Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen Rådslaget Vår värld I stort ställer sig det skånska partidistriktet bakom skrivningar i de rapporter som finns i Rådslaget Vår värld. Där finns mycket bra i rapporterna, inte minst synen på den svenska alliansfriheten. Vid partikongressen 2005 antogs ett program för socialdemokratisk utrikespolitik. Detta program gäller fortfarande och därför måste enligt vår uppfattning rådslagsarbetet fokusera på några angelägna frågor där det finns anledning att markera vad som skiljer vår politik från borgerlig utrikespolitik. Dessa frågor är t ex synen på biståndet, folkrätt, alliansfrihet och Mellanösternfrågan. Mellanöstern Vi vill understryka vikten av att Sverige kraftfullt protesterar mot Israels folkrättsvidriga ockupation av palestinska områden. Utvidgningen av bosättningar och byggandet av muren strider mot alla internationella regler. USA har ett stort ansvar, eftersom man länge backat upp Israel. Hamas vann arabvärldens mest demokratiska val någonsin. Socialdemokraternas offentliga linje är att vi kräver att EU skall tala med Hamas, vi kräver också att Carl Bildt ska tala med Hamas. Men även vi i socialdemokratin måste tydligt tala om att vi måste tala med Hamas även om det sker på individnivå just nu. Vi kan givetvis aldrig acceptera terrorn som en metod att nå sina syften men vi måste kunna ha dialog även med dem som vi inte sympatiserar med eftersom vi sätter demokratin främst. Dialogen med Hamas måste utvecklas och fortsätta även om vi självklart inte skall ha ett samarbete. Sverige skall verka hårdare för att EU:s handelsavtal med Israel inte utökas så länge Israel utvidgar bosättningarna och försvårar livet för palestinierna på Västbanken och i Gaza på ett sätt som strider mot all internationell rätt. Västsahara Marockos ockupation strider mot internationell rätt. Världen gör inte mycket för Västsahara, Afrikas sista koloni. Sveriges röst får inte tystna. Göran Person lyfte frågan i EU och protesterade. Landet är ockuperat av Marocko sedan 1975. Mänskliga rättigheter kränks dagligen i flyktinglägren. Redan FN-resolutionen 1992 och därefter fredsplanen 2003 har intentionerna varit folkomröstning där västsaharierna själva skulle få avgöra sin framtid. Både USA och Frankrike och Spanien har motarbetet detta. Sverige måste agera i EU att sätta press på ockupationsmakten Marocko att följa FN-resolutionerna. 1 (5)
Världen efter kalla kriget Ekonomisk eftersläpning och religiös fundamentalism är grogrund för krig i en globaliserad värld. De ekonomiska perspektiven påverkar utrikespolitiken. Vi socialdemokrater har alltid hävdat våra värderingar och självklart förespråkat dessa i internationella kontakter. Men vi får inte vara främmande för att knyta ihop pengar och makt. Vi kan inte blunda för att de ekonomiska perspektiven påverkar utrikespolitiken. I rapporterna om Afrika och Värderingar finns inslag av detta men den ekonomiska maktens betydelse bör förtydligas. Socialdemokratisk utrikespolitik får inte bli defensiv. Grundanalysen hur världen förändras och de nya förutsättningarna kanske kräver nya verktyg. Det talas mycket om EU:s behov av att kunna påverka men mindre om vad EU kan göra själv. Som EU-medlemmar råder vi själva över den mjuka makten. I spåren av globalisering och utvidgning har EU fått nya grannar som har problem. Mellanöstern och Afrika är exempel där EU skulle kunna göra mycket mer med handel och ekonomisk politik. Här måste vi socialdemokrater bli mer pådrivande. Sverige har en stolt tradition att ta ställning och göra sin röst hörd i världen genom bl a Olof Palme och Sten Andersson. Då fanns vi mitt emellan USA och Sovjet. Sverige hade ett starkt försvar, en stark försvarsindustri och var stora aktörer i FN. Vi ställde upp när FN kallade och vi drog i väg på fredsbevarande operationer. Efter kalla kriget är FN mindre blockerat, nu har det alltmer kommit att handla om fredsframtvingande operationer. Det är bra att världen har förändrats och att FN kan agera effektivare. Men vi måste samtidigt vara medvetna om att det innebär risker. Försvars- och säkerhetspolitiken är i en omstöpningsfas. Risken för en invasion av svenskt territorium på kort och meddellång sikt får betraktas som obefintlig. Samtidigt kan inte utvecklingen i Ryssland negligeras. Putin får alltmer karaktären av envåldshärskare mes en demokratisk fernissa. Tonen mellan USA och Ryssland har hårdnat i takt med Natos utvidgning och nya amerikanska planer för missilförsvar. Konkurrensen om naturtillgångarna i Arktis innebär ytterligare ett spänningsmoment. Samtidigt växer Kinas betydelse. Landet investerar nu tungt i Afrika, för att tillförsäkra sig fortsatt tillgång till naturresurser, men också för att försäkra sig om fortsatt politiskt stöd i FN. Därmed kommer man i konflikt med såväl europeiska som amerikanska ekonomiska intressen på kontinenten. Och där det finns ekonomiska intressekonflikter, blir det inte sällan också militära sådana. EU:s krishantering EU håller på att utvecklas till en aktör som innehåller just den bredd av instrument som krävs för att kunna möta dagens mångfacetterade hot. Detta är positivt. Den solidaritet som finns mellan de europeiska länderna innebär att det är otänkbart att Sverige skulle förhålla sig passivt om ett annat medlemsland drabbades av en allvarlig kris. Samtidigt som Förenta Nationerna har det övergripande ansvaret för fred och säkerhet i världen så ökar kraven från FN på att också regionala organisationer som EU ska ta ett större ansvar. En region som representerar 450 miljoner människor, en fjärdedel av jordens rikedom och som spenderar mer än 1 500 miljarder kronor på militärt försvar bör också ta ett större 2 (5)
ansvar för fred och säkerhet. Därför är det viktigt att den säkerhets- och försvarspolitik som utvecklas inom EU ger ökad förmåga och kapacitet för krishantering. Det råder ingen motsättning mellan att delta i EU:s krishantering och ett fortsatt starkt engagemang för FN. Tvärtom kommer en fungerande krishantering i Europa att stärka FN och ge stabil och pålitlig säkerhet i Europa. EU:s krishantering ska i alla delar ske i enlighet med principerna i FNstadgan. Därför bör EU förbättra sin förmåga att förebygga och hantera kriser, i nära samarbete med FN. EU har tillgång till ett mycket brett spektrum av instrument. Dessa sträcker sig över diplomati, handelsavtal, bistånd till rättsväsende och polis, till militära insatser. Bredden av instrument, samt förmågan att koordinera dessa inom en gemensam ram, gör EU till en unik aktör för internationell krishantering. Redan i dag genomför EU såväl militära som civila krishanteringsinsatser. FN och regionala organisationer som Afrikanska Unionen efterfrågar stöd för snabba internationella insatser. Här råder globalt en stor brist på kapacitet. Att tidigt kunna vara på plats för att förhindra att en kris växer och sprids är avgörande. Det är viktigt att EU etablerar civila snabbinsatsgrupper med bland annat räddningstjänst, sjukvård, polis och åklagare. Dessa ska snabbt kunna sättas in för att hjälpa offer för terrordåd, naturkatastrofer eller andra kriser. EU bygger nu upp en militär kapacitet, den så kallade insatsstyrkan. Vi anser att huvudregeln ska vara, att om denna insatsstyrka ska användas så måste det finnas ett FN-mandat för insatsen. Nationell strategi för internationella insatser Förmåga till internationella insatser handlar både om att kunna vara närvarande i ett konfliktområde under lång tid i stabiliserande syfte och om att snabbt kunna ingripa i en uppblossande konflikt. Sveriges insatser ska därför spänna över hela skalan från förebyggande åtgärder till fredsframtvingande insatser på säkerhetsrådets uppdrag. Det är önskvärt att vi socialdemokrater tar fram en strategi för Sveriges deltagande i internationella insatser. En sådan strategi bör belysa hur utrikes-, försvars-, säkerhets- och utvecklingspolitiken ömsesidigt berikar varandra och skapar en genomtänkt helhet som därigenom lägger grunden för breda välplanerade insatser. Huvudinriktningen för svensk försvarspolitik bör vara att försvara Sverige. Därutöver ska Sverige kunna ställa upp i internationella FN-insatser. Sverige ska fortsätta att vara den förebild i biståndsarbete som vi är kända för. Vi ska med biståndsmedel fortsätta att förbättra levnadsförhållandena i fattiga länder, oavsett styrelseskick och därmed lägga grunden för en demokratisk utveckling. Vi måste också återta Sveriges roll i världen som medlare i konfliktområden. Det finns mycket mer att göra för socialdemokratin inom demokratiområdet i kontakt med andra länder, även där vi inte har direkta systerorganisationer och samarbete via socialistinternationalen. Iran är t ex en nyckel för utvecklingen i mellanöstern och vi måste samarbeta med de demokratiska krafter som finns där. Där är vi alltför tysta. Alla krafter måste till för att USA inte ska göra samma misstag där som i Irak. 3 (5)
