AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015



Relevanta dokument
Kommunstyrelsen, Teknik - och fritidsnämnden

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan

BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER

Varför en avfallsplan?

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Sammanfattning

BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN

VERKSAMHETSPLAN 2016

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

mer med Förslag till nationellt miljömål.

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Bilaga 5 Miljöbedömning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Uppgifter till Länsstyrelsen

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning

Avfallsplan. Gislaveds kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Plan för ökad återvinning och resurshushållning. Åtgärdsprogram. Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och Länsstyrelsen Dalarna

Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun

KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG

Effektivt resursutnyttjande

AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Kommunal avfallsplan Hälsingland SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2015

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Handlingsplan för avfallshantering Kinda kommun

Kommunal Avfallsplan

Kommunal Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Avfallsplan Bilaga 6 Reviderat 2018

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Åtgärdsprogram Version

Tillsyn av verksamheters avfallshantering 2016

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Avfallsplan

Avfallsplan för Österåkers kommun Bilaga 6 Miljökonsekvenser av avfallsplanen

Begäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Uppföljning av förra avfallsplanens mål och åtgärder

Det ska vara lätt att göra rätt

BILAGA 4 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLAN. 6 november 2018

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn

Avfallsplan. Söderhamns kommun Del 2 Åtgärder. Framtagen i samarbete mellan samtliga kommuner i Hälsingland.

Avfallsplan för Ljusdals kommun

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Kommunal Avfallsplan

BILAGA 5 - MILJÖBEDÖMNING

Avfallsplan

BILAGA 2 Uppföljning av mål i föregående avfallsplan år 2013 AVFALLSPLAN 2018

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Naturvårdsverkets författningssamling

Avfallsplan. Söderhamns kommun Del 1 Strategier och mål. Framtagen i samarbete mellan samtliga kommuner i Hälsingland.

~ ~~~~ Bilaga KS 2013/195/1

Avfallsplan. för Karlskoga kommun. Fastställd av: KF Diarienummer: KS

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Avfallsplan Svedala kommun. antagen av kommunfullmäktige

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Kommunal Avfallsplan Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

AVFALLSPLAN

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Uppföljning av Avfallsplan 2000

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

REGIONAL AVFALLSPLAN // BILAGA 4. Regional avfallsplan Bilaga 4: Miljöbedömning

Avfallsplan Kortversion

Verksamhetsberättelse 2018 nämndversion. Avfall

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Renhållningsordning för Västerås stad

Budget 2016 med plan Avfall

Bilaga 14 1(5) till Avfallsplan

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

PM Systemval för matavfallsinsamling i Ekerö kommun Dnr TN11/66-452

Handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholm stad för biologisk behandling

Regional avfallsplan A2020

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Kommunspecifik bilaga till avfallsplan A2020 Lilla Edets kommun

Tryck på gasen för matavfall!

Bilaga 4 Miljökonsekvenser av avfallsplanen

Informationsmöte Renhållningsordning

Lokala miljömål för Älmhults kommun

BORLÄNGE KOMMUN ÅTGÄRDSPROGRAM. Bilaga till avfallsplan. Beslutat i Kommunfullmäktige,

Avfallstaxa Hällefors kommun 2015

Kontroll av verksamheters avfallshantering 2011

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Förslag. 2. Mål och åtgärder. 2. Mål och åtgärder

Kommunal avfallsplan

Avfallsplan. Bilaga 7 Synpunkter under framtagandet av avfallsplanen. Karlskoga kommun

UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLANER FÖR BENGTSFORS, DALS-ED, FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Anslut all kommunal verksamhet till Gröna linjen

Transkript:

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02

1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen. Planen innehåller kommunens egna mål för avfallsområdet och en åtgärdsplan för åren 2011-2015. Nedan redovisas mål och åtgärder för Hudiksvalls kommun. 2 Mål för avfallshanteringen i Hudiksvall Nedanstående mål utgår bland annat från de nationella miljökvalitetsmålen, de regionala miljömålen i Gävleborgs län samt de lokala miljömålen för Hudiksvalls kommun. Mål 2011-2015 1. Minska påverkan från gamla deponier. 2. Mängden förpackningar i hushållens kärlsopor ska minska med 25 % från 2009 års nivå. 3. Matavfall från hushåll och verksamheter ska insamlas och hanteras med sikte på biogasproducerat fordonsbränsle. 4. Minskad miljöpåverkan från transporter. Energieffektivisering. 5. Mängden farligt avfall i hushållens kärlsopor ska minska med 50 % från 2009 års nivå. 3 Åtgärdsplan I detta kapitel redovisas de åtgärder som kommunen planerar att vidta under perioden 2011-2015 för att uppnå de uppsatta målen. För varje mål kommenteras inledningsvis hur uppföljningen ska göras vid planperiodens slut samt målets miljöpåverkan. Därefter redovisas åtgärder (med bokstavsbeteckning) som också följs av en kort beskrivning av miljökonsekvenserna. Till höger om åtgärderna framgår vilken kommunal förvaltning som är ansvarig för att åtgärden genomförs och vilket år den ska vara genomförd. Efter vissa av rutorna med mål och tillhörande åtgärder finns en kort förklaring av vad de planerade åtgärderna innebär och syftar till. KS = Kommunstyrelsen TN = Tekniska nämnden NMR = Norrhälsinglands miljö och räddningsnämnd

