VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT

VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT

Med upphovsrätt blir det mer musik att lyssna på. De flesta är nog överens om att musik gör livet betydligt roligare. Få saker kan trösta så bra eller få pulsen att öka lika mycket som en låt man älskar. För att få ny bra musik att lyssna på i framtiden, behöver vi duktiga artister, låtskrivare och producenter. Människor med musik som yrke. Men för att de ska kunna leva på sin musik måste de få betalt. Precis som en dataspelsutvecklare får betalt för sina idéer eller en kläddesigner för sina plagg, måste en musikskapare få betalt för sin musik. Därför finns upphovsrätten. Upphovsrätten ger den som skapat musiken både den professionella och amatören möjlighet att få betalt och rätt att bestämma hur musiken används. Upphovsrätten är en förutsättning för att artisten eller musikskaparen ska få ersättning. Varje gång någon kopierar eller laddar ner musik utan att betala, minskar möjligheten för dem att faktiskt kunna leva på sitt yrke. MAN SKA VÄL VARA GLAD FÖR ATT MUSIKEN SPRIDS ELLER? Det är lätt att tro att det borde vara tillräckligt roligt att någon vill lyssna på ens musik, att det viktigaste är att den faktiskt sprids. Och så kan det vara, i alla fall ett litet tag. Men den som vill leva på sin musik måste ha en möjlighet att få betalt. Upphovsrätten ser helt enkelt till att ingen annan bestämmer att man måste jobba gratis. Tack vare upphovsrätten har alla rätt att själva bestämma över det de skapat om de vill sprida det fritt eller ta betalt. FILDELNING? JA, GÄRNA! Ett vanligt missförstånd är att de som arbetar med musik är emot fildelning, men det är oftast precis tvärtom. Fildelning är ett av flera sätt att ta del av musik över internet. Olaglig fildelning däremot, det vill säga att ladda ner musik utan att den som skapat den har gett sitt godkännande till det, är mindre populärt. Därför utvecklar olika aktörer med hjälp av musikbranschen smarta tjänster som Spotify, itunes och Wimp, där man kan lyssna på musik och ge musikskaparen den ersättning hen har rätt till. ANE BRUN FOTO: BALLOON RANGER RECORDINGS OMSLAGSBILD: VERONICA MAGGIO FOTO: SARAH NANKIN

DET DRABBAR VÄL INGEN FATTIG Många tror att det bara är de stora bolagen med mycket pengar som drabbas och blir utan ersättning när musik laddas ner eller kopieras olagligt. Men ofta är det faktiskt enskilda personer som förlorar pengar och som kanske inte längre kan leva på sin musik. Din favoritartist kanske? Som du dansar, festar eller tar det lugnt till. Även stora företag i musikbranschen måste så klart få ersättning för sitt arbete. För om de tycker att deras investeringar i musik inte lönar sig kommer de heller inte att fortsätta investera i ny musik. TUSENTALS KONSERTER ELLER PENGAR I EN HATT? Många undrar säkert om man verkligen inte kan tjäna pengar på något annat sätt. Kan man inte ordna konserter eller helt enkelt bara kliva ut på gatan och spela? Jo, visst kan man det, men varken konsertlokaler eller publik skulle räcka till om alla artister försökte försörja sig på enbart spelningar. Och hur skulle de göra som inte är artister utan endast skriver text och musik? De får inget gage för spelningar, utan är beroende av ersättning från upphovsrätten. ATT FÅ BESTÄMMA ÖVER DET MAN SKAPAT Förutom att man får betalt för sitt jobb ser upphovsrätten också till att man får bestämma över det man skapat. Det betyder att ingen annan kan ändra, ta åt sig äran eller använda musiken i ett sammanhang man själv inte valt. Föreställ dig hur det skulle kännas om musik som du skapat skulle dyka upp i en politisk kampanj som du inte gillar eller kanske på en obskyr, olaglig sajt på nätet. VILKEN MUSIK SKULLE VI FÅ UTAN UPPHOVSRÄTT? De flesta älskar musik och självklart ska den vara tillgänglig för så många som möjligt. Men om musiken ska få oss att skratta, gråta och dansa på samma sätt även i framtiden, måste vi låta dem som skapar den få betalt för jobbet de gör. För om ingen får ersättning för att skapa det vi lyssnar på, och inte heller får bestämma över slutresultatet eller vad det ska användas till, ja då skulle kanske inte så många skapa musik. Det är inte bara den som skapat musiken som får ersättning tack vare upphovsrätten. Även artister, producenter, studiomusiker och andra har rätt till ersättning. Dessutom gör upphovsrätten det möjligt för mängder av andra yrkesgrupper att arbeta med det de gör. ALEKS FOTO: SAGA BERLIN Upphovsrättsliga intäkter Intäkter som upphovsrättsinnehavaren får när dennas musik spelas upp i exempelvis en butik eller restaurang, på radio eller Spotify eller framförs på konsert. Upphovsman/upphovsrättsinnehavare En upphovsman/upphovsrättsinnehavare är den person som har skrivit musiken eller texten till en låt. Flera personer kan vara upphovsrättsinnehavare till en låt. Närstående rättigheter Upphovsrättslagen ger även artister och musiker som medverkar på en inspelning och den som producerat inspelningen ett upphovsrättsligt skydd, både ideellt och ekonomiskt. Det innebär att en artist som själv skrivit, framfört och producerat sin musik är såväl upphovsman som innehavare av närstående rättigheter. Rättighetsinnehavare En eller flera personer som äger rättigheterna till ett verk. Kan vara den ursprungliga upphovsmannen, men också ett musikbolag eller ett förlag som förvärvat rättigheterna till verket, kan vara rättighetshavare. Offentligt framförande När musik framförs för en publik på en konsert eller spelas upp i exempelvis en butik, på en arbetsplats eller restaurang.

VAD ÄR DET EGENTLIGEN SOM GÄLLER? Alla får kopiera ett eller några få exemplar av upphovsrättskyddad musik för privat bruk. Med privat bruk menas den närmaste familje- och vänkretsen, det vill säga personer i den privata sfären. Dit hör inte arbetsplatser, skolor eller föreningar. Privat bruk kan också betyda det som sker i hemmet. Att till exempel köpa musik som man spelar på en privat fest är privat bruk, även om det är ett större antal personer som kan lyssna på musiken. Du får givetvis även ladda ner och streama från lagliga musiktjänster. På pro-music.org hittar du listor på sådana. HUR FÅR MAN UPPHOVSRÄTT? För att ett musikaliskt eller konstnärligt verk ska innefattas av upphovsrätten ska det vara ett resultat av enskilt skapande. Det innebär att verket ska visa på ett visst mått av självständighet och originalitet, så kallad verkshöjd. Det ska inte finnas någon risk för att någon annan utan någon som helst kännedom om den andra ska kunna skapa något som låter likadant. Man ansöker inte om upphovsrätt, utan skyddet uppstår automatiskt i och med att musiken kommer till. Idag är ofta flera personer inblandade när en låt skapas. Då brukar fördelningen av de upphovsrättsliga intäkterna bestämmas i förhandlingar. HUR LÄNGE ÄR MUSIKEN SKYDDAD? Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Skyddstiden för närstående rättighetsinnehavare som musiker, artister och producenter (de som medverkat på en inspelning men som inte är upphovsmän) är idag 50 år från utgången av det år då framförandet eller utgivningen skedde. Fr o m den 1 november 2013 förlängs skyddstiden till 70 år även för dem. HUR VET MAN OM MUSIKEN ÄR UPPHOVSRÄTTSSKYDDAD? All musik som har uppnått verkshöjd är skyddad av upphovsrätten. Det innebär att man alltid behöver upphovsrättsinnehavarens tillstånd för att använda musiken och att man måste betala för att man gör det. Ibland kan man se symbolen på upphovsrättsskyddat material. Symbolen är inget krav för att man ska kunna hävda sin upphovsrätt, men många väljer att ändå visa symbolen som ett sätt att markera sin upphovsrätt. SIMONE MORENO FOTO: SESSE LIND

För artister, musiker och musikskapare. FST (Föreningen svenska tonsättare) organiserar de professionella tonsättarna inom det konstmusikaliska området. FST tillvaratar sina medlemmars konstnärliga, ekonomiska och sociala intressen. fst.se Musikerförbundet är en ideell förening (fackförbund) som uppbär kollektivavtal inom hela musikområdet (radio/tv, musikindustri, teater och scen). Musikerförbundet företräder sina medlemmar i upphovsrätt, arbetsrätt, förhandlingar och tvister, och ger omfattande juridisk och branschrelaterad service (artistavtal). Medlemmarna består av musiker och artister, musikföretagare, upphovsmän, lärare och producenter inom alla musikgenrer. musikerforbundet.se SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) ser till att artister och musiker får betalt för sin musik när den framförts offentligt och samlar in pengar när inspelad musik sprids via radio/tv och till exempel i butiker, restauranger, gym och diskotek. Över 28 000 artister och musiker är anslutna till SAMI och organisationen har drygt 40 000 kunder som använder musik i sin verksamhet. SAMI:s insamling sker i samarbete med IFPI. sami.se SKAP (Sveriges kompositörer och textförfattare) är Sveriges intresseförening för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. De arbetar med att tillvarata medlemmarnas konstnärliga och upphovsrättsliga intressen samt verkar för svensk populärmusik. SKAP fördelar även bidrag, stipendier och priser. skap.se Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) är en upphovsrättsorganisation för musikskaparna och deras musikförlag. Uppdraget är att se till att de drygt 71 000 anslutna rättighetshavarna får ersättning när deras musik spelats offentligt. Stim är en ekonomisk förening utan vinstintresse. stim.se SYMF (Sveriges Yrkesmusikerförbund) är en ideell förening (fackförbund) som uppbär kollektivavtal för institutionsmusiker. SYMF företräder sina medlemmar i upphovsrätt, arbetsrätt, förhandlingar och tvister. Medlemmarna består av yrkesverksamma musiker, både tillsvidareanställda och frilansare, inom huvudsakligen symfoniorkestrar, operahus, teatrar och länsmusikavdelningar. symf.se DAN BERGLUND, TONBRUKET FOTO: TONBRUKET Fler organisationer som arbetar med insamling av upphovsrättslig ersättning av musik. Copyswede licensierar vidareanvändning av tv- och radioprogram i en rad medier. Copyswede administrerar också det svenska kompensationssystemet för privatkopiering, PKE. copyswede.se IFPI Sverige (International Federation of the Phonographic Industry) företräder musikbolagen och representerar cirka 95 procent av den totala skivmarknaden i Sverige. IFPI samlar in ersättning när musik används i bland annat radio och tv. Insamlingen sker i samarbete med SAMI. IFPI delar även ut musikpriset Grammis. ifpi.se NCB (Nordic Copyright Bureau) är en nordisk-baltisk organisation som i samverkan med upphovsrättsorganisationer över hela världen förvaltar rättigheterna till inspelning och kopiering av musik på cd, dvd, film, video, internet och så vidare för kompositörer, textförfattare och musikförlag. ncb.dk

Andra organisationer som arbetar med frågor som rör upphovsrätt i Sverige. Materialet får spridas och kopieras. Ange Musiksverige som källa. Ladda ner som pdf på musiksverige.org/fakta KLYS är de professionella kulturskaparnas samarbetsorganisation, vars främsta syfte är att samordna yrkesverksamma upphovsmäns och utövande konstnärers intressen. www.klys.se MBIN (Music Business Independent Network) är en förening för ensam- eller fåmansföretagare inom musikindustrin. Syftet är att stödja medlemmarna, att verka som uppdragsförmedling och ett kontaktnät inom och utanför föreningen. mbin.net MMF Sweden är en del av International Music Managers Forum. Föreningens syfte är att i Sverige skapa en förståelse för, samt marknadsföra musikmanagers arbete och deras artister. mmfsweden.se Musikförläggarna är de svenska musikförlagens intresseorganisation. De representerar 95 procent av de musikförlag som arbetar yrkesmässigt med musikförlagsverksamhet. Medlemmarna är yrkesmässigt verksamma som musikförlag. Med yrkesmässigt menas att musikförlaget har som sin huvudsakliga verksamhet att vara just musikförlag, och inte till exempel skivbolag eller bokförlag. musikforlaggarna.se Musiksverige är en intresseorganisation som kommunicerar och driver den samlade musikbranschens frågor. Organisationen arbetar för att ge den svenska musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas. Musiksverige arbetar i huvudsak med tre områden: upphovsrätt, musikexport och branschanpassade utbildningar. Organisationen sammanställer dessutom statistik om branschen. musiksverige.org SOM (Svenska oberoende musikproducenter) är en ideell intresseorganisation för oberoende svenska musikbolag. Den viktigaste uppgiften är att tillvarata medlemmarnas upphovsrättsliga intressen. SOM ingår kollektivt som medlem i IFPI. som.se SSES (Swedish Sound Engineers Society) är en ideell intresseorganisation för yrkesverksamma ljudtekniker, producenter och sound directors. SSES arbetar för att organisera alla de som jobbar med ljud oavsett om det gäller musikinspelning, reklam, broadcast, mastering eller film. Huvudfrågor för organisationen är: ny teknik, upphovsrätt och branschfrågor. sses.org ANDREA TARRODI FOTO: LOUISA SUNDELL

INFO@MUSIKSVERIGE.ORG WWW.MUSIKSVERIGE.ORG 08-668 75 31 HORNSGATAN 103, 117 28 STOCKHOLM