VADSTENA i frimärkenas värld Text & bild Lars Erik Gewalli Man kan bygga upp en frimärkssamling på många sätt. Hemort s - samlandet har t.ex. blivit mycket populärt. Men att hemortssamla betyder inte att man nödvändigtvis måste bo eller vara född i trakten. Det räcker med ett intresse. Här har vi intresserat oss för den vackra staden Vadstena. Storgatan är stadens livliga affärsstråk. En medeltida staty av Sankta Birgitta i Klosterkyrkan 6 NORDISK FILATELI Mars 2009
De klassiska båtarna på Göta kanal gör traditionellt ett upphåll i Vadstena. Här ser vi Götakanalbolagets turistbåt Juno, som också finns på ett vackert frimärke från 1979 i häftet Göta kanal. Juno finns f. ö. även på ett fri - märke från 2001. NORDISK FILATELI Mars 2009 7
Rådhuset från 1400- talet lär vara landets äldsta. Som skydd mot anfall från danskarna beordrade Gustav Vasa att uppföra Vadstena slott. V adstena ligger i en gammal kulturbygd vid Vät - drog till att klostret kunde få år, och ritningarna gjordes om dock i skilda avdelningar bi- stena. Arbetet fortgick i många terns strand i västra Östergötland, där det finns spår män och därmed bli en av lanligen stod färdigt som en ståt- uppslutning bland maktens flera gånger innan slottet slut- av mänsklig bosättning ända dets största jordinnehavare. lig renässansbyggnad. från järnåldern. Trots att staden numera är en av landets miskt viktig stad, förstår man Gammal handelsstad Att Vadstena blev en ekono- minsta, finns dess historia och också av att det var här som Att Vadstena var en handelsstad redan på 1600-talet, kan utveckling väl åskådliggjord i Gustav Vasa valdes till riksföreståndare 1521. Staden hade vi konstatera då staden fick ett filatelistiska termer. Den Heliga Birgitta är nog Gustavs uppmärksamhet även postkontor bara ett tiotal år efter att postväsendet inrättats i den person som mest kommit efter att han blivit kung. Re - att prägla Vadstena, och gett formationen, alltså övergången Sverige 1636. sta den sin berömmelse som kul - till den lutherska tron, innebar Knyppling av spetsar är ett turellt och religiöst cent rum. att stora egendomar drogs in handarbete som är starkt för - Bir gitta blev besatt av sin krist - till kronan. Det betydde också knippat med Vadstena. Det kom na uppfostran och hade visioner och syner redan som barn. stängdes. utvecklades till ett avancerat att Birgittas katolska kloster till Sverige på 1500-talet och Med envishet och styrka Med Gustav Vasa som kung hantverk i Vadstena under drev hon igenom det hon menade att Gud gett henne i upp- ur spel. Det var inte många år utfördes mestadels som hem - var Kalmarunionen definitivt 1700- och 1800-talen. Arbetet drag att utföra nämligen att sedan hans far blivit halshuggen av danskarna i Stock holms nornas arbete normalt inte re- arbete för kvinnor. Då kvin- uppföra ett kloster i Vadstena. Det invigdes 1384 men då hade Birgitta redan avlidit i Rom. karnas återkomst var fortfa- är det i efterhand svårt att upp - blodbad, och rädslan för dansgistrerades i folkräkningarna, Idén med att etablera ett rande stor. Gustav Vasa beordrade därför att ett starkt be- skatta omfattningen av knyppdub belkloster som alltså bestod av både munkar och nunnor fäst slott skulle uppföras i Vad - forts sid 10. 8 NORDISK FILATELI Mars 2009
