Planprogram för Snättebro, Läckeby, Kalmar kommun



Relevanta dokument
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Samhällsutveckling- och kommunikation Diarienummer 2018:315 Plan och bygglov

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning. Storgatan i Högsby samhälle

Behovsbedömning för MKB november 2008

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning MKB (checklista)

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning Detaljplan för Country club. Dnr PLAN Samhällsbyggnadskontoret Fastighet Mörviken 2:33

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Behovsbedömning för MKB

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Områdesbestämmelser för del av Lovön (Rörby 2:1 m.fl) på Lovö i Ekerö kommun, Stockholms län

Behovsbedömning. Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Torsås kommun, Kalmar län ANTAGANDEHANDLING

Översiktsplan : Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Behovsbedömning av detaljplan för Gallernäset 1:19, Otterbäcken, Gullspångs kommun

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Kommentar Bryggor planeras att anläggas samt eventuellt en mindre stenpir.

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

B E H O V S B E D Ö M N I N G Interndokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

CHECKLISTA Behovsbedömning för planer och program

DNR Sida 1 av 7

BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Sandvikshusen, Mariestads centralort

CHECKLISTA DNR 2017/566. Behovsbedömning för planer och program LAGAR OCH FÖRORDNINGAR GÄLLANDE REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Kaggeholm 5:1 i Ekerö kommun, Stockholms län, dnr PLAN

B E H O V S B E D Ö M N I N G Eget dokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning av detaljplan för Göta Holme, Gullspång, Gullspångs kommun

Detaljplan för. Nolhagen 3:6 mfl Mariestads kommun. Behovsbedömning MKB

DETALJPLAN FÖR BUSKÄR, SKÄRHAMN

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

B E H O V S B E D Ö M N I N G Interndokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Häggenäs 2:12 och 2:22, Ludvigsborgs friskola Hörby kommun

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Lissbrändan etapp 4 (Lerdal 14:50 & del av 62:36 mfl.)

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Planens syfte. Geografisk avgränsning för behovsbedömning

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

Behovsbedömning med checklista

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för

Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Björnekulla Ås, Åstorp tätort, Åstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle

GAMLA MEJERIET SLÄTTEN 1:34

DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016

CHECKLISTA UNDERSÖKNING

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Tobias Gunnarsson, Planarkitekt Christina Marmolin, Miljöchef

Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län.

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

Detaljplan för Vårlöken 1

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

Detaljplan för Vannaröd 7:35 m.fl. (förskola)

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Behovsbedömning, detaljplan för Bantorget

Underlag för BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Sjukhusområdet Slätten 15:7 m.fl. Lysekil, Lysekils kommun

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län.

E-post Organisationsnr PlusGiro. KRISTINEHAMNS KOMMUN

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Transkript:

Planprogram för Snättebro, Läckeby, Kalmar kommun Miljöutredning/program checklista

