Senaste nytt på nr 2 April 2012 årgång 69. för Hörselskadades förening i Stockholm. Lilian blingar gärna sin hörapparat

Transkript

1 Språkröret för Hörselskadades förening i Stockholm Senaste nytt på nr 2 April 2012 årgång 69 Lilian blingar gärna sin hörapparat

2 Innehåll nr Ledaren Fokus på hjälpmedel Vad gäller för att få ett hörhjälpmedel? Rörig valfrihet Bristfällig information om vårdval och fritt val HRF svarar om vårdval och fritt val Reportage Lilian smyckar hör apparaten med kristaller för att synas Fler textade biofilmer? Föreningssidor Årsmöte valde två nya styrelsemedlemmar Fyra samtalade om vårdval Klubbinfo På kansliet Foto: Jonas Sahlberg Foto: Fredrik Lagerqvist Redaktörens ruta Och i praktiken? Inför det här numret av Språkröret ville vi skriva om hjälpmedel. Till slut kom vi fram till att den mest grundläggande frågan ändå är vad det finns för hjälpmedel och vart man ska gå när man behöver ett. Det blev också utgångspunkten för uppslaget på nästa sida. Givetvis med en lokal vinkel i Stockholm. Men frågeställningen är inte enkel. Reglerna är krångliga och myndigheterna som är inblandade är många. Och kanske viktigast av allt, audionomens bedömning ska vara individuell och utgå ifrån dina specifika behov. Därför kan du inte läsa exakt vilka hjälpmedel just du har rätt till, däremot vart du ska vända dig beroende på vilken situation du befinner dig i. Stockholms läns landsting ska till exempel tillgodose behovet av hjälpmedel för att fungera i vardagen. Det ska inte spela någon roll om du är yngre eller äldre, eller om du arbetar, är sjukskriven eller pensionär. Det är ditt behov, din hörsel och din livssituation som styr. Följdfrågan blir förstås om det är så? Vi har fått höra att det inte stämmer i praktiken. Medlemmar har berättat att det inte går att få några andra hjälpmedel än en hörapparat, och möjligen en slinga till tv-apparaten. Håller du med? Får du de hjälpmedel du behöver för att kunna vara aktiv i samhället? Dela med dig av dina erfarenheter. Skriv en insändare eller berätta för oss på kansliet. Landstingsfrågorna dominerar Språkröret den här gången. Vårdvalet är fortfarande högaktuellt. Inte minst har informationen (eller snarare bristen på densamma) diskuterats flitigt. Så återigen: kontakta oss. Vi vill höra om era erfarenheter. redaktör Foto: P-O Olsson Språkrörets redaktion Språkröret ges ut av Hörselskadades förening i Stockholm och utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Lars Lindén lars.linden@hrfstockholm.se Redaktör moa.kallstrom@hrfstockholm.se Upplaga ex Prenumeration 200 kr/år Tryck Katarina Tryck AB SSN Omslag Lilian Ebadi Lindqvist. Foto: Fredrik Lagerqvist. Språkrörets utgivning 2012 nr 3 utkommer vecka 28 manusstopp 11/6 nr 4 utkommer vecka 44 manusstopp 8/10 Redaktionen ansvarar ej för obeställt material och förbehåller sig rätten att korta insända texter. Fotograf är om ej annat anges. Skänk en gåva till föreningens verksamhet Din gåva till föreningen är mycket betydelsefull för att vi ska kunna fortsätta bedriva vår verksamhet. Styrelsen vill därför framföra ett varmt tack för din generositet. Ange gärna vilken fond som avses för ditt bidrag: Föreningsverksam het, Åke Ahlséns fond eller Östeuropa- barnen. Plusgiro Kontakta kansliet för mer information (se sidan 16). 2 Språkröret nr

3 Ledaren Tillsammans skapar vi nya möjligheter Samhället i vårt fall Stockholms läns landsting och Stockholms stad har under de senaste åren stramat åt bidragen till idéburna organisationer som företräder funktionshindrade och verkar i dessas intresse. Hörselskadades förening i Stockholm är en av många som drabbats då Stockholms läns landsting valt att se oss som en lokal förening utan länsövergripande arbete, trots att en icke obetydlig del av medlemmarna kommer från Stockholms kranskommuner. Då vi anses sakna länsövergripande ansvar har landstingsbidragen dragits in. Landstingets uppfattning är att Stockholm stad ska svara för bidragen till lokalt verksamma föreningar. Men Stockholms stad tar inte ett sådant ansvar. Samtidigt söker kommun, landsting och riksdag överenskommelser som syftar till bidragseffektiviseringar. Det kan mycket väl leda till ökad samordning av aktiviteter mellan föreningar i allmänhet och distrikt och lokalförening i synnerhet. I denna anda arbetar redan Hörselskadades förening i Stockholm med Hörselskadades distrikt i Stockholms län. Föreningens initiativ har tagits emot positivt av den nya distriktsledningen. I början av mars genomfördes ett första samarrangemang om vårdvalet inom den primära hörselrehabiliteringen i föreningens nya lokaler i Örnsberg. Nästa samarrangemang blir mässan Alla möjliga medel. I denna form har Stockholmsföreningen några gånger de senaste åren informerat medlemmarna om möjliga hjälpmedel inom hörselområdet. Informationsbehovet är självklart lika stort i samtliga föreningar inom distriktet, men alla har inte resurserna. Distriktet och föreningen arbetar nu med förberedelserna av årets mässa som kommer att äga rum under hösten. Genom att använda varandras resurser hoppas vi kunna genomföra en mässa som når ännu fler hörselskadade personer i Stockholms stad och Stockholms län. Ett kommande samarbete kan mycket väl kretsa kring hörbarhetsfrågorna som är ett arbete som föreningen redan påbörjat och där distriktet gärna får ge oss draghjälp. Vart dessa samarbeten leder till i förlängningen är ännu för tidigt att sia om. Men lyckas vi skapa en rågång mellan våra båda organisationer ser jag inga hinder för att Stockholmsdistriktet och Stockholmsföreningen inom överskådlig tid även kan komma att samutnyttja kansli- och verksamhetslokaler. Vi har förvisso olika strukturer och skilda arbetsområden, men målgruppen är densamma. Lars Lindén, ordförande Foto: Jonas Sahlberg Ny bok svarar på dina hörselfrågor Ni har väl inte missat den nya boken Hörseln Det första sinnet av Konrad S. Konradsson? I boken, som är en del i en populärvetenskaplig serie, kan du läsa om hörselorganen, olika hörselskador, behandling och hjälp medel. Hörselskadades Riksförbund säljer boken till specialpriset 159 kronor. Kontakta HRF:s växel eller gå in på material. MK KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Konrad S. Konradsson Hörseln Det första sinnet Hörseln Det första sinnet ges ut av KI University Press. Följ Ulrika Nilsson genom direkttextning. TV4 direkttextar 22-nyheterna Foto: Daniel Ohlsson/TV4 Den 5 mars var det premiär för en efterlängtad direkttextning av TV4 Nyheterna som sänds klockan På måndagar till torsdagar är det numera möjligt att följa riksnyheterna, ekonomin, sporten och riksvädret genom text-tv sidan 890. Trots en stor tillgänglighetssatsning har dock TV4 inga planer på att börja direkttexta de lokala nyheterna. MK Östermalms förskolepersonal fick testa hörseln Förskolans personal i Östermalms stadsdel har för första gången undersökt sin hörsel genom sin arbets givare. Mats Claesson, chef vid barn- och ungdomsförvaltningen, säger till tidningen Mitt i Östermalm att personalen med nedsatt hörsel eller tinnitus nu erbjuds hjälp. Hörselundersökningen ses som ett första steg i att förbättra miljön på stadsdelens förskolor. Vi har fokus på problemet och kan arbeta mer med bullerdämpande åtgärder, säger Mats Claesson till tidningen. Förskolornas ljudnivåer är ofta mycket höga. Enligt en undersökning vid Högskolan i Gävle ligger genomsnittet på 70 decibel, som ljudet av en dammsugare. MK 3

4 Hjälpmedel Rätt hörhjälpmedel Språkröret klargör vad som gäller för dig som behöver Vet du vilka hjälpmedel som finns för hörselskadade och vart du ska vända dig för att få dem? Hjälpmedelsförskrivningen är reglerad i lag, men detaljerna är snåriga. Språkröret reder ut vad som gäller i Stockholms län. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ansvarar landstinget för att förskriva hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Men landstinget bär inte på hela ansvaret; även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och universitet kan vara inblandade. Det beror på dina specifika behov och din livssituation. Jeanette Adolfsson på Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning vid Stockholms läns landsting arbetar bland annat med landstingets hjälpmedelsguide, som nyligen uppdaterats med regler och sortiment för förskrivare. Där finns det även nyttig information för de brukare som vill veta mer. På Hjälpmedelsguiden kan man se vad som gäller. Bland annat finns Kloka hjälpmedelslistan med hela landstingets hjälpmedelssortiment. Det gör att det är möjligt att jämföra med annat sortiment som finns att köpa, till exempel genom fritt val, säger Jeanette Adolfsson. All förskrivning av hjälpmedel ska utgå från individens behov. Men det kan ändå vara bra att veta vilka generella riktlinjer som finns. Bland annat innehåller Hjälpmedelsguiden information om decibelriktlinjer, hur behovsbedömningar görs och vilket ansvar brukaren själv har. För Vardagsliv Stockholms läns landsting (SLL) ska tillgodose ditt behov av hjälpmedel i vardagen, alltså i ditt hem och på fritiden. Ditt behov av hjälpmedel ska tillgodoses oavsett om du tillhör landstingets primära hörselrehabilitering (hörselmottagningarna inom vårdvalet), utvidgade hörselrehabilitering (Rosenlund, plan 9) eller hörselhabiliteringen för barn och ungdom (Rosenlund, plan 8). Dina individuella behov styr alltid. Så gör du: Anser du att du har behov av hjälpmedel för att klara din vardag kontaktar du din audionom eller din vårdcentral, husläkare eller företagshälsovård. Audionomen gör en helhetsbedömning utifrån ditt audiogram, din taluppfattningsförmåga och din livssituation. Till audionomens stöd finns en behovstrappa (läs om den i Hjälpmedelsguiden). hörhjälpmedel från landstinget kan t.ex. vara varse blivningssystem, telefonförstärkare, tv-hjälpmedel och FM-system (läs mer nedan). Landstinget står för montering om det behövs. Fakta hörhjälpmedel Olika hörhjälpmedel Hörapparater Det vanligaste hjälpmedlet, finns i många varianter. De flesta hörapparater i dag är digitala och har telespole för slinga. Provas ut av en legitimerad audionom. Telefonhjälpmedel Telefoner med förstärkt ljud eller separat förstärkare till luren. Varseblivning Ljus- och vibrationssignaler till ringklockor, telefon och larm. Kommunikationssystem Bärbara eller stationära mikrofonsystem som möjliggör trådlös ljud överföring till hörapparaten genom t.ex. FM-system. Tv- och radiohjälpmedel Ljudförstärkning till tv eller radio genom hörlurar eller slinga. Text- och bildtelefon Text- eller teckenspråksalternativ till taltelefon. Utprovning, hembesök, support och reparationer utförs av Alternativ telefoni (Rosenlunds sjukhus, plan 9). Kostnad och ansvar Det finns tre alternativa vägar att gå (vid sidan om arbetshjälpmedel): Antingen tillhandahåller landstinget hjälpmedlet. Hjälpmedlet är då ett lån och ska lämnas tillbaks. Går det sönder kan du bli ersättningsskyldig. Utprovningsavgiften för en hörapparat är 600 kronor i Stockholms län, andra hörhjälpmedel samt reparationer är kostnadsfria. Det finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel om kronor per år. Förbrukningsvaror såsom batterier betalar du alltid själv. Du kan också välja att köpa ditt hjälpmedel genom systemet Fritt val av hjälpmedel. Du äger själv hjälpmedlet men får ett bidrag till kostnaden från landstinget. Läs mer om Fritt val på Hjälpmedelsguiden. Det tredje alternativet är att köpa ditt hjälpmedel privat. 4 Språkröret nr

5 Lokala nyheter vid rätt tid och plats ett personligt hjälpmedel och bor i Stockholms län Till din Sysselsättning Studerar du? I de fall där skolan inte har hjälpmedel, t.ex. FM-system, tillhandhålls dessa av Stockholms läns landstings hörselvård, om bedömning görs att behovet finns. Det gäller alla nivåer; förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, folkhögskola och även kvällskurser. Detsamma gäller för utbildning på högskola och universitet, dock tillhandahåller exempelvis Stockholms universitet själva individuella hjälpmedel samt skriv- och teckenspråkstolkar. arbetar du? Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsplatsen, vilket kan innebära att ordna med arbetshjälpmedel. Detta kan även göras med stöd av Arbetsförmedlingen (AF) eller Försäkringskassan (FK). Om du har haft samma arbete längre än tolv månader eller är etablerad egenföretagare görs ansökan om bidrag hos FK. Ansökan ska skickas in före inköp och kompletteras med läkarintyg och arbetsplatsutredning. Har du varit anställd färre än tolv månader, har en lönebidrags-, trygghets- eller utvecklingsanställning görs ansökan hos AF. Söker du arbete? Som arbetssökande har du endast rätt till arbetshjälpmedel om du genomför en utbildning eller praktik genom Arbetsförmedlingen. Kontakta Arbetsförmedlingen i Sundbyberg (Rehabilitering till arbete, Enheten Hörsel Öst). är du Pensionär? Ålderspensionärer och förtidspensionärer ska vända sig till landstinget om hjälpmedel för vardagslivet. Tolk Stockholms läns landstings tolkcentral tillhandahåller vardags tolkning till hörselskadade och döva. I vardagstolkning ingår bland annat fritidsaktiviteter, sjukvårdsbesök, arbetsplatsmöten. Skriveller teckenspråks tolkar beställs via (tel), (texttel), tolkcentralen@ sll.se, tolkcentralen. För tolk för att utföra arbetet, vid kompetensutbildning eller som personligt biträde ska ansökan göras hos Arbetsförmedlingen. Källor: 1177.se, AF, DO, FK, HRF, Karolinska Universitetssjukhuset, SLL, SU. MER INFORMATION Hjälpmedels guiden Guide med förskrivningsregler, sortiment och eventuella decibelgränser, för Stockholms läns landsting: Vårdguiden Information om landstingets vård, bl.a. kontaktuppgifter till hörselvården. Finns som tidning, hemsida ( och telefonråd givning ( ). Forum Funktionshinder Landstingets informationscentrum för funktionshinder med bland annat rådgivning (tel), (texttel), forumfunktionshinder@sll.se samt bibliotek (Tideliusgatan 12, Rosenlunds sjukhus, plan 7). Hjälpmedels torget Hemsida av Hjälpmedelsinstitutet: hjalpmedelstorget. Hörsellinjen Hörselinformatörer på Hörselskadade Riksförbund: se, (tel), (texttel), horsellinjen@hrf.se. Fortfarande rörigt? Flertalet privata hörselföretag specialiserar sig på hjälpmedel och hjälper till med ansökningar. Kolla i telefonkatalogen eller på nätet! Foto: Fotomedia.se Språkröret nr

6 Hjälpmedel Bristfällig information om vårdval och fritt val får kritik av HRF Hörselskadade berättar att de enbart har hänvisats till privata sortimentet Det råder stora brister i informationen kring vårdvalet och fritt val i Stockholms län. Ibland är informationen till och med missvisande eller direkt felaktig. Det visar samtal och mejl till HRF:s informationstjänst, