P6_TA-PROV(2005)0272 Exploateringen av barn och barnarbete i utvecklingsländer Europaparlamentets resolution om exploateringen av barn i utvecklingsländer, med särskild inriktning på barnarbete (2005/2004(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artiklarna 177, 178, 180 och 181 i EG-fördraget, med beaktande av FN-konventionen om barnets rättigheter 1, särskilt artiklarna 28 och 32 i denna, med beaktande av de fakultativa protokollen I och II till denna konvention från 2002 om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi samt om barns deltagande i väpnade konflikter, med beaktande av den internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 138 om minimiålder för anställning (1973) och nr 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete (1999), med beaktande av AVS EU-partnerskapsavtalet som undertecknades i Cotonou i Benin i juni 2000, med beaktande av övriga internationella instrument som syftar till att öka skyddet för barnens rättigheter, såsom Internationella FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter 2, Internationella FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 3, FN-konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 4, FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor 5 samtkonventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring 6, med beaktande av den afrikanska stadgan om barnets rättigheter och välfärd, som antogs i Nairobi i Kenya i juli 1990, med beaktande av millennieutvecklingsmålen, särskilt mål 1 och 2, samt FN:s millenniumtoppmöte sin skall hållas i New York i september 2005, 1 2 3 4 5 6 Antogs 1989 och trädde i kraft 1990. Antogs i december 1966 och trädde i kraft i mars 1976. Antogs i december 1966 och trädde i kraft i januari 1976. Antogs i december 1984 och trädde i kraft i juni 1987. Antogs i december 1979 och trädde i kraft i september 1981. Antogs i september 1997 och trädde i kraft i mars 1999.
med beaktande av sina tidigare resolutioner och resolutionerna från Gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen 1, med beaktande av Internationella programmet för avskaffande av barnarbete (IPEC), som lanserades av ILO 1992 och som är operativt i 51 länder, med beaktande av rapporter och annat material från ILO och UNESCO om utbildning 2, med beaktande av det utbildningsforum som hölls i Dakar i Senegal 2000 (toppmötet i Dakar) där dokumentet Utbildning för alla antogs, med beaktande av artikel 26 i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, enligt vilken utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet, med beaktande av FN:s generalförsamlings särskilda barnsession i New York i maj 2002 och slutdokumentet En barnvänlig värld, med beaktande av EU:s riktlinjer om barn i väpnade konflikter 3, med beaktande av Librevilleförklaringen om handel med barn, som antogs av 21 afrikanska länder 2002 4, med beaktande av kommissionens meddelande om icke-statliga aktörers deltagande i Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik (KOM(2002)0598), med beaktande av rådets resolution om företagens sociala ansvar 5, med beaktande av kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar: näringslivets bidrag till en långsiktigt stabil utveckling (KOM(2002)0347), med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag 6, 1 2 3 4 5 6 Särskilt Europaparlamentets resolutioner av den 3 juli 2003 om handel med barn och barnsoldater (EUT C 74 E, 24.3.2004, s. 854), av den 15 maj 2003 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om utbildningens betydelse för fattigdomsbekämpningen i utvecklingsländerna (EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 285), av den 6 september 2001 om grundutbildning i utvecklingsländerna inom ramen för FN:s generalförsamlings extra session om barn i september 2001 (EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 360), resolutionen om unionens ståndpunkt vid FN:s generalförsamlings särskilda möte om barn (EUT C 127 E, 29.5.2003, s. 691), av den 13 juni 2002 om barnarbete vid tillverkning av sportutrustning (EUT C 261 E, 30.10.2003, s. 587) samt resolutionen från Gemensamma parlamentariska AVS EG-församlingen om barns, särskilt barnsoldaters, rättigheter (EUT C 26, 29.1.2004, s. 17). Särskilt ILO-rapporterna En framtid utan barnarbete (2002), Att bekämpa barnarbete genom utbildning (2003), Att investera i alla barn (2004) och UNESCO/OECD-rapporten Finansiering av utbildning Investeringar och avkastning (2002). Antogs av rådet den 10 december 2003, dok. 15634/03. Antogs av det första toppmötet med stats- och regeringscheferna i AVS-länderna i Libreville i Gabon den 7 november 1997. Antogs av rådet den 10 januari 2003, (dok. 5049/03.) Årsrapport om riktlinjer för multinationella företag år 2000.
med beaktande av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om transnationella företags och därmed förknippade företags ansvar för mänskliga rättigheter 1, med beaktande av den trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och den sociala politiken som ILO antog i november 1977, med beaktande av den femte principen i FN:s Global Compact-initiativ, nämligen att Företagen skall arbeta för avskaffandet av barnarbete, med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens betänkande om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet mellan könen i AVS-länderna enligt millenniemålen, vilket antogs i Bamako (Mali) i april 2005, med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6-0185/2005), och av följande skäl: A. Enligt Unicef innebär barnarbete alla former av arbete utfört av barn under 18 år som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. B. Det finns 352 miljoner arbetande barn i världen, varav 179 miljoner är offer för det som ILO kallar de värsta formerna av barnarbete. C. Större delen av de barn som arbetar är sysselsatta inom jordbruket. D. Det finns 5 miljoner barn av båda könen som exploateras på arbetsplatser i Östeuropa och i Medelhavsområdet, och eventuellt även i Europeiska unionens medlemsstater, vilket skulle vara i högsta grad oacceptabelt. E. Konventionen om barnets rättigheter från 1989 har ratificerats av alla signatärstater förutom två stater, nämligen Förenta staterna och Somalia. F. Fattigdom behöver inte nödvändigtvis vara ett oöverkomligt hinder för fattiga barn att sluta arbeta och få utbildning på heltid om ändamålsenliga åtgärder vidtas: Fattigdomen behöver inte avskaffas först innan man kan avskaffa barnarbetet. G. Barnarbete vidmakthåller fattigdom och hindrar utveckling genom att löner pressas ned, vuxna blir utan arbete och barn inte får utbildning. H. Alla barn har rätt att bli registrerade vid sin födsel, vilket skapar ett direkt samband med människorättsnormer som skyddar barn från att utnyttjas i arbete. I. Att utveckla allmän utbildning är en av de mest effektiva strategierna för att bryta den onda cirkeln av fattigdom, och en avgörande faktor när det gäller att uppnå en hållbar mänsklig utveckling och göra insatser till förmån för de mål för mänsklig utveckling som fastställts på internationell nivå och som skall uppnås före 2015. 1 FN-dokument ECN 4/2005/91, 15 februari 2005.
J. Den 10 november 2000 gjorde kommissionen och rådet ett gemensamt uttalande där man stödde åsikten att det borde finnas ett globalt åtagande för allmän grundläggande utbildning och där man fastställde att utbildning var en prioriterad fråga för utvecklingen. Parlamentet har dessutom i flera resolutioner slagit fast att det finns ett samband mellan utbildning och bekämpning av barnarbete. K. 121 miljoner barn (varav 65 miljoner är flickor) har aldrig gått i skolan trots att alla barn har en obestridlig rätt till utbildning. L. Barnarbete hindrar många barn från att gå i skolan, vilket betraktas som en lyx eftersom deras inkomster behövs som tillskott till familjeförsörjningen. 120 miljoner av det totala antalet barnarbetare arbetar heltid, vilket medför att deras utbildning antingen är otillräcklig eller obefintlig. Ett barns utbildning kan ibland i vissa länder, såsom Indien och Kina, avbrytas då föräldrarna emigrerar för att arbeta utomlands och de inte kan lämna barnet utan uppsyn för att fortsätta utbildningen. M. Barns rätt till utbildning är inte förhandlingsbart. Utbildning och yrkesutbildning har en avgörande betydelse för kampen mot fattigdom, speciellt för flickor och kvinnor. Europaparlamentet framhåller Europeiska kommissionens politiska åtagande att öka resurserna till utbildning inom ramen för utvecklingssamarbetet. N. Rådet har klart uttryckt sitt engagemang i fråga om millennieutvecklingsmålen, som siktar på att fattigdomen skall utplånas samt att allmän grundskoleutbildning och jämställdhet mellan könen skall uppnås. O. Tillverkare av sportartiklar förband sig 1978 att uppfylla FIFA:s uppförandekoder, som innebär att barnarbete inte får förekomma i tillverkningen av produkter som FIFA ger licenser för. P. Företagen, däribland de multinationella företagen, har ett socialt och etiskt ansvar att bidra till att avskaffa barnarbete inom all tillverkning och produktion. Q. Att bekämpa barnarbete inom endast en sektor är sällan effektivt. R. Dålig och/eller onyttig undervisning kan verka avstötande på barn och göra dem mer utsatta för exploatering. 1. Europaparlamentet uppmanar alla länder att snarast möjligt ratificera och genomdriva FN:s konvention om barnets rättigheter med fakultativa protokoll. 2. Europaparlamentet uppmanar de två medlemsstater som inte har ratificerat ILO-konventionerna 138 och 182 att ratificera och genomdriva dem, och påpekar att en avvikande ståndpunkt i denna fråga skulle stå i strid med stadgan om de grundläggande rättigheterna. 3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra införandet av grundläggande arbetsnormer till en obligatorisk del i bilaterala överläggningar på alla nivåer, dels med länder där kränkningar förekommer, dels med länder som är involverade via investeringar och handel.
4. Europaparlamentet anser att skyldigheten att ratificera och respektera Internationella arbetsorganisationens konventioner 138 och 182 måste ingå bland de krav kommissionen och rådet ställer på länder som ansöker om medlemskap i Europeiska unionen. 5. Europaparlamentet framhåller att arbetet med att motverka exploatering av barn och barnarbete måste vara en prioriterad politisk fråga för EU och uppmanar kommissionen att införa en särskild budgetpost med inriktning på värnandet om barnens rättigheter, inom ramen för Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo och på ett sammanhängande sätt integrera barns rättigheter, inklusive avskaffandet av barnarbete med sin verksamhet, särskilt i strategidokument för länder och regioner och i nationella/regionala program, liksom i översynen av förklaringen om utvecklingspolitiken, och att fokusera på den väsentliga roll som utbildningen spelar. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s handelspolitik stämmer överens med dess åtagande att värna om och främja barnens rättigheter och att undersöka möjligheten att märka produkter som inte producerats med barnarbete producerat utan barnarbete, under förutsättningen att sådant system är förenligt med Världshandelsorganisationens (WTO) internationella handelsregler. Parlamentet begär att resultaten från denna undersökning presenteras för utskottet för internationell handel. Under tiden bör produkter från u-länder märkas med rättvist odlad produkt/producerat utan barnarbete. 8. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen i alla bilaterala handelsavtal och strategiska partnerskap inför en klausul om tillämpning av grundläggande arbetsnormer, däribland förbud mot barnarbete, med en särskild hänvisning till att minimiåldern måste respekteras för att anställning skall komma i fråga. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att frågan om barnarbete och skydd av barn mot alla former av missbruk, utnyttjande och diskriminering, blir en huvudfråga i de kommittéer och undergrupper för mänskliga rättigheter som inrättades i enlighet med handels- och samarbetsavtalen. 10. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att införliva officiell födelseregistrering i politiken för utvecklingssamarbete som en grundläggande rätt och ett sätt att värna om barnens rättigheter. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp frågan om officiell födelseregistrering i alla sina framtida meddelanden om utvecklingspolitik och föreslå riktlinjer i syfte att sprida detta förfarande. 12. Europaparlamentet välkomnar bildandet av en grupp kommissionsledamöter för grundläggande rättigheter och en personlig representant för mänskliga rättigheter inom kommissionen och uppmanar dem att göra värnandet och främjandet av barns rättigheter och avskaffandet av barnarbete till en av sina högst prioriterade frågor. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja tekniskt bistånd till de stater där problemet med att barn inte officiellt registreras är omfattande.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sammanställa ett årligt meddelande om barnens rättigheter och därmed skapa en sammanhängande ram för värnandet om barns rättigheter och avskaffandet av barnarbete. 15. Europaparlamentet välkomnar att det strategiska partnerskapet med ILO för att främja utvecklingssamarbetet nu har fullbordats och konstaterar att avskaffandet av barnarbete, särskilt i de yngsta åldersgrupperna, är den främsta prioriteringen för gemensamma åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra detta så snart som möjligt och regelbundet rapportera tillbaka till parlamentet. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet om framstegen på de områden som omfattas av detta samarbete. Kommissionen uppmanas att utveckla liknande samarbete med andra berörda organisationer, såsom Unicef. 16. Europaparlamentet uppmanar rådet och dess ordförandeskap, som företrädare för EU, att verka för barns rättigheter och avskaffandet av barnarbete vid FN:s millennietoppmöte i New York i september 2005. 17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen att ta hänsyn till resultatet av Förenta nationernas generalförsamlings extra session om barn när AVS EU-partnerskapsavtalet förhandlas om och uppmanar alla stater som omfattas av avtalet samt EU:s medlemsstater att uppfylla de åtaganden som de gjorde under denna session. 18. Europaparlamentet påminner om att Cotonouavtalet innehåller en särskild bestämmelse om handels- och arbetsnormer som bekräftar parternas åtagande att leva upp till de grundläggande arbetsnormerna, särskilt elimineringen av de värsta formerna av barnarbete. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att artikel 50 i Cotonouavtalet genomförs. 19. Europaparlamentet välkomnar den bestämmelse i det nya GSP+-systemet som erbjuder ytterligare medgivanden till utvecklingsländer som ratificerar och genomför sociala normer/ilo:s normer. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka att systemet genomförs effektivt och årligen rapportera tillbaka till parlamentet. 20. Europaparlamentet begär att en positiv växelverkan mellan liberalisering av den internationella handeln och tillämpning av grundläggande arbetsnormer skall främjas. Parlamentet rekommenderar att kommissionen genomför en konsekvensanalys för kort och lång sikt avseende de olika komponenterna i samband med politiken för liberalisering av handeln och de eventuella resultaten från GATS rörande likvärdig tillgång till sociala tjänster och nyttigheter. 21. Europaparlamentet anser att kampen mot barnarbete kan intensifieras av en balanserad socioekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Europaparlamentet rekommenderar att EU sammankopplar sina ansträngningar att avskaffa barnarbete med lika kraftiga ansträngningar att uppnå andra arbetsnormer och en skälig lön för vuxna anställda. Sambandet mellan utbildning, fattigdom och avskaffande av barnarbete 22. Europaparlamentet upprepar att det finns ett ömsesidigt förstärkande samband mellan brist på utbildning och barnarbete vilket gör utbildning till en grundläggande förutsättning för att uppnå millenniemål 2 fram till 2015.
23. Europaparlamentet begär att grundskoleutbildningen för flickor särskilt skall uppmärksammas, eftersom flickor i större utsträckning än pojkar berörs av faktorer (nämligen kulturella faktorer såsom tidiga äktenskap, diskriminering, roll i samhället och i familjen) som utgör hinder mot att börja och stanna kvar i skolan samt mot att avsluta studierna. Detta är även viktigt med tanke på att de flickor som genomgått utbildning senare får mindre och friskare familjer och bidrar till att höja produktiviteten och minska fattigdomen. 24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja sin ställning som den främsta biståndsgivaren bland de internationella institutionerna, såsom Unesco, Unicef, Världsbanken och Internationella valutafonden, till att uppmana dessa multilaterala givare att utforma politik för att avskaffa barnarbete och driva igenom utbildningsriktlinjer och utbildningsprogram som integrerar alla arbetande barn och barn som inte går i skola i en formell utbildning på heltid tills de nått arbetsför ålder enligt ILO:s konvention 138, utan diskriminering på grund av kön, funktionshinder, etniskt ursprung, ras, religion eller kultur. 25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva påtryckningar för att slutförande av den obligatoriska utbildningen och minimiåldern för anställning måste överensstämma med ILO:s konvention 138 där det anges att minimiåldern för tillträde till anställning ej skall [ ] vara lägre än åldern för avslutande av obligatorisk skolgång och i intet fall lägre än 15 år. 26. Europaparlamentet stöder Unicef:s sex krav på åtgärder för att eliminera barnarbete, nämligen omedelbart stopp för anställning av barn till farliga arbetsuppgifter, gratis och obligatorisk skolgång upp till 16 års ålder, utvidgning av barns rättsliga skydd, registrering av samtliga barn vid födseln, så att deras ålder kan fastställas utan att bedrägeri är möjligt, ordentlig insamling och kontroll av uppgifter för att exakt kunna fastställa barnarbetets omfattning, skapande av uppförandekoder. 27. Europaparlamentet beklagar att inga framsteg av betydelse har gjorts i fråga om att lösa utbildningskrisen efter toppmötet i Dakar och noterar att 113 miljoner barn i skolåldern, av vilka två tredjedelar är flickor, för närvarande inte ens får grundläggande utbildning. 28. Europaparlamentet anser att inga barn får berövas sin grundläggande rätt till utbildning på grund av ekonomisk oförmåga och upprepar sitt krav till alla regeringar att skapa en klar tidtabell för att snabbt avskaffa direkta och indirekta avgifter för grundutbildning, samtidigt som en hög nivå på utbildningen bibehålls eller utbildningskvaliteten höjs, samt att med alla lämpliga medel se till att alla barn får tillgång till gymnasieutbildning, yrkesutbildning och även högre utbildning. Om barn och de lokala samhällena tas med i beslut om skolorna skulle detta bidra till att utbildningen bättre tillgodoser barns behov. 29. Europaparlamentet anser att det är viktigt att informera om befintliga utbildningsprogram för att programmen skall kunna tillämpas med framgång. Parlamentet uppmanar
kommissionen att särskilt se till att kvinnor och flickor erhåller adekvat information, eftersom utbildning kan hjälpa dem att skydda sig mot alla former av exploatering. 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta upp tydliga mål för främjandet av högkvalitativ grundutbildning för alla i de nationella vägledande programmen, med särskild inriktning på att ge flickor, barn i konfliktdrabbade områden och barn från marginaliserade och utsatta grupper i samhället tillträde till utbildningsprogram. 31. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen stödjer mobiliseringsprogram och tillfälliga utbildningsprogram som är särskilt inriktade på effektiviteten i strategierna för att få in arbetande barn i formell utbildning på dagtid, såsom övergångsskolor och klasser som grundats för att hjälpa barn som aldrig fått formell skolutbildning att anpassa sig till skolmiljön med hjälp av lärare med specialutbildning. 32. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att tvinga länder med lagar som förbjuder barnarbete att till fullo avskaffa barnarbete i sina länder och att inom tre år få de barn och ungdomar som släpar efter i utbildningen att gå i skola. 33. Europaparlamentet uppmanar EU att öka budgetstödet för att kunna öka antalet skolor och lärare i områden i behov av dessa. 34. Europaparlamentet anser att barnarbete är ett resultat av en obalanserad socioekonomisk utveckling. Europaparlamentet rekommenderar att man i ansträngningarna att avskaffa barnarbete tar hänsyn till de sociala förhållandena och fattigdomen i utvecklingsländerna, vilket bör leda till förslag om åtgärder i syfte att öka hushållsinkomsterna genom att exempelvis införa en garanterad minimilön för vuxna anställda, eftersom barnarbete påverkar de vuxnas löner negativt. 35. Europaparlamentet anser att avskaffandet av fattigdom är det enda sättet att skapa de villkor som krävs för att utrota utnyttjandet av barn och understryker att mikrokreditsystemet kan öka en familjs inkomster. 36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka all gemenskapsfinansiering till grundläggande utbildning utifrån dess bidrag till bekämpningen av de former av barnarbete som håller barnen borta från heltidsskolor, utan att detta begränsar det humanitära biståndet, bestående av livsmedel och stöd till utveckling av regional infrastruktur. 37. Europaparlamentet betonar att allmän undervisning på heltid kräver ett utbildningssystem som inbegriper strategier för integrering av samtliga barn som arbetar, eller som inte går i skolan av andra orsaker, i ett skolsystem grundat på heltidsundervisning. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att se till att det i samtliga undervisningsprogram som finansieras av gemenskapen införs omfattande strategier som inbegriper social motivation och stödundervisning för äldre elever. 38. Europaparlamentet välkomnar verksamheten inom ramen för IPEC och stöder de incitament som har föreslagits för att få barnen att gå tillbaka till skolan, såsom fria måltider för barnen och annat stöd till familjerna. 39. Europaparlamentet stödjer ILO:s insatser och dess samarbete med WTO, som bland annat genomförs via en löpande dialog, och föreslår att dessa kontakter intensifieras.