2

Miljöutredning/program Inledning Läckeby är lokaliserat i en gammal jordbruksbygd 15 km norr om Kalmar, i Åby socken. Samhället började växa fram på allvar efter att järnvägen anlagts i slutet på 1800-talet. Idag har Läckeby drygt 900 invånare. Programområdet, kallat Snättebro, är beläget i Läckebys sydöstra del, söder om Åbygatan och öster om Åbyån. Området är ca 60 ha stort. Till vänster ses programområdet inom den röda linjen. Trakten kring Läckeby har idag karaktären av landsbygdsområde med omfattande inslag av jordbruk. En av utgångspunkterna i programförslaget är därför att ge förutsättningar för en önskvärd bebyggelseutveckling i syfte att stärka Läckeby som samhälle samtidigt som landsbygdskaraktären bibehålls. Detta förutsätter en nyanserad syn när det gäller närheten mellan bostäder och jordbruk/djurhållning. Programmets syfte och huvuddrag Programmet föreslår en bostadsbebyggelse med ca 100 bostäder fördelade på friliggande villor på större tomter, grändhus på mindre tomter samt radhus. Förslaget tar sin utgångspunkt i den gröna strukturen och de landskapselement som idag karaktäriserar i området. De välbevarade stenmurarna sparas och tillsammans med vegetationen skapas naturliga gränser som bebyggelse, gator och mindre stråken förhåller sig till. De befintliga husen integreras i strukturen. Ån lyfts fram genom att bebyggelse placeras i dess närhet samt genom att ett nytt gångstråk ger möjlighet till vistelse längs kanten. Området ansluts via Brogatan och Snättebrovägen. Mellan dessa anslutningspunkter leder ett huvudstråk till vilket övriga gator ansluter. En eventuell ny vägförbindelse mellan länsväg 125 och Läckeby förslås förläggas direkt öster om skogsområdet. Vägen används som lokalgata inom bostadsområdet varför delar av sträckningen är en förutsättning för bebyggelsen. Planprogrammet syftar till att ge riktlinjer för kommande detaljplanearbete. Detaljplaneringen kan komma att delas in i flera etapper. Berörda fysiska planer och program I Översiktsplan, Kalmar kommun, är aktuellt programområde utpekat som nytt bebyggelseområde. En ny förbindelse mellan Åbyvägen och länsväg 125 föreslås för att skapa en alternativ infart till läckebys östra delar. De västra och norra delarna av programområdet ligger inom ett kulturvärdesområde. I de centrala delarna finns en reservvattentäkt med ett skyddsavstånd som anges till 200 meter. Planområdet berörs inte av några riksintressen eller Natura 2000- områden. I Läckebys centrala delar föreslås en pendelstation. Planen bedöms vara förenlig med översiktsplanen. Dispositionsplan för Läckeby 1977. Rapport som beskriver efter vilka principer som utbyggnad av Läckeby bör ske fram till 1986. Kring Åbyån finns ett utpekat riskområde för översvämning. Området är idag detaljplanelagt i de norra delarna. De detaljplaner som berör programområdet är: - 0880K-II (1956), programområdets nordvästra del, lantbruksändamål - 0880K-I:386 (1980), programområdets nordöstra del, bostäder och naturmark längs södra åstranden. 3

Bedömningsgrunder ÖVERGRIPANDE MÅL OCH NORMER 1. Miljö- och kvalitetsmål Nationella miljömål Sveriges riksdag har fastställt 16 miljömål som skall ligga till grund för all planering. De miljömålen är: 1) Begränsad klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 3) Bara naturlig försurning, 4) Giftfri miljö, 5) Skyddande ozonskikt, 6) Säker strålmiljö, 7) Ingen övergödning, 8) Levande sjöar och vattendrag, 9) Grundvatten av god kvalitet, 10) Hav i balans, 11) Myllrandevåtmarker, 12) Levande skogar, 13) Ett rikt odlingslandskap, 14) Storslagen fjällmiljö, 15) God bebyggd miljö, 16) Ett rikt växt och djurliv. Regionala miljömål De regionala miljömålen grundar sig på de nationella delmålen som fått regional anpassning. Kalmar län har 110 regionala miljömål. Lokala miljömål - Eftersom planen omfattar ny byggbar mark i utkanten av samhället Läckeby kan miljömålet God bebyggd miljö påverkas. Även miljömålet Ett rikt växt- och djurliv skulle kunna påverkas, eftersom delar av skogsområden tas i anspråk och bebyggelse föreslås i närheten av Åbyån. Även Ett rikt odlingslandskap kan komma att påverkas. Den mark som planen tar i anspråk är inte någon högproduktiv odlingsmark, men angränsande värdefull odlingsmark kan påverkas i sitt utnyttjande. Den samlade påverkan bedöms dock inte som betydande då planen får ses som en kompletterande utvidgning av den befintliga bebyggelsestrukturen i området och den mark som tas i anspråk inte utgör några kärnområden för varken växt- eller djurlivet eller för odlingslandskapet. 2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EGdirektiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), en för olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) och en för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Planen bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. 4

FÖRORDNANDEN OCH SKYDDSVÄRDEN 3. Riksintresse, Natura 2000 Berörs lagenligt skyddad natur enligt miljöbalken 3, 4 och 7 kap, Natura 2000 eller världsarv? Förordnanden gäller nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskydd, djuroch växtskyddsområden, strandskyddsområden, miljöskyddsområden, vattenskyddsområden eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden Inom delar av programområdet återfinns strandskyddat område inom 100 m från Läckebyån och ett antal stenmurar som är biotopskyddade. Närmre befintliga samhället är marken planlagd 1956 och omfattas därför inte av strandskyddsbestämmelser. Inga ytterligare skyddade miljöer finns i området. Föreslagen bebyggelse ligger närmre än 100 m från strandkanten och tillgängligheten till ån säkerställs genom ett grönstråk intill strandkanten. Grönstråket säkrar även att vegetation behålls kring vattenrummet. De stenmurar som finns i området har tidigare varit tydliga delar av odlingslandskapet. Idag har bara en stor mur tydligt samband med odlingsmiljöer då den utgör en gräns mellan skogsområdet och åkermarken. Utmed stenmurarna i området föreslås grönområden varför bedömningen görs att det växt- och djurliv som lever i murarna i stort kan fortleva och påverkan blir mycket begränsad. EFFEKTER PÅ MILJÖN 4. Högt naturvärde, nyckelbiotoper, ekologiskt känsliga områden, naturresurser Berörs område som utpekas i; länsstyrelsens eller kommunens naturvårdsplan som högt naturvärde? skogsvårsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering? kommunens översiktsplan som ekologiskt särskilt känsligt? Inga områden som är särskilt känsliga eller värdefulla ur naturvärdessynpunkt berörs. 5. Kulturmiljö Berörs fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull miljö? Inom programområdet finns flera rösen som troligtvis är fornlämningar. De finns dock inte upptagna i Länsmuseets kartering över fornlämningar. Rösena är belägna i östra delen av programområdet och ligger på gränsen mellan odlingslandskapet och skogspartiet. Programmets påverkan bedöms dock som liten då rösena kan vara kvar i stort sett i samma miljö som idag och bebyggelse hålls undan från de skogspartier där de är belägna. Rösenas placering i gränslandet mellan jordbruksbygd och bebyggelse kommer vara synlig även i fortsättningen. Centralt i området ligger gården Sigridsborg som i Dispositionsplanen för Läckeby från 1978 tas upp som kulturhistoriskt värdefull. Gårdens ekonomibyggnader har dock rivits sedan dess och det kulturhistoriska värdet har förvanskats. I Översiktsplanen för Kalmar kommun 1999 är gården inte längre upptagen som kulturhistoriskt värdefull. Det befintliga huset kan stå kvar efter den utbyggnad som programmet föreslår och det kulturhistoriska värdet bedöms inte påverkas. 5

6. Landskapsbild/stadsbild Påverkan på landskapsbilden? Påverkan på stadsbilden? Programmet föreslår ny bostadsbebyggelse om ca 100 lägenheter, markbostäder främst i form av villor. Bebyggelsen placeras främst på gammal odlingsmark som ligger i träda. De föreslagna byggnaderna kommer att påverka stads- och landskapsbilden, men inte på ett sådant sätt att karaktären på Läckeby kommer att förändras. Husen placeras mellan två tydliga landskapsrum å-rummet och det storskaliga odlingslandskapet i öster. De hus som föreslås söder om Åbyvägen kommer att utformas med lantlig karaktär med ekonomibyggnader i tomternas östra del. Intentionen är att detta ska påminna om jordbrukets bebyggelse och bilda en övergång mellan samhälle och odlingslandskap. På andra sidan sträcker bebyggelsen sig fram mot ån, men lämnar samtidigt ett respektavstånd till miljön kring ån. Ur stadsbildssynpunkt kommer Läckeby läkas ihop med fler möjligheter att röra sig mellan de östra och västra delarna av samhället. Den äldre kärnan i samhället betonas tydligare genom att hus uppförs intill broarna. Den samlade bedömningen är att programmet kommer att medföra en förändring av upplevelsen av stads- och landskapsbilden men påverkan är inte negativ. 7. Transport och kommunikation Berörs viktiga transport- eller kommunikationsleder? Programmet redovisar reservat för en ny tvärförbindelse mellan Åbyvägen och Lv 125 som även redovisas i översiktsplanen. Om förbindelsen byggs ut kommer Läckebyvägen att avlastas från trafik från samhällets östra delar och eventuellt också erbjuda en mer gen väg för resande norr om Läckeby på väg mot Kalmar. Om en ny tvärförbindelse mellan Åbyvägen och Lv 125 genomförs kan denna innebära en betydande miljöpåverkan då den kan påverka trafikflöden i hela samhället. Programmet slår dock inte fast tvärförbindelsen genomförande. 8. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkas kvalitén eller kvantiteten på någon rekreationsmöjlighet (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning etc.) Det motionsspår som finns i skogsområdet idag kommer att finnas kvar enligt programmet, om än med viss ändrad sträckning. Den grillplats som finns idag kan flyttas till en annan lämplig plats utmed stråket. Programmet föreslår nya rekreationsmöjligheter i form av fler stråk utmed ån och en förbindelse mellan skolan väster om programområdet och skogspartiet och den nya bebyggelsen. Programmet bedöms ge en positiv effekt på rekreationsmöjligheterna i Läckeby. 9. Mark betydande förändring av markanvändningen? instabilitet i mark- eller de geologiska grundförhållandena: risk för skred, ras etc? skada eller förändring av någon värdefull geologisk formation? förändrade sedimentationsförhållanden i vattendrag, sjö eller havsområde? Programmet medför att mark som idag används för lågintensivt jordbruk och skog tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Risken för skred, ras etc bedöms som liten då jorden är relativt plan och stabil. Geoteknisk undersökning ska tas fram i samband med planens genomförande. Sedimentationsförhållandena i Åbyån bedöms inte påverkas. 6

10. Luft och klimat väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvalitén? obehaglig lukt? förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, temperatur eller klimat (regionalt eller lokalt)? skador på stenfasader eller hällristningsmiljöer? Lantboende medför att det är tillåtet med viss djurhållning i mindre skala på vissa tomter. Detta kan medföra lukt- och allergirisker. Det föreslagna området är dock på relativt långt avstånd från befintlig bebyggelse. 11. Vatten förändring av grundvatten- eller ytvattenkvalitén? förändring av flödesriktningen för grundvattnet? minskning av vattentillgången i någon yt- eller grundvattentäkt? förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster med risk för översvämning/uttorkning? förändrat flöde eller riktning eller strömförhållanden i något vattendrag, sjö eller havsområde? Ny bebyggelse föreslås på mark som ligger inom skyddsområde för bergborrad reservvattentäkt. Vattentäkten kommer på sikt att avvecklas. Om bebyggelse uppförs inom skyddsområdet kan tillgången till vatten påverkas. Etappindelningen föreslår att den del som berörs förläggs till en senare etapp som påbörjas först efter en avveckling av vattentäkten. Programmet medför fler vägar och hårdgjorda ytor inom tomtmark. För en del av marken närmast ån finns det risk för översvämning. Bebyggelse intill detta område föreslås uppföras på pelare för att bostäderna ska kunna uppföras med betryggande avstånd till en förhöjd vattennivå. 12. Vegetation förändringar i antalet eller sammansättningen av växtarter eller växtsamhällen? Påverkan av någon hotad växtart eller växtsamhälle (enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv? införande av någon ny växtart? Förslaget medför att vissa partier av skog får tas ned. Större delen av denna är dock av låg kvalitet och innehåller inga unika växtarter. I trädgårdarna och på den gemensamma marken runt husen kommer sannolikt någon ny växt som inte tidigare funnits vild i området att planteras. Påverkan på miljön i stort bedöms som mycket liten. 7

13. Djurliv förändringar av antalet eller sammansättningen av antalet djurarter? påverkan på någon hotad djurart enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv? försämring av fiskevatten eller jaktmarker? - - - 14. Areella näringar Påverkas jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller fiske? Odlingsmark kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Bebyggelse intill jordbruk kommer medföra restriktioner för gödsling mm, vilket kommer att medföra påverkan på näringen lokalt. En övergångszon mellan bebyggelse och åkrar kan minska påverkan. Större delen av den mark som tas i anspråk används i liten utsträckning idag. Påverkan på jordbruksnäringen i stort i närheten bedöms som liten. EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 15. Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, ljus och skarpt sken, lukt ökning av nuvarande ljudnivå så att människor exponeras för ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden? nya ljussken som kan vara bländande? risk för vibrationer, explosion, utsläpp eller lukt? risk att människor utsätts för joniserande strålning (radon)? Under byggtiden kommer ökat buller att förekomma. Byggnaderna bör uppföras på ett sådant sätt att minsta möjliga utsläpp uppstår samt att minsta möjliga energi kommer att åtgå för uppvärmning och ventilation. Om lantboende uppförs i programområdets södra delar kan detta medföra viss lukt- och allergirisker. Enligt översiktliga kartor är området normalradonmark. 16. Miljöpåverkan från omgivningen Finns miljöstörande verksamhet i omgivningen som har negativ inverkan? Har området tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? De närliggande jordbruken kan medföra störningar främst i form av lukt (gödsel). Större delen av den föreslagna bebyggelsen är dock placerad på ett gynnsamt sätt för att undvika detta i stor utsträckning, endast en mindre del bostäder ligger intill produktiv jordbruksmark. 17. Trafiksäkerhet Sker transporter av farligt gods? Skapas trafikproblem eller äventyras trafiksäkerheten? Innebär projektet ökning av fordonstrafik? Utbyggnaden kommer att medföra ökad trafik i form av boende från det programområdet. Om förbindelsen mellan Åbyvägen och Lv 125 anläggs kommer detta medföra att det befintliga trafiknätet i Läckeby avlastas. 8

18. Övrigt Samlad bedömning För planprogram behöver ingen egentlig behovsbedömning upprättas, men det är ändå värdefullt att i ett tidigt skede upptäcka om planeringen kan medföra betydande miljöpåverkan. Denna miljöutredning tjänar som underlag för kommande behovsbedömningar i detaljplaneskedet. Enligt 6 första och andra styckena i MKB-förordningen skall behovsbedömningen utmynna i en samlad bedömning och ett motiverat ställningstagande, enligt bilagorna 2 och 4 i förordningen 1998:905 senast ändrad 2005:356 om miljökonsekvensbeskrivningar, till om detaljplanens genomförande kan antas utgöra en betydande miljöpåverkan eller inte. Den föreliggande bedömningen har gjorts utifrån innehållet i dessa bilagor och mot bakgrund av ovanstående checklista. Den sammanlagda bedömningen blir mot bakgrund av detta är att; - programmet är förenligt med översiktsplanen, - utarbetandet av programmet och genomförande av denna bedöms inte leda till någon negativ påverkan utifrån formulerade nationella eller regionala miljömål och miljökvalitetsnormer för god bebyggd miljö eller ett rikt växt- och djurliv. (Miljömål 15 och 16.) Motiv: Den samlade påverkan bedöms inte som betydande då programmet får ses som en kompletterande utvidgning av den befintliga bebyggelsestrukturen i området och den mark som tas i anspråk inte utgör några kärnområden för varken växt- eller djurlivet eller för odlingslandskapet. Någon särskilt hotad växt- eller djurart som skulle kunna påverkas negativt av plangenomförandet har inte rapporterats finnas inom programområdet. Föreslagen bebyggelse ligger närmre än 100 m från strandkanten och tillgängligheten till ån säkerställs genom ett grönstråk intill strandkanten. Grönstråket säkrar även att vegetation behålls kring vattenrummet. Utmed de stenmurar i området föreslås grönområden varför bedömningen görs att det växt- och djurliv som lever i murarna i stort kan fortleva och påverkan blir mycket begränsad. - Det inom programområdet så vitt känt inte finns någon natur som har erkänd nationell- eller internationell skyddsstatus som skadas av utbyggnaden. Motiv: Föregående punkt. - Några speciella inslag rörande kulturmiljö påverkas inte påtagligt negativt av planprogrammet. Motiv: De eventuella fornminnena i form av rösen kan vara kvar i stort sett i samma miljö som idag och bebyggelse hålls undan från de skogspartier där de är belägna. Rösenas placering i gränslandet mellan jordbruksbygd och bebyggelse kommer vara synlig även i fortsättningen. - De föreslagna byggnaderna kommer att påverka stads- och landskapsbilden, men inte på ett sådant sätt att karaktären på Läckeby kommer att förändras., Motiv: Ur stadsbildssynpunkt kommer Läckeby läkas ihop med fler möjligheter att röra sig mellan de östra och västra delarna av samhället. Den äldre kärnan i samhället betonas tydligare genom att hus uppförs intill broarna. Den samlade bedömningen är att programmet kommer att medföra en förändring av upplevelsen av stads- och landskapsbilden men påverkan är inte negativ. - Om en ny tvärförbindelse mellan Åbyvägen och Lv 125 genomförs kan denna i sig innebära en betydande miljöpåverkan. Motiv: Tvärförbindelsen kommer innebära att Läckebyvägen att avlastas från trafik från samhällets östra delar och eventuellt också erbjuda en mer gen väg för resande norr om Läckeby på väg mot Kalmar. Förbindelsen kan påverka andra planers miljöpåverkan och förändra trafikflöden i samhället. Programmet slår dock inte fast tvärförbindelsen genomförande, varför denna påverkan inte kan anses vara tillräckligt omfattande för att programmet i sin helhet ska bedömas som betydande miljöpåverkan. - Påverkan på det rörliga friluftslivet bedöms som positivt Motiv: Områden som idag används för det rörliga friluftslivet tas ej i anspråk för bebyggelse och i och med programmets genomförande kommer allmänhetens få bättre tillgång till strandområdet längs Läckebyån då ett gångstråk angörs här. 9

- Programgenomförandet innebär inte någon risk för människors hälsa. Motiv: I de västra delarna av området finns det risk för översvämningar enligt befintligt underlagsmaterial. Det finns anledning att komplettera detta under en kommande detaljplaneprocess. Risken för översvämning bedöms dock som hanterbar i detta skede så att inga risker uppstår för människors hälsa. De föreslagna pelarhusen i området bör föregås av en utredning som fastställer lämplig nivå för färdigt golv och anslutningar till vägar. Lantboendet bör utformas för att minska risken för allergistörning genom att använda övergångszoner mellan boende och allergikällor. Kommande planer Programområdet kommer troligtvis att delas in i flera etapper. Dels efter angelägenhetsgrad för Läckeby, dels efter de restriktioner som gäller idag. Den/de detaljplaner som kommer att behandla anslutningsvägen till Lv 125 och den/de planer som kommer att röra vatten (Åbyån och vattentäkten) bedöms preliminärt kunna medföra betydande miljöpåverkan om de blir aktuella att genomföra. I dessa fall kan det vara lämpligt att miljöbedöma de aktuella planerna. Kalmar 2008-06-18 Enligt uppdrag Emil Andréasson Arkitekt 10