Innehållsförteckning 1. Digitala humaniora... 2 2. Interkulturell Kommunikation... 3 3. Kultur- och socialantropologi... 4 4. Kulturledning... 5 5. Livsåskådningskunskap... 6 6. Medeltidskunskap... 7 7. Museologi... 9 8. Nordiska grannspråk... 11 9. Skärgårdskunskap... 12 10. Tyska studier... 13 11. Visuella Studier... 14 12. Översättning... 15 1
1. Digitala humaniora Digitala humaniora Digitala humaniora är ett tvärvetenskapligt studieprogram som vänder sig till alla studerande vid Åbo Akademi. Det avläggs som ett 25 sp biämne på grundstudienivå. Programmets huvudsyfte är att ge kunskaper och färdigheter i gränslandet mellan de humanistiska ämnena och informationsteknologi ett snabbt växande och alltmer samhällsrelevant område. Programmet är avsett att ge såväl en breddning i studenternas yrkeskompetens som en möjlighet till fördjupning kring informationsteknologins tillämpningar inom humaniora. Ett ytterligare mål är att förstärka samverkan mellan informationsteknologiska och humanistiska discipliner. Programmet är knutet till ett flertal pågående forskningsprojekt vid Åbo Akademi. Det innehåller två obligatoriska kurser om 5 sp vardera: Programmering, grundkurs samt Databaser, vilka båda erbjuds av ämnet datavetenskap. Resterande 15 sp tas i form av valbara kurser, som ges av de ämnen inom humanistiska fakulteten som medverkar i programmet: engelska språket och litteraturen, filosofi, historia, konstvetenskap (visuella studier), musikvetenskap, nordisk etnologi och nordisk folkloristik. Ämnet informationsvetenskap bidrar med kursen Informationssökning (5 sp), som studenterna rekommenderas att ha med som valbart moment. Studenter som redan tagit de obligatoriska momenten inom ramen för tidigare studier kan avlägga biämnet genom att ta samtliga 25 sp i form av valbara kurser. Examinatorer för biämnet: Anthony Johnson, professor i engelska språket och litteraturen Martin Gustafsson, professor i filosofi Ion Petre, professor i datavetenskap 2
2. Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation Biämnespresentationer 2013- Interkulturell kommunikation utgör ett tvärvetenskapligt biämne vid Humanistiska fakulteten som tar upp begreppet interkulturell kommunikation ur olika aspekter. Tyngdpunkten ligger på en humanistisk infallsvinkel. Målsättningen med helheten är att ge större beredskap att arbeta i främmande kulturer och med människor från andra kulturer, samt att på olika sätt förstå den komplexitet som är förknippad med kulturmöten och kommunikation. Öppna universitetet erbjuder varje läsår några kurser i ämnet interkulturell kommunikation. Introduktionskursen är vanligen förhandskravet till de övriga kurserna, men om man inte vill studera ämnet som helhet kan man efter introduktionskursen välja en enskild kurs. Olika ämnen ansvarar för vissa enskilda kurser. En del av kurserna kan även avläggas genom självstudier. Obligatoriska kurser 100700.0 Introduktion till interkulturell kommunikation, 5 sp 380141.0 Etnicitet, migration och nationalism, 5 sp 100723.1 Kulturmötets psykologiska aspekter, 5 sp Valbara kurser (Studeranden väljer två av följande kurser) 100720.1 Mångkulturalismens idéhistoria, 5 sp 100725.1 Kultur, fred och konflikt, 5 sp 100724.1 Kritiska perspektiv på interkulturell kommunikation, 5 sp 117706.2 Kulturmöten och religionsdialog, 5 sp Examinator: Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap För närmare information, se Öppna Universitetets hemsida: http://www.abo.fi/student/ikk 3
3. Kultur- och socialantropologi Kultur- och socialantropologi Biämne vid HF i samarbete med HHÅA Antropologi är vetenskapen om variationer och likheter i olika kulturer. De antropologiska studierna riktar sig i första hand mot främmande kulturer, men numera kan man även bedriva antropologi på hemmaplan. Avsikten är då antingen att förstå det främmande eller det egna. Antropologin strävar efter att kombinera teoretisk insikt med sådan empiri som man företrädesvis insamlat i fält. Avsikten är att genom olika former av tolkning översätta det främmande och klarlägga det egna. Inom antropologin riktar sig intresset mot ekonomi, social organisation, familj, seder, bruk, klädsel, språk, riter, myter, kulturkontakt, symbolspråk, genus, lokalkulturer, globalisering med mera. Antropologin kan också betecknas som en kulturvetenskap som utgår från mikroplanet för att kunna belysa människans kulturella varande i stort. Biämnet administreras från Centret för livslångt lärande, Öppna universitetet. Se https://www.abo.fi/student/kultsoc för mera information. Examinator för biämnet: professor Anna-Maria Åström, nordisk etnologi 4
4. Kulturledning Kulturledning Kulturledning är ett biämne vid humanistiska fakulteten. Ämnet erbjuder tvärvetenskapliga kurser som är mera arbetslivsorienterade. Detta har att göra med att kraven på professionalitet hela tiden ökar inom kulturlivet, det krävs flera färdigheter och mera kompetens för att klara av det mångfacetterade området som kultursektorn innebär. Flera av kurserna är planerade och uppbyggda i samarbete mellan humanistiska fakulteten, och en del andra fakulteter vid Åbo Akademi. Kursernas egenart består i att de ska bilda en bro mellan humaniora och kulturfältet (arbetslivet). Biämnet administreras från Centret för livslångt lärande, Öppna universitetet. Se https://www.abo.fi/student/kultled för mera information. Examinator för biämnet: akademilektor Lena Marander-Eklund, nordisk folkloristik 5
5. Livsåskådningskunskap Livsåskådningskunskap I vårt lands skolor ges undervisning i livsåskådningskunskap som ett alternativ för de elever som inte tillhör ett religiöst samfund. Livsåskådningskunskap kan utgöra biämne inom linjen för ämneslärare, men kan också väljas av alla andra intresserade. Undervisningens centrala mål är att ge den studerande förmågan att informera andra om livsåskådningsfrågor och att stimulera och leda diskussioner om dem. Genom att avlägga en studiehelhet (60 sp) enligt ämnets fodringar uppnår man ämneslärarkompetens i livsåskådningskunskap. Biämnet administreras från Centret för livslångt lärande, Öppna universitetet. Se https://www.abo.fi/student/livs för mera information. Examinator för biämnet: professor Martin Gustafsson, filosofi 6
6. Medeltidskunskap Medeltidskunskap För att dagens studerande skall kunna tillägna sig den varierande och mångsidiga medeltida europeiska kulturen, antingen som fristående biämne eller som stöd för fördjupade studier inom någon aspekt på medeltiden, erbjuder Institutet för medeltidsstudier (MI) vid Åbo Akademi ett studieprogram på 60 sp vilket motsvarar ämnesstudier. Tonvikten läggs vid de s.k. hjälpvetenskaperna, d.v.s. vid sådana kurser som inte annars regelbundet anordnas vid Åbo Akademi. Den intresserade kan kombinera fritt, dock i samråd med examinator, utgående från undervisningsprogrammet (se övrig undervisning) och enligt de kursfordringar som finns upptagna i studiehandboken. Tanken är att en del av studierna skall kunna avläggas inom ramen för ett regelbundet återkommande utbud av propedeutiska kurser i MI:s regi, medan andra specialkurser huvudsakligen skall basera sig på självstudier enligt kursfordringarna. Inom ramen för de enskilda ämnenas program är det fullt möjligt att koncentrera sig på medeltida teman, t.ex. så att man kan välja att skriva sin pro gradu avhandling om någon aspekt på medeltiden. Kunskaper i latin är en förutsättning för medeltidsstudier. Grundstudier, 25 sp obligatorisk 100111.1 Filosofi, spiritualitet och världsbild 10 sp valbar (Välj en av följande beroende på huvudämne) 100120.1 Medeltidens historia 10 sp 100121.1 Medeltidens konst 10 sp valbar (Välj en av följande) 100105.1 Kodikologi 5 sp 100110.1 Paleografi 5 sp Ämnesstudier, 35 sp valbar 100106.1 Kyrkohistoria 4 sp 100108.1 Medeltida drama 5 sp 100109.1 Medeltidsarkeologi 9 sp 100112.1 Ikonografi och hagiografi 9 sp 7
100113.1 Liturgi 9 sp 100114.1 Medeltida diplomatik 5 sp 100122.1 Medeltidslitteratur 4 sp 100100.2 Konst och arkitektur i medeltidens Rom 4 sp 100102.1 Den västerländska bokens historia 5 sp För mera information se hemsidan: http://www.abo.fi/instutition/medeltidsstudier Examinator för biämnet: professor Lars Berggren, konstvetenskap 8
7. Museologi Museologi Museologi ger en teoretisk grund och praktiska färdigheter för arbete inom museer eller andra jämförbara institutioner som bevarar, tolkar och presenterar kulturarv. Museologi inriktar sig speciellt på studier av materiell kultur, dess värdeskapande process och dess konsekvenser. Museologi undersöker vilka typer av värden resulterar i medvetenhet om och framställning samt bevarande av en viss del av den materiella kulturen. Museologi undersöker också vad som styr urvalsprocesserna i samband med detta. Museologi undersöker också hur samhällen kommunicerar och minns med hjälp av dess kulturarv och den materiella kulturen. Dessa processer och samhörande betydelser diskuteras också från ett historiskt perspektiv. Inom studierna strävar man efter ett nära samarbete med museer och andra aktörer inom samhället. Genom teori och praktik strävar man efter fruktbara problemlösningssituationer. Undervisningen i museologi sker både på finska och svenska i samarbete mellan Åbo universitet och Åbo Akademi. Huvudansvaret bärs av Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos (Institutionen för Historia, kultur och konst) vid Åbo universitet. Studierna omfattar grundstudier (25 sp) och ämnesstudier (35 sp). Antagningen av studerande till de bägge nivåerna sker årligen i början av höstterminen. Varje år antas 6 studerande från Åbo Akademi (HF). Studierätt fås på basis av biämnesprov som hålls torsdag 15.8.2013 kl. 16-18 i aud. Janus, Brunnsgatan 12. För mera information, läs anslag och hemsidan http://www.utu.fi/fi/yksikot/hum/yksikot/museologia/sivut/home.aspx (Eventuella förändringar i kursupplägget meddelas också på hemsidan) Grundstudier 100201.0 Det antikvariska tänkandet och museernas historia, 3 sp 100205.0 Samlingar och dokumentering, 3 sp 100206.0 Dokumentering av bebyggelse, 4 sp 100207.0 Utställningsverksamhet och museipedagogikens grunder, 2 sp 100208.0 Museipraktik, 2 sp 100209.0 Vård av samlingar och byggnadskonservering, 4 sp 100210.0 Introduktion till museologi, 3 sp 100215.0 Museer som samhälleliga aktörer, 4 sp Ämnesstudier 100252.0 Marknadsföring av museer, 3 sp 100254.0 Det materiella kulturarvet, 5 sp 100255.0 Temaseminarium, 9 sp 100257.0 Museipraktik, 4 sp 100258.0 Planering och ledarskap i museerna, 3 sp 100260.0 Utställning och pedagogisk verksamhet, 7 sp 9
Valbara (Välj en av följande, kursen Exkursioner och seminarier kan avläggas som 2-5 sp så att ämnesstudierna blir sammanlagt 35 sp.) 100253.0 Exkursioner och seminarier, 4 sp 100259.0 Hållbar utveckling inom kulturen, 4 sp 100268.0 Authenticity and its variations in visual culture, 5 sp 100265.0 Exkursioner och seminarier, 2 sp 100266.0 Exkursioner och seminarier, 3 sp 100267.0 Exkursioner och seminarier, 5 sp 100269.0 Museologins trädgårdskurs, 2 sp 10
8. Nordiska grannspråk Nordiska grannspråk Nordiska grannspråk är ett ämne för dig som är intresserad av Norden, vill åka på utbyte till ett annat nordiskt land, planerar att jobba i Norden eller önskar utbilda dig för ett yrke som innefattar nordiska kontakter. Biämnet nordiska grannspråk är öppet för alla som är inskrivna vid Åbo Akademi och som har svenska som skolutbildningsspråk eller godkänt språkprov i svenska vid Åbo Akademi. Ämnet kan kombineras med alla huvudämnen vid Åbo Akademi. Omfattningen av studierna i nordiska grannspråk är högst 60 sp (grundstudier + ämnesstudier). Inom grundstudierna är kurser i norska och danska obligatoriska. I övrigt får man välja fritt bland kurser i språk, kultur, litteratur och samhälle i Norden. En del av studierna kan med fördel avläggas i ett annat nordiskt land. Kontaktperson och examinator för biämnet: professor Saara Haapamäki, tel. 02-215 4351, e-post saara.haapamaki (at) abo.fi 11
9. Skärgårdskunskap Skärgårdskunskap Skärgårdskunskap är ett ämne som passar alla som vill veta mera om vår unika skärgårds historia, natur, kultur, näringsliv och samhällsutveckling. Kurser i Skärgårdskunskap har erbjudits sedan 1999 och flera hundra skärgårdsintresserade har deltagit i dem. Kurserna är öppna för alla: både skärgårdsbor, stadsbor och ÅA-studerande. I många kurser deltar skärgårdsbor från olika skärgårdsområden, också i Sverige. Några av deltagarna har blivit så intresserade att de har flyttat till skärgården och skaffat sig en utkomst. Studiehelheten godkänns som biämne vid HF. Biämnet administreras från Centret för livslångt lärande, Öppna universitetet. Se https://www.abo.fi/student/skarg för mera information. 12
10. Tyska studier Tyska studier: 35 sp, obligatorisk 25 sp Tyska studier riktar sig till studerande från alla fakulteter/institutioner. De kan avläggas som kompletterande studier till det andra biämnet och inom de fritt valbara studierna i grundexamen eller på den postgraduala nivån. Den tematiska kärnan av programmet utgörs av realia- och litteraturstudier med beaktande av de tyskspråkiga länderna. Dessa studier varvas med övningar i muntliga och skriftliga färdigheter. Programmet omfattar 25 sp som obligatoriska studier med fem moduler à 5 sp: DEUTSCH PRAKTISCH LANDESKUNDE HEUTE ALLTAGSKULTUR IM SPIEGEL DER MEDIEN LITERATUR UND GESCHICHTE WAHLFREIE STUDIEN DEUTSCHSPRACHIGE LÄNDER Som Wahlfreie Studien deutschsprachige Länder väljs en kurs inom ämnet tyska eller andra ämnen vid HF, PF, TF etc. eller Centret för språk och kommunikation (se kursen Tyska 4) som behandlar tysk(t) historia/samhälle/litteratur/konst/kultur. Dessutom kan avläggas två valbara moduler à 5 sp: SPRACHPRAKTIKUM LEKTÜRE UND PRÄSENTATION Även enskilda moduler kan avläggas enligt studerandes behov och överenskommelse med examinatorn, till exempel om man vill befästa och utvidga sina kunskaper i tyska för att förbereda sina studier i tyskspråkiga länder (ERASMUS-utbyte eller dylikt). Undervisningsformerna är föreläsningar som ingår i ÅA:s ordinarie undervisnings-program samt läskurser som ordnas individuellt. Kurslitteraturen bestämms i samband med kursernas gång och enligt överenskommelse med examinatorn. Utlandsvistelse i tyskspråkiga länder (t.ex. ERASMUS-studier, sommarkurser) kan tillgodoräknas som språkpraktik (= 5 sp). Detta gäller också kursprestationer avlagda vid ett utländskt universitet. Studierådgivning ges av examinatorn på mottagningstid resp. e-post (gschildb@abo.fi). Dessutom kan studerande vända sig till lektor FM Gun Häggvik, Centret för språk och kommunikation (ghaggvik@abo.fi), extrastuderande till Fortbildningscentralen (opu@abo.fi). Examinator för biämnet: akademilektor Gerhard Schildberg-Schroth, tyska språket och litteraturen 13
11. Visuella studier Visuella studier (25 sp) Visuell läskunnighet Helheten (25 sp) har följande mål: 1) Att öka studenternas visuella läskunnighet genom att ge en förståelse av psykologiska aspekter i samband med bildperception. 2) Att ge en introduktion till sociologiska infallsvinklar på bilder och samhälle. 3) Att belysa olika delar av det vetenskapliga forskningsfältet Visuell kultur. 4) Att ge orientering om grundläggande färdigheter inom visuell kommunikation, illustration och informationsvisualisering. Den så kallade informationsåldern präglas av ett överflöd av visuella stimuli i form av bilder. Att kunna tolka bilder, att förstå deras sammanhang och betydelse för både individen och samhället, är av stor vikt på dagens arbetsmarknad. Sådana kunskaper är också en grundläggande förutsättning för internationalisering och interkulturell kommunikation. I forskningsarbetet är det dessutom en fördel att kunna använda bilder som källmaterial, men också att kunna visualisera sina forskningsresultat. Sedan 1960-talet har man talat om visuell läskunnighet (visual literacy), och målsättningen med biämnet Visuella studier är att ge studeranden grundläggande insikter och färdigheter i bildanalys och visuell kommunikation. Det är viktigt att begreppet visuell läskunnighet inte ses som en motsats till lingvistisk läskunnighet, utan att denna tudelning diskuteras och kritiseras. I många fall samverkar text och bild och detta förhållande studeras särskilt. Förhållandet mellan språk och bild när det gäller kognitiva processer är också aktuell: huvuddelen av våra minnesfunktioner är visuella, d.v.s. vi registrerar, minns och tänker huvudsakligen i bilder. Till stor del läser vi inte heller bokstäver, ord eller meningar utan i bilder. Proportionerna varierar mellan olika individer, men i extremfallen kan personer sägas leva i ord- respektive bildverkligheter ("literary and pictorial realities"). Visuella studier kan integreras med en rad vetenskapliga discipliner och forskningsområden som visuell kultur, psykologi, sociologi, litteraturvetenskap, filmteori,semiotik, symbolteori, visuell antropologi och de olika språkvetenskaperna. Ämnet koordineras dock av Konstvetenskap. Studierna riktar sig till såväl kandidat-, magister-, som forskarstuderande och särskilt till dem som i sitt arbete (med t.ex. pro gradu-avhandlingar eller i forskarstudier) handskas med visuellt material. Goda kunskaper i engelska krävs eftersom största delen av kurslitteraturen är på detta språk. För mer information om ämnet och kursutbudet: se vår tillfälliga hemsida. Grundstudier, 25 sp obligatorisk 130000.0 Bildperception och kognition 5 sp 130005.0 Visuell analys 5 sp 130010.0 Semiotik, ikonografi och symboler 5 sp 130015.0 Bildsociologi 5 sp valbar (Välj totalt 5 sp bland följande kurser) 130020.1 Konst och konstbegrepp 3 sp 130022.1 Bilderbokens estetik 5 sp 130026.1 Fotografi och rörlig bild 5 sp Tillfällig hemsida: http://www.abo.fi/student/content/document/document/12454 Blogg: 14
http://blogs.abo.fi/visuellastudier/ Koordinator för biämnet: Fred Andersson, franders@abo.fi, konstvetenskap 12. Översättning Översättning, 25 sp Från och med läsåret 2007-2008 har studerande en möjlighet att välja ämnet Översättning (25 sp) som biämne. Målet med biämnet översättning (25 sp) är att den studerande får en vetenskaplig bild av översättningsteori och egenskaper hos översatta texter (samt texter som ska översättas). Målet är att studierna i översättning ska fungera som ett stöd för andra studier och speciellt vid uppgörandet av en kandidat- eller pro gradu-avhandling. Biämnet innefattar inte några praktiska övningar och är sålunda inte tänkt att direkt ge studerande färdigheter som översättare. Flexibilitet är en genomgående princip i biämnet. Funktionen är att stöda huvudämnet, som kan vara ett språkämne eller i princip vilket annat ämne som helst (behöver inte vara humanistiskt). Därför är det viktigt att studiegången möjliggör en kombinering av biämnet med olika huvudämnen. Översättningen spelar en viktig roll inom många olika områden i samhället (t.ex. ekonomi, juridik, medicin, teknik, osv.), samt att internationell kommunikation och mobilitet ökar stadigt. Biämnets omfattning är inte stor (25 sp) och därför är det nödvändigt att studerande har en stark kunskap i grammatik då de börjar med ämnet. Förkunskapskrav som gäller är att studerande ska ha studerat minst 15 sp grammatik och/eller språkteori. Förkunskapskravet kan uppfyllas t.ex. genom kurser i allmän språkvetenskap, grammatik eller semantik. Biämnet består av 5 studieprestationer à 5 sp. Grundstudier, 25 sp obligatorisk 102554.1 Översättningsvetenskap 5 sp 120005.0 Synvinklar inom översättning 0 sp 120000.0 Hjälpmedel inom översättning 5 sp 120010.0 Språk i jämförande belysning 5 sp 120015.0 Sluttentamen 5 sp Examinator för biämnet: professor Urpo Nikanne, finska språket 15