Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö?
Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen av de tre vattenmålen, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag, kan nås med dagens beslutade och planerade styrmedel.
Vad är problemet?
Vad får detta för effekt? Östersjön är starkt påverkad av övergödning. Höga halter av kväve och fosfor ger algblomning med dåligt siktdjup, toxiner, nedsmetning, odör och syrefria bottnar som följd. Från de syrefria bottnarna frigörs ännu mer bundet fosfor. Torsken minskar och skapsillen ökar.
Risk för påverkan av övergödning Ekologisk status södra östersjön
Sveriges bidrag till belastningen på Östersjön ca 12% av fosfor ca 13% av kväve
Inte kan väl ett litet avlopp spela någon roll? I Sverige totalt 680 000 fastigheter med enskilt avlopp varav 70% har permanent befolkning. Upp till 130 000 av dessa kan vara olagliga genom att de inte har längre gående rening än slamavskiljare. Ca 450 000 markbaserade anläggningar är äldre än 15 år och har därmed en förhöjd risk att ha nedsatt reningsfunktion.
Hur vet vi hur mycket de enskilda avloppen släpper ut? Indata till beräkningarna: Antal fritids- och permanentfastigheter med enskilt avlopp per delavrinningsområde samt antal boende per fastighet (fastighetstaxerings-, fastighets- och befolkningsregister) Nyttjandegrad enligt statistisk undersökning Typ av reningsanläggning från kommunenkät Utsläppschabloner baserat på reningsteknik
Vilka typer av enskilda avlopp finns det i Sverige?
Belastnings och reningsschabloner Belastning BOD7 N-tot P-tot Totalavlopp 48 9.7 1.1 BDT (bad, disk, tvätt) 21 1 0.12 g/p, d (65% hemma) Typ av behandling BOD7 N-tot P-tot A: Slamavskiljning 20 10 15 B: A+infiltration 90 30 50 C: A+markbädd 90 25 40 D: B eller C + P- fällning 90 30 85 E: Minireningsverk 90 40 80
Hälsoaspekter av dåliga enskilda avlopp? 2007 genomförde Socialstyrelsen, SGU och 113 miljöförvaltningar ett tillsynsprojekt om dricksvatten från enskilda brunnar Ca 20% var tjänliga Ca 20% var otjänliga Ca 60% var tjänliga med anmärkning Den vanligaste orsaken till dåligt dricksvatten i brunnar var mikrobiell tillväxt. När det gäller grävda brunnar var det relativt vanligt med höga halter av urea och nitrat.
Näringsämnen är en ändlig resurs peak fosfor när den maximala produktionen av fosfor når sin höjdpunkt för att sedan obönhörligt avta uppskattas till 30-350 år. Att bryta ny fosfor och framställa kväve kräver mycket energi. Fosforbrytning sker i u-länder, främst Västsahara, vilket är ett problem både ur miljö- och säkerhetssynpunkt.
Källfördelning kväve antropogent till havet
Källfördelning antropogent fosfor till havet Figur 13 Källfördelning av antropogen nettobelastning av fosfor år 2009.
Hur ska vi få rena hav? Gemensam plan för Östersjön 2007 (Baltic Sea Action Plan) Målet för planen är att få god ekologisk status i Östersjön till år 2021. Övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald inklusive fiske samt maritim verksamhet i fokus. Sverige ska minska sin belastning av kväve med ca 21 000 ton och av fosfor med ca 290 ton.
Hur ska vi får rena sjöar och vattendrag? Förvaltningsplanen ger en sammanfattande bild av tillståndet i distriktets vatten, vilka miljökvalitetsnormer som gäller, behovet av åtgärder samt hur miljötillståndet övervakas. Miljökvalitetsnormer uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt (2015-2027) Åtgärdsprogrammet redovisar de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås.
Nationell åtgärdsstrategi för enskild avlopp Havs- och vattenmyndigheten - Regeringsuppdrag enskilda avlopp Förslag på nya metoder för att åtgärda dåliga små avlopp Tydligare regler Föroreningsskatt med skattebefrielse efter genomförda åtgärder Bättre information, exempelvis avloppsdeklaration och utvecklad tillsyn Byggproduktförordningens krav om CE-märkning från den 1 juli 2013 måste följas upp. Koppla fastighetsavgiften till avloppsstatus.
Tack!