Konfirmation i Svenska kyrkan Från Förhör till Livstydning

Konfirmation i Svenska kyrkan Från Förhör till Livstydning UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen Examensarbete Ht-12 Marina Balado, 660415 Tros- och livsåskådningsvetenskap C2 Handledare: Katarina Westerlund

KONFIRMATION I SVENSKA KYRKAN 1 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 4 1.2 PROBLEMFORMULERING 5 1.3 DISPOSITION/ METOD 5 2 UNDERVISNING - UTBILDNING 6 2:1 KYRKANS UNDERVISNING 7 3 KONFIRMATIONENS HISTORIA 10 3:1 KONFIRMATIONEN I URKYRKAN 10 3:2 KONFIRMATIONEN I LUTHERSK TRADITION 10 3:3 KONFIRMATIONEN I SVERIGE EFTER REFORMATIONEN 12 3:4 KONFIRMATION 1811-1994 14 3:5 KONFIRMATION IDAG 18 3:6 HANDLINGSPLANER FÖRSAMLINGARNAS TOLKNING AV RL OCH UPPDRAGET ATT UNDERVISA 21 4 KONFIRMANDEN 25 4.1 VEM BLIR KONFIRMAND 26 4.2 VAD SÄGER KONFIRMANDERNA OM SIN TID SOM KONFIRMANDER 27 5 KRITISK ANALYS OCH SAMMANFATTNING 29 6 BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNING 30 7 SAMMANFATTANDE ANALYS 31 8 LITTERATURFÖRTECKNING 33 2

1 Inledning Svenska kyrkan har en unik situation som den idag utan jämförelse största frivilligorganisationen i Sverige med runt 70 procent av alla invånare som medlemmar och med drygt en tredjedel av landets alla tonåringar som deltagare i en 60-timmars kurs om kristen tro. 1 I riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete står Svenska kyrkans konfirmandarbete ska sättas in i sitt sammanhang, nämligen församlingens ansvar att erbjuda dopundervisning för olika åldrar. Mötet med barn och ungdomar är en av de viktigaste och mest angelägna uppgifterna som kyrkan har. I en tid när dop- och konfirmationsseden inte längre är självklar behöver församlingen finna fungerande former för dopundervisning som ger barn och unga möjlighet att växa i sin tro. Medverkan av barn och ungdomar behövs för att forma vår tids teologi. 2 Konfirmandtiden är en viktig tid i många människors liv. Flera vittnar om att det varit en glädjefull period i livet och en viktig erfarenhet för senare tillfällen. Senare års forskning visar också att konfirmandtiden kanske är den enskilt viktigaste faktorn för människor att bygga relation med Svenska kyrkan. Till det skulle man också kunna säga att konfirmationen i Svenska kyrkan och konfirmandtiden historiskt sett har utgjort en av de gemensamma arenor som de flesta svenskar har deltagit i. Det vill säga det som varit gemensamt för stora delar av befolkningen och som därmed bidragit till att forma en nationell identitet och gemensam kultur. 3 Genom konfirmandarbetet når Svenska kyrkan 30 000-35 000 ungdomar i varje årskull. På tio år innebär det att man genom en och samma verksamhetsform har mött 350 000 individer i befolkningen. Det betyder att kyrkan har ett stort ansvar, eftersom den erbjuder möjligheter för unga att samtala och bearbeta livets kanske viktigaste frågor. Sannolikt gör det skillnad oavsett om konfirmandarbetet blir lyckat som om det går snett. 4 Det som de flesta känner till är att ordet konfirmation betyder bekräftelse och att det har med dopet att göra. Ordet konfirmation kommer från latinets confirmatio och engelskans confirm vilket helt riktigt betyder bekräfta men, vem bekräftar? Vad är det som bekräftas, 1 Grahn, Eek, Pettersson, 2007, s 10 2 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, s 2 3 Jonas Bromander, 2012, s 5 4 Jonas Bromander, 2012, s 6 3

ungdomens bekräftande av dopet eller är det kyrkans bekräftande av ungdomen som en del av församlingen? Kan det vara ett firmatio? Ett stärkande, fostrande och ett formande, vad är det i sådant fall man stärker, vad fostrar man till och vad formar man? Konfirmation är en kristen ritual med rötterna i fornkyrkan, det är en ritual som vuxit fram och ständigt befunnit sig i förändring. Man pratar ibland om att konfirmationen är en rit som söker sin teologi. Konfirmation är starkt förknippat med undervisning och att bedriva undervisning har kyrkan i alla tider haft som en grundläggande uppgift. Detta har i sin tur lett till att kyrkan som organisation medvetet tvingats till reflektion över vad det är för en uppgift och hur den ska genomföras, detta gäller även Svenska kyrkan. 5 Den undervisning som genomförs speglar vilken bild av kyrkan som man vill peka på och hur man uppfattar sig som kyrka genom att det i kyrkans undervisning är läran och traditionen som är centralt. Hur kyrkan undervisar kring och om detta säger något väsentligt om kyrkans självuppfattning. Genom att studera en kyrkas undervisning kan man därför få syn på något viktigt kring den aktuella kyrkans självförståelse, dess historia och dess nutid. 1.1 Syfte Jag har ofta i min tjänst som stiftskonsulent, med ansvar för konfirmandarbete, fått frågor om varför andelen unga medlemmar i Svenska kyrkan som väljer att konfirmera sig minskar. Och vad det bör och kan göras åt saken? När jag nu mer och mer tittat på riten som konfirmationen är och bruket av konfirmation genom historien så ställer jag mig andra frågor, vad är det som gör att så många ungdomar ändå väljer att av fri vilja lägga två timmar i veckan under minst 6 månader på en kurs i kristen tro, när landet Sverige sägs vara ett av världens mest sekulariserade? Men framförallt ställer jag mig frågan vad är konfirmation i Svenska kyrkan idag? Vad säger Svenska kyrkans medarbetare och vad säger de som är konfirmander? Om konfirmation idag inte är en förberedelse inför nattvardsgång och inte heller en rit som förknippas med att man får samhälleliga fördelar eller blir vuxen, vad är det då? I en tid då många ungdomar känner sig vilsna och språklösa i livsfrågor/existentiella frågor skulle kyrkans bidrag idag med sin undervisning kunna vara att skapa ett språk och möjlighet 5 Henry Cöster 2009, s 11 4

