ISBN nr: 1401-2448 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Förord Som en del av arbetet med att kartlägga förekomst av känsliga och skyddade arter i Göteborgs kommun, har miljöförvaltningen gett Melica i uppdrag att inventera trollsländor under 2011. Inventeringen syftade till att undersöka förekomsten av trollsländor och trollsländerika miljöer, samt att med hjälp av trollsländorna kartlägga värdefulla småvatten i kommunen. Trollsländor hittar man vanligtvis i närheten av sjöar, vattendrag och småvatten. Dess larver är helt beroende av att leva i vatten, vilket gör dem känsliga för förändringar i vattenmiljön så som föroreningar, utdikningar och igenfyllnader. Genom studier har man sett samband mellan förekomsten av vissa trollsländearter i ett område och hur artrikt området är. Vissa trollsländearter indikerar att miljön generellt är artrik, medan andra påvisar att miljön är artrik vad gäller kärlväxter. På så sätt kan man kartlägga värdefulla miljöer genom att leta efter specifika trollsländearter, så kallade indikatorarter. Inventeringen visar tio områden där en eller flera av de utpekade indikatorarterna förekommer. I alla de sju områdena med flest antal observerade trollsländearter, påträffades även en eller flera indikatorarter. Ett av de resterande tre områdena med fynd av indikatorarter har sedan tidigare dokumenterats vara artrikt vad gäller kärlväxter (Sävholmen). Förekomsten av trollsländor har rapporterats till Artportalen, den nationella databasen för artobservationer. 1
Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Metoder 5 Genomförande 6 Resultat 7 Slutsatser 50 Referenser 51 Bilageförteckning: Bilaga 1 2
Sammanfattning En inventering av trollsländor i Göteborgs kommun har genomförts sommaren 2011 på uppdrag av Göteborgs Stad. Tjugo områden valdes ut och inventerades en gång per månad under perioden juni till augusti. Inventeringsmetoden var skådning vid i huvudsak soligt väder. För varje lokal noterades även ett antal miljövariabler. Totalt hittades 32 trollsländearter. Av dessa var en (1) upptagen på EUs habitatdirektivslista, citronfläckad kärrtrollslända. Fem trollsländor utpekade som indikatorarter hittades. Den trollslända som hittades flest gånger var fyrfläckad trollslända. Allmän smaragdflickslända var den trollslända som det hittades flest individer av, totalt 483 individer. Det artrikast området var Holmdammen med 17 arter. Andra artrika områden var Svankälla med 14 arter och Älsjöns norra ände med 13 arter. Fyrfläckad trollslända 3
Bakgrund Denna inventering syftar till att undersöka vilka trollsländor som finns i Göteborgs kommun och var dessa finns. Utifrån resultatet ska, med hjälp av trollsländorna som indikatorarter, värdefulla småvatten i kommunen kartläggas. Arbetet (inventeringarna och rapportskrivandet) har utförts av Peter Nolbrant, Biodivers och Åsa Röstell, Melica, på uppdrag av Miljöförvaltningen Göteborgs Stad. Inventeringarna skedde under sommaren 2011 och rapportskrivandet under hösten 2011. Alla foton i rapporten är tagna av Peter Nolbrant och Åsa Röstell. Ortofoto från 2008 har tillhandahållits av Miljöförvaltningen och copyrighten tillhör Göteborgs Stad. Underlaget till översiktskartan har tillhandahållits av Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad. Trollsländor är rovdjur som fångar sina byten i flykten. Trollsländor hittar man oftast i närheten av vatten även om de kan hittas i andra miljöer också då de kan flyga långt. I larvfasen är dock trollsländor helt beroende av vatten. Trollsländor flyger helst i vackert väder, de älskar sol och har svårt att flyga när det blåser för mycket. Situationen för trollsländorna i Sverige är i nuläget relativt god. Däremot ser det sämre ut längre söder ut i Europa, där många arter är hotade på grund av miljöförändringar. Även i Sverige finns det dock arter som är hotade; fem arter är upptagna på den svenska rödlistan och sex svenska arter är listade på EUs habitatdirektivslista (en art finns med i bägge listorna). Det finns trollsländearter som kan användas som indikatorarter för artrikedom, t.ex. indikera hög kärlväxtrikedom (Sahlén och Ekestubbe 2001). Följande arter bedöms vara indikatorarter för hög kärlväxtrikedom; sjöflickslända, pudrad kärrtrollslända, gulfläckad glanstrollslända, månflickslända, citronfläckad kärrtrollslända, griptångsflickslända, röd flickslända, grön mosaikslända, fjällmosaikslända, tidig mosaikslända samt bred kärrtrollslända. Tre arter, röd flickslända, grön mosaikslända och gulfläckad glanstrollslända, bedöms vara generella indikatorarter för hög artrikedom i Sydsverige (Sahlén och Birkedal 2002). I Europa används ofta trollsländor som indikatorer på värdefulla vattenmiljöer. 4
Metoder Inventeringsmetoden har utgått från kapitel 5.1 och 5.2 i Naturvårdsverkets manual för basinventering av trollsländor: Manual för basinventering av trollsländor. Version 1.0 2006-06-29 Enligt denna ska skådning ske vid soligt eller halvklart väder under perioden juni augusti. Skådning innebär att man går långsamt genom undersökningsområdet och noterar flygande och sittande trollsländor. Man ska inte stå stilla på en plats längre än 10 minuter och totalt inventera området i cirka en timme. Vid behov fångar man in trollsländorna med t.ex. fjärilshåv för artbestämning. I fält ska också miljövariabler såsom vegetationsbeskrivning, vegetationsbältets bredd, omgivande mark, beskuggning och dominerande bottensubstrat noteras. Mörk lyrflickslända (hona) 5
Genomförande Tillsammans med beställaren har 20 områden i Göteborgs kommun valts ut. Områdena är av olika karaktär, allt från strömmande bäckar till stillastående dammar. Vilka sträckor inom områdena som ska inventeras har avgränsats i fält (dessa är markerade med gult på kartorna i rapporten). Varje område har inventerats en gång per månad under perioden juni augusti. Inventering har skett vid i huvudsak soligt väder. Två lokaler missades att inventeras i juli, område 6 och 7, så dessa har endast inventerats två gånger under säsongen. Trollsländor har noterats och räknats under en tidsperiod på 30 till 60 minuter per område och inventeringstillfälle. Vid behov har trollsländor fångats in med hjälp av fjärilshåv för artbestämning. Vid varje inventeringstillfälle har väder och temperatur noterats. Miljövariablerna vegetationsbeskrivning, vegetationsbältets bredd, omgivande mark, beskuggning och dominerande bottensubstrat har noterats en gång under säsongen, oftast vid det första inventeringstillfället. Namnanvändningen i denna rapport utgår genomgående från boken Trollsländor i Sverige en fälthandbok (Länsstyrelsen i Södermanlands län 2008) I rapporten används svenska namn, men i artlistan (bilaga 1) finns både svenska och latinska namn. 6
Resultat De 20 utvalda områdena ligger utspridda i Göteborgs kommun (figur 1). Resultatet från varje område presenteras på följande sidor. Figur 1. Karta över inventerade områden i Göteborgs kommun. 7
Total hittades 32 trollsländearter (bilaga 1). Av dessa är en (1), citronfläckad kärrtrollslända, upptagen på EUs habitatdirektivslista. Den hittades vid ett tillfälle i Holmdammen (område 8). Citronfläckad kärrtrollslända är också utpekad som indikatorart för hög kärlväxtrikedom (Sahlén och Ekestubbe 2001). Ytterligare tre sådana indikatorarter hittades (tabell 1). Två av dessa bedöms även vara generella indikatorer på artrikedom i Sydsverige. Sjöflickslända noterades sju gånger, gulfläckad glanstrollslända en gång samt röd flickslända sex gånger. Inga rödlistade arter hittades. Tabell 1. Antal fyndtillfällen av indikatorarter fördelade på områden. Områden Sjöflickslända Gulfläckad glanstrollslända* Citronfläckad kärrtrollslända Röd flickslända* 1 Sävholmen 1 2 Fågelcentralen 1 4 Lärjeån 1 7 Svankälla 1 8 Holmdammen 2 1 10 Älsjön 1 12 Madbäcksdammarna 1 1 18 Hovåsmossen 2 19 Tjärn vid Oxsjön 1 21 Svedjemossen 1 1 *Bedöms vara generell indikatorart för artrikedom i Sydsverige. Den vanligaste trollsländan var allmän smaragdflickslända, 483 individer noterades totalt. Därefter följer blodröd ängstrollslända med 255 noterade individer och fyrfläckad trollslända med 182 noterade individer. Sammanlagt var också olika dammflicksländor vanligt förekommande arter. Den trollslända som noterades flest gånger var fyrfläckad trollslända (27 fyndtillfällen), tätt följd av allmän smaragdflickslända och brun mosaikslända (25 fyndtillfällen vardera) samt svart ängstrollslända (18 fyndtillfällen). 8
Citronfläckad kärrtrollslända vid Holmdammen 9
Artrikast område var Holmdammen (område 8), där noterades 16 arter (figur 2). Artrika var också Svankälla (område 7) som hade 14 arter och Älsjöns norra ände (område 10) som hade 13 arter. I avrundat medeltal hittades 9 trollsländor per område. Arter/område 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 Sävholmen 2 Damm vid Fågelcentralen 4 Korvsjöar längs Lärjeån 5 Hultabäcken 6 Göta älv, norr Angeredsbron 7 Svankälla 8 Holmdammen 9 Hökälla 10 Älsjöns (norra änden) 11 Klare mosse 12 Madbäcksdammarna 13 Klockardammen Torslandaskolan 14 Säveån 15 Svarttjärn 16 Axlemossen 17 Stora åns utlopp 18 Hovåsmossen 19 Tjärn väster om Oxsjön 20 Damm Blöta Myst 21 Delsjön - Svedjemossen Antal arter totalt Figur 2. Antal arter per område. 10
Sävholmen (område 1) Sävholmen är ett område på Hisingen intill Nordre älv (figur 3). Området domineras av vass och olika starrarter, men där växer också vattenklöver, vattenaloe, ängsnycklar och hästsvans. Bottensubstratet består av organiskt material. Omgivningarna består av starrmad och betesmark, beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 195 m. Totalt hittades 7 arter (tabell 2). Figur 3. Karta över Sävholmen. Rött markerar fotopunkt. 11
Sävholmen Tabell 2. Funna trollsländearter på Sävholmen uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 6 Mörk lyrflickslända 5 Obestämd dammflickslända (Coenagrionidae) 5 Fyrfläckad trollslända 2 Spjutflickslända 1 Obestämd mosaikslända (Aeshna sp.) 1 Allmän smaragdflickslända 4 Tegelröd ängstrollslända 1 Sjöflickslända (Indikatorart) 1 12
Damm vid Fågelcentralen (område 2) Fågelcentralen är ett område på norra Hisingen (figur 4). Området domineras av vass och olika starrarter, men där växer också säv, gäddnate och vit näckros. Bottensubstratet består av ler-/siltmaterial. Omgivningarna består av lövskog och betesmark, beskuggningen i området är på medelnivå. Den inventerade sträckan är 160 m. Totalt hittades 10 arter (tabell 3). Figur 4. Karta över damm vid Fågelcentralen. Rött markerar fotopunkt. 13
Damm vid Fågelcentralen Tabell 3. Funna trollsländearter på damm vid Fågelcentralen uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Fyrfläckad trollslända 12 8 Obestämd dammflickslända (Coenagrionidae) 10 Mörk lyrflickslända 8 Röd flickslända (Indikatorart) 4 Ljus lyrflickslända 2 5 Spjutflickslända 1 Större rödögonflickslända 1 Blodröd ängstrollslända 16 Allmän smaragdflickslända 4 2 Svart ängstrollslända 1 Tegelröd ängstrollslända 1 14
Korvsjöar längs Lärjeån (område 4) Område består av korvsjöar intill Lärjeån och ligger i nordöstra delen av kommunen (figur 5). Området domineras av starrarter, men där växer också skogssäv, gäddnate och krypven. Bottensubstrater är organiskt. Omgivningarna består av betesmark, beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 450 m. Totalt hittades 11 arter (tabell 4). Området är lokal för den rödlistade arten smal dammsnäcka (NT). Figur 5. Karta över korvsjöar vid Lärjeån. Rött markerar fotopunkt. 15
Korvsjöar vid Lärjeån Tabell 4. Funna trollsländearter på korvsjöar vid Lärjeån uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Blå jungfruslända 7 Spjutflickslända 5 Ljus lyrflickslända 4 3 Mörk lyrflickslända 3 Blåbandad jungfruslända 2 Röd flickslända (Indikatorart) 1 Tegelröd ängstrollslända 3 20 Allmän smaragd trollslända 2 10 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) Svart ängstrollslända 2 Blågrön mosaikslända 2 Brun mosaikslända 1 16
Hultabäcken (område 5) Hultabäcken är ett vattendrag ett skogsområde i nordöstra delen av kommunen (figur 6). Området domineras av fräkenarter, men där växer också bäcknate, ältranunkel, blåtåtel, hundstarr och pors. Bottensubstratet består av sand. Omgivningarna består av blandskog och beskuggningen är kraftig. Den inventerade sträckan är 335 m. Totalt hittades 4 arter (tabell 5). På de intilliggande ängarna hittades i juli fyra andra arter. Bäcken har en värdefull hydromorfologi. Tre öringar sågs i juni. Figur 6. Karta över Hultabäcken. Rött markerar fotopunkt. 17
Hultabäcken Tabell 5. Funna trollsländearter på Hultabäcken uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Blå jungfruslända 1 14 Svart ängstrollslända 1 Brun mosaikslända 1 Blågrön mosaikslända 1 18
Göta älv, norr Angeredsbron (område 6) Området är en fuktig betesmark intill Göta älv (figur 7). Området domineras av vass och starrarter, men där växer också sjöfräken och jättegröe. Bottensubstratet består av ler-/siltmaterial. Omgivningarna består av mad och älv, beskuggningen i området är på medelnivå. Den inventerade sträckan är 225 m. Totalt hittades 2 arter (tabell 6). Observera att detta område inte inventerades i juli. I juni hördes den rödlistade fågeln rosenfink (VU) i området. Figur 7. Karta över Göta älv norr Angeredsbron. Rött markerar fotopunkt. 19
Göta älv norr Angeredsbron Tabell 6. Funna trollsländearter på Göta älv norr Angeredsbron uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 3 Metall/guldtrollslända 2 Mörk lyrflickslända 1 20
Svankälla (område 7) Svankälla ett våtmarksområde på Hisingen (figur 8). Området domineras av starrarter, men där växer också vass, säv och gäddnate. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av lövskog, beskuggningen av området är försumbar. Den inventerade sträckan är 1120 m. Totalt hittades 14 arter (tabell 7). Observera att området inte inventerades i juli. Figur 8. Karta över Svankälla. Rött markerar fotopunkt. 21
Svankälla Tabell 7. Funna trollsländearter på Svankälla uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Fyrfläckad trollslända 20 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 20 Ljus lyrflickslända 8 Mörk lyrflickslända 8 Guld/metalltrollslända 7 4 Större rödögonflickslända 7 Spjutflickslända 5 Myrtrollslända 2 Röd flickslända (Indikatorart) 1 Blå jungfruslända 1 Blodröd ängstrollslända 7 Starrmosaikslända 3 Svart ängstrollslända 3 Brun mosaikslända 2 Blågrön mosaikslända 1 22
Holmdammen (område 8) Holmdammen är en damm på centrala Hisingen (figur 9). Områdets vegetation domineras av gäddnate och fräkenväxter, men där växer också vass, kaveldun, möja och bläddra. Bottensubstratet består av ler-/siltmaterial. Omgivningarna består av industri, betesmark och lövskog. Beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är sammanlagt 357 m. Totalt hittades 16 arter (tabell 8). Citronfläckad kärrtrollslända, som är upptagen på EUs habitatdirektivslista, hittades i juni. I juni sågs rödlistade backsvalor (NT) jaga över dammen. Figur 9. Karta över Holmdammen. Rött markerar fotopunkt. 23
Holmdammen Tabell 8. Funna trollsländearter på Holmdammen uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Mörk lyrflickslända 9 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 8 Ljus lyrflickslända 4 Fyrfläckad trollslända 3 3 Större rödögonflickslända 3 Nordisk kärrtrollslända 1 Citronfläckad kärrtrollslända (arthabitatdirektivsart och indikatorart) 1 Allmän smaragdflickslända 28 50 Sjöflickslända (Indikatorart) 14 7 Tegelröd ängstrollslända 12 Mörk lyrflickslända 4 Spjutflickslända 1 Blodröd ängstrollslända 45 Brun mosaikslända 5 Blågrön mosaikslända 4 Svart ängstrollslända 1 Vassmosaikslända 1 24
Hökälla (område 9) Hökälla är ett våtmarksområde på centrala Hisingen (figur 10). Områdets vegetation består av vass, kaveldun, vattenpest, starrarter, svalting och sjöfräken. Bottensubstratet består av ler-/siltmaterial. Omgivningarna är en betesmark och beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är sammanlagt 591 m. Totalt hittades 8 arter (tabell 9). Det finns en koloni med rödlistade backsvalor (NT) här. Figur 10. Karta över Hökälla. Rött markerar fotopunkt. 25
Hökälla Tabell 9. Funna trollsländearter på Hökälla uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 18 Ljus lyrflickslända 9 4 Allmän smaragdflickslända 7 27 14 Större rödögonflickslända 6 Fyrfläckad trollslända 5 Mörk lyrflickslända 1 3 Brun mosaikslända 4 11 Blodröd ängstrollslända 52 Blå jungfruslända 1 26
Älsjöns norra ände (område 10) Området är fuktigt blött område i änden av Älsjön i Olofstorp (figur 11). Områdets vegetation domineras av starrarter, men där växer också blåtåtel, myrlilja och pors. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av barrskog och beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 320 m. Totalt hittades 13 arter (tabell 10). Figur 11. Karta över Älsjöns norra ände. Rött markerar fotopunkt. 27
Älsjöns norra ände Tabell 10. Funna trollsländearter på Älsjöns norra ände uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Spjutflickslända 10 Obestämd dammflickslända (Coenagrionidae) 5 Fyrfläckad trollslända 4 9 Metall/glanstrollslända (Somatochlora sp.) 1 Mörk lyrflickslända 1 Blå jungfruslända 1 Nordisk kärrtrollslända 1 Röd flickslända (Indikatorart) 2 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 2 Brun mosaikslända 1 1 Starrmosaikslända 1 1 Mindre sjötrollslända 1 1 Allmän smaragdflickslända 1 8 Guld/metalltrollslända 1 Svart ängstrollslända 6 Blågrön mosaikslända 1 28
Klare mosse (område 11) Klare mossen är ett våtmarksområde på södra Hisingen (figur 12). Områdets vegetation domineras av vass och kaveldun, men där växer också gäddnate, gul näckros och säv. Bottensubstratet består av organiskt material. Omgivningarna består av lövskog och beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 1220 m. Totalt hittades 8 arter (tabell 11). Figur 12. Karta över Klare mosse. Rött markerar fotopunkt. 29
Klare mosse Tabell 11. Funna trollsländearter på Klare mosse uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 10 1 Fyrfläckad trollslända 8 2 Mörk lyrflickslända 5 Större rödögonflickslända 4 Spjutflickslända 1 Allmän smaragdflickslända 3 2 Brun mosaikslända 1 9 Obestämd mosaikslända (Aeshna sp.) 1 1 Blodröd ängstrollslända 29 Svart ängstrollslända 2 30
Madbäcksdammarna (område 12) Madbäcksdammarna är ett våtmarksområde på Hisingen nära Björlanda (figur 13). Områdets vegetation består av gäddnate, gropnate, vass, kaveldun och andmat. Bottensubstratet består av ler-/siltmaterial. Omgivningarna är jordbruksmark, delvis betesmark. Beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 469 m. Totalt hittades 12 arter (tabell 12). Den rödlistade fågeln tornseglare (NT) jagade i området. Figur 13. Karta över Madbäcksdammarna. Rött markerar fotopunkt. 31
Madbäcksdammarna Tabell 12. Funna trollsländearter på Madbäcksdammarna uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Ljus lyrflickslända 26 5 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 10 Mörk lyrflickslända 5 2 Spjutflickslända 4 Större kustflickslända 2 Röd flickslända (Indikatorart) 1 Fyrfläckad trollslända 1 6 Allmän smaragdflickslända 5 2 Blodröd ängstrollslända ca. 80 Svart ängstrollslända 1 Brun mosaikslända 1 Sjöflickslända 1 Obestämd mosaikslända (Aeshna sp.) 1 32
Klockardammen Torslandaskolan (område 13) Området är en liten damm i Torslanda (figur 14). Områdets vegetation domineras av starr- och fräkenarter, men där växer också vattenklöver, svalting och igelknopp. Bottensubstratet är av grus/grövre material. Omgivningarna består av lövskog och beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 36 m. Totalt hittades 7 arter (tabell 13). Figur 14. Karta över Klockardammen Torslandaskolan. Rött markerar fotopunkt. 33
Klockardammen Torslandaskolan Tabell 13. Funna trollsländearter på Klockardammen Torslandaskolan uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Ljus lyrflickslända 9 3 Spjutflickslända 9 1 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) ca. 50 Fyrfläckad trollslända 1 3 Allmän smaragdflickslända ca. 100 55 Brun mosaikslända 2 2 Svart ängstrollslända 1 2 Starrmosaikslända 3 34
Säveån (område 14) Området ligger längs med Säveån i centrala Göteborg (figur 15). Områdets vegetation består av vass och vasstarr. Bottensubstratet består av grus/grövre material. Omgivningarna består av lövskog och beskuggningen i området är kraftig. Den inventerade sträckan är 700 m. Totalt hittades 5 arter (tabell 14). Figur 15. Karta över Säveån. Rött markerar fotopunkt. 35
Säveån Tabell 14. Funna trollsländearter på Säveån uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Blå jungfruslända 4 Blåbandad jungfruslända 3 7 1 Obestämd jungfruslända (Calopteryx sp.) 5 Metalltrollslända 3 2 Flodflickslända 2 2 Brun mosaikslända 1 36
Svarttjärn (område 15) Området är en liten sjö i Delsjöområdet i östra delen av kommunen (figur 16). Områdets vegetation domineras av starrarter, men där växer också kaveldun, kråkklöver och gäddnate. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av blandskog och områdets beskuggning är försumbar. Den inventerade sträckan är 162 m. Totalt hittades 7 arter (tabell 15). Figur 16. Karta över Svarttjärn. Rött markerar fotopunkt. 37
Svarttjärn Tabell 15. Funna trollsländearter på Svarttjärn uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Fyrfläckad trollslända 9 2 Spjutflickslända 4 Obestämd dammflickslända (Coenagrionidae) 4 Mörk lyrflickslända 1 Brun mosaikslända 1 2 Blågrön mosaikslända 1 3 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 1 Obestämd ängstrollslända (Sympetrum sp.) 1 Blodröd ängstrollslända 9 Svart ängstrollslända 3 38
Axlemosse (område 16) Axlemosse är en våtmark i Änggårdsbergen i centrala Göteborg (figur 17). Områdets vegetation domineras av starrarter och vitmossor, men där växer också blåtåtel och pors. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av lövskog och beskuggningen i området är på medelnivå. Den inventerade sträckan är 47 m. Totalt hittades 9 arter (tabell 16). Figur 17. Karta över Axlemosse. Rött markerar fotopunkt. 39
Axlemosse Tabell 16. Funna trollsländearter på Axlemosse uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Ljus lyrflickslända 1 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 12 Fyrfläckad trollslända 8 Bred trollslända 1 Allmän smaragdflickslända 20 Blodröd ängstrollslända 17 Svart ängstrollslända 4 Starrmosaikslända 2 Metall/guldtrollslända 2 Brun mosaikslända 1 Obestämd mosaikslända (Aeshna sp.) 1 40
Stora åns utlopp (område 17) Området vid Stora åns utlopp är en fuktig betesmark som ligger vid Välen i sydöstra Göteborg (figur 18). Områdets vegetation består av vass. Bottensubstratet är av ler-/siltmaterial. Omgivningarna består av vassar och strandäng. Beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 538 m. Totalt hittades 2 arter (tabell 17). Figur 18. Karta över Stora åns utlopp. Rött markerar fotopunkt. 41
Stora åns utlopp Tabell 17. Funna trollsländearter på Stora åns utlopp uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Obestämd ängstrollslända 4 Svart ängstrollslända 3 Brun mosaikslända 1 42
Hovåsmossen (område 18) Hovåsmossen är en våtmark i södra delen av kommunen (figur 19). Områdets vegetation domineras av starrarter, men där växer också vattenklöver, vit näckros, pors, blåtåtel, ängsull och vitmossor. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av blandskog och beskuggningen av området är försumbar. Den inventerade sträckan är 102 m. Totalt hittades 11 arter (tabell 18). Figur 19. Karta över Hovåsmossen. Rött markerar fotopunkt. 43
Hovåsmossen Tabell 18. Funna trollsländearter på Hovåsmossen uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Fyrfläckad trollslända 6 15 Sjöflickslända (Indikatorart) 6 3 Obestämd smaragdflickslända (Lestes sp.) 4 Mörk lyrflickslända 2 Myrtrollslända 1 Brun mosaikslända 1 4 2 Allmän smaragdflickslända 1 50 4 Svart ängstrollslända 30 7 Obestämd dammflickslända (Coenagrionidae) 30 Blågrön mosaikslända 1 Kejsartrollslända 1 Starrmosaikslända 3 Metall/guldtrollslända 1 44
Tjärn väster om Oxsjön (område 19) Området är en tjärn i södra delen av kommunen (figur 20). Områdets vegetation domineras av starrarter, men där växer också vattenklöver, vit näckros, löktåg, blåtåtel och pors. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av blandskog och hällmarker. Beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är 318 m. Totalt hittades 11 arter (tabell 19). Figur 20. Karta över Tjärn väster om Oxsjön. Rött markerar fotopunkt. 45
Tjärn väster om Oxsjön Tabell 19. Funna trollsländearter på Tjärn väster om Oxsjön uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Fyrfläckad trollslända 10 2 2 Mindre sjötrollslända 4 8 4 Allmän smaragdflickslända 3 65 16 Sjöflickslända (Indikatorart) 3 Spjutflickslända 2 Brun mosaikslända 1 2 Obestämd ängstrollslända (Sympetrum sp.) 32 Större ängstrollslända 5 Svart ängstrollslända 3 4 Blå jungfruslända 2 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 1 Tegelröd ängstrollslända 1 Starrmosaikslända 1 46
Damm Blöta Myst (område 20) Området är en liten damm i södra delen av kommunen (figur 21). Områdets vegetation domineras av fräkenarter, men där växer också gäddnate, säv och kråkklöver. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av löv- och blandskog. Beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är sammanlagt 99 m. Totalt hittades 10 arter (tabell 20). Figur 21. Karta över Blöta myst. Rött markerar fotopunkt. 47
Damm Blöta myst Tabell 20. Funna trollsländearter på Blöta myst uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Obestämd dammflickslända (Coenagrionidae) 30 Spjutflickslända 12 1 Fyrfläckad trollslända 10 Myrtrollslända 7 Ljus lyrflickslända 7 2 Metall/guldtrollslända 1 2 Kungstrollslända 1 Allmän smaragdflickslända 20 12 Obestämd dammflickslända (Coenagrion sp.) 5 Brun mosaikslända 2 Blågrön mosaikslända 2 Obestämd ängstrollslända (Sympetrum sp.) 1 Obestämd mosaikslända (Aeshna sp.) 1 48
Delsjön Svedjemossen (område 21) Området är en mosse i södra delen av Delsjöområdet nära väg 40 (figur 22). Områdets vegetation består av starrarter, klockljung och pors. Bottensubstratet är av organiskt material. Omgivningarna består av barrskog och beskuggningen i området är försumbar. Den inventerade sträckan är sammanlagt 298 m. Totalt hittades 8 arter (tabell 21). Figur 22. Karta över Delsjön Svedjemossen. Rött markerar fotopunkt. 49
Delsjön Svedjemossen Tabell 21. Funna trollsländearter på Delsjön Svedjemossen uppdelat på inventeringstillfälle (siffran anger antal funna individer). Art Juni Juli Augusti Fyrfläckad trollslända 2 3 Röd flickslända (Indikatorart) 2 Större sjötrollslända 1 3 Guld/metalltrollslända 1 Tegelröd trollslända 1 2 Brun mosaikslända 1 Gulfläckad glanstrollslända 1 Svart ängstrollslända 1 Obestämd mosaikslända (Aeshna sp.) 1 50
Slutsatser Hur artrikt ett område är beror på flera olika faktorer. Något som kan öka artrikedomen av trollsländor är om området är vegetationsrikt och variationsrikt och med flera olika typer av vattenväxter (övervattens- flytblads- och undervattensvegetation). En annan sak som kan påverka är förekomsten av fisk, eftersom de äter trollsländelarver. En analys av om det finns någon koppling mellan hög trollsländeartrikedom och särskild vegetationssammansättning har inte gjorts här, men en sådan analys skulle vara intressant. De flesta områden där indikatorarter hittades har en total trollsländeartrikedom som är hög eller på medelnivå (nio arter och uppåt). Två av områdena där indikatorarter hittades har dock en artrikedom under medel (där hittades sju respektive åtta arter). I alla de sju mest artrika områdena hittades indikatorarter. Citronfläckad kärrtrollslända som är en indikatorart samt upptagen på EUs habitatdirektivslista hittades i det artrikaste området, Holmdammen. Det omgivande landskapet kan ha en stor påverkan på hur artrikedomen och artsammansättningen ser ut i områdena. Någon sådan analys har inte innefattats i detta arbete. Några av de områden som ingått i denna inventering skulle man kunna ta bort inför eventuella framtida inventeringar. Förslagsvis kan man ta bort områdena med riktigt låg trollsländeartrikedom såsom Göta älv norr Angeredsbron och Stora åns utlopp. Den förra är dessutom otillgänglig och svårgådd. Även området Stora åns utlopp är lite svårtillgängligt, det är svårt att komma riktigt nära vattnet. Svart ängstrollslända 51