Religion och politik Vi ser positivt på en förnyad diskussion kring frågorna om relationen mellan religion och politik. Det finns många exempel där politik och religion samarbetat som en positiv kraft. Däremot kan religiös fundamentalism aldrig accepteras då den tar sig uttryck i politiska handlingar. Socialdemokraterna ska förhålla sig neutrala i livsåskådningsfrågor. Det är var och ens ensak om man har en religiös tro, och vilken tro man i så fall ansluter sig till. Staten ska inte särbehandla någon livsåskådning, varken positivt eller negativt. Synen på abort finns med i rapporten. Vi känner oss mycket oroade över utvecklingen i EU om synen på aborter. I synen på SRHR-frågorna finns en stor oenighet inom EU. Rätt till sexuell och reproduktiv hälsa tillhör de mänskliga rättigheterna men måste vara en fråga för nationell lagstiftning. Biståndet Antalet demokratier i världen har aldrig varit så många som nu. Allt fler människor har fått det allt bättre. Antalet väpnade konflikter minskar. Trots allt positivt som hänt är världens bistånd otroligt viktigt för många människor. Vi socialdemokrater skall värna om 1 % målet i biståndet. De senaste veckorna har vi fått bevis för at vi hela tiden måste stå upp för världens fattiga. Moderaterna säger sig vilja använda den biståndsdel som ör mellan 0,7 % upp till 1 % på ett friare sätt utanför det internationella regelsystemet för bistånd. Det innebär att det kan användas inom Sverige utan att det kommer de fattigaste till del. Vi värjer oss bestämt mot en sådan utveckling. Sveriges uppgift är istället att intensifiera arbetet för att få de länder som är med i överenskommelsen om 07 % av BNP i bistånd faktiskt också gör det i verkligheten. Många av de fattigaste drabbas värst av klimatförändringarna trots att de inte alls bidragit till dem. Vi vill särskilt betona en stärkt miljö- och klimatprofil för biståndet som finns i rapporten om biståndsfrågorna. Här har Sverige mycket att bidra med. Vi har goda kunskaper om energieffektiva lösningar och småskaliga energilösningar kan vara ett effektivt verktyg att förbättra situationen för många i utvecklingsländer utan att miljön påverkas negativt. Kampen mot terrorism Kampen mot terrorism har intensifierats sedan 11 september 2001. Denna kamp får inte rättfärdiga kränkningar mot individens integritet och rättssäkerhet. Selektiva mänskliga rättigheter, att ge efter för idén om de mänskliga rättigheternas okränkbarhet och rättssäkerheten, att ta sig rätten att sätta sig över rättsstatens mest grundläggande principer det är helt fel väg att komma till rätta med terrorism. Framgång i kampen mot terrorism nås inte med vapenskrammel och tortyr utan genom systematiska åtgärder för att komma tillrätta med grunden för terrorism, dvs. fattigdom, låg utbildning och ohejdad exploatering av naturtillgångar i tredje världen. Skuldavskrivningar Många av världens fattigaste länder befinner sig i en skuldfälla som hämmar möjligheterna till utveckling och fattigdomsminskning. Vissa länder betalar uppemot tre gånger mer i skuldavbetalningar än till investeringar i hälsa och utbildning. 4 (5)
Den samlade skuldbördan i de fattigaste länderna måste bringas ned i betydligt snabbare takt. Redan på 70-talet avskrev Sverige vissa bilaterala fordringar. Sedan länge pågår också arbetet med att få ned länders multilaterala skuldsättning, bland annat genom det så kallade HIPCinitiativet för högt skuldsatta fattiga länder. Men alldeles för lite har hänt. Länderna med störst behov av skuldavskrivningar har skulder motsvarande vad de rika länderna årligen lägger på subventioner av jordbruksproduktion. Det behövs en gemensam internationell överenskommelse för att helt avskriva de fattigaste ländernas skulder. Här måste socialdemokraterna ta initiativ. Alla rika länder delar ansvaret för att befria jordens fattigaste från ett växande skuldok. Vidare är det angeläget med en internationell konkursmekanism. En sådan skulle minska risken att en ekonomisk kris får betalas av ett enskilt lands befolkning istället för av finansmarknadens aktörer. Med partihälsning Socialdemokraterna i Skåne Heléne Fritzon ordförande 5 (5)