Mål och åtgärder Ansvar Klart Mål 1 Minska påverkan från gamla deponier Uppföljning av målet: I de fall där miljöpåverkan från gamla deponier har kunnat konstateras ska en utvärdering göras för att säkerställa att vidtagna åtgärder har lett till förbättringar. Vid Ulvberget kan en minskad eller ökad miljöpåverkan följas genom befintligt kontrollprogram. Miljöpåverkan av målet: Positiv påverkan. Åtgärder vid gamla deponier syftar till att minska läckaget av föroreningar till grundvatten, ytvatten, mark och luft. 1A 1B 1C 1D Åtgärder till mål 1: En fördjupad utredning ska göras av sex utvalda deponier som valts ut i en tidigare utförd inventering. Miljöpåverkan: Ingen direkt påverkan, men inventeringen är en förutsättning för kommande åtgärder. En tidsplan för åtgärder fastställs Miljöpåverkan: Ingen direkt påverkan, men tidplanen är en förutsättning för kommande åtgärder. Åtgärder påbörjas. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Minskat utläckage av förorenande ämnen. Sluttäckning av deponietapp 1 på Ulvberget Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Sluttäckning leder till minskade lakvattenmängder och ett minskat utläckage av förorenande ämnen KS 2012 TN Gamla deponier beskrivs även i den regionala delen av avfallsplanen. Den gängse gången när gamla upplag ska åtgärdas är att det först görs en inledande inventering/riskklassning. Därefter kan vissa deponier väljas ut för en grundligare undersökning av miljöpåverkan, varefter man beslutar om eventuella åtgärder. Den inledande inventeringen utfördes 2009. Sex deponier bedömdes behöva fördjupade undersökningar.

Mål 2 Mängden förpackningar i hushållens kärlsopor ska minska med 25 % från 2009 års nivå. Uppföljning av målet: En plockanalys av ett representativt urval av insamlat hushållsavfall utfördes 2009. En plockanalys upprepas vartannat år fram till 2015. Miljöpåverkan av målet: Positiv påverkan. Minskad mängd förpackningar i kärlsoporna förutsätts innebära att hushållen har blivit bättre på att källsortera förpackningar och lämna dessa till återvinningscentraler. Återvinning av förpackningar innebär positiva effekter för miljön, bland annat hushållning med energi. 2A 2B 2C Åtgärder till mål 2: Återvinningen av förpackningar ska förbättras, bland annat genom bättre information som t.ex. sorteringsguider samt uppsökande och aktiv rådgivning. Anställande av en informatör prioriteras. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Bättre informationen bör leda till ökad utsortering av återvinningsmaterial. Fler återvinningscentraler ska tillskapas, alternativt ska tillgängligheten på befintliga återvinningscentraler öka. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Ökad tillgänglighet till ÅVC innebär troligen bättre källsortering och mindre olaglig nedskräpning och eldning. Utredning om differentierad taxa (liten sopmängd-låg taxa, stor mängd-hög taxa). Miljöpåverkan: Differentierad taxa har i andra kommuner lett till ökad källsortering, genom att hushållen har sporrats till att minska mängden kärlsopor. Även hemkomposteringen kan gynnas av en differentierad taxa. Förpackningar ska källsorteras och lämnas till återvinningscentraler, men trots det hamnar mycket förpackningsmaterial i de vanliga soporna. Utökad service vid återvinningscentralerna kan reducera mängden förpackningar i

