Mikael Karlsson VD, Detox AB



Relevanta dokument
Biogas från tång och gräsklipp

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Sveriges miljömål.

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Bilaga 5 Miljöbedömning

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?


MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN


Energiomställning utifrån klimathotet

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Temagruppernas ansvarsområde

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Trollhättan & miljön

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

God bebyggd miljö - miljömål.se

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Sveriges miljömål.

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Grundläggande Miljökunskap

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Miljöcertifiering av byggnader

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöprogram Policy och program

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Vass till biogas är det lönsamt?

Miljömål och indikatorer

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005

Trollhättan & miljön

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Måltidspedagogik i vardagen

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Transkript:

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling

Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande

Organisation Detox AB F o U Ekonomi, KMA, Marknad, IT Detox Miljöteknik AB Detox Entreprenad AB Detox Biogas AB

Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Presentation av utfört arbete, Steg 1-2 Åsa Davidsson

Algsituationen Stora mängder alger längs stränderna Snabbväxande fintrådiga alger Luktproblem Oestetiskt Kadmiuminnehåll

Biogas Mikrobiologisk process Nedbrytning av organiskt material/avfall Förnybar energi Inget nettotillskott av CO 2 Växttillgänglig form av kväve, NH 4 -N CH 4 + CO 2 Organiskt mtrl O 2 bakterier Näringsämnen

Biogas av havsalger? Känslig process Nytt komplicerat substrat Teknikutveckling Stegvist arbetssätt

Utfört arbete Steg 1 Karaktärisering Innehåll/mängder Tidigare erfarenheter Tekniksammanställning

Utfört arbete Steg 2 Fortsatt karaktärisering Metodutveckling Labtester Energipotential Miljöfördelar Ekonomisk värdering

RESULTAT

Karaktärisering Kemisk - organiskt, näring, m m Fysikalisk - sand Toxicitet - Cd, Na, Cl, S Näringsåterförsel Kadmiuminnehållet bör reduceras!

Reduktion av kadmium Syra + luft Fast fraktion Alger Extraktion Separation Våt fraktion Avskiljning Renad våt fraktion Kadmiumrik restfraktion Labstudier utförda God reningsgrad uppnås!

Labstudier - Biogas Satsvisa tester 35 C Volym: 2 liter 30-50 dygn

Labstudier - Biogas Undersökta parametrar: Olika fraktioner Samrötning Förbehandling Salthalt Reningens inverkan

Olika fraktioner Metanpotential (Nml/g organiskt) 350 300 250 200 150 100 50 0 våt halvtorr torr Insamlingen viktig för gasutbytet!

Samrötning med annat avfall Metanpotential (Nml/g organiskt) Alger + Vegetabiliskt matavfall 50:50 350 300 250 200 150 100 50 0 Alger Matavfall Alger + Matavfall Samrötning ger ökat gasutbyte!

Förbehandling Metanpotential (Nml/g organiskt) 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Utan förbehandling Grov sönderdelning Fin sönderdelning Syrabehandling Termisk behandling

Saltinnehåll Tre olika salthalt ingen skillnad i biogaspotential Salthalten kan påverka avsättningsmöjligheter för rötresten

Uppskattad energipotential 1. 0,7 GWh/år Uppsamling stränder Trelleborg (50 villor) 2. 15 GWh/år Uppsamling vattnet Trelleborg (1000 villor) 3. 103 GWh/år Uppsamling vattnet Sydkusten (7000 villor)

Miljöfördelar Minskade koldioxidutsläpp Reduktion av NOx, cancerogena kolväten, partiklar Reduktion av andra växthusgaser: N 2 O, CH 4 Reduktion av kadmium Näringsåterförsel

Sveriges 16 miljömål Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet Frisk luft Hav i balans Bara naturlig försurning Myllrande våtmarker Giftfri miljö Levande skogar Skyddande ozonskikt Ett rikt odlingslandskap Säker strålmiljö Storslagen fjällmiljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv

Ekonomisk bedömning Intäkter Gasförsäljning (mängd, utbyte, energipris) Eventuell intäkt från rötrest Kostnader Investeringskostnad Driftskostnad God ekonomisk potential! Samhällsekonomiska vinster!

Slutsatser Alger har god biogaspotential Färsk, våt fraktion ger bäst utbyte Biogasproduktionen ökas genom förbehandling och/eller samrötning Kadmiuminnehållet kan och bör reduceras Rekommendation att gå vidare

Summering Det är tekniskt möjligt att producera biogas baserat på tång och alger. Slutprodukter: ren näringsrest / gödningsmedel och biogas Det är stora miljövinster i att använda kontaminerat avfall (t ex tång och alger) som förnyelsebar energikälla. Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, minskad övergödning i Östersjön Det finns stor ekonomisk potential i att nyttja tång och alger från kustnära områden i Skåne som förnyelsebar energikälla