Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106



Relevanta dokument
Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Grundläggande Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Bilaga 5 Miljöbedömning

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Miljöplan Inledning

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Fastställd av kommunfullmäktige

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Trollhättan & miljön

God bebyggd miljö - miljömål.se

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren

Den goda gröna staden

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna


Temagruppernas ansvarsområde


Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Gröna nyckeltal. Kommentar

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljöredovisning 2009

Övergripande miljömål för Uddevalla kommun

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

Energi- och Miljöbokslut 2007

Årsredovisning sbilaga Grönt bokslut (2015)

Lokala miljömål i Tranås kommun

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Miljöinformation Skara Energi 2014

Energiomställning utifrån klimathotet

Kungsörs kommun Gröna nyckeltal 2016

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Sammanträdesprotokoll

Miljömål och indikatorer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljöprogram Policy och program

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2019

MILJÖBOKSLUT

Tidningstjänst AB och miljön

Avfallsplan

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Ett Europeiskt samarbete för att minska avfallet. This project is cofinanced by the ERDF and made possible by the INTERREG IVC programme

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

GRÖNA NYCKELTAL FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN Foto: Majvor Sellbom

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Miljöredovisning 2013

Miljöredovisning Borås Stad 2008

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Miljöcertifiering av byggnader

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Miljööverenskommelse

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Förslag till energiplan

Miljöinformation Skara Energi 2015

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

Transkript:

Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106

Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal togs fram i samarbete med Sjöbo och Tomelilla kommuner och antogs av kommunfullmäktige i februari 2002. Syftet var att kunna följa utvecklingen mot de 15 nationella miljökvalitetsmålen som antagits av Sveriges riksdag våren 1999. Nyckeltalen var i huvudsak baserade på Kommunförbundets förslag till gröna nyckeltal (Sveriges kommunförbund 2000) och presenterades för första gången i ett miljöbokslut för åren 2000-2001. Sedan dess har de redovisats som en del av kommunens årsredovisning. Motiv till revidering Ett skäl till revidering har varit att få fram en uppsättning gröna nyckeltal som bättre harmonierar med dokumentet Lokala miljömål för Höörs kommun. Efter revisionen har fler nyckeltal en direkt koppling till lokala mål och kan användas för uppföljning. De lokala miljömålen bygger på de (numer) 16 nationella miljökvalitetsmålen. Ytterligare en orsak har varit att några av de gamla nyckeltalen av olika skäl inte fungerat. I något fall har data inte levererats på flera år. Vissa nyckeltal har varit svårtolkade och åter andra visar sig mindre lämpliga att bryta ner på lokal nivå. Principer och urval En bättre koppling till de lokala miljömålen har varit en viktig urvalsprincip. Samtidigt har det funnits en ambition att behålla så många som möjligt av de gamla nyckeltalen för att inte bryta tidsserier som börjar bli intressanta. Nyckeltalen får heller inte vara alltför många, de ska vara lätta att förstå och det ska vara enkelt att få fram data. Andra aspekter som styrt urvalet är jämförbarhet med andra kommuner och en strävan efter bredd, så att det så långt möjligt finns minst ett nyckeltal med koppling till vart och ett av de nationella miljökvalitetsmålen. Sveriges kommuner och landstings skrift Miljöindikatorer ett stöd i miljöarbetet (SKL 2007) med förslag till 70 olika indikatorer har använts som underlag för arbetet, liksom Sveriges Ekokommuners 12 gröna nyckeltal. Resultat Den nya uppsättningen innehåller 20 gröna nyckeltal. Tio har tillkommit, tretton av de 21 gamla nyckeltalen finns kvar. (Några av de gamla har sammanförts till ett.) Hälften av de nya nyckeltalen har direkt koppling till lokala miljömål, medan övriga behållits eller valts ut för att få kontinuitet, bredd samt överensstämmelse och jämförbarhet med andra kommuner. Redovisning av gröna nyckeltal Ett urval av nyckeltalen redovisas i kommunens årsredovisning, medan samtliga nyckeltal redovisas i ett eget dokument kallat Miljöredovisning. Miljöredovisningen redovisas årligen för kommunstyrelsen och ska även finnas tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida.

Gröna nyckeltal - sammanställning Gröna nyckeltal för Höör Begränsad Klimatpåverkan 1. Förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen 2. Andel miljöbilar 3. Kollektivt resande Frisk luft 4. Andel vedpannor utan ackumulatortank Bara naturlig försurning 5. Försurningsläget i skogsbäckar Giftfri miljö 6. Tungmetaller i avloppsslam Ingen övergödning 7. Fosfortransport i vattendrag Levande sjöar & vattendrag 8. Siktdjup i Ringsjön 9. Badvattenkvalitet Grundvatten av god kvalitet 10. Kvalitet i dricksvattentäkter Myllrande våtmarker 11. Areal anlagda våtmarker Levande skogar 12. Miljövänligt skogsbruk Ett rikt odlingslandskap 13. Ekologiskt jordbruk God bebyggd miljö 14. Hushållsavfall, insamlad mängd utom återvunnet material. 15. Återvinning av förpackningar och tidningar Ett rikt växt- och djurliv 16. Andel skyddad natur Kommunen som organisation 17. Energiförbrukning i kommunens lokaler 18. Förnybar energi i kommunens lokaler 19. Miljövänliga fordon i kommunens bilpark 20. Inköpta ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning

Gröna nyckeltal - beskrivning 1. Förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen Nyckeltalet beskriver hur stor andel av energin i fjärrvärmen som har sitt ursprung i förnybara bränslen och återvunnen energi. Anges som andel (%) av den totala värmeproduktionen. Lokalt mål: 15E. En ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från uppvärmning ska begränsas. 2. Andel miljöbilar Nyckeltalet beskriver utfasning av personbilar med höga utsläpp av fossil koldioxid mot bränslesnålare fordon, samt bilar som helt eller delvis kan drivas med alternativa, miljövänligare bränslen som biogas och etanol. Nyckeltalet gäller för kommunen som geografiskt område och anges som andel (%) miljöbilar av totalt antal registrerade personbilar i Höörs kommun. 3. Kollektivt resande Nyckeltalet beskriver i vilken grad kollektivtrafiken utnyttjas och anges som antal resor per invånare. 4. Andel vedpannor utan ackumulatortank Nyckeltalet mäter andelen (%) vedpannor som saknar ackumulatortank. En panna som saknar ackumulatortank behöver eldas oftare och förbränningen blir sammantaget sämre, än i en panna kopplad till en ackumulatortank. Den sämre förbränningen påverkar luftkvaliteten bland annat då det gäller partiklar i luft. 5. Försurningsläget i skogsbäckar Nyckeltalet beskriver försurningsläget i små vattendrag i den norra kommundelen. Mätningen utförs enligt ett program framtaget av Miljö- och byggmyndigheten. Alkalinitet och ph-värde redovisas för fem bäckar/provtagningspunkter. Lokalt mål: 3A. Kunskapen om försurningsläget i kommunen ska öka 6. Tungmetaller i avloppsslam a. Tungmetallhalter Nyckeltalet beskriver halten av tungmetallerna bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg) i avloppsslam. Halterna jämförs mot gällande gränsvärden.

b. Godkänt slam Nyckeltalet beskriver hur stor andel av avloppsslammet som innehåller så låga värden av bly, kadmium och kvicksilver att det kan återföras till jordbruksmark eller liknande. c. Återförd fosfor från slam Nyckeltalet beskriver den mängd fosfor från slammet som kunnat återföras till jordbruksmark eller liknande. Lokalt mål : 4I. Avloppsslammets kvalitet skall minst hålla riktvärdena för spridning på åkermark. 7. Fosfortransport i vattendrag Nyckeltalet beskriver hur mycket fosfor som Höörsån och Snogerödsbäcken transporterar till Ringsjön i relation till vattendragens (=avrinningsområdenas) storlek (kg per hektar och år). Lokalt mål: 7A. Transporten av fosfor från mänsklig verksamhet till kommunens sjöar och vattendrag skall 2015 ha minskat jämfört med 1995 års värde. 8. Siktdjup i Ringsjön Nyckeltalet beskriver siktdjup i Ringsjön, som är ett enkelt och bra mått på hälsotillstånd i sjön. Mätningarna genomförs inom ramen för Ringsjöns kontrollprogram och nyckeltalet redovisas som sommarmedelvärde. Lokalt mål: 8A. Senast år 2015 ska siktdjupet i Ringsjön vara minst 1,5 meter som sommarmedelvärde. 9. Badvattenkvalitet Nyckeltalet beskriver badvattenkvaliteten vid de kommunala badplatserna med avseende på bakteriehalter i vattnet. Mätningarna genomförs regelbundet under badsäsongen. Nyckeltalet redovisas som totalt antal prov varav andel (%) otjänligt respektive tjänligt med anmärkning. 10. Kvalitet i dricksvattentäkter a. enskilda vattentäkter Nyckeltalet beskriver kvaliteten på grundvatten i enskilda vattentäkter med avseende på nitrat- och fluoridhalter. b. kommunalt dricksvatten Nyckeltalet beskriver kvaliteten på det grundvatten (råvatten) som utgör råvara för det kommunala dricksvattnet med avseende på nitrat- och fluoridhalter.

11. Areal anlagda våtmarker Nyckeltalet beskriver ytan (hektar) av anlagda våtmarker i kommunen och redovisas kumulativt. Endast våtmarker anlagda med EU-stöd eller statliga stöd ingår i statistiken. Lokalt mål: 11A. Våtmarksarealen i Höör ska öka. 12. Miljövänligt skogsbruk Nyckeltalet beskriver den andel (%) av skogsarealen i kommunen som är miljöcertifierad. Certifieringen är frivillig och innebär att skogsägaren förbinder sig att vidta miljö- och naturvårdshänsyn enligt ett särskilt regelverk. Det finns två olika certifieringssystem; FSC och PEFC. Nyckeltalet beskriver båda samt den totala andelen. 13. Ekologiskt jordbruk a. Åkermark godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel Nyckeltalet beskriver andelen (%) åkermark i Höör som är godkänd för ekologisk odling enligt KRAV:s regler b. Åkermark med stöd för ekologisk odling Nyckeltalet beskriver den andel (%) av åkermarken som uppbär EU-stöd för ekologisk odling 14. Hushållsavfall, insamlad mängd utom återvunnet material. Nyckeltalet beskriver den totala mängd avfall som insamlas från hushållen, förutom tidningar och förpackningar för återvinning (nyckeltal 15). 15. Återvinning av förpackningar och tidningar Nyckeltalet beskriver den mängd förpackningar som insamlas från hushållen vid återvinningsstationerna, för återvinning av glas, papper, metall mm. 16. Andel skyddad natur Nyckeltalet beskriver hur stor andel av kommunens yta som har ett långsiktigt skydd som naturreservat eller motsvarande (Miljöbalken kap 7).

Kommunen som organisation 17. Energiförbrukning i kommunens lokaler Nyckeltalet beskriver hur mycket el och värme som förbrukas i lokaler med kommunal verksamhet. Energiförbrukningen sätts i relation till lokalernas yta (kwh/kvm), den så kallade bruksarean, för att få ett mått på hur energieffektiva lokalerna och verksamheterna är. Lokalt mål: 1C. Minska energiåtgången per kvadratmeter i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd 18. Förnybar energi i kommunens lokaler Nyckeltalet beskriver hur stor andel (%) av den förbrukade energin i lokaler med kommunal verksamhet som kommer från förnybara källor. Lokalt mål: 1D. Snarast värms samtliga fastigheter som ägs av kommunen och de kommunala fastighetsbolagen upp med förnyelsebar energi (undantag kan behövas, t ex mindre fastigheter på Veterinärområdet). 19. Miljövänliga fordon i kommunens bilpark a. Andel miljöfordon b. Genomsnittligt utsläpp av fossil koldioxid i kommunens personbilpark Nyckeltalen beskriver den kommunala organisationens förmåga att fasa ut personbilar med höga utsläpp av fossil koldioxid mot bränslesnålare fordon, samt bilar som helt eller delvis kan drivas med alternativa bränslen som biogas och etanol. Nyckeltalen gäller för kommunen som organisation. Lokalt mål: 1A. Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilspark ska för 2009 vara 50% samt från 2010 100%. 20. Inköpta ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning Nyckeltalet beskriver hur stor andel (%) av den totala mängd livsmedel som köps in av kostenheten som är ekologiskt producerad. Mängden mäts som inköpsvärde (kr). Lokalt mål: 4H. Senast år 2010 består minst 10% av livsmedelsinköpen i kommunen av ekologiska produkter. Senast år 2015 består minst 20% av livsmedelsinköpen av ekologiska produkter.