De värsta formerna av exploatering av barn 40. Europaparlamentet uttrycker oro över de allvarliga brotten mot barnens rättigheter, som definieras i FN:s konvention om barnets rättigheter, däribland rätten till hälsa, utbildning och föda samt skydd mot våld, exploatering och misshandel. 41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa mindre vanliga former av barnarbete, såsom arbete i hushåll och barn som säljs för att betala av familjens skulder (skuldslaveri). 42. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att utarbeta ett meddelande om människohandel (2005). 43. Europaparlamentet upprepar sitt förslag att utse en särskild EU-representant för barn som faller offer för väpnade konflikter, krig, förflyttningar, torka, hungersnöd, naturkatastrofer eller aids, eller barn som utsätts för människohandel, för att se till att sådana situationer uppmärksammas i tillräcklig omfattning. 44. Europaparlamentet efterlyser stöd för WTO i form av ett förbud mot barnarbete inom handel och föreslår att produkter som inte producerats med barnarbete skall märkas så att konsumenterna blir medveten om ansvarsfulla förfaranden. 45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påminna EU och utvecklingsländerna om sina förpliktelser enligt Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och att särskilt se till att samtliga länder som tar emot EU-stöd undertecknat och ratificerat konventionen samt bistå dessa länder i att förebygga skador hos barn till följd av olämplig eller otillåten adoption inom och mellan länder. Företagens ansvar 46. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att utarbeta ett meddelande om företagens sociala ansvar, vilket skulle ha lämnats i april 2005. 47. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen undersöker hur man skulle kunna inrätta lämpliga rättsliga skyddsklausuler och mekanismer på EU-nivå för att upptäcka och åtala EU-baserade importörer som importerar produkter vilka möjliggör åsidosättande av ILO:s grundläggande konventioner, inbegripet utnyttjande av barnarbete i någon del av distributionskedjan. Därför uppmanar Europaparlamentet kommissionen att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa incitament för EU-importörer som genomför en regelbunden och oberoende övervakning av tillverkningen av sina produkter i alla tredjeländer som ingår i produktionskedjan. 48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja initiativen för rättvis handel, särskilt i EU:s nya medlemsstater, och övervaka tillverkarna för att se till att deras metoder är förenliga med normerna för rättvis handel. 49. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att undersöka och identifiera företag som ihärdar med att utnyttja barn som arbetskraft i någon del av produktions- och distributionskedjan, och begär att en förteckning över dessa företag görs tillgänglig för EU:s importörer.
50. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka konsumenternas medvetenhet om företagens sociala ansvar och stödja initiativ som syftar till att främja produkter som inte har tillverkats genom barnarbete, särskilt jordbruksprodukter och sportartiklar. 51. Europaparlamentet uppmanar lokala myndigheter att samarbeta med internationella organisationer när det gäller övervakning av industrin och jordbruket för att förhindra barnarbete och att samarbeta för att bygga upp och underhålla ändamålsenliga heltidsskolor med kvalificerade lärare, fri transport och måltider så att samtliga barn kan gå i skola. 52. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att utveckla FN:s normer för transnationella företags och övriga affärsföretags ansvar när det gäller mänskliga rättigheter till ett effektivt globalt instrument mot barnarbete och andra eventuella kränkningar av de mänskliga rättigheterna som företagen kan göra sig skyldiga till. 53. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att ställa efterlevnad av de grundläggande arbetsnormerna som villkor i sina inköps- och anbudsinfordringsprinciper. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla principer som gör det möjligt även för små producenter i utvecklingsländerna att leva upp till dessa normer. 54. Europaparlamentet uppmanar rådet att stödja OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact-initiativ. 55. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen förslår att man utvidgar tillämpningsområdet för OECD:s riktlinjer för multinationella företag från investeringar till handel, skärper instrumenten för genomförande och avtalar med utvecklingsländernas regeringar om på vilket sätt företagen kan bidra till avskaffandet av barnarbete. 56. Europaparlamentet uppmuntrar transnationella företag att i all sin verksamhet och alla sina leveranskedjor, i samarbete med alla berörda parter, införa affärsmetoder som svarar mot deras samhällsansvar, samt rapportera därom. 57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i de fall då regeringar i utvecklingsländerna inte lever upp till OECD:s riktlinjer, inte bara inleda överträdelseförfaranden, utan också offentligt tillkännage de företag och multinationella företag som är involverade i tillverkningen av välkända produkter med hjälp av barnarbetskraft. 58. Europaparlamentet uppmuntrar regeringarna i de länder där transnationella företag har sina säten att övervaka genomförandet av OECD:s riktlinjer för multinationella företag, och att regelbundet offentliggöra rapporter om hur dessa företag bidrar till att barnarbete faktiskt avskaffas och att ILO:s grundläggande arbetsnormer tillämpas. 59. Europaparlamentet välkomnar att producenter inom kakaoindustrin på internationell nivå har undertecknat protokollet om odling och förädling av kakaobönor och deras biprodukter samt planen för att begränsa barnens deltagande i tillverkningen (sömnaden) av fotbollar i Pakistan, och stöder alla liknande initiativ. 60. Europaparlamentet stödjer initiativ inom den privata sektorn för att avskaffa barnarbete, inbegripet uppförandekoder. Parlamentet uppmuntrar mera samarbete, öppenhet och
konsekvens mellan initiativen och framhåller att dessa bör grundas på ILO:s grundläggande arbetsnormer och övervakas av en oberoende instans. o o o 61. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, till medlemsstaternas regeringar, medordförandena för Gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen samt Unicef och andra berörda FN-organ.