Datum Förundersökning 2015-02-05 Dnr 1999/310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2014-12-16 Fotodokumentation 2014-12-16 Sörby gård Sörby 3:6 Årsunda socken Sandvikens kommun Gästrikland FÖRUNDERSÖKNING SÖRBY GÅRD Länsmuseet Gävleborg har på uppdrag från fastighetsägaren Sörbygård, Fastighetsförvaltning AB, utfört föreliggande förundersökning av ovan nämnda fastighet. Syftet med undersökningen är att precisera fastighetens kulturhistoriska värde samt byggnadernas värdebärare. Undersökningen kommer att ligga som grund då en ny detaljplan för området ska tas fram. Planen behövs då fastigheten står inför ändrad användning. Sedan hösten 2014 används lokalerna till förskoleverksamhet. Förundersökningen har främst inriktats på huvudbyggnaden, mindre tid har lagts på de båda flyglarna. Förundersökningen har avgränsats till 24 arbetstimmar. Uppdraget utgörs av: Besiktningsbesök och fotodokumentation 2014-12-16. Besöket gjordes tillsammans med delägaren Håkan Sandin. Arkivstudier. Skriftlig sammanställning av resultatet i föreliggande dokument. Samtliga fotografier är tagna av Ulrika Olsson, Länsmuseet Gävleborg, om inte annat anges. Sörbygård Fastighetsförvaltning AB förvärvade fastigheten i början av 2014. Sörby gård sedd från söder. Foto: Länsmuseet Gävleborg, 2014-12-16. 1 LÄNSMUSEET GÄVLBORG SÖRBY GÅRD
LÄGE OCH PLANDATA Sörby gård är belägen i Årsunda socken i Sandvikens kommun. Fastigheten ligger längst bygvägen som sträcker sig igenom Årsunda tätort. Fastigheten ligger inom Riksintresse för kulturmiljövården, K 901, Årsunda kyrka, Årsunda socken. Ur Digitala fastighetskartan. HISTORIK OCH BESKRIVNING Sörby gård uppfördes 1817 av Johan Olsson Longberg. Longberg, som var född i Borås 1781, kom som västgötaknalle till Årsunda vid 1800-talets början, då han tog in på gästgivargården. Han gifte sig senare med gästgivarens dotter och kom att bli kvar i Årsunda ända fram till sin död 1839. Longberg tjänade ihop sin förmögenhet på andras olycka. När forbönder som tog in på hans gästgiveri inte kunde betala för sig, lät han dem fara vidare först efter att de hade tecknat en skuldförbindelse på gård och egendom. Med tiden kom Longberg att bli en av traktens största jordägare och hans eget jordbruk blev en förebild för hela trakten. Hur ägohistoriken ser ut efter Longbergs död är oklart men 1855 såldes gården för att användas som lantbruksskola, en verksamhet som varade i endast tre år. 1858 såldes fastigheten vidare till en privatperson. Sannolikt var det under lantbruksskolans tid eller strax därefter som gårdens väldiga ladugård söder om flyglarna, uppfördes. Ladugården syns på det Cabinet fotografi som med stor sannolikhet är taget under 1880-talet. 2
Sörby gård kring 1880. Sannolikt finns ännu inte verandan på den norra fasaden. Söder om huvudbyggnaden skymtar den västra flygeln och det bakomliggande ladugårdskomplexet. Foto: Sandvikens kommunarkiv. Det var troligtvis under slutet av 1800-talet som huvudbyggnaden moderniserades utvändigt, allt enligt tidens mode. In mot gården, mot söder, bygdes en öppen veranda i två plan. Verandan hade rika dekorationer i form av mönster- och lövsågade trädetaljer. Ett fotografi från ca 1910- talet visar gården sedd från norr. Även på denna sida fanns en veranda. Den var byggd i två plan och vette mot gården. Dess övre del var öppen och utan tak medan den nedre delen verkar ha varit inglasad. Huvudbyggnaden sedd från norr, omkring 1910. Om man tittar noga kan man ana att den östra flygeln har en veranda ut mot vägen. Foto: Sandvikens kommunarkiv. 3
1918 såldes gården från AB Svensk Jordförmedling till Årsunda kommun för att användas till kommunalhus. På ett fotografi märkt med Kommunalhuset, Årsunda, syns verandan med snickarglädje på byggnadens södra sida. Fotografiet ger även andra upplysningar vad gäller husets byggnadshistorik; här syns att panelen är avdelad med ett horisontellt listverk över de nedre fönstren samt att knutarna är inmålade i röd slamfärg, likt övrig fasad. Huvudbyggnaden från söder, omkring 1920. Verandan med snickarglädje är fortfarande kvar. Snart ska huset moderniseras med en entré i 1920-talsklassism, allt enligt tidens mode. Foto: Sandvikens kommunarkiv. Fastigheten så som den såg ut i köpehandlingen som tecknades den 14 mars 1918 mellan AB Svensk Jordförmedling och Årsunda kommun. Kartan är beskuren. Här syns inte ladugårdskomplexet söder om byggnaderna. Här syns dock den östra flygelns veranda ut mot vägen samt en tillbyggnad i vinkel till den västra flygeln. Huvudbyggnaden är ännu ej tillbyggd på dess östra gavel. Köpehandlingarna förvaras på Kommunarkivet i Sandviken. 4
