitära behov i kris-kontexter. Dessutom är en stor del av det humanitära stödet fler-sektoriellt stöd (15 %), det vill säga svarar mot behov i flera sektorer (såsom stöd till ICRC, Unicef, UNHCR). 8 Assessment Capacities (ACAPS) med behovsbedömningar, Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) med internflyktingar (NRC) och Humanitarian Innovation Fund (HIF) för humanitära innovationer (Rädda Barnen), Harward Humanitarian Policy and Conflict Research (HPCR) med IHR, Active Learning Network for Accountability and Partnership (ALNAP) med lärande, Humanitarian Accountability Partnership (HAP) med ansvarsutkrävande, Humanitarian Policy Group (HPG) för policyutveckling, och International Council of Voluntary Organisations (ICVA) för lokala CSOer. 5

Därutöver hade Sverige ett relativt stort humanitärt stöd till sektorer såsom hälsa och samordning (bild 11). Sverige hade också, även om det är svårt att mäta, en relativt stor integrerad ansats för att stärka människors och samhällens kapacitet att skydda sig mot och återhämta sig från olika typer av kriser och katastrofer inom olika sektorer. B. PER REGION/LAND Det land- och regionbaserade stödet utgjorde 58 % av det totala svenska humanitära stödet 2014. För att säkerställa att stödet fördelas i enlighet med humanitära behov och sårbarhet, identifierar varje år ett antal större humanitära kriser och fördelar en del av den årliga budgeten till dessa kriser på basis av ett antal kriterier. VATSAN 2% Bild 11: Sveriges humanitära bistånd per sektor 2014 (FTS) Samordni ng 10% Hälsa 11% Flersektor 15% Skydd 2% Mat 2% Asien 20% Jordbruk 1% Icke specifik sektor 57% Bild 12: Regional fördelning 2014 Europa Amerika 1% 5% Afrika 49% avsätter också en reserv för uppkomna kriser under året. För att säkerställa snabb finansiering i dessa kriser, har utvecklat en snabbinsatsmekanism som möjliggör Mellanöst ern 25% humanitär finansiering inom alla livräddande sektorer globalt inom 24 timmar. Under året bidrog till att 248 snabba insatser utfördes i 35 länder. Under året gick merparten av Sveriges land och regionbaserade stöd gick till humanitära kriser i Afrika (49 %), följt av Mellanöstern (25 %) och Asien (20 %) (se bild 12). Bild 13: Humanitära kriser med störst humanitärt stöd 2014 (mkr) 130 449 50 HUM anslag Annat anslag 270 312 50 234 122 171167155153142132129124 De 5 humanitära kriser som mottog mest humanitärt stöd under året var i storleksordning: Syrien-krisen, Sydsudan-krisen, Sahel-krisen, följt av Somalia och Demokratiska republiken Kongo. Om stöd för humanitär verksamhet från utvecklingsanslag, såsom Afrika och Irak inkluderas, var Ebolaepidemin i Västafrika, Sydsudan-krisen, Syrien-krisen de kriser som mottog mest stöd för humanitär verksamhet (bild 13). Uppdaterad 150204 6