Hur kommer vår trollsländefauna att förändras?

Transkript

1 Hur kommer vår trollsländefauna att förändras?

2 Kungstrollslända

3 Dvärgflickslända foto peder winding

4 Gulfläckad ängstrollslända

5 foto jukka toivanen Blågrön mosaikslända

6 Bred trollslända

7 Bred trollslända

8 Trollsländor utgör mycket bra indikatorer på ett rikt biologiskt landskap.

9 Det finns generalister och specialister. Generalister hittas i de mest skilda typer av vatten, är tåliga och accepterar förändringar av livsmiljön. Sjöflickslända

10

11 Specialister är mer krävande och hittas endast där deras särskilda behov tillfredsställs. De kan försvinna vid mindre störningar i livsmiljön. Dessa kan utgöras av allt från storskaliga landskapsförändringar till mindre, som att betet upphör och strandkanter växer igen. Gungflymosaikslända

12

13 Förmågan hos varje art att sprida sig till nya områden med lämpliga miljöer är en annan aspekt. Närheten till lämpliga platser och det mellanliggande landskapet är därför också viktigt. En lämplig miljö för en viss art är dock sällan statisk.

14 Eva Abrahamsson Maria Adolfsson Johan Ahlgren Benjamin Forsmark Rune Gerell Anna Grönlund Åsa Johansson Liselotte Johnsson Lars Jonsson Ragnhild Möller Bertil Möllerström Ulf Mörte Gabrielle Rosquist Peter Rusk Tommi Sandberg Bengt Andersson Monica Andersson Olle Jonsson Christina Juhlin Naturskyddsföreningen i Svedala Maria Sandell Johan Schmidt Nils Arne Andersson Gunder Jönsson Annica Nettrup Eva Sköld Kartorna som ni just sett är resultatet av inventeringen Gert Nilsson av Skåne Anette Barr Johanna Jönsson Emelie Strand Olof Barr 2014, som genomförts av Olof ca Jönsson 150 ideellt engagerade Jan Nilsson personer. Linda Strand Lasse Bergendorf Christer Bergendorff Phil Benstead Magnus Billqvist Linda Birkedal Ture Birkedal Gunnel Björkman Ulf Blomkvist Måns Bruun Leif Börjesson Mayra Caldiz Stefan Candell Patric Carlsson Kim Carnaby Christina Claesson Sven Gustafsson Torgny Gustafsson Mats Haglund Anders Hallengren Andrea Hallqvist Jesper Hamilton Jenny Hansen Ingemar Hansson Mikael Haraldsson Tina Helgesson Gustav Helldén Sven Jönsson Ruth-Aimée Kornfeldt Asta Kraft Ivan Kruys Folke Kustvall Larsson Iréne Larsson Christel Lennartsson Minette Lindberg Lars Lindblad Sofie Lindblom Kajsa Lindqvist Cecilia Ljung Karin Loqvist Patrik Lund Andrea Lundquist Johan Niss Kristian Nilsson Lars G R Nilsson Nils-Otto Nilsson Staffan Nilsson Anna Nordén Ulf Norling Anders Ohlsson Stefan Olin Bo Olsson Kjell Olsson Mattias Olsson Pål Axel Olsson Richard Ottvall Andreas Oxenstierna Fredrik Skeppstedt Anita Svensson Erik Svensson Jan Svensson Josefin Svensson Lars Svensson Mikael Svensson Sigvard Svensson Mikael Sörensson August Thomasson Ronny Tillgren Torbjörn Tyler Mikael Ulvholt Krister Wadén Helena Wendel Eva Clarin Kommunerna Peter Bromölla, Helperin Eslöv, Helsingborg, Ulf Lundwall Höganäs, Höör, Kävlinge, Ingvar Landskrona, Persson Lomma, Cecilia Wide Lise Dahl Hansen Lund, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Hyllie Park Grundskola Björn Löfman Kerstin Persson Peder Winding Kaj Davidsson Ola Elleström Ola Enqvist Emma Jansson Erling Jirle Lars Johansson Karin Magntorn Emilie Moulettes Mårten Müller Magnus Persson Robin Pranter Jan Pröjts Nikolaj Winther Johannsen Mats Wirén Per Woin

15 Rapporterade arter till och med 2008

16 Rapporterade arter till och med 2014

17 Projektet visade förekomst av 55 arter. Av dessa var tre helt nya: Klarblå mosaikslända Svarta hål, Skåne Mindre kejsartrollslända Hofterup, Skåne 2011 (Kalmar, Småland 2010). Brun kejsartrollslända Falsterbo, Skåne 2011 (Ottenby, Öland 1997). Klarblå mosaikslända Brun kejsartrollslända Mindre kejsartrollslända

18 Denna trend är densamma i hela Europa. Fler arter hittades som nya i Sverige innan 2009:

19 Sibirisk vinterflickslända Gotland 2000

20 Vandrande ängstrollslända Ottenby, Öland 1997 Sibirisk vinterflickslända Gotland 2000

21 Vandrande ängstrollslända Ottenby, Öland 1997 Sibirisk vinterflickslända Gotland 2000 Blå kejsartrollslända Gotland 2002

22 Vandrande ängstrollslända Ottenby, Öland 1997 Sibirisk vinterflickslända Gotland 2000 Blå kejsartrollslända Gotland 2002 Mindre rödögonflickslända Råbydammen, 2004

23 Vandrande ängstrollslända Ottenby, Öland 1997 Sibirisk vinterflickslända Gotland 2000 Blå kejsartrollslända Gotland 2002 Mindre rödögonflickslända Råbydammen, 2004 Bandad ängstrollslända Huskvarna, Småland 2011

24 Sveriges trollsländefauna har på drygt 15 år gått från 56 arter till 64.

25 Vad är det då som förändrats som gjort detta möjligt? Bättre kunskap, förstås, och en mängd faktorer spelar in, som bättre vattenkvalitet, nyskapade vatten, restaurering av vatten, men det finns en stor, påverkande faktor som vi med hjälp av trender på kontinenten kan följa:

26 Klimatförändringar

27 Klimatförändringar I motsats till många andra artgrupper är trollsländor i mycket liten grad beroende av värdväxter, och deras expansion beror därför på deras egen spridningsförmåga, inte på tillgången till speciella substrat. Detta gör trollsländor närmast unika som klimatindikatorer.

28 Ett varmare klimat innebär flertalet effekter för trollsländor i stort: Karmintrollslända

29 Tydligare tendenser till expansion,

30 Tydligare tendenser till expansion, reproduktion längre norrut och på högre höjd,

31 Tydligare tendenser till expansion, reproduktion längre norrut och på högre höjd, förändringar i faunasammansättningen,

32 Tydligare tendenser till expansion, reproduktion längre norrut och på högre höjd, förändringar i faunasammansättningen, övergripande fenologiska förändringar,

33 Tydligare tendenser till expansion, reproduktion längre norrut och på högre höjd, förändringar i faunasammansättningen, övergripande fenologiska förändringar, fler generationer och

34 Tydligare tendenser till expansion, reproduktion längre norrut och på högre höjd, förändringar i faunasammansättningen, övergripande fenologiska förändringar, fler generationer och snabbare larvutveckling.

35 Låt oss ta en titt på de vi kan kalla för klimatvinnarna. Vitstjärtad sjötrollslända

36 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, Exempel på vinnare: större kustflickslända

37 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, låglandsarter, Exempel på vinnare: större kustflickslända bred trollslända

38 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, låglandsarter, vanliga arter med stor utbredning, Exempel på vinnare: större kustflickslända bred trollslända vandrande smaragdflickslända (1963)

39 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, låglandsarter, vanliga arter med stor utbredning, arter i näringsrika vatten, Exempel på vinnare: större kustflickslända bred trollslända vandrande smaragdflickslända (1963) vandrande ängstrollslända (1997)

40 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, låglandsarter, vanliga arter med stor utbredning, arter i näringsrika vatten, generalister, Exempel på vinnare: större kustflickslända bred trollslända vandrande smaragdflickslända (1963) vandrande ängstrollslända (1997) blå kejsartrollslända (2003)

41 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, låglandsarter, vanliga arter med stor utbredning, arter i näringsrika vatten, generalister, bra flygare/stor spridningsförmåga, Exempel på vinnare: större kustflickslända bred trollslända vandrande smaragdflickslända (1963) vandrande ängstrollslända (1997) blå kejsartrollslända (2003) mindre rödögonflickslända (2004)

42 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, låglandsarter, vanliga arter med stor utbredning, arter i näringsrika vatten, generalister, bra flygare/stor spridningsförmåga, arter med snabb/kort larvutveckling och Exempel på vinnare: större kustflickslända bred trollslända vandrande smaragdflickslända (1963) vandrande ängstrollslända (1997) blå kejsartrollslända (2003) mindre rödögonflickslända (2004) klarblå mosaikslända (2010)

43 Vinnarna utgörs av arter som föredrar högre temperaturer, låglandsarter, vanliga arter med stor utbredning, arter i näringsrika vatten, generalister, bra flygare/stor spridningsförmåga, arter med snabb/kort larvutveckling och arter med aggressiva och/eller temperaturtoleranta larver. Exempel på vinnare: större kustflickslända bred trollslända vandrande smaragdflickslända (1963) vandrande ängstrollslända (1997) blå kejsartrollslända (2003) mindre rödögonflickslända (2004) klarblå mosaikslända (2010) mindre kejsartrollslända (2010)

44 Några arter på spridning som inte setts i Skåne, men hos våra grannar: västlig trädflickslända pokalflickslända vassmosaikslända större klubbtrollslända smal klubbtrollslända vitstjärtad sjötrollslända blåpannad sjötrollslända karmintrollslända ljusröd ängstrollslända Karmintrollslända

45 Några arter på spridning som inte setts i Skåne, men hos våra grannar: västlig trädflickslända pokalflickslända vassmosaikslända större klubbtrollslända smal klubbtrollslända vitstjärtad sjötrollslända blåpannad sjötrollslända karmintrollslända ljusröd ängstrollslända Ingen av dessa är rödlistade på någon nivå.

46 Några arter på spridning som inte setts i Skåne, men hos våra grannar: västlig trädflickslända pokalflickslända vassmosaikslända större klubbtrollslända smal klubbtrollslända vitstjärtad sjötrollslända blåpannad sjötrollslända karmintrollslända ljusröd ängstrollslända Ingen av dessa är rödlistade på någon nivå. Av de nya, skånska arterna har några setts tillfälligt medan andra koloniserat delar av landet. När de väl fått fotfäste kan det gå väldigt fort. Låt oss titta på ett exempel.

47 Exemplet blå kejsartrollslända Första fyndet i Skåne gjordes 2003

48 Fynd t o m 2006

49 Fynd t o m 2006 Fynd t o m 2010

50 Fynd t o m 2006 Fynd t o m 2010 Fynd t o m 2015

51 Mindre rödögonflickslända Exemplet mindre rödögonflickslända Första fyndet i Skåne gjordes 2004

52 Mindre rödögonflickslända

53 Mindre rödögonflickslända Myrtrollslända

54 Förlorarna utgörs av Starrmosaikslända

55 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer,

56 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer, höglandsarter: boreala, nordliga,

57 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer, höglandsarter: boreala, nordliga, arter med lokal förekomst, sällsynta,

58 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer, höglandsarter: boreala, nordliga, arter med lokal förekomst, sällsynta, arter i näringsfattiga vatten,

59 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer, höglandsarter: boreala, nordliga, arter med lokal förekomst, sällsynta, arter i näringsfattiga vatten, specialister,

60 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer, höglandsarter: boreala, nordliga, arter med lokal förekomst, sällsynta, arter i näringsfattiga vatten, specialister, sämre flygare/spridningsförmåga,

61 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer, höglandsarter: boreala, nordliga, arter med lokal förekomst, sällsynta, arter i näringsfattiga vatten, specialister, sämre flygare/spridningsförmåga, arter med långsam/lång larvutveckling,

62 Förlorarna utgörs av Arter som föredrar lägre temperaturer, höglandsarter: boreala, nordliga, arter med lokal förekomst, sällsynta, arter i näringsfattiga vatten, specialister, sämre flygare/spridningsförmåga, arter med långsam/lång larvutveckling, och arter med känsliga och/eller temperaturintoleranta larver.

63 Exempel på förlorare: Griptångsflickslända: försvunnen eller starkt hotad i flera länder, föremål för särskilda åtgärder, rödlistad som Nära hotad (NT) på EU-nivå.

64 Spjutflickslända: på kraftig tillbakagång, rödlistad som akut hotad i många länder, föremål för särskilda åtgärds- och uppföljningsprogram.

65 Gungflymosaikslända: på kraftig tillbakagång i många länder.

66 Kungstrollslända: har på flera håll gått tillbaka. I Nederländerna rödlistad som akut hotad och åtgärdsprogram har tagits fram.

67 Mindre glanstrollslända: gått starkt tillbaka, hårt drabbad av landskaps- och klimatförändringar. Rödlistad i flera länder och i vissa har riktade åtgärder satts in för att gynna arten.

68 Pudrad kärrtrollslända: rödlistad som Nära hotad (NT) i EU, i Habitatdirektivets bilaga 4.

69 Citronfläckad kärrtrollslända: har i Västeuropa gått starkt tillbaka, med i EU:s art- och habitatdirektivslista bilaga 2 och 4.

70 Nordisk kärrtrollslända: gått starkt tillbaka på kontinenten och är på många håll regionalt hotad eller försvunnen.

71 Svart ängstrollslända och starrmosaikslända: knutna till näringsfattiga miljöer och har gått tillbaka.

72 Många vanliga arter är i farozonen.

73 En del arter ökar av andra skäl.

74 Det finns alltså både vinnare och förlorare bland trollsländorna. De arter som förekommer på myrar, högre höjd och i kallare miljöer kommer kontinuerligt att drabbas negativt under de närmaste decennierna. Artantalet kommer dock att öka till följd av att vi nås av arter söderifrån. - Arter som missgynnas av ett varmare klimat och därmed får en mindre utbredning som minskar söderifrån. Nordeuropeiska arter som gynnas av ett varmare klimat och därmed utökar sin utbredning i nordlig riktning. +

75 Bilder som denna... Vitstjärtad sjötrollslända och karmintrollslända

76 ...och denna, kommer att bli vanligare. foto tommy holmgren

77

78

79 ECOO th European Congress on Odonatology Tyringe, Sweden 11-14th July 2016 Välkommen till Tyringe! Mer info: ecoo2016.wordpress.com

80 Tack för mig!