Troligen moderniserades huset och dess entréparti strax efter att den kommunala verksamheten tagit över huset. Kanske var det så att Årsunda kommun önskade uttrycka sin myndighetsroll tydligt med en strikt och prydlig entré? Verandan mot söder revs för att ge plats till den entré som finns kvar än idag. Entrén präglas av 1920-talsklassisism genom sin tempelliknande gavel uppburen av två kolonner. När verandan mot norr revs är okänt, likaså när utbyggnaden på den östra gaveln tillkom. På kartan från köpehandlingen 1918 syns inte ladugårdskomplexet. Kanske var det redan rivet då. Det rödfärgade bostadsområde som idag ligger på platsen för den tidigare ladugården är byggt 1991. Gårdsplanen framför huvudbyggnaden, med flyglarna på var sida, finns kvar än idag, liksom trädgården norr om huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden idag Grunden är putsad och målad i grått. Panelen består idag av rödfärgad locklistpanel. Fönsterbågar, foder, hörnknutar samt den profilerade takfoten är målat i vitt. Byggnadens längd markeras genom en symmetrisk fönstersättning. Fönstren har olika form på bottenvåningen och första våningen. Bottenvåningens fönster är högresta med korspost, medan fönstren på första våningen är kvadratiska med mittpost och spröjsade bågar om två rutor. Sadeltaket har valmade gavlar och är belagt med tvåkupigt lertegel. På taket finns två skorstenar, en plåtinklädd och en med synligt tegel. Skorstenarna är ommurade. På äldre fotografier syns att skorstenarna har en utkragning högst upp. Invändigt är de flesta ytskick tillkomna under mitten av 1900-talet. Enstaka golvlister, foder och dörrar är ursprungliga eller åtminsone från 1920-talet. I den övre salen finns en takmålning målad på brädtaket. Målningen är utförd 1945 av konstnären Manne Östlund (1904-1957). Målningen är idag skyddad under ett innertak som är monterat i stålbalkar från vägg till vägg. Det nya taket ligger ca 30 cm under det målade taket. Innan det nya taket monterades på plats, fotograferades målningen. Fotografiet finns nu uppsatt på väggen i salen för beskådan. Innertaket är relativt enkelt att montera ner om det finns behov av att beskåda målningen på plats. Manne Östlunds takmålning från 1945 finns i den övre salen. Idag täcks målningen av ett innertak. Foto: Sörbygård Fastighetsförvaltning AB, 2014. 5
Huvudbyggnaden från söder, norr och öster. Foto: Länsmuseet Gävleborg, 2014-12-16. 6
Flyglarna idag Söder om huvudbyggnaden finns två flyglar. Hurvida de är samtida med huvudbyggnaden är oklart men de finns med på de båda fotografierna från 1880-talet och från 1910-talet. Inga stora förändringar har gjorts på flyglarna genom åren. Möjligen har fasaderna tidigare saknat panel och utgjorts av synligt rödfärgat timmer. Ingen invändig besiktning skedde av flyglarna vid besöket. Den västra flygeln har en rödfärgad locklistpanel och ett entréparti i 1940-talsstil.Fönstren består till största del av vitfärgade spröjsade bågar om tre rutor. På fotografiet från 1880-talet syns ytterligare ett fönster på den norra gaveln, idag finns endast vindsfönstret kvar. Fotografiet visar även att endast fönsterfodren och fönsterebågarna var vitmålade. Takfot och knutar var målade med röd slamfärg. Sadeltaket har valmade gavlar och är belagt med tvåkupigt lertegel. På taket finns en murad skorsten med utkragat krön. På byggnadens södra gavel finns två garageportar klädda med svartmålad fasspontpanel. Den västra flygeln sedd från nordöst, respektive sydöst. Foto: Länsmuseet Gävleborg, 2014-12-16. 7
Den östra flygeln har en panel bestående av liggande rödfärgad fasspont. Fönstren består av vitfärgade spröjsade bågar om tre rutor. Entrén har ett skärmtak och en dörr i 1940-talsstil. På fotografiet från 1910-talet samt på kartan från köpehandlingen 1918, syns på den östra långsidan vad som verkar vara stugans inglasade veranda. Entrén låg med andra ord på andra långsidan vid den tiden. Idag finns ett litet fönster på dess plats. Sadeltaket är belagt med tvåkupigt lertegel och på taket finns en murad skorsten med utkragat krön. Den östra flygeln sedd från nordväst, respektive sydväst. Foto: Länsuseet Gävleborg, 2014-12-16. 8
