JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG



Relevanta dokument
SVENSK FÖRSVARSPOLITIK

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Svensk historia 1600-talet

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Svensk historia 1600-talet

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

GUSTAF MAURITZ ARMFELT

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

SVENSKARNE I DE NEDERSACHSISKA OCH WESTFALISKA KUSTLÄNDERNA

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Gustaf Adolf den store

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Min hjärtans allra käraste på världen

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden- Frihetstiden

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1


Stormaktstiden fakta

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Swedish Postal History The Swedish Mail and the War Kjell Nilson

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

Södermanlands län år 2018

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

AXEL OXENSTIERNA. intill Gustav Adolfs död. P. A. Norstedt & Söners

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb

Västmanlands län Månad

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

Uppdrag: gör Danmark sven

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Omvärldsrapport 5 sep 19 sep

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala

Ett ståndsmässigt liv

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX

Örebro län Månad

Arkets namn R-T-Örebro Län T-län Kommun Örebro. Örebro län. Örebro

Facit till frågor Kompass historia


Örebro län Månad

Uppsala kommun Månad

Örebro län Månad

Världskrigens tid

Uppsala kommun Månad

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Renässansen Antiken återupptäcks

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Uppsala kommun Månad

Tal & Skrifter. Mimer bokförlag

Historia Stormaktstiden

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

SLUTAKT. AF/ACP/CE/2005/sv 1

Ordföranden Margareta Attius Sohlman öppnar årsmötesförhandlingarna. Margareta Attius Sohlman väljs som ordförande för årsmötet.

1. Gustav Vasa som barn

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Uppsala kommun Månad

Sammanställt av: Gunnar Ekman, Sida 1. Generation I

Enmansbolag med begränsat ansvar

HÄNT I SVERIGE

FÄ=Fryksände, GM=Gräsmark, GS=Gunnarskog, MS=Mangskog, RS=Ransäter, ÖF=Östra Fågelvik, ÖM=Östmark, ÖÄ=Östra Ämtervik.

Stockholm i bottniska farvatten

LJUSTERÖ 303. GROPGÄRDE? Ljusterö hembygdsförening

Svenska Taekwondoförbundet / ITF Sektionen

Uppsala kommun Månad

Uppsala kommun Månad

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Uppsala kommun Månad

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Vol. 1 Excerpter och förarbeten till drottning Kristinas historia: Appelman. Underhållsländerna. Diverse källor.

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan

Uppsala kommun Månad

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

Anders Johnson. Rune Larsson

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

Lastbilsförares bältesanvändning

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

-~ ~ KARL IX BONDEKONUNG? Av. docenten SVEN U L RIK P ALME, Uppsala

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube

Transkript:

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING AV TOR BERG STOCKHOLM. ALBERT BONNIERS FÖRLAG

INNEHÅLL. Förord.. : : XI Källor och litteratur XV Kap. 1. Hem- och skolliv i Nyköping.- 3 34 Nyköpings ställning till konung Johan och. hertig Karl 3 4. Stadens invånare, deras förhållande inbördes och till'hertigen 4 7. Stadens näringsliv och styrelse 7 10. Borgmästaren Bengt Nilsson- och hans släkt 10 12. Hans son Johan Bengtssons omtvistade börd 12 13. Johan Bengtsson bestämmes för den lärda banan 13 14. Nyköpings skola. 1571 års skolordning. Dess förhållande till humanisternas, särskilt Melanktons bildningsideal 14 22. Johan Bengtssons läråre: Sveho Nicolai Gadolenus och Olaus Martini 22 23. Olaus Martinis utbildning. Ramismen. David Chytrseus 23 31. Olaus Martini vidtager förändringar inom undervisningen i Nyköpings skola 31 33. Mera kända lärjungar i skolan 33. Bengt Nilsson och hans familj i slutet av 1580- talet. Johan Bengtsson lämnar skolan 33 34. Kap. 2. Stockholmskollegiet. 35 42 Konung Johans avsikt med kollegiet 35 36. Kollegiet under Laurentius Nicolai och Billius 36. Nyorganisationen'1583. De nya lärarna, deras utbildning, filosofiska och teologiska uppfattning. Kollegiets allmänna karaktär 36 40. Johan Bengtsson i kollegiet. Lärokurs. Mera kända lärjungar 40 41. Lokalsvårigheter och penningenöd. Lärarna, drottning Gunilla och konung Johan. Kollegiet upplöses. Johan Bengtsson beger sig till Nyköping 41 42. K a p. 3. Studentliv i Tyskland 43 74 Johan Bengtsson inskrives vid universitetet i Frankfurt an der Öder. Han antar namnet Schroderus.