hushållsavfallet. Planerna på fler återvinningscentraler eller ökad tillgänglighet till befintliga återvinningscentraler leder även till mål nummer 5, som handlar om att förbättra insamlingen av farligt avfall från hushållen. Om målet nås kan en informatörstjänst finansieras. Mål 3 Matavfall från hushåll och verksamheter ska insamlas och hanteras med sikte på biogasproducerat fordonsbränsle Uppföljning av målet: En plockanalys av ett representativt urval av insamlat hushållsavfall utfördes 2009 samt upprepas på samma sätt vartannat år. Miljöpåverkan av målet: Förutsatt att en minskad förbränning av organiskt avfall innebär att avfallet istället behandlas genom rötning och att fordonsgas produceras samt att rötresten kan ersätta konstgödsel, innebär målet en positiv miljöpåverkan. 3A 3B 3C 3D Åtgärder till mål 3: En gemensam hälsingeutredning genomförs. Utredningen ska klarlägga förutsättningarna för rötning i regionen, olika insamlingssystem ska beskrivas, kostnader ska redovisas och jämföras. Miljöpåverkan: Ingen direkt påverkan. Men utredningen är en förutsättning för kommande åtgärder. Upphandling av entreprenör för insamling påbörjas 2011 och slutförs 2012. Taggning av sopkärl upphandlas som förberedelse inför matavfallsinsamlingen. Miljöpåverkan: Ingen direkt påverkan. Men utredningen är en förutsättning för kommande åtgärder. En ny avtalsperiod för insamling av hushållsavfall påbörjas. Matavfallsinsamlingen förbereds under perioden för att kunna påbörjas kommande avtalsperiod. Utredning om hur Reffelmansverkets rötningsanläggning kan utvecklas. Miljöpåverkan: Ingen direkt påverkan. TN 2011 TN 2011

Mål 4 Minskad miljöpåverkan från transporter. Energieffektivisering 4A 4B 4C 4D Uppföljning av målet: En beräkning av miljöbelastningen från avfallstransporter som kommunen råder över görs för 2011 och samma beräkning utförs sedan 2015, som jämförelse. Miljöpåverkan av målet: Positiv påverkan. Eftersom transporterna har en mycket stor miljöpåverkan totalt i samhället är det viktigt att möjligheterna till minskade transporter och alternativa transportsätt eller bränslen ses över av alla som utför eller upphandlar transporter. Åtgärder till mål 4: Vid upphandling av avfallsinsamling ska miljökrav ställas på hämtningsfordonen. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. En ökad andel fordon som är bränslesnåla eller som drivs med alternativa bränslen innebär ett minskat bidrag till växthuseffekten. Alla fordonsanvändare inom renhållningsverksamheten ska vara utbildade i sparsam körning. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Lokal sorteringsanläggning för verksamhetsavfall ska utvecklas. (Omlastning, sortering och bränsletillverkning) Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Lokal sortering innebär mindre transporter jämfört med idag när verksamhetsavfall körs till Sundsvall för sortering. Utredning om ny deponietapp för ickefarligt avfall ska iordningställas vid Ulvberget. Miljöpåverkan: Ingen påverkan jämfört med dagsläget eftersom en sådan deponi redan finns. TN 2011 4E Generell fyraveckorshämtning i landsbygd utreds. Miljöpåverkan: Ingen direkt påverkan. Om fyraveckorshämtning införs kommer transporterna att minska, vilket är positivt för miljön. Samtidigt kan lokala miljöproblem uppstå p.g.a. dålig lukt när sop-tunnor med matavfall och blöjor får stå fyra veckor på sommaren.

Miljöpåverkan från transporterna inom avfallshanteringen ska minska dels genom bättre bränslen och bättre körstil (sparsam körning), dels genom att transporterna minimeras. När och om beslut ska fattas om insamling av matavfall från storkök och butiker ska nyttan av den biologiska behandlingen vägas mot den extra energiåtgång som separat insamling och transport av denna avfallsfraktion innebär. Mål 5 Mängden farligt avfall i hushållens kärlsopor ska minska med 50 % från 2009 års nivå Uppföljning av målet: Plockanalyser av hushållsavfall som lämnas i kärl utfördes 2009. Utförs sedan årligen fram till periodens slut. Miljöpåverkan av målet: Positiv påverkan. Ökad insamling innebär att mindre farligt avfall hamnar fel och går till förbränning, deponering eller i avloppet. Vid förbränning kommer giftiga ämnen ut i luften eller hamnar i askan, vid deponering kan de laka ut till grund- eller ytvatten och om avfallet hamnar i avloppet blir slammet och/eller havet eller sjön där det renade vattnet rinner ut förorenade. 5A 5B 5C Åtgärder till mål 5: En informatör anställs. Uppsökande och aktiv rådgivning. Förbättrad information till hushållen, till exempel framtagande av sorteringsguide, kundundersökningar etc. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Ökad information bör leda till ökad utsortering av farligt avfall. Fler återvinningscentraler ska tillskapas alternativt ska tillgängligheten på befintliga återvinningscentraler öka. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Ökad tillgänglighet till ÅVC innebär troligen bättre utsortering av farligt avfall. Beroende på resultat av plockanalys vidta de åtgärder som kan behövas. Miljöpåverkan: Positiv påverkan. Även åtgärd 2C, att öka antalet ÅVC eller öka tillgängligheten till befintlig ÅVC, syftar till att förbättra utsorteringen av farligt avfall.