VÄRDEBÄRARE Huvudbyggnad. Värdebärare i exteriören: Obrutna flacka takfall. Lertegel. Profilerad takfot. Rödfärgad locklistpanel. Fönsterband. Fönstrens form. Träbågar. Centralt placerat entréparti. Huvudbyggnad. Värdebärare i interiören: Övre salens målade inntertak. Konstnär Manne Östlund målade taket 1945. Idag skyddas målningen under ett innertak. Äldre snickerier såsom trappräcken, golvlister, foder och spegeldörrar. Tolvfors Bruk. Plan av anläggningen 1784. Den tidigaste ritningen där man säkert kan säga att torpen finns med. Ritningen är avfotograferad från rapporten Tolvfors Bruk, upprustning av uthusbyggnader och smedsbostäder, Claes Reichman, Länsmuseet Gävleborg Rapport 1995:22. Originalet förvaras i bruksarkivet, Gävle stadsarkiv. 9
Västra flygeln. Värdebärare i exteriören: Murad skorsten med utkragning. Obrutna flacka takfall. Lertegel. Rödfärgad locklistpanel. Spröjsade träbågar. Östra flygeln. Värdebärare i exteriören: Murad skorsten med utkragning. Obrutet takfall. Lertegel. Rödfärgad panel. Spröjsade träbågar 10
KULTURHISTORISK VÄRDERING Sörby gård har ett högt kulturhistoriskt värde. Gårdens socialhistoriska värde löper över fastighetens hela livslängd. Det är lätt att föreställa sig att Sörby gård genom tiderna varit en betydelsefull del i Årsundabornas liv. På gott och ont, kanske man ska tillägga, då dess första ägare inte alltid praktiserade ett ödmjukt arbetssätt. Då lantbruksskola drevs på fastigheten under mitten av 1800-talet spreds sannolikt en del innovationer inom jordbruket vidare ut till bönderna i trakten. Under en stor del av 1900-talet har huvudbyggnaden rymt kommunalhus, vilket naturligtivs har medförst att huset, vid sidan av sockenkyrkan, utgjort en naturlig samlingsplats för byborna. Idag rymmer byggnaden en förskola, vilket åter innebär att byggnaden spelar en central roll i bygden. Många unga Årsundabor kommer i framtiden att bära med sig ett alldeles speciellt förhållande till huset. Sörby gårds höga ålder ger ett byggnadshistoriskt värde och dess utformning även ett visst arkitektoniskt värde. Manne Östlunds interiöra takmålning bidrar till ett konstnärligt värde. Inte minst har fastigheten ett miljöskapande värde, dels utifrån gårdsbildens uppbyggnad med huvudbyggnad och två flyglar, dels med sin placering intill byvägen. Sammanfattande värde, analys: Exteriörer: Högt Interiör huvudbyggnad: Medel (Undantag Manne Östlunds takmålning som har högt värde) Råd och riktlinjer för att bibehålla byggnadernas karaktär Byggnaderna får inte rivas. Tillbyggnader får endast ske med godkännande av sakkunnig inom kulturmiljöfrågor. Taken får inte brytas upp med takkupor. Taken ska vara belagda med lertegel. Traditionella material och metoder ska användas vid underhållsarbeten, dvs Falu rödfärg till sågad panel och bruten vit linoljefärg till hyvlat virke i fönsterbågar, fönsterfoder och huvudbyggnadens takfot. Äldre fotografier kan med fördel användas som förlagor vid nästa omfärgning. Till exempel så har inte knutbrädorna varit vitmålade längre tillbaka och inte heller den västra flygelns takfot och sannolikt inte heller dessa detaljer på den östra flygeln. Mängden vitmålade byggnadsdetaljer bör hållas nere. Original- eller tidiga detaljer ska tjäna som förlagor om byggnadsdetaljer behöver nytillverkas. Äldre fotografier kan ge god vägledning inför eventuella arbeten på byggnaderna. Manne Östlunds takmålning ska behandlas mycket varsamt. Underhåll av målningen ska utföras av konservator. Gårdplanen söder om huvudbyggnaden får inte bebyggas med ytterligare byggnader. 11
KÄLLOR Arkiv Sandvikens kommunarkiv Tryckt material Åhrman, L.E, Beskrifning över provinsen Gestrikland, 1861. Wretblad, Lars-Erik, Manne Östlund - Konstnär och hembygdsvårdare, Från Gästrikland 2010. Sändlista: 1/ Håkan Sandin, Åbrinken 3, 818 32 Valbo 2/ Sandvikens kommun, Mika Viisteenssaari, 811 00 Sandviken 3/ Länsstyrelsen Gävleborg, Enheten för kulturmiljö och folkhälsa, 801 70 Gävle 12