Vadstena Stämplarna med Wadstena användes långt efter att det blev brukligt att skriva Vadstena : Ringtyp 1 kr t.14, 12 öre t.13 samt 5 öre posthorn. Därefter Oscar II 10 öre, och längst t.h. Järnvägspost FKMB (fack med bevakning) Vadstena-Linköping 1961. Den heliga Birgitta 550 år sedan helgonförklaringen (1941) Ovan och till höger: Den heliga Birgitta 700 år (2003) Gustav Vasa förändrade Vadstena genom att stänga klostret och uppföra slottet (1987) Vadstenaklipping Mynt präglade i Vadstena 1568 (1971) Sven Jerring den första radioreportern (1974) Verner von Hei - den stam 100 år (1959) Verner von Heidenstam fick Nobelpriset i litteratur 1916 (1976) Knypplerskan Gun- Britt Roth med klosterkyrkan och munkklostret i bakgrunden (1976) Sven Jerring ur Vårt 1900-tal (1998) Vadstena kloster 600 år (1984) Vilhelm Moberg 100 år (1998) NORDISK FILATELI Mars 2009 9
Mårten Skinnares hus från 1500-talet har Sveriges mest fotograferade toalett på övervåningen. Vadstena kungsgård (Bjälbopalatset) med anor från 1200-talet, inhyser numera Sank - ta Birgitta klostermuseum. lingen. Men att den hade en stor betydelse för Vadstena och dess omgivning är ställt utom allt tvivel. Sjövägen mellan Göteborg och Stockholm blev klar då Gö - ta kanal invigdes 1832. Det var då viktigt för Vadstena att kunna erbjuda en passande hamn. Det betydde dessvärre att man rev vallarna från slottet för att använda dem till ham nen och dess pir. För några år sedan har man dock på - börjat en återuppbyggnad av dessa slottsvallar. Kanalen fick stor betydelse för Vadstenas kommunikationer och inte minst för post - transporterna. Ångbåtarna fun - gerade också som flytande post - kontor, och speciella ångbåts - stämplar återfinns åtminstone under åren 1870 1951. En förutsättning för ekonomisk expansion i slutet av 1800 -talet, var att man kunde få förbindelse till landets järnvägsnät. Det var därför inte enbart en stor händelse för en förbätt rad postbefordran, när den smal spåriga järnvägen Vad stena-fo gels ta kunde invigas 1874. Vadstenas läge och konkurrensen med Motala blev i läng- den dock för stark. Det betydde å andra sidan att Vadstena fick större möjligheter att bevara sitt medeltida utseende. Passagerartrafiken på järn - vägen lades också ner i rationa - liseringens tecken 1963. En mu - seijärnväg har senare drivits på linjen, där också resterna av en gammal postvagn åter finns. Möjligheterna att finansiera den na museijärnväg i framtiden är dock oviss, och kommunen satsar till innevånarnas fromma hellre på den nya gratisbussen i staden. Kända Vadstenabor Verner von Heidenstam levde i många år vid Vätterns strand i närheten av Vadstena. Han var uppväxt på Olshammars gård i Närke, och bodde på en äldre gård i Naddö strax söder om Vadstena ett tiotal år i början av 1900-talet. Under dessa år sågs den store författaren ofta på besök i staden där också min morfar, då som ung farmaceut, flera gånger expedierade honom på apoteket. Heidenstam slutade sina dagar på Övralid en bit norr om Vadstena. Vilhelm Moberg bodde under några år i sin ungdom i Vadstena, där han var volontär med signaturen Ville i Mo - måla på Vadstena Läns Tid - ning. Efter avklarad militärtjänst i Småland återvände han en kort period till Vadste - na, varefter han helt ägnade sig åt sitt författarskap. En annan prominent person som började som tidningsman var Sven Jerring. Han växte upp i Vadstena, och även han började på Vadstena Läns Tid - ning. Efter några år gick han över till konkurrenten Östgöta-Bladet. Senare kom han att förknippas med radions utveckling i Sve rige. Han var hallåman med startfrasen Stockholm-Mota- la, han star tade ett av världens mest långlivade radioprogram Barnens Brevlåda, och är en klassiker med alla sina idrottsreferat. Vasaloppet var länge synonymt med Sven Jer - ring, och fotbollreportaget från Sveriges match mot Japan i olympiaden 1936 hör till den verkliga idrottshistorien. En fotbollsspelare från Vad - stena var för övrigt Örjan Mar - tinsson, som spelade ett flertal landskamper i början av 1960- talet. 10 NORDISK FILATELI Mars 2009