till livsmod. Eller vad är målet och syftet med konfirmation idag? Alla människor behöver riter i olika situationer och tidpunkter i livet, vad gör Svenska kyrkan med riten konfirmation, är det en engångshandling eller kan det vara möjligt att konfirmeras vid flera tillfällen? Syftet med det här arbetet är att se på konfirmationen som historisk företeelse och bruket av konfirmation och dess betydelse för unga människor idag. 1.2 Problemformulering Historiskt har konfirmationen i Svenska kyrkan haft många olika betydelser allt från tillträde till nattvardsbordet, till en aktiv bekännelsehandling men också betydelsen av socialisering in i en vuxenvärld, inget av detta är idag rådande men kvarstår gör frågan om vad konfirmationen är i den tid och den situation kyrkan idag befinner sig i? Som jag beskrivit ovan så står varje år konfirmationsundervisningen i fokus för ett betydligt antal 14-15-åringar och kyrkliga medarbetare i Svenska kyrkan. Jag vill med mitt arbete söka svar på följande två frågor; - Vad är konfirmation i Svenska kyrkan idag och hur har riten förändrats historiskt? - Vad ger konfirmandernas upplevelse av konfirmationen för utmaningar till Svenska kyrkan idag? 1.3 Disposition/ Metod Jag kommer i mitt arbete att börja med att titta på och göra en kort beskrivning av kyrkans undervisning vad och varför. Därefter kommer jag att göra en historisk beskrivning av konfirmationen. Jag tittar på den Lutherska traditionen och gör även en beskrivning av införandet av konfirmation i Sverige efter reformationen. Jag tar min utgångspunkt i Strängnäs stift som jag har god kännedom om och som de senaste tio åren varit det stift i Sverige som förlorat flest konfirmander. För att få svar på frågan vad konfirmation är idag så kommer jag att använda mig av Kyrkoordningens skrivelser kring undervisning och då i synnerhet det som står om konfirmation, ett annat viktigt material är de riktlinjer för konfirmandarbetet som finns och är antagna av kyrkostyrelsen. Här kommer jag 5

också att göra nedslag i sex stycken handlingsplaner för konfirmandarbetet, som är församlingarnas tolkning av Svenska kyrkans Riktlinjer och uppdraget att undervisa just konfirmander. För att få fram vad konfirmanderna tycker och hur deras upplevelse av konfirmandtiden är kommer jag att använda mig av materialet En tid fylld av mening som Jonas Bromander tagit fram åt Svenska kyrkan utifrån undersökningar som gjorts på konfirmander och de som valt att inte konfirmera sig. Därefter söker jag sammanfatta och analysera det jag fått fram samt besvara frågeställningen. 2 Undervisning - Utbildning Här vill jag börja med att kort definiera min syn på orden utbildning, formell, icke formell och informell. Utbildning är den, ofta målinriktade, process där någon genom systematisk undervisning och träning utvecklas och skaffar sig kunskaper, bildning och färdigheter som hjälper individen att öka sin förståelse av den kulturella begreppsvärlden samt fostras in i den samma. 6 Utbildning utanför det traditionella utbildningssystemet ges även av andra organisationer, till exempel samfund, konfirmandundervisningen kan räknas som en sådan träning. En fullgjord utbildning avslutas som regel med en examen eller en legitimation. 7 Som regel skiljs mellan formell utbildning, samt icke formell och informell utbildning. Med den formella utbildningen avses utbildning i det traditionella utbildningssystemet (grundskola, sekundärskola, universitet), eller andra utbildningar som ger formell kompetens (yrkesskolor). Icke formell utbildning är sådan utbildning som bedrivs utanför det traditionella utbildningssystemet ( i det här fallet konfirmandundervisning). Informell utbildning avser det livslånga lärandet som sker dagligdags genom till exempel människor emellan, när vi läser, ser film, lyssnar på musik och genom livserfarenhet. Undervisning, utbildning och lärande är ofta ord som förekommer tillsammans med varandra, de är så att säga samma ord men med något olika innebörd, de fungerar ihop men enlig min mening inte enbart var och en för sig själva. 6 http://sv.wikipedia.org/wiki/utbildning 2013-01-03 kl 12.05 7 http://sv.wikipedia.org/wiki/utbildning 2013-01-03 6

Inget samhälle kan bestå om inte dess traditioner och kunskaper förs vidare till nästa generation. Familjen, kamratkretsen och skolan är viktiga miljöer för sådant lärande. Just dessa tre brukar också återkomma när människor ser tillbaka på sina liv och de kan på både gott och ont bli riktningsgivande för en hel levnadsbana. 8 Familjen och kamratkretsen har alltid funnits där och det innebär att det har funnits etablerade former för lärande långt innan man för 150 200 år sedan startade de första skolbyggnadsprogrammen och på så sätt kan man säga att det etablerade skolsystemet är en relativt ny företeelse. 9 Behovet av organiserad utbildning ökar i takt med samhällets komplexitet. Något som i hög grad kännetecknar våra dagars samhälle är att allt fler människor tillbringar en allt större del av livet under utbildning. 10 2:1 Kyrkans undervisning I kyrkoordningens 2 kap 1 beskrivs församlingens uppgift enligt följande; Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. En informell (icke formell), kyrklig folkundervisning, i organiserad former med ett bestämt innehåll och med särskilda funktionärer, kan man se växa fram redan under medeltiden. Prästerna hade till uppgift att lära ut katekesen. Undervisningen skedde på folkspråket och kunskaperna kunde kontrolleras i samband med bikten, som var ett villkor för att man skulle få del av sakramenten. Reformationen bröt inte med den katolska tidens katekestradition. Tvärtom intensifierades undervisningen i katekesen. Den katekes som Luther skrev innehöll inte bara de centrala kyrkliga texterna, den innehöll också förklaringar till dem i form av fasta frågor och svar. Man skulle inte bara kunna de heliga orden, man skulle också förstå och begrunda dess innebörd, allt enligt Luthers egen lärarhandledning. 11 Luthers lilla katekes blev ett viktigt hjälpmedel i reformationstidens undervisning. Den lilla katekesen tillsammans med psalmboken kom att bli vårt lands kanske i särklass mest använda lärobok. Förenklat kan man säga att kristendomen genom reformationen kom att bli en bokreligion. 12 8 Sven Hartman, s 11 9 Sven Hartman, s 11 10 Sven Hartman, s 11 11 Sven Hartman, s 24 12 Sven Hartman, s 25 7

1686 års kyrkolag blev en viktig milstolpe för den svenska folkundervisningen och den anvisade framförallt effektiva metoder för att kontrollera att folket uppfyllde de skyldigheter som undervisningsprogrammet föreskrev. 13 I 1686 års kyrkolag ålades föräldrar och husbönder att lära barn och tjänstefolk att läsa. Kyrkolagen uppdrog åt prästerskapet att genom husförhör kontrollera och bokföra att föräldrarna fullföljde sin undervisningsplikt med godkänt resultat. 14 Denna tidiga folkundervisning byggde på den dubbla principen om hemmens undervisningsplikt och de kyrkliga ämbetsmännens kontrollplikt. Att kunna läsa och att kunna sin katekes blev ett förkunskapskrav inför nattvardsläsningen, och den var i sin tur ett villkor för att man skulle upptas bland de vuxna i församlingen. Redan på 1700-talet var svenskarna ett läsande folk. 15 Det fanns en sprängkraft i läskunnigheten och folkundervisningen och den framgångsrika alfabetiseringen skapade problem för myndigheterna, har man lärt eleven läsa en bok, så kan hon eller han också läsa flera böcker, även olämpliga sådana. Det var detta som hände under 1700-talet och pietismen hotade den lutherska ortodoxin. Konventikelplakatet 1726 förbjöd sammankomster(konventiklar) utanför Svenska kyrkans kontroll och ordning och man ville med ännu mer folkundervisning stävja villolärorna. De nya förordningar som kom var att undervisningen nu inte längre skulle skötas av familjerna utan av särskilda lärare, d.v.s. professionella lärare tog över ansvaret att undervisa den unga generationen. På många håll värnades dock föräldrarnas roll och i många hem fanns fortfarande en beredskap att kritiskt granska vad lärarna hade för sig. 16 Som nämnts ovan försvann alltså katekesen ur folkundervisningen 1919 och därefter har Svenska kyrkan fått omvärdera och fundera över sin undervisning även om katekesens fem huvudstycken alltid varit målet för undervisningen och att sen metoder och form har varierat. Det som människor i olika tider väljer att föra vidare till kommande generationer brukar kallas ett kulturarv. 17 Svenska kyrkans uppdrag att bedriva undervisning handlar om att hålla traditionen vid liv. Traditionen handlar inte bara om att bevara något från en generation till nästa utan också om det Gud ger åt den generationen som lever just nu. Det är Guds givande som är traditionen. 13 Sven Hartman, s 25 14 Sven Hartman, s 27 15 Sven Hartman, s 27 16 Sven Hartman, s 28 17 Sven Hartman, s 13 8

Ett givande som innebär att Gud till varje generation räcker sitt liv vidare. 18 Traditionen kan ses som en gåva som räcks vidare från en generation till nästa. Undervisningens uppgift är att visa på den gåva som både läraren och eleven har fått. Läraren har alltså inte något som eleven inte har. Alla former av lärande och undervisning måste bygga på medvetna och tydligt redovisade ställningstaganden. Utan medveten reflektion styrs undervisningens innehåll lätt av omedvetna värderingar. 19 Den som organiserar och planerar får inte bli viktigare än det som den visar på. Det viktiga blir med andra ord att vägvisaren placeras så att den inte blir ett hinder för trafiken. En didaktisk kompetens är förmågan att peka på det som läran avser att visa på, i kyrkans undervisning är det livets och livsmodets grund. 20 Den amerikanske professorn, i teologi och pedagogik vid Boston college, Thomas H Groome beskriver detta som att undervisarens/ lärarens uppdrag är att när elevens berättelse möter den stora traditionens berättelse (här kyrkans berättelse) så är det lärarens uppgift att öppna dörren till traditionens förrådshus och där i riter och berättelser visa på historiens livstolkningar. I kyrkoordningen för Svenska kyrkan, som vi såg ovan, anges att en av dimensionerna i församlingens grundläggande uppgift är att bedriva undervisning, en dimension som är lika ofrånkomlig som att fira gudstjänst och utöva diakoni och mission. Den kristna undervisningen handlar om ett uppdrag som kyrkan genom tiderna sett som ofrånkomligt. Man kan beskriva uppdraget som att visa på hur den kristna tron genom generationer och i kyrkans många olika kulturella kontexter är ett livsmodets språk och rit. Till detta går även att lägga ett folkbildningsuppdrag, med uppgiften att göra den kristna trons mångfaldiga uttrycksformer kända. I detta ingår att göra tillgängligt det som kristna genom tiderna funnit vara genuina uttryck för livsmod och frimodighet, att i förkunnelsen göra evangeliet närvarande. 21 Den amerikanske professorn, Thomas H Groome säger att; kunskap inte är något man har utan i stället är något man är, med andra ord en livshållning. Undervisning och lärande kan aldrig begränsas till enbart teoretiska kunskaper utan måste alltid syfta fram till mot hur dessa kunskaper kan bli en del av en sätt att leva. 22 Kristen undervisning syftar med andra ord till delaktighet i att bygga Guds rike i partnerskap med Gud och andra människor. Eftersom vi 18 H. Cöster 2009, s9 19 Riktlinjer för svenska kyrkans konfirmandarbete 2008, s 12 20 H.Cöster 2009, s 10 21 H. Cöster 2009, s 13 22 Rune Larsson 2005, s39 9

aldrig blir färdiga med en sådan livshållning, innebär lärandet ett liv i en livslång omvändelse 23, ett livslångt lärande. 3 Konfirmationens historia Konfirmationens historia stavas förändring, olika tider och olika traditioner har haft olika fokus på den rit som konfirmationen är. Det som dock är gemensamt är att det på något sätt i någon form handlar om undervisning, skolning in i kyrkans gemenskap eller om den kristna tron. 3:1 Konfirmationen i Urkyrkan I Urkyrkan var dop, handpåläggning/smörjelse och mässa en sammanhållen del av en enda rit. Detta var en lång process som bestod av olika stationer; undervisning, kontroll av dopkandidatens uppsåt och yrkesvandel samt ett avsvärjande av det gamla livet. 24 Under medeltiden växte så en ordning fram för konfirmationen till att bli ett av biskopen förvaltat initiationssakrament. Det finns belägg för att det i Sverige har ägt rum konfirmationer, redan på 1200-talet, såsom ett av de sju sakramenten i den Romerskkatolska kyrkan. Konfirmationen kom att knytas till nattvarden mer än till dopet i västkyrkan, utifrån slutsatsen att det var nödvändigt att förstå vad kristen tro var för att ta emot nattvarden. 25 3:2 Konfirmationen i Luthersk tradition Luthersk konfirmation är inte en fortsättning på den konfirmation som praktiserades i den tidiga urkyrkan. Den är inte heller så som man finner riten senare i kyrkans historia i de Grekisk ortodoxa, Romersk katolska eller Anglikanska kyrkorna. Den Lutherska traditionen har bara namnet konfirmation gemensamt med de tidigare nämnda kyrkornas rit. 26 Luther och bekännelserna motsa sig våldsamt den romerska modellen av konfirmation som sakrament, Luther gick så långt att han kallade det apkonster. 27 Han ansåg att konfirmationen skulle undvikas då den inte har något belägg i skriften. Det Luther inte kunde tolerera var att det i den romerska traditionen sas att konfirmationen fullbordade dopet. 28 Den Lutherska 23 Rune Larsson2005, s 41 24 Eek 2011, s 76 25 J.Eek 2011, s 77 26 A.C.Repp, 1964, s 13 27 A.C Repp 1964, s 15 28 A.C Repp 1964, s 16 10

bekännelsen följde Luthers direktiv och i den Augsburgska bekännelsen inkluderades inte konfirmationen som ett av sakramenten. Men trots Luthers motstånd mot konfirmationen så finner vi hos Luther genom Philip Melanchton ett medgivande till en reformerad typ av konfirmation, om det fanns försäkran om att den inte påverkade dopet eller ansågs som ett sakrament. 29 Och om det var tillräckligt att se konfirmationen som en särskild kyrklig rit eller kyrklig handling/ceremoni liknande andra handlingar/ceremonier, så som till exempel välsignande av vatten. Då kunde det tänkas att konfirmationen tilläts så länge som den förstods som att Gud inte visste något om det eller hade sagt något om det. 30 För att förstå vad Luther menar så behöver vi titta på och förstå vad han säger om kristen vägledning/undervisning, då det fanns ett antal anledningar för hans emfas. Dopet som initiationssakrament förde med sig en hel rad av förpliktelser för föräldrar och faddrar. Det var föräldrar och faddrars ansvar att se till att barnet blev undervisat då tron väckts av dopets sakrament och behövde hållas vid liv och få näring genom ordet. 31 Undervisningen skulle innefatta de 10 budorden, trosbekännelsen och Vår Fader, för att träna dem (barnen) som kristna och allt detta skulle resultera i en bättre eller ökad förståelse av predikan och Bibelläsningen. Luther föreslog att alla som önskade kommunicera (delta i nattvardsfirandet) först skulle examineras och visa att han/hon kunde svara för sin tro. 32 Särskilda direktiv (riktlinjer) gavs för hur barn skulle undervisas; Therefore let every head of a household remember that it is his duty, by God s injunction and command, to teach or have taught to his children the things they ought to know. Since they are baptized and recieved into the Christian church, they should also enjoy this fellowship of the sacrament so that they may serve us and be useful. For they must all help us to believe, to love, to pray, and to fight the devil. 33 Luthers inriktning blev det första steget mot en ny form av konfirmation, utan att det egentligen grundades/inrättades en rit. De som betraktar instruktioner (riktlinjer) som den viktigaste beståndsdelen i konfirmation anser Luther vara instiftaren eller åtminstone den som var med och grundade en Luthersk konfirmation. 34 Man kan alltså säga att det växte fram en form utifrån behovet av att undervisa innan nattvardsgång. I praktiken undvek man att kalla det konfirmation utan det kunde kallas för 29 A.C Repp 1964 s 16 30 A.C Repp 1964, s 17 31 A.C Repp 1964, s 18 32 A.C Repp 1964, s 19 33 A.C Repp 1964, s 19 34 A.C Repp 1964, s 19 11

kateketiska instruktioner, bekännelseförhör, admitering till Herrens måltid, dopträning eller andra liknande termer. 35 Den kateketiska metoden var enkel och ofta utan liturgisk form. Pastorer förväntades genomföra en serie korta kateketiska predikningar flera gånger per år, oftast fyra gånger, ibland dagligen eller vid flera tillfällen i veckan. Dessa predikningar var ämnade för hela församlingen och var del i ett generellt undervisningsprogram. Som tillägg till den kateketiska predikan, lästes ofta även katekesen från predikstolen innan läsningen av dagens evangelium, så att församlingen och där särskilt barnen skulle vänja sig vid texten. Luther uppmanade pastorer till att anta en form, hålla sig till den och upprepa den år efter år och att hålla fast vid en oförändrad och fixerad form och metod i sina instruktioner av de unga. Detta skulle ge förtrogenhet med texterna och växt samt undvika förvirring. 36 3:3 Konfirmationen i Sverige efter reformationen I Sverige fortsatte en kort period efter reformationen den romerska formen att vara rådande och inte förrän 1528 diskuterades frågan om konfirmation. 37 På kyrkomötet i Örebro 1529 gavs smörjelse med krisma en Luthersk översättning. Men runt år 1535 fanns inte längre några indikationer på att det fortfarande skedde konfirmation i någon form i Sverige. I kyrkoordningen från 1571 gavs direktiv för instruktion/undervisning av barn men visar inte på någon särskild typ av konfirmation. 1575 reintroducerades den s.k Nova ordinantian, under en kortperiod, som en traditionell form av konfirmation. När den upphävdes 1593 försvinner de sista spåren av en liturgisk rit för konfirmation för mer än ett sekel. En strikt kateketisk examination, liknande den som beskrivs ovan, introducerades och den kom att kallas admitering till Herrens måltid. 38 Men det var den kateketiska formen utan en avslutningsceremoni som var den vanliga praxisen i de skandinaviska länderna(sverige). 39 Den 13 januari 1736 svarar den dåvarande kyrkoherden Jacob Serenius i Nyköping, Strängnäs stift, på ett brev från den danske professorn Hans Gram. 40 35 A.C Repp 1964, s 23 36 A.CRepp 1964, s 23 37 A.C Repp 1964, s 27 38 A.C Repp 1964, s 27 39 A.C Repp 1964, s 26 40 L. Hagberg 1952, s 319 12

Av detta brev framgår, att Jacob Serenius i hög grad gillat den i Danmark införda konfirmationen. Han ansåg den vara bättre än den engelska konfirmationen, som han kommit i kontakt med under sin tid i England, den akt som genomfördes i England sågs av Jacob Serenius vara en rent biskoplig akt och på sina ställen en tom ceremoni. 41 Stimulerad av Gram s brev verkar nu Serenius planera för ett införande i Sverige av ett konfirmationsbruk liknande det i Danmark. Förberedelsen till ungdomens första nattvardsgång med särskilda förhör var ju gammalt bruk i landet, och den högtidliga utgestaltningen av denna akt hade 40 år tidigare ivrigt rekommenderats i Strängnäs-stiftet av en E. Benzelius d.ä. Att Serenius däremot varit i god tro, då han framhävt sin egen betydelse för konfirmationens införande, är sannolikt eftersom kristendomsförhören låg nere då han kom till sin församling. 42 Hur såg då den konfirmation ut, som Jacob Serenius lät genomföra den 23 april 1736 i Nyköpings östra landsförsamling (Svärta kyrka i nuvarande Nyköping Allahelgona församling). Den bestod av ordentlig förberedelse med förhör under fastetiden och dels av den högtidliga utgestaltningen av den första nattvardsgången; ungdomen gick ensam till nattvarden efter tal av prästen från predikstolen och med församlingens förböner. 43 Det nya i Serenius initiativ var att det skedde vid en kyrklig förrättning för nattvardsungdomen ensam. 44 Serenius skriver så 1745 till sina kontraktister om hur en ordning för ungdomens första nattvardsgång och bättre befrämjande av katekeskunskapen skulle kunna formuleras. 45 När så, 1763, Jacob Serenius blev biskop i Strängnäs stift, hade bruket med högtidlighållandet av ungdomens första nattvardsgång nått obetydlig utanför Nyköpings östra kontrakt. Och hans tryckta instruktioner för prostarna vid deras visitationer blir ett effektivt medel för att genomföra Serenius vilja i alla delar av stiftet. De instruktioner som han i Minneshjelpen utfärdade, beträffande ungdomens första nattvardsgång, har 1763/64 blivit tillämpade i hela stiftet. 46 I Minnehjelpens första upplaga bestämdes beträffande ungdomens första nattvardsgång; At med initiandis härefter så förfares; att i påskhelgen lyses på: att de som nästa år wilja begå första gången Herrans nattward, angifa sig nästa söndag; då de med deras ålder upteknas; deras föräldrar eller husbönder följa dem at säga deras hemseder. Därefter komma de hwar 41 L. Hagberg 1952, s 320 42 L.Hagberg 1952, s 323 43 L. Hagberg 1952, s 322 44 L.Hagberg 1952, s 325 45 L. Hagberg 1952, s 327 46 L. Hagberg 1952, s 332 13

söndagsmorgon i sakristijan at få läxor af klockaren, som fortfar dermed hela året emellan ringningarne. De bortowarande anteknas hwar gång. I fastlagen underwisas de af presterskapet, och när de pröfwas giltige, förhöras de i hela församlingens närwaro om söndags morgonen, innan skriftermålet skier; hwilket å wäl som communionen holles den dagen för dem allena. Sedan blifwa de ståendes under gudstiensten på hwar sida i choret; och när comunnion-bönen läses, påminnes församlingen at tacka och bedia Gud för denna sin ungdom, at de nu äro så longt komne i kunskapen om sitt förbund med Gud och at Gud måtte hafwa sin hand öfwer dem och wälsigna deras åhr med förkofring i kunskap och dygd, at sin werld lyckligen genomgå och med sina föräldrar samlas i Guds rike 47 Denna ordning anknyter i stort till den ordning Serenius använde i Nyköping 1736. Serenius har här låtit sig inspireras både av den danska och den anglikanska kyrkan vid utformningen av ceremonin i samband med första nattvardsgång, men främst har han knutit an till gammal svensk tradition. 48 Här infördes även föreskrifter om ett offentligt förhör samt bestämmelser om en särskild förbön för ungdomen. 49 En annan person som kom att betyda en del i konfirmationsdebatten var Johan Möller, Kyrkoherde i Västerhaninge och senare biskop i Visby. Johan Möller vände sig emot tolkningen av konfirmationsakten som en bekräftelse eller förnyelse av dopnåden, men även han ville ha en särskild nattvardsgång. Johan Möller liksom Jacob Serenius ställde upp önskemålet om en god undervisning av de unga och en högtidlig första nattvardsgång. 50 1769 accepterades ordet konfirmation, av prästerståndet vid riksdagen, som ett uttryck för ett högtidligt utgestaltande av ungdomens första nattvardsgång. 51 Inför jubelfesten 1793 arbetade en handbokskommitté under ledning av ärkebiskop Uno von Troil med ett förslag till kyrkohandbok. För denna kommitté var det en självklarhet att ett konfirmationsritual skulle ingå. Det förslag som så antogs, var mycket likt kommitténs förslag, vilket tyder på att konfirmation vid 1700-talets slut var både utbrett och väl etablerat. 52 3:4 Konfirmation 1811-1994 När så den nya handboken efter många om och men fastställdes 1811 får man i handboken ett konfirmationsritual som mer närmat sig det danska ritualet och som det än idag finns spår av i Svenska kyrkans handbok. I handboken 1811 var konfirmationen en nyhet men själva konfirmationen var ingen nyhet då konfirmationen redan var etablerad i folkseden och 47 L. Hagberg 1952, s 327,332 48 L. Hagberg 1952, s 328 49 L. Hagberg 1952, s 328 50 L. Hagberg 1952, s 337 51 L. Hagberg 1952, s 339 52 Straarup & Hollman, 1998, s17 14

enhetskulturen fortfarande var en självklarhet. Det ritual som ingick i handboken var dock starkt präglat av den pietistiska och upplysningstida teologin. 53 Konfirmation var visserligen allmänt förekommande beskrivning på ritualet men den nya handbokens kapitel fick rubriken Huru förhållas bör, då ungdomen första gången skall begå Herrens heliga nattvard (detta bör bör nog i detta sammanhang uppfattas som ett skall ). Flera försök gjordes också i slutet på 1800-talet att lagfästa konfirmationen som ett villkor för kommunion i Svenska kyrkan. 54 Eftersom barndopet enligt 1686 års kyrkolag var att uppfatta som obligatoriskt, flyttades denna uppfattning med ritualet i 1811års handbok över till konfirmationen. Handboken innehöll pompösa och allvarsamma löftesfrågor som tydligt visar på att det handlar om den Stora Passageriten som bekräftar och i praktiken fullbordar dopet. 55 Kungen förklarade visserligen 1878 att konfirmationen inte skulle uppfattas som obligatorisk, men vid denna tidpunkt förutsatte vissa medborgerliga rättigheter att man var kommunikant inom Svenska kyrkan, vilket då i praktiken innebar att man måste vara konfirmerad. Konfirmationens måste i en eller annan form kom inte att diskuteras förrän senare delen av 1900-talet, i efterhand så finns det också de som säger att i den mån dopet haft en undanskymd plats så har konfirmationen fått en desto mer betydelsefull plats i och med 1811 års handbok. 56 När så nästa handbokskommitté började jobba på 1850-talet så var det framför allt dop och konfirmationsritual som hade kritiserats. Det var nya strömningar inom teologi och kyrkoliv men framförallt enhetskulturens begynnande upplösning som gjorde att 1811 års ritual kändes som passé. Den teologiska nyorienteringen, som brukar kallas Lundateologin, önskade en konfirmation med mera objektiv karaktär. Det märks främst genom att konfirmationen får ett egenvärde utöver att vara ett formbundet första kommunionsförhör genom att man ville förskjuta tyngdpunkten från förhöret till böneavdelningen i handbokens ritual. I viss mån framträdde också i 1868 års ritual en ny och mera sakramental sakramentssyn. 57 Under 1800-talets senare del så hade den pastorala situationen förändrats kraftigt, samtidigt så präglades tiden av motsättningar mellan ortodox och liberal teologi och först 1899 kunde ett nytt ritual fastställas, som till stora delar var det samma som det från 1868. Man kunde inte åstadkomma några kompromisser då motsättningarna i kommittén var allt för stora. Ett nytt moment tillkom, nämligen admissionsformeln; det högtidliga tillsägandet om tillträde till 53 Straarup & Hollman, 1998, s 17 54 Straarup & Hollman, 1998, s 18 55 Straarup & Hollman, 1998, s 18 56 Straarup & Hollman, 1998, s 18 57 Straarup & Hollman, 1998, s 19 15

nattvarden med en bifogad treenighetsformel och denna formel kom under det följande halvseklet att betraktas som konfirmationens liturgiska höjdpunkt. 58 Admissions formeln var framförd som någon form av kyrklig myndighetsförklaring med viss adress till frikyrkliga samfund. Det var dock oklart vad som menades kyrkorättsligt med fullmyndig kyrkomedlem? Samtidigt var man också fullt medveten om att den första nattvardsgången för de flesta också blev den sista. 59 Med oförminskad styrka fortsatte konfirmationsdebatten under de två första decennierna på 1900-talet. Vid kyrkomötet 1908 nådde debatten oanade höjder då protokollet innehöll inte mindre än 150 sidor om konfirmationsfrågan. En hel rad med skrifter, företrädesvis kritiska sådana; publicerades. Kritiken riktades mot tros- och löftesfrågorna och mot det direkta sambandet mellan konfirmation kommunion. När handboken 1917 skulle antas var ställningarna kring konfirmationen lika låsta som på 1890- talet och 1899 års ritual fick därför vara kvar i stort sett oförändrat. Det som förändrades var kapitelrubriken som fick bli konfirmation och en långt över hundraårig praxis legaliserades. 60 Efter 1920 års kyrkomöte fastställdes att credo skulle läsas gemensamt av unga och gamla samt att de båda löftesfrågorna skulle ersättas av antingen en enda, ytterligare nedtonad fråga, eller en välönskan uttalad av prästen. Det som för konfirmandundervisningen blev en betydelsefull förändring var att katekesen tagits bort som officiell lärobok i folkskolan 1919 och att konfirmandundervisningen i och med det inte längre kunde ses som en överkurs i folkskolans grundkurs i katekes. 61 Från 1917/1920 användes således ett dubbelritual, med ritualet från 1899 som grund och alternativ med vissa tillägg från 1917/1920. En nyhet 1942 var att nu antogs förslaget från 1850 om handpåläggning, dock med reservationen endast i en annan form. Det fanns nu tre ritualer varav ett med två klart åtskilda varianter. Gemensamt för dem alla var den högtidliga nattvardsadmissionen, som nu inte medgav något tvivel om att konfirmationen utgjorde ett nödvändigt komplement till åtminstone barndopet 62, helt borta är så den Lutherska synen ovan om att dopet inte behöver något komplement. Den enighet i konfirmationssynen som onekligen präglat 1811 års ritual var i och med handboken 1942 helt förbi. Konfirmationens karaktär av passagerit förblev tydlig då den för det stora flertalet fortfarande följde direkt på avslutad folkskola. Likaså bestod den till största delen av en överkurs på folkskolans kristendomsundervisning även om 58 Straarup & Hollman, 1998, s 20 59 Straarup & Hollman, 1998, s 21 60 Straarup & Hollman, 1998, s 21 61 Straarup & Hollman, 1998, s 22 62 Straarup & Hollman, 1998, s 23 16

katekeskunskaper inte längre kunde förutsättas. Att i stort sett alla skulle konfirmeras ifrågasattes ännu inte på allvar. Under den här tiden inföll även söndagsskolans storhetstid. 63 Konfirmationspraxisen verkade vila på en solid grund och inte ens den kraftiga omvandlingen av ritualet verkade göra frågan om konfirmationens egentliga innebörd aktuell. 64 I slutet på 1950 talet och framförallt under 1960 talet kom förhållandena att börja förändras till följd av nya samhällsförhållanden, bland annat på skolans område. Till det kom det att en teologiskdebatt tog fart under 1950-talet och att röster höjdes mot masskonfirmationerna. 65 Bekymret med tankarna på masskonfirmationerna löste sig av sig självt i och med att konfirmandfrekvensen nu började sjunka. 66 Biskopsmötet gav 1966 direktiv om att utreda konfirmandfrågan, fokus kom att hamna på konfirmationens former och metod, medan innehålls frågan kom i bakgrunden. 67 Som ett resultat av detta kom 1978 de första riktlinjerna istället för den tidigare läroplanen. Det skolmässiga tonades ned och konfirmandarbetet fick flera subjekt än endast kyrkan: kyrkan/församlingen, lärarna, konfirmanderna och föräldrarna sågs som målgrupper. På samma sätt såg man flera olika teologiska motiv i konfirmandarbetet som alla behövdes: ortodoxins kunskap, pietismens omvändelse och etik, upplysningstidens dygdfullhet, liturgins delaktighet i gudstjänstlivet och den existentiellt orienterade teologin som fokuserade självinsikt och livsfrågor. Man vände sig dessutom till en sekulariserad samtid i det att de betonade evangelisation. I och med beslutet i 1979 års kyrkomöte om att formellt tillåta familjekommunion, med andra ord låta även barn delta i nattvardsfirandet, så kom mässans plats i svenskt konfirmandarbete att förändras. 68 I och med kyrkomötesbeslutet 1979 så blev det tillåtet att utesluta admissions formeln i samtliga ritual, och med detta uteslutande så öppnades också nattvardsbordet för barnkommunion eller familjekommunion. 69 När handbokskommittén, i slutet på 1960 talet, startade sitt arbete var konfirmationens förutsättningar i grunden förändrade, Sverige var inte längre något enhetssamhälle och undervisningen hade fått formen av evangelisation till följd av den fortgående sekulariseringen. Oklarheten var fortfarande stor om vari konfirmationens 63 Straarup & Hollman, 1998, s 23 64 Straarup & Hollman, 1998, s 23 65 Straarup & Hollman, 1998, s 23 66 Straarup & Hollman, 1998, s 24 67 Jonas Eek, 2011, s 81 68 Jonas Eek, 2011, s 82 69 Straarup & Hollman, 1998, s 24 17

unika och eventuella sakramentala karaktär bestod. 70 Medan karaktären av passagerit för tonåringar fortfarande var kvar. Under 1980-talets början var läget närmast kaotiskt på konfirmationsritualsfronten då det förutom de olika ritualen i 1942 års kyrkohandbok förekom i två former sedan 1979, samt att ett stort antal försöksritual var i bruk och till det kom 1982 års försöksritual. Till det kan man nog dessutom lägga, utan en allt för djärv gissning, att det med all sannolikhet även förekom en hel del liturgisk hemslöjd. 71 I den kyrkohandbok som kom att bli rådande och gälla från 1986 kan man se att det ritual som nu kallas konfirmationsgudstjänst har genomgått en fullständig förvandling sedan 1811. Konfirmationen knyts tydligare till dopet och välkomnandet har blivit sändning, då det påpekas att man blivit välkomnad redan i dopet till Svenska kyrkan. Det enda moment som kan sägas återstå någorlunda orubbat är credo, vars liturgiska användning emellertid har förändrats avsevärt. 72 I de riktlinjer som kom 1994 så bröt man med det explicit lutherska innehållet i konfirmandundervisningen då dessa är de första riktlinjer som inte nämner Luthers Lilla katekes. 73 Det blev med dessa riktlinjer också en dopaktualisering istället för dopbekräftelse eller nattvardsförberedelse. Trostolkning har fått ge vika för att ge kristen livstolkning ; det är konfirmandens liv det handlar om, inte texter eller läror som skall tolkas. Och slutligen har perspektivet blivit trinitariskt istället för Kristuscentrerat. 74 För varje uppsättning läroplaner/riktlinjer som antagits har allt fler dimensioner lyfts in i undervisningen. 75 I advent 2012 så inledde ett stort antal församlingar i Svenska kyrkan ytterligare en försöksordning på ny handbok och till våren 2013 kommer ett stort antal ungdomar att konfirmeras i en ordning som inte alls ser ut som den gjorde för 100 år sedan, konfirmationen är en rit som sökt och fortsätter att söka sin mening. 3:5 Konfirmation idag Då man idag söker information om konfirmation på Svenska kyrkan hemsida kan man bland annat läsa; Under konfirmationstiden får du testa att ta på dig ett par kristna glasögon och se dig omkring med kristna ögon. Du får även möjlighet att bli bekant med kyrkan, vad det är att fira gudstjänst, vara med om andakter och vad det har med ditt liv att göra! Konfirmationens mål 70 Straarup & Hollman, 1998, s 24 71 Straarup & Hollman, 1998, s 25 72 Straarup & Hollman, 1998, s 26 73 Jonas Eek, 2011, s 82 74 Jonas Eek, 2011, s 83 75 Jonas Eek, 2011, s 83 18

är att utrusta dig med goda redskap för att leva som människa i världen. Kyrkan vill vara en plats där du kan bli mer trygg i dig själv, känna gemenskap i gruppen och församlingen och utvecklas känslomässigt och andligt. 76 Det som idag tydligast reglerar konfirmationen är kyrkoordning och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete i Svenska kyrkans kyrkoordning kan man läsa följande i 19 kap 6 Församlingen ska erbjuda dopundervisning till dem som är bosatta i församlingen och tillhör Svenska kyrkan. Konfirmandarbetet ingår i Svenska kyrkans uppdrag att döpa och lära och utgör en del av det livslånga lärandet. 77 I förordet till riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (fortsättningsvis RL) står att arbetet ska sättas in i sitt sammanhang, nämligen församlingens ansvar att erbjuda dopundervisning för olika åldrar. Som vi sett ovan har konfirmationen en lång och brokig historia där innebörden av bruket har uppfattats på många olika sätt. Det grundläggande i en evangelisk luthersk kyrka är att konfirmationens teologi är en dopteologi. Där konfirmationen bekräftar och levandegör nåden och kallelsen som ges i dopet. I RL sägs att konfirmationen är en aktualisering av dopet, en förböns- och välsignelsehandling och en förnyad sändning att vara Guds medarbetare i världen. 78 Det som sker i dopet har betydelse varje dag i en människas liv. I konfirmationen dit ungdomar kommer med sina livsberättelser ska det ges möjlighet att möta Guds berättelse som den uttrycks i bibelns ord, gudstjänst och trosbekännelse. Konfirmation i Svenska kyrkan omfattar både konfirmationstiden och konfirmationsgudstjänsten. RL pekar också på att konfirmandtiden kan vara både ett lärande på väg till dopet och en dopuppföljning, där Svenska kyrkan vill visa på den livstydning på dopets grund som kristen tro erbjuder, genom dopet infogas människan i kyrkan som är Kristi kropp, människans livsväg infogas i hans (Kristi) livsväg. 79 I dopet anges också ett växt- och mognadsperspektiv som kallar människan till kärlek och omsorg om medmänniskorna och hela skapelsen, och som sätter in människans livsvandring i ett evighetsperspektiv. Med mönstret från död till liv som utgångspunkt tillsammans med konfirmandens egna frågor ska undervisningen växa fram. Det är församlingens uppgift att vara den miljö där människan får växa in i denna 76 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=819511 2012-10-26 kl 14.03 77 Riktlinjer för konfirmandarbetet, s 10 78 Riktlinjer för konfirmandarbetet, s 11 79 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, s13 19

kallelse, och bli det hon är ämnad att vara. I konfirmationsgudstjänstens handpåläggning aktualiseras Jesu löfte om ständig närvaro i människans liv genom Anden. På sidan 4 i RL finns fyra dimensioner som ska prägla konfirmandarbetet beskrivna; Gudstjänstdimensionen ska ge förtrogenhet med gudstjänst och andakt genom aktivt engagemang och delaktighet så att konfirmandernas liv blir synliggjorda och deras språk och gestaltande uttryck blir tagna på allvar något som är avgörande för mötet mellan konfirmandens liv och kyrkans tro och tradition. 80 Undervisningsdimensionen, det livslånga lärandet i församlingens gemenskap handlar om det mänskliga livet som helhet, med betoningen på relationer till Gud, andra människor sig själv och skapelsen. I församlingen inbjuds man till att dela och bearbeta erfarenheter av tro och tvivel, glädje och sorg, liv och död, framgångar och tillkortakommanden, i församlingen bekräftas människans kallelse att leva ett kristet liv och synliggöra Kristus i världen. Den diakonala dimensionen, församlingen har en viktig roll att stödja och bekräfta ungdomarna men också genom att visa på att diakoni är ett genuint uttryck för kristet liv. Missionsdimension, då konfirmanden under konfirmationstiden ska ges redskap att tyda och gestalta sitt liv på dopets grund betyder det också att få hjälp att uttrycka och gestalta ett liv som grundas i att varje människa är älskad och accepterad utifrån vem hon är, inte utifrån vad hon gör eller presterar. Konfirmanden ska ges erfarenhet av Gud och möjlighet till fördjupad tro och identitet, så att konfirmanden får möjlighet till att upptäcka sin egen betydelse för att evangeliet förs vidare. På sidan 17 i RL står det att de generella målen för konfirmandarbetet är att visa på Svenska kyrkans tro och liv genom att erbjuda konfirmanderna; Kunskap om och erfarenhet av att kristen tro och att kyrkans liv handlar om de livsfrågor vi människor bär på Möjlighet att utifrån egna livsfrågor utforska och pröva kristen tro Förtrogenhet med gudstjänst och andakt Redskap att forma en trygg identitet och utvecklas andligt och känslomässigt Livsglädje och framtidshopp En erfarenhet av gemenskap i konfirmandgruppen och församlingen 80 Riktlinjer för konfirmandarbetet, s14 20

Möjlighet att gestalta kyrkans budskap och närvaro i samhället och världen Redskap att relatera kristen tro till andra livsåskådningar samt att visa respekt mot människor med annan övertygelse Innehållet i konfirmandarbetet bestäms utifrån mötet mellan Gud, människan och världen, om detta berättar evangelierna i berättelsen om Jesus Kristus, hans liv, död och uppståndelse. Bibeln och psalmboken innehåller berättelser, böner, sånger och psalmer som kan vara till hjälp att tyda livet, bevara livsmodet och finna ord och uttryck för både sorg, glädje, kärlek och rättvisa. Därför betonar RL vikten av att varje konfirmand behöver få en bibel och psalmbok och möjlighet att lära sig att använda dessa gemensamt och på egen hand. 81 3:6 Handlingsplaner församlingarnas tolkning av RL och uppdraget att undervisa I Svenska kyrkans Riktlinjers rambestämmelser står som punkt 5 Handlingsplan för konfirmandarbetet. I handlingsplanen för konfirmandarbetet beskriver församlingen hur man avser att leva upp till riktlinjerna och därigenom skapa förutsättningar för ett konfirmandarbete med hög kvalitet. Handlingsplanen ska utgå från RL samt den inriktning på församlingens pedagogiska arbete med olika åldrar och grupper som anges i församlingsinstruktionen. Handlingsplanen skall innehålla en beskrivning av mål och innehåll för det lokala konfirmandarbetet, samt ange hur rekrytering av konfirmander och fortbildning av konfirmandledare ska ske. 82 Handlingsplanen är inte ett formellt dokument med övergripande ideologiska formuleringar utan den ska utformas så att den blir ett konkret hjälpmedel för det lokala konfirmandarbetslaget. Handlingsplanen skall kopplas till församlingsinstruktionen, men till skillnad från församlingsinstruktionen ska handlingsplanen utvärderas och revideras årligen. Därför har domkapitlet i Strängnäs valt att inte begära in dessa dokument. Handlingsplanens rubriker; Syfte och mål Årscykel Kursplan Kompetensutveckling 81 Riktlinjer för konfirmandarbetet, s 18 82 Riktlinjer för svenska kyrkans konfirmandarbete 2008, s 29-30 21

Budget och resurser Kommunikationsplan Jag har i mitt uppsats arbete valt att titta på sex stycken handlingsplaner för församlingar i Strängnäs stift, fem av sex är framarbetade med handledning av stiftspersonal och den sjätte är framarbetad på egen hand utav medarbetare i församlingen. Alla sex har använt sig av den mall som finns i materialet Dela Liv som hör till RL. När jag nu referera nedan till de handlingsplaner jag läst så har jag valt att enbart referera det som är syfte och mål samt kursplan. Strängnäs stift består av tre tydliga delar, Närkedelen i öster, Sörmlandsdelen och så Södertörn ut till Nynäshamn alla tre delar har sin egen historia och relativt olika sammansättning. Närke är präglat av sekelskiftet och väckelserörelsen, Sörmland av att ha varit ett bördigt lantbruksområde med många stora gårdar och statare, Södertörn har sin närhet till Stockholm och har i mycket en del av förortens alla utmaningar och förutsättningar. Det har varit viktigt för mig att få med både Sörmland, Närke och stad och land i de handlingsplaner jag tittat på. Stiftet har också varit det stift i Svenska kyrkan som en längre tid varit de som haft lägst statistik. De sex församlingar jag tittat på är; Hallsbergs församling i Närkedelen av Strängnäs stift. Mål och syfte här är att församlingens uppgift är att erbjuda människor i alla åldrar redskap att tyda och leva sitt liv på dopets grund. Det livslånga lärandet i församlingens gemenskap handlar om det mänskliga livet som helhet, med betoning på våra relationer till Gud, andra människor, oss själva och skapelsen. Konfirmandtiden skall stärka konfirmandens självbild och självkänsla som människa med de kristna berättelserna som grund. Att konfirmandtiden skall vara tillgänglig för alla tonåringar och vara en tjänst åt tonåringen oavsett bakgrund och förutsättningar. Det finns ett kvantitativt mål på att verka för att 30% av årskullen skall konfirmeras. Under rubriken kursplan finns inga direkta ämnen angivna utan är mer av en metodisk redovisning över hur man tänker sig att utforma undervisningen. Samt att man uttrycker att konfirmanderna skall gå regelbundet i gudstjänst. Kumla kyrkliga samfällighet Närkedelen av Strängnäs stift. Syftet är att konfirmandverksamheten är en del av församlingens dopundervisning, både för de som är döpta och de som förbereder sig för dop. Den skall vara väl förankrad i konfirmandernas livssituation och en integrerad del av församlingens övriga liv och verksamhet. Församlingen bekräftar genom sina konfirmandarbeten att konfirmanden är sedd och accepterad och genom 22

detta menar man att man talar om konfirmation som bekräftelse. Konfirmationstiden innebär också, i någon mån, här en bekännelsehandling för konfirmanden själv som genom trosbekännelse och nattvard ges möjlighet att stämma in i kyrkans tro. Konfirmationsgudstjänsten bör inte ses som ett slut på ungdomars närvaro i församlingen utan snarare startskottet på ett liv i tron och församlingens gemenskap. Målsättningen för arbetet är hämtat ur RL och man vill ge; - Kunskap om och erfarenhet av att kristen tro och kyrkans liv handlar om de livsfrågor vi människor bär på - Möjlighet att utifrån egna livsfrågor utforska och pröva kristen tro - Förtrogenhet med gudstjänst och andakt - Redskap att forma en trygg identitet och utvecklas andligt och känslomässigt - Livsglädje och framtidshopp - En erfarenhet av gemenskap i konfirmandgruppen och i församlingen - Möjlighet att gestalta kyrkans budskap och närvaro i samhället och i världen - Redskap att relatera kristen tro till andra livsåskådningar samt visa respekt mot människor med annan övertygelse Under rubriken kursplan finner jag, att varje konfirmand är en individ som har förmåga att tänka själv och ska ges utrymme till det. Därför presenteras olika alternativa gudsbilder, bibelsyn mm. Det är viktigt att lära med kroppen istället för knoppen och att varje konfirmand måste kunna göra kunskapen till sin egen och därför blandas föreläsningar, värderingsövningar, skapande, drama, upplevelser etc. Vårfruberga Härads församling Sörmlandsdelen av Strängnäs stift. Här är målsättningen med församlingens verksamhet att skapa en gemenskap där människor oavsett ålder får växa som människor och tillsammans växa i sin kristna tro. Konfirmandverksamheten ska; - Ge ungdomarna möjlighet att lära känna den kristna tron - Uppmuntra till samtal om livet och tron på den treenige Gud - Ge tillfälle att lära känna Svenska kyrkans tro och olika trostraditioner - Erbjuda gudstjänster och andakter - Förmedla bilden av att ungdomarna är sedda och älskade av Gud - Erbjuda en konfirmandtid där ungdomarna känner sig sedda och lyssnade till Här heter rubriken kursplan Metoder, Innehåll och årscykel. Församlingens medarbetare vill att alla ungdomar skall ges möjlighet att kunna delta i församlingens undervisning och arbetar därför utifrån att engagera hela personen. Med detta menar de att intellektet/själen 23