Handbok för studerande 2012-2013
1. Bakgrund 2 2. Vad är tandeminlärning? 3 3. FinTandem 4 4. Varför FinTandem? 5 5. Hur lär man sig med hjälp av FinTandem? 6 6. Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter 8 7. Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse 11 8. När fungerar inte FinTandem? 14 9. Vill du veta mera? 14 FINTANDEMDAGBOK 16 A. UTGÅNGSNIVÅN 16 B. MÅLSÄTTNINGAR 17 C. STUDIEDAGBOK 18 D. UTVÄRDERING 19 Bilaga: Tärningsspel och spelregler 1
1. Bakgrund Tandem som språkinlärningsmetod togs för första gången i bruk i ett tysk franskt ungdomsutbyte år 1963. Sedan dess har tandem spridit sig runt världen, t.ex. till Sverige, Danmark, Tyskland, Schweiz, Portugal, Irland, Spanien, Frankrike, Storbritannien, Holland, Italien, Belgien, Förenta Staterna, Japan, Kanada, Peru och Sydkorea. I Finland är metoden dock tämligen okänd, även om detta håller på att ändras. I Vasa startade tandemprojektet vid Vasa Arbis hösten 2002 och initierades av professor Christer Laurén från Vasa universitet. Han kände sedan länge till metoden och tyckte att den kunde lämpa sig bra i en tvåspråkig stad som Vasa. Vid Vasa Arbis tyckte man att tandemmetoden var intressant dels för att den på ett naturligt sätt kunde skapa ett både språkligt och kulturellt utbyte mellan regionens finsk- och svenskspråkiga invånare, dels kunde den ge områdets många nyinflyttade utlänningar en möjlighet att lära känna våra språk och vår kultur och vice versa. En annan fördel med projektet är möjligheten att samarbeta med andra skolor. Läsåret 2006 2007 startade Vasa Arbis och Korsholms vuxeninstitut ett samarbete för att gemensamt erbjuda tandeminlärning. Projektet, som finansierades av Utbildningsstyrelsen, hade även som mål att utarbeta en modell för tandeminlärning som kan användas också i andra tvåspråkiga kommuner i Finland. Övriga samarbetspartners inom projektet har bl.a. varit Vasa universitet, Vasa stads gymnasier, Korsholms gymnasium, Vasa stad och Korsholms kommun. Inte i våra vildaste fantasier kunde vi föreställa oss hur framgångsrik och populär FinTandem skulle bli i Vasaregionen. Årligen rör det sig om cirka 150-200 personer som anmäler sig till FinTandem. Av dem får cirka 75 % en FinTandempartner. De allra flesta av paren har varit mycket nöjda med sitt FinTandemutbyte. 2
2. Vad är tandeminlärning? Språkinlärning med hjälp av tandemmetoden är en form av öppet lärande där två personer med olika modersmål träffas regelbundet för att lära sig varandras språk och förbättra sina kommunikativa färdigheter i den andras modersmål. Tandem är inte bara språkinlärning utan ger dig också en möjlighet att lära dig något om en annan människa och en annan kultur, och till och med få en ny vän. Det kan också handla om att du eller din partner vill lära er mer om ett visst område som t.ex. har med era yrken eller intressen att göra. Det finns ett par principer som gäller för alla former av tandem och som måste följas för att tandempartnerskapet ska fungera. A. Principen om ömsesidighet Tandempartnerskapet måste vara så rättvist som möjligt, så att ni använder lika mycket tid för båda språken och att båda parterna stöder varandra i lika hög grad. B. Principen om autonomi eller självstyrning Ni är själva var och en ansvariga för er egen inlärning. Ni gör klart för er den egna målsättningen och bestämmer gemensamt vilka metoder ni ska använda er av. Alla initiativ ska komma från er själva. Ni ställer er själva till förfogande som experter på ert eget modersmål och er kultur genom att ni t.ex. läser högt för varandra, diskuterar ämnen som partnern har föreslagit, rättar varandras fel, föreslår förbättringar osv. I regel har förstås deltagarna ingen lärarutbildning - därför ska man inte heller förvänta sig att partnern ska fungera som lärare i den bemärkelsen, att han eller hon skulle kunna ge grammatiska regler och ha förmåga att bedöma din inlärning. Detta kan inte heller din partner förvänta sig av dig. Du och ditt tandempar kommer gemensamt överens om vilka metoder ni vill använda er av och vilka regler som gäller för just ert partnerskap. 3
3. FinTandem FinTandem är den form av tandeminlärning som innehåller närstudieträffar, tandemträffar och handbok. FinTandem som kurs har ursprungligen utvecklats vid Vasa Arbis. För att hjälpa deltagarna med att komma igång och för att ge stöd i tandeminlärningen ordnas fem gemensamma närstudieträffar. Där ger vi information om metoden, svarar på eventuella frågor, ger tips om varierande aktiviteter och prövar på olika spel etc. Vi ger också deltagarna tillfälle att utbyta erfarenheter av FinTandemkursen. Mellan närstudierna träffas FinTandemparen regelbundet på egen hand och utbyter språkkunskaper på ett självständigt sätt så kallade tandemträffar. Handboken är ytterligare ett sätt att stöda FinTandempartnerskapet och ger dig en möjlighet att utveckla metoden enligt dina egna behov. Vi vill här berätta vad FinTandem är, fördelar och eventuella nackdelar med metoden, ge tips för hur du kan jobba med ditt FinTandempar och informera om litteratur och webbadresser som kan ge ytterligare information om språkinlärning med hjälp av tandemmetoden. Handboken innehåller också en modell för hur du kan skriva dagbok i samband med dina tandemträffar, så att du bättre kan strukturera din inlärning. Handboken kan även fungera som en introduktion för dig som är intresserad av metoden men ännu inte har prövat på den. För den som är intresserad av att avlägga allmänna språkexamina, finns tips på hur man kan förbereda sig genom tandeminlärning. I avsnitt sju i den här handboken har vi samlat temaområden och språkfunktioner som kan ingå i det muntliga delprovet och i textförståelsedelen, samt vilka olika typer av uppgifter som kan förekomma. Med hjälp av denna information kan du på ett effektivt sätt förbereda dig tillsammans med din FinTandempartner. 4
4. Varför FinTandem? Av vilka anledningar är FinTandem en bra metod för språkinlärning? Här är några av de fördelar som deltagarna själva har nämnt. - ni behöver inte vara på exakt samma nivå, utan kan anpassa er till varandra - du får en ypperlig möjlighet att tala målspråket och att utveckla de muntliga färdigheterna i en trygg miljö - det är ett bra komplement till teoretiska språkstudier - du har inga läxor (om ni inte själva bestämmer er för att ni vill ha det) - det är flexibelt: ni får bestämma själva hur ofta, var och när ni träffas, vad ni gör och vilka metoder ni använder. - du lär känna en annan person och en annan kultur - då ni är bara två stycken i paret får ni använda språket maximalt: ingen annan tävlar om att få yttra sig - det är mer personligt än en vanlig språkkurs - du utvecklar din förmåga att våga tala och komma igång med kommunikation på målspråket - det är ett bra sätt att lära sig ett praktiskt ordförråd, ordspråk och talspråk - det är en naturlig inlärningssituation, man använder det främmande språket för att kommunicera - det är ok att säga fel - det är lättare att prata med en person som har liknande utgångsläge som man själv, dvs. också är där för att förbättra sina språkkunskaper - huvudsaken blir att lära känna varandra och språket får man på köpet - om du redan kan ditt tandemspråk bra får du möjlighet att upprätthålla dina kunskaper - det är motiverande: man blir ännu mer inspirerad att lära sig språket bättre. 5
5. Hur lär man sig med hjälp av FinTandem? Här presenterar vi ett antal tips för hur man bäst lär sig språk med hjälp av FinTandem. I Bestäm var och när ni ska träffas. Välj en dag och en tidpunkt som passar er båda och gör det till en återkommande rutin. Försök hitta en regelbunden rytm för era träffar om möjligt en gång per vecka men minst en gång varannan vecka. Om ni inte har någon viss tid då ni träffas, ska ni på varje träff komma överens om var och när ni träffas nästa gång. Kom också överens om hur ni ska göra om ni har förhinder. II Dela upp tiden jämnt mellan de båda språken. Var noggrann med att båda språken får lika mycket utrymme. Gör exempelvis så, att ni när ni träffas talar ni det ena språket en timme och det andra språket en timme. Håll hårt på tiderna. I början kan det kännas konstigt att plötsligt byta språk men efter några träffar blir det naturligt. Ni kan också göra så att ni talar ett språk en vecka och det andra följande vecka, men det kan upplevas som om det ibland blir alltför långt mellan gångerna. Om ni har möjlighet att träffas två gånger i veckan kan den modellen fungera bättre. III Bestäm vad ni vill uppnå med era träffar. Det är bra att fundera igenom vad ni själva vill uppnå med ert FinTandempartnerskap. Vad vill ni lära er? Berätta om era målsättningar för varandra. Det gör att ni har lättare att hjälpa och stödja varandra. I dagboken finns frågor som kan göra det lättare att formulera era målsättningar. IV Kom överens om hur ni ska stödja varandras språkinlärning Bestäm hur och när ni rättar varandra. (Är det vissa grammatiska fel som ska rättas, ska ni rätta om ni använder fel ord, ska allt rättas, ska ni rätta genast eller ska ni diskutera felen 6
senare?) Var medveten om att alltför mycket rättande kan hämma kommunikationen, och att ett av målen med tandeminlärning är att uppmuntra och befrämja kommunikationen på målspråket. Men samtidigt är det bra att rätta åtminstone fel som upprepas eller som gör det svårt att förstå budskapet. Utan att bli rättad är det svårt att lära sig. V Planera vad ni ska göra Om ni planerar i förväg vad ni ska göra då ni träffas, kan ni förbereda er och komma igång snabbare. På det sättet undviker ni att ni inte vet vad ni ska prata om, med allt vad det kan innebära av dödtid och genanta pauser. Var förberedd genom att ta med eventuellt material som kan behövas eller som hör till det ämne ni har bestämt er för att diskutera. VI Övriga tips Anpassa ditt språk, ditt ordförråd och hur snabbt du pratar så att de motsvarar partnerns nivå. Anteckna vad ni gör och vad ni lär er och vad ni skulle vilja göra framöver. Även i detta kan dagboken vara till hjälp. 7
6. Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter Här kommer några tips på vad ni kan göra när ni träffas. Tipsen är främst samlade från de diskussioner deltagare i FinTandem fört under FinTandemkursens närstudieträffar, dels finns här också tips från www.slf.ruhr-uni-bochum.de/index.html. Exempel på övningar: - öva hälsningsfraser - diktamen - skrivövningar (brev, uppsatser m.m.) - uttalsövningar - spela spel (t.ex. Alias) - ni kan även ta med era vänner eller andra FinTandempar, ni kan spela hemma eller på caféer och pubar som ibland har spel att låna ut - läs tidningar tillsammans. Ni kan t.ex. försöka hitta tidningsartiklar om samma ämne på båda språken eller dagstidningar från samma dag och jämföra - samla ord / uttryck / kortare texter som ni vill att partnern ska förklara för er - samla ord kring olika kategorier/ämnen, fortsätt sedan med att diskutera de olika ämnena ur olika synvinklar - samla exempel på bra och dålig reklam (ur tidningar, banda från TV etc.) och diskutera vad de gör reklam för och på vilket sätt, diskutera varför ni tycker att en viss reklam är bra eller dålig - skriv textmeddelanden eller skicka e-post på det andra språket - kom överens om att titta på samma tv-program och diskutera det när ni träffas eller titta på det tillsammans och diskutera sedan - berätta sagor för varandra (vitsar kan vara svåra att direkt översätta till ett annat språk, så dem kan man vara lite försiktig med) - översätt sagor eller andra texter till det andra språket. 8
Exempel på diskussionsämnen: - familjen - traditioner och kultur(en) likheter och olikheter - aktuella högtider, hur ni brukar fira dem - det egna jobbet - vad ni ska göra på veckoslutet / vad ni brukar göra / vad ni skulle vilja göra; spekulera vad andra människor gör på veckosluten - intressen olika och gemensamma - rädslor: vad ni är rädda för och varför - hur ni upplevde det att gå i skolan positiva och negativa upplevelser - något dramatiskt ni har varit med om eller bevittnat - aktuella ämnen något ni sett på tv, hört på nyheterna eller läst i tidningen - min drömsemester - hur ni är artiga/oartiga på respektive språk - vanliga ordspråk - försök hitta liknande ordspråk i respektive språk. Exempel på olika typer av aktiviteter: Ni kan också kombinera olika typer av aktiviteter med era tandemträffar och på det sättet naturligt hitta nya saker att prata om. På det sättet börjar ni också lära känna varandra bättre. - gå på promenad eller jogga tillsammans - gå på kafé eller restaurang - gå på museum prata om det ni ser - gå på bio eller teater och diskutera pjäsen eller filmen efteråt - gå till biblioteket tillsammans - träffas i utrymmen som arrangören för FinTandem erbjuder - gå på en föreläsning tillsammans - gå på en praktisk kurs tillsammans - smaka på mat från den andra kulturen, laga mat tillsammans 9
- träffas hemma hos varandra (där kan ni t.ex. berätta om era hem, den andra kan ställa frågor om det han eller hon ser i hemmet, ni kan visa fotografier från resor, av familjen och diskutera utgående från dem.) - gå och simma eller på gympa tillsammans - shoppa tillsammans - gå på fest tillsammans, bjud in varandra på era fester. 10
7. Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse Då du lär dig språk med hjälp av FinTandem, kan du också förbereda dig för delproven i muntlig framställning och textförståelse i allmänna språkexamina. Följande är hämtat från Grunderna för allmänna språkexamina (24/011/2011). I allmänna språkexamina behandlas följande temaområden i de olika delproven: - Jag och min bakgrund - Hem och boende - Handel och service - Kultur - Resor - Hälsa och välbefinnande - Arbete - Miljö - Samhälle I allmänna språkexamina testas vilka språkfunktioner du behärskar, dvs. vad du kan använda dina språkkunskaper till. De viktigaste språkfunktionerna som kan ingå i testet är: - att lämna in, redogöra för och begära uppgifter - att uttrycka åsikter och attityder - att uttrycka och ställa frågor om känslor - att uträtta ärenden - att följa vedertagen social praxis och sociala normer - att styra kommunikationen 11
Det muntliga delprovet utförs huvudsakligen i språkstudio. Den muntliga språkfärdigheten mäts med hjälp av uppgifter där du t.ex. ska svara på frågor, delta i simulerade samtal, beskriva något, komma med repliker i en social situation eller redogöra för något. I provet kan det utöver testet i språkstudion även ingå en pardiskussion eller intervju. Svaren bedöms enligt hur begripliga, tydliga och naturliga de är. Delprovet i textförståelse består av texter såsom brev, budskap, meddelanden, reklam, notiser, saktexter och berättelser. Om du avlägger delprovet på grundnivå är texterna ganska korta och ordförrådet är relativt enkelt. På mellannivån är texterna längre och ordförrådet är mera varierat. På högsta nivån är det vanligtvis en längre text och några kortare texter. Flertalet texter är autentiska. I huvudsak ska du svara på frågor som berör innehållet i texterna. Frågorna handlar inte enbart om att förstå svåra ord och därmed kunna besvara dem, utan de hänför även till sådant som är specifikt för en viss typ av text. Frågor om t.ex. en reklamtext, kan fokusera på vad som är speciellt med varan som texten gör reklam för eller på köpevillkoren. På mellannivån betonar en del av frågorna helhetsförståelsen av texten. På den högsta nivån kan din förståelse testas genom att du ska skriva en sammanfattning av texten. Tandeminlärning ger dig många möjligheter att i praktiken öva de färdigheter och ämnesområden som nämnts ovan. Tillsammans med din FinTandempartner kan du välja att jobba med de temaområden som framkommit. Vad gäller den muntliga framställningen kan ni berätta om er själva, er bakgrund, hur ni bor, era hobbyer och resor som ni har gjort eller planerar att göra. Ni kan diskutera sociala koder skillnader och likheter i respektive språkkultur. Ni kan berätta om era åsikter i frågor som rör hälsa, arbete, miljö, landskännedom och samhälle. Ni kan även välja att läsa texter som handlar om dessa temaområden. Ni kan välja ett tema för en träff och söka fram texter på ert eget modersmål åt varandra och sedan läsa och diskutera hur ni förstår texterna. Tänk på att välja texter av olika typer (se ovan vilka typer av texter som förekommer i delprovet). Ni kan söka fram texter 12
t.ex. på Internet eller i tidningar. Försök hitta texter som motsvarar era språknivåer. Du hittar mer information om de allmänna språkexamina på adressen: http://www.oph.fi > utbildning och examina > språkexamina > allmänna språkexamina. Här finns uppgifter om t.ex. examensdagar och examensställen samt beskrivningar av språknivåerna. Här finns även examensgrunderna för och lagstiftning om allmän språkexamen, samt länkar till övningsmaterial på nätet. 13
8. När fungerar inte FinTandem? FinTandem fungerar inte så bra om: - båda parter är nybörjare i språket. FinTandem fungerar bättre då båda har minst grunderna i respektive språk. - ni inte fördelar tiden jämnt mellan de båda språken. - ni inte klarar av att ta egna initiativ för inlärningen och ser till att ni verkligen gör det ni ska göra. - ni inte förbereder träffarna, speciellt om parterna inte är naturligt pratsamma. Ni blir då lätt utan samtalsämne och tiden används inte effektivt. - ni bor väldigt långt borta ifrån varandra det blir jobbigt att träffas alternativt kan ni upprätthålla kontakten per e-post eller per telefon. - den ena bara pratar utan att lyssna till vad partnern säger. - om ni inte ser till att ni träffas regelbundet och inte kommer överens om när ni ska träffas. 14
9. Vill du veta mera? För mer information kan du gå in på följande Internet-adresser: http://www.vaasa.fi/fintandem http://www.korsholm.fi/fintandem Vasa Arbis och Korsholms vuxeninstituts gemensamma webbplats för FinTandem, där det finns information om FinTandem, dess utveckling och den aktuella verksamheten. Sidorna uppdateras regelbundet. Se även: http://www.slf.ruhr-uni-bochum.de/index.html Tandem-server Bochum. Här finns en hel del material om språkinlärning med hjälp av tandem: principer för tandeminlärning, hjälp för tandemdeltagare, tips på olika aktiviteter och övningar, litteraturtips etc. Materialet finns främst på engelska, men stora delar är översatta till svenska, danska, tyska, spanska, franska, ryska, italienska och holländska. http://www.slf.ruhr-uni-bochum.de/etandem/etindex-en.html Information om etandem alltså tandem via e-post, även på svenska. Källor som använts för denna handbok: Jonsson, Bengt (ed.). (2003). Självstyrd språkinlärning i tandem - en handbok (Institutionen för humaniora i Härnösand. Rapport nr 12). Redaktör: Bengt Jonsson. Härnösand: Department of Humanities, Mid Sweden University. 205 p. ISBN 91-87908-70-0. 15
FINTANDEMDAGBOK Sammanställd av Katri Karjalainen baserad på L. Walker (2003), Självstyrd språkinlärning i tandem. En handbok. A. UTGÅNGSNIVÅN Svara på följande frågor innan den första tandemträffen. 1. Ordförrådet (Hur stort tycker du att ditt ordförråd är? Finns det några speciella ämnesområden där du skulle vilja utveckla ditt ordförråd?) 2. Satsstruktur (Har du svårt/lätt att forma korrekta satser på det språk som du vill lära dig (=tandemspråket)? Vad har du problem med?) 3. Korrekthet (Hur korrekt tycker du att du kan ditt tandemspråk? Grammatik, ordval, stilistiska drag.) 4. Uttal (Hur bra tycker du att du kan uttala på tandemspråket? Är det något speciellt som du skulle vilja öva?) 5. Hörförståelse (Hur bra anser du dig förstå talat språk?) 6. Kulturkunskap (Hur väl känner du till den andra kulturen? Är du intresserad av något speciellt område inom den?) 7. Språkinlärningstekniker (memorering, kommunikationsstrategier etc.) (Vilka språkinlärningstekniker känner du till? Vilka upplever du som nyttiga/onyttiga?) 8. Färdighet i självstyrt lärande (planering, styrning, bedömning) (Hur van är du vid att planera och styra dina studier själv, samt vid att bedöma din egen insats och de resultat som du har uppnått?) 16
B. MÅLSÄTTNINGAR Fyll i följande innan den första tandemträffen och diskutera era målsättningar med din FinTandempartner. Tänk på dessa målsättningar även senare då du har kommit igång med kursen, t.ex. i samband med att du skriver dagboken. 1. Vad önskar jag lära mig? (T.ex. av det som har nämnts i kartläggningen av utgångsnivån.) 2. Senast när vill jag nå mina mål? (Tänk på att det tar tid att lära sig, men det är bra att ha mål.) 3. Vilka medel och metoder kan och vill jag använda i min inlärning? 4. Hur ofta kan jag träffas? Hur länge på en gång? (Rekommendationen är två timmar/vecka antingen på en gång eller 2 x 1 timme.) 5. Var kan vi träffas? (Ni kan träffas på olika ställen beroende på vad ni ska göra.) 6. Dag och tid? (Det kan vara bra att bestämma en viss dag och tid om ni har regelbundna tidsscheman.) 17
C. STUDIEDAGBOK Fundera på följande saker efter varje tandemträff och skriv en dagbok om träffarna. Det är bra att göra detta så snart efter träffen som möjligt, för att du ska komma ihåg det och hur träffen har gått. Det är bra om du även diskuterar tankarna med din FinTandempartner, på det sättet kan ni försäkra er om, att båda är nöjda och gagnas av samarbetet. Titta då och då igenom dina målsättningar för att försäkra dig om, att ditt arbete hjälper dig att nå dem. Samla dina dagboksanteckningar i en pärm e.d. Nedan finns saker som du ska skriva om i din dagbok: 1. Datum, tid och plats: 2. Dagens samtalsämnen (och målsättning) (Vad talade ni om, hur och varför valde ni dessa samtalsämnen?): 3. Nya ord och uttryck (Skriv upp nya ord/uttryck, så kommer du lättare ihåg dem.): 4. Kulturell information (Vanor, traditioner, maträtter etc. som du inte hade hört om tidigare.): 5. Satsstrukturer, korrekthet (T.ex. om du klarade bra/hade svårt med vissa konstruktioner, hur korrekt var ditt språk idag, märkte du någonting speciellt?): 6. Vad gick bra idag? Vad gick sämre? (Åsikter om hur träffen var idag, fundera varför det gick bra/dåligt, så har du nytta av det i fortsättningen.): 7. Nådde jag mitt mål idag? (Vilket var ditt mål, nådde du det? Om inte, varför inte? Nådde du någonting annat i stället?): 8. Observationer av mig själv och partnern (Hur fungerade ert samarbete idag och varför, var ni t.ex. trötta/på bra humör? Vad lärde du dig idag?): 9. Önskemål och tankar inför fortsättningen (Idéer för framtida träffar, vad ni kan tala om/göra eller någon övning/aktivitet du inte vill göra igen. Planera vad du vill lära dig och hur du skall göra det.): 18
D. UTVÄRDERING Utvärdering görs efter kursens slut. Titta på dina målsättningar och fundera hur bra du har uppnått dem. Motivera dina svar, speciellt nekande svar. 1. Jag har nått mina huvudmål Ja / Delvis / Nej 2. Jag har gjort framsteg Ja / Delvis / Nej 3. FinTandem passade mig som inlärare Ja / Delvis / Nej 4. Jag följde tandemmetoden Ja / Delvis / Nej 5. Jag har lärt mig nya inlärningstekniker Ja / Delvis / Nej 6. Jag är bättre på att styra min egen inlärning än före kursen Ja / Delvis / Nej 7. Mål som jag inte har nått: 8. Annat som jag har lärt mig: 9. Övriga synpunkter på FinTandem: 10. Mina synpunkter på de praktiska arrangemangen (information och stöd från koordinatorerna, närstudieträffarna etc.) 19
Författare Ulrica Taylor, språklärare vid Vasa Arbis och koordinator för FinTandemprojektet under åren 2002-2006. Katri Karjalainen, forskare vid Vasa universitet och koordinator för FinTandemprojektet under åren 2004-2012. Pia Sandås, språklärare vid Korsholms vuxeninstitut och koordinator för FinTandemprojektet under åren 2006-2008. Åsa Westlin och Pia Sandås har översätt handboken till engelska. Ben Sandvik har tecknat logon för FinTandem. Översättning till ryska 20
Koordinatorer för kursen läsåret 2012-2013 är: FM Marika Boström och planerare Leena Havu-Erhie. Anmäl dig till FinTandem via: www.vasa.fi/fintandem eller www.korsholm.fi/fintandem Eller kontakta: Vasa Arbis Språklärare Marika Boström tfn (06) 325 3506 e-post marika.bostrom@vaasa.fi Informations- och kurssekreteraren tfn (06) 325 3504 Korsholms vuxeninstitut Planerare Leena Havu-Erhie tfn (06) 327 7267 e-post leena.havu-erhie@korsholm.fi Kansli tfn (06) 327 7260, (06) 327 7261 För mer information om metoden kontakta FD Katri Karjalainen e-post: katri.karjalainen@uwasa.fi. Om du och ditt FinTandempar behöver stöd och hjälp, kan ni ta kontakt med Marika eller Leena. 21