VI Namnets betydelse. Undervisning, lärare och lärjungar vid universitetet 43 44. Schroderus besöker Prag och inskrives vid universitetet i Wittenberg. Svenskar i Wittenberg. Professorer där 45 46. Schroderus i Leipzig. Professorer och svenskar där 46 47. Schroderus besöker Jena och inskrives vid universitetet i Marburg 47. Undervisning och lärare i Marburg. Schroderus' studier för baccalaureatet. Schroderus' skrift mot Daniel Cramerus. Baccalaureatpromotionen. Schroderus' studier för magisterexamen 47 53. Beröring med lärare och lärjungar. Chesnecopherus 53 55. Pest i Marburg. Schroderus i Köln. Umgänge där 55 56. Schroderus i Nederländerna och England. Hemresa över Tyskland till Sverge 56 57. Schroderus i Sverge. Ny utrikesresa. Schroderus i Lemgo 57 58. Sclrroderus' studier i Marburg för magisterexamen. Fordringarna. Schroderus' oration. Magisteravhandlingen. Illuminare. Magisterpromotionen 59 68. Schroderus' juridiska studier. Verksamhet såsom lärare inom filosofiska fakulteten. Tal om vältaligheten. Tal mot hertig Karls fiender. Tal om svenskamas och göternas ålder 68 73. Schroderus utger Goclenius' föreläsningar över Scaliger. Schroderus' umgänge i Marburg. Schroderus återvänder till Sverge 73 74. Kap. 4. Besök i hemlandet och ny utrikesresa 75 84 Schroderus i kansliet 75 76. Schroderus i Nyköping. Tal om de fria konsternas majestät 76 78. Ny utrikesresa. Schroderus, Chesnecopherus och Morits Lewénhaupt 78 79. Schroderus i Kassel. Collégium Mauritianum. Schroderus' tal om CoUegium Mauritianum. Hans disputation i kollegiet 79 81. Schroderus i Marburg. Chesnecopherus 81 82. Resa till Paris. Schroderus i England och Skottland 82 84. Schroderus i Norge och Danmark. Återkomst till Sverge 84. Kap. 5. Furstelärare, bildningsfrämjare, lagskrivare och politiker 85 180 Politiska förhållanden i Sverge 85 86. Hertig Karls anhängare bland den äldre adeln 86. Hertig Karls anhängare bland den yngre adeln 86 87. Personalen i kammare och kansli 87 88. Sigismund, hertig

VII Karl och Estland. Hertigen i Estland och Livland 88 91. Hertigens brev angående Chesnecopherus och Schroderus 91. Chesnecopherus och Schroderus i Stockholm 92. Chesnecophérus och Schroderus på väg till Sjöryd. Schroderus återkallas 92. Riksdagen* i Stockholm 1602 och dess betydelse 93 94. Schroderus lärare åt Gustaf Adolf. Een kort Vnderwijsning 94 106. Undervisningen i praktiken. Schroderus lärare även åt hertig Johan och prinsessan Maria Elisabet 106 110. Schroderus adlas med namnet Skytte. Förläningar 110 112. Skyttes giftermål med Maria Näf, barn m. m. Släkten Näf och Karl IX 112 115. Skyttes egna gods, förläningar m. m. Hans hjälpsamhet mot fattiga studerande 115 117. ' Skyttes tidigare intresse för Uppsala universitet 118. Förhållandena vid universitetet efter 1593 118 120. Chesnecopherus, Skytte och universitetsreformförslaget 1604. Skriftväxling om reformförslaget 1604. Karl IX och universitetet 1605. Skyttes besök i Uppsala 1605 120 127. Karl IX och universitetet 1606. Skytte i Uppsala 1606 128 129. Universitetsförhållandena 1607 1610 129 132. Skytte och Raumannus' utnämning 1610 133. Frågan om revisionen av landslagen och stadslagen före 1603 134. Peder Nilssons utkast. Rosengrenska utkastet. Utkasten inför riksdagen 1605 135. Vila i revisionsarbetet. Ny revision av konungen, Chesnecopherus och Skytte 136. Innehållet i Rosengrens och Peder Nilssons utkast 136 141. Chesnecopherus och konungabalken 141. Skytte och kyrkobalken 141 142. Lagförslagen inför riksdagen 1609 142. Skytte och stadslagen 143 144. Sverge, Polen och Danmark 1599 1603 145 148. Schroderus' tal i Kalmar 1603 148 156. Skytte under åren 1604 och 1605 156. Henrik IV och hans förhållande till Sigismund och Karl. S:te Catherines förlikningsförslag 156 160. Skytte sändes med förslaget till Uppsala. Professorernas avstyrkande. Karl IX: s båda betänkanden om förslaget. Rådets uttalande 160 162. Kröningsriksdagen i Uppsala. Skyttes tal där 162 163. Skytte under åren 1608 och 1609 163. Utrikespolitiska frågor vid riksdagen

1609 164. Frankrikes, Englands och Nederländernas yttre och inre politik. Deras hållning till Sverge och Danmark 165 171. Svensk-danska förhandlingar 171. England och'polen 171 172. Karl IX: s tidigare förbindelser med de styrande i Frankrike, England och. Nederländerna 172 176. Legationerna 1610. Medlemmar 176 1?8. Instruktionerna. Haga i Nyköping. Ändringar i instruktionerna 178. Stråle m. fl. sjövägen från Älvsborg, Skytte och Stenbock landvägen genom Tyskland 179. Skyttes avskedstal ocli avresa 179 180. K a p. 6. Beskickningsresan 1610. Verksamhet under Karl IX: s sista år 181 229 Besöken hos hertigarna Johan och Johan Adolf 180 182. Ivar Bertilsson Gröns överfallsplan och dess misslyckande 182 184. Skytte och Stenbock i Liibeck. Birckholz, Bording och Liineburg 184 188. Svårigheter med avresan från Nylödöse 189. Skytte och Stenbock i Nederländerna. Oldenbarnevelt 189 191. Färd till London. Cecil 191 192. Första audiensen hos konung Jakob. Skyttes första tal 192 196. Besök hos medlemmar av den engelska konungafamiljen. Ny audiens. Skyttes andra tal 196 200. De svenska sändebuden överlägga med engelska rådet 200 207. De svenska sändebuden och de engelska köpmännen 207 208. Nytt sammanträffande med engelska rådet. Engelskt svar. Avresan från England 208 210. Sändebuden i Nederländerna. Oenighet med Stråle 210 212. Audiens hos generalstaterna. Skyttes första tal 212 213. Ny audiens. Nytt tal av Skytte 213 215. Sändebudens brev till Karl IX och Gustaf Adolf. Underhandlingar med ett utskott av generalstaterna. Underhandlingarna bli långvariga. Skytte reser hem '215 217. Sverges förhållände till Danmark och Ryssland 1610 217. Förhoppningar om engelskt förlikningsförsök mellan Sverge och Danmark i samband med Skyttes legation. Engelsmännen göra intet allvarligare försök 218 219. Riksdagen 1610. Opposition mot Karl IX: s danska politik. Chesnecopherus 220 221. Konungens brev till England och Nederländerna. Skyttes andel i dem 221 222. Breven till England få intet resultat. Underhandlingarna i

F Ix Nederländerna misslyckas. Danmark förklarar krig 223 224. Förbittring i landet över kriget. Skulden för krigsutbrottet lägges på Chesnecopherus. Chesnecopherus, Skytte och sekreterareregementet. Oppositionen bland adeln mot sekreterareregementet 224 * 225. Den yngre adeln kring Karl IX. Axel Oxenstierna. Chesnecopherus och Axel Oxenstierna 225 226. Deras ställning under danska kriget 226. Skytte under danska kriget 226 227. Karl IX: s död 227 228. Skyttes uppdrag efter dödsfallet 228. Sekreterarna och den yngre adeln synas ungefär lika starka. Aningar om en ny tid 229. Bilaga 231 259 Noter 261 301 Personregister 302 308