Referenser Länsstyrelsen i Södermanlands län 2008 Trollsländor i Sverige en fälthandbok Länsstyrelsen i Södermanlands län Naturvårdsverket 2006 Manual för basinventering av trollsländor. Version 1.0 Naturvårdsverket Sahlén, G. och Birkedal, L. 2002 Inventering av trollsländor längs nedre Helgeån i Kristianstads vattenrike Länsstyrelsen i Skåne 2002 Sahlén, G. och Ekestubbe, K. 2001 Identification of dragonflies (Odonata) as indicators of general species richness in boreal forest lakes Biodiversity and Conservation 10: 673-690, 2001 52
Bilagor 53
Bilaga 1 Artlista trollsländor funna i Göteborgs kommun 2011 Art Antal fyndtillfällen Antal individer Aeshna cyanea (blågrön mosaikslända) 9 16 Aeshna grandis (brun mosaikslända) 25 60 Aeshna juncea (starrmosaikslända) 7 14 Aeshna serrata (vassmosaikslända) 1 1 Aeshnidae (obestämd mosaikslända) 1 1 Anax imperator (kejsartrollslända) 1 1 Calopteryx splendens (blåbandad jungfruslända) 4 13 Calopteryx virgo (blå jungfruslända) 8 31 Coenagrion hastalatum (spjutflickslända) 13 48 Coenagrion puella (ljus lyrflickslända) 14 83 Coenagrion pulchellum (mörk lyrflickslända) 15 58 Cordulegaster boltonii (kungstrollslända) 1 1 Cordulia aenea (guldtrollslända)/somatochlora metallica (metalltrollslända) 9 21 Enallagma cyathigerum (sjöflickslända) 7 35 Erythromma najas (större rödögonflickslända) 5 21 Ischnura elegans (större kustflickslända) 1 2 Lestes sponsa (allmän smaragdflickslända) 25 483 Leucorrhinia dubia (myrtrollslända) 3 10 Leucorrhinia pectoralis (citronfläckad kärrtrollslända) 1 1 Leucorrhinia rubicunda (nordisk kärrtrollslända) 2 2 Libellula depressa (bred trollslända) 2 7 Libellula quadrimaculata (fyrfläckad trollslända) 27 182 Orthetrum cancellatum (större sjötrollslända) 2 4 Orthetrum coerulescens (mindre sjötrollslända) 5 18 Platycnemis pennipes (flodflickslända) 2 4 Pyrrhosoma nymphula (röd flickslända) 6 11 Somatochlora flavomaculata (gulfläckad glanstrollslända) 1 1 Somatochlora metallica (metalltrollslända) 2 5 Sympetrum danae (svart ängstrollslända) 18 75 Sympetrum sanguineum (blodröd ängstrollslända) 8 255 Sympetrum striolatum (större ängstrollslända) 1 5 Sympetrum vulgatum (tegelröd ängstrollslända) 8 41 54
Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448): R 2012:1 Årsrapport 2011 R 2012:2 Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011 R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011 R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2011:7 Metaller i vallgravsfisk R 2011:8 REACH och kunskap om kemikalier i textila varor i handeln. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg 2009-2010 R 2011:9 Förstudie om hårfärgningsmedel i hårvårdssalonger. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg 2009-2010 R 2011:10 Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 2010 R 2011:11 Tillsyn av fastighetsägare i Bergsjön R 2011:12 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:13 Kemikalier i byggvaror - tillsyn hos återförsäljare. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:14 Miljörapport 2010. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2011:15 Kontroll av kosttillskott 2010 R 2011:16 Nyckeltal för klimatpåverkan från tallrikssvinn R 2011:17 Strategi för energieffektivisering i Göteborgs Stad till 2014 och 2020 R 2010:1 Årsrapport 2009. R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter 2005-2009 R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar 2009. Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport 2009. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg