FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår ett ökat nyttjande av den farmacevtiska kompetensen inom sjukvården. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Inom sjukvården finns en rad professioner med expertis inom området läkemedel och dess användning. I SLL:s läkemedelsstrategi som antogs 2003 och som gäller t.o.m. 2006 lyfts behovet av farmaceutisk kompetens fram. I samband med fullmäktiges behandling av budgeten för 2006 gavs LS/HSU i uppdrag att initiera projekt om samverkan med Apoteket för att bättre utnyttja farmaceuternas kunskaper i vården. Den utveckling av läkemedelsstrategin som ska ske för perioden efter 2006 bör innehålla en plan för hur farmaceutisk expertis kan utnyttjas än mer effektivt inom SLL de närmaste åren. Bilagor 1 Motion 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2005-10-19
FÖRSLAG 2006:21 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 12 januari 2006. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 24 januari 2006. Ärendet och dess beredning Aram El Khoury m.fl. (kd) har i en motion (bilaga), väckt den 8 februari 2005, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att landstinget utreder hur farmacevten kan nyttjas i vården för att uppnå en förbättrad läkemedelshantering i enlighet med motionens intentioner. Utskottsbehandling Hälso- och sjukvårdsutskottet har den 15 november 2005 föreslagit landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande enligt landstingsdirektörens tjänsteutlåtande (bilaga). M-, fp- och kd-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen.
FÖRSLAG 2006:21 3 Bilagor Motionen Farmacevterna är samhällets läkemedelsexperter vars huvuduppgift är att förmedla kunskap om läkemedel till patienter och vårdpersonal. Tyvärr är farmacevten osynlig i dagens svenska sjukvård. Det är ett resursslöseri av stora mått att inte utnyttja de möjligheter som klinisk farmaci erbjuder i större utsträckning än vad som sker idag. I Storbritannien, USA och Tyskland, länder som ligger långt framme inom klinisk farmaci, är många farmacevter anställda av sjukhusen. De utgör en lika etablerad personalgrupp som läkare och sjuksköterskor på många sjukhus och har regelbundna genomgångar av patienternas läkemedelsbehandling av farmacevter och bidrar med professionell rådgivning. I England har man t.o.m. ambitioner att ge farmacevter behörighet att förskriva recept för vissa läkemedel och i Tyskland har nyligen apotekarutbildningen byggts på med en sex månader lång praktik på klinik, följt av examination i klinisk farmaci. Ett teamsamarbete med andra vårdprofessioner på vårdcentraler och sjukhus bör kunna utvecklas, där läkaren har det övergripande patient- och kliniska ansvaret, och farmacevten arbetar på dennes uppdrag i vårdteamet. Farmacevten roll blir att exponera sitt farmacevtiska kunnande genom att arbeta med att hitta och förebygga läkemedelsrelaterade problem samt delvis ansvara för läkemedelsgenomgångar och utbildning av andra vårdprofessioner. På så sätt kommer farmacevten att vara en berikande faktor som fungerar som en stödfunktion i sjukvården och avlasta och underlätta i läkarens vardag. Ett annat sätt att effektivisera läkemedelsanvändningen i den svenska sjukvården är att effektivisera läkemedelsförsörjningen till framförallt sjukhusen genom utveckling av nya logistiska system. Apoteket AB som har ett stort ansvar för läkemedelsförsörjningen bör kunna ges nya möjligheter att med dess stora farmacevtiska komp etens förbättra läkemedelsförsörjningen ända fram till sjukhussängarna. En samordnad plan som involverar både sjukvården och apoteken/farmacevterna bör tas fram syftande till ett ökat nyttjande av den farmacevtiska kompetensen i sjukvården. Stockholms läns landsting bör som första landsting i landet med kraft ta initiativet att aktivt driva frågan politiskt (med Apoteket AB och staten) och verka för att utnyttja de möjligheter som klinisk farmaci erbjuder.
FÖRSLAG 2006:21 4 Mot bakgrund av ovanstående yrkas att landstinget utreder hur farmacevtens kan nyttjas i vården för att uppnå en förbättrad läkemedelshantering i enlighet med motionens intentioner Stockholm den 8 februari 2005 Aram El Khoury Pia Lidwall Inga-Britt Backlund Sonia Lunnergård Margaretha Åkerberg Janne Stefanson
FÖRSLAG 2006:21 5 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Inom sjukvården finns en rad professioner med expertis inom området läkemedel och dess användning. De kliniska farmakologerna, som verkar vid sjukhus och i viss mån i den öppna vården, är sjukvårdens medicinska läkemedelsexperter. Dessutom har varje specialistområde kompetens att välja, behandla och utvärdera effekt och biverkningar av läkemedel inom sitt område, t.ex. inom kardiologi, hudsjukdomar etc. Farmaceuterna, receptarier och apotekare, har bred och djup kompetens i farmakologi men också om läkemedelssortiment, distribution och i läkemedelsinformation och i fortbildning i läkemedelsfrågor. Inom sjukvården finns ett ökat behov av farmaceutisk kompetens. Även sjuksköterskor har idag specialiserade funktioner inom området rationell läkemedelsanvändning men det finns ett ökat behov av förbättrad utbildning inom området rationell läkemedelsanvändning för sjuksköterskor. I SLL:s läkemedelsstrategi som antogs 2003 och som gäller t.o.m. 2006 påpekas vikten av stärkt samarbete med Apoteket AB. I läkemedelsstrategin lyfts behovet av farmaceutisk kompetens fram. I linje med detta har SLL inom ramen för sitt läkemedelsarbete i högre utsträckning än tidigare utnyttjat farmaceutisk kompetens. Detta har skett genom: -direkt anställning i sjukvården som farmaceuter. Exempelvis är farmaceuter verksamma vid Läkemedelsinformationscentralen vid klinisk farmakologiska avdelningen vid Karolinska sjukhuset. Flera apotekare har de senaste 4 åren anställts vid Läkemedelscentrum och medverkat och ansvarat för arbete kring Kloka Listan, Janus webb, kvalitetssäkring av elektronisk läkemedelsinformation och uppföljning av läkemedelsanvändningen. -avtal med Apoteket AB inom ramen för apoteksavtalet eller via köp av tjänster. Apotekare och receptarie har sedan många år och i ökande utsträckning sedan 5 år centrala uppgifter vid utvärdering av förskrivningsdata (via t.ex. SLL:s avtalsreglerade samarbetet med Apoteket AB inom ramen för Läkemedelsepidemiologiskt centrum (LePC) vid Läkemedelscentrum) och i Läksak, läkemedelskommittéer och i läkemedelsgenomgångar. Utvärdering av kvaliteten i förskrivningen hos långtidssjuka sker antingen via egen expertis (t.ex. det utvecklingsarbete som klinisk farmakologi Södersjukhuset bedriver i samarbete med Södra Läkemedelskommittén) eller med farmaceutisk expertis från Apoteket AB. Apotekare anlitas i betydande grad
FÖRSLAG 2006:21 6 av läkemedelskommittéerna för att erbjuda förskrivare läkemedelsinformation direkt på vårdenheter. Stockholms läns landsting har således i ökande utsträckning anlitat farmaceutisk kompetens under senare år. Detta sker både direkt i vårdarbetet i olika förbättringsprojekt men också inom ramen för läkemedelsarbetet, som utformas av sakkunniga inom Läksak och lokala läkemedelskommittéer och genomförs av linjeorganisationen Läkemedelscentrum. Motionärernas förslag bör beaktas i den utveckling av läkemedelsstrategin som ska ske för perioden efter 2006. Läksak bör ges i uppdrag att presentera en plan för hur farmaceutisk expertis bör utnyttjas än mer effektivt inom SLL de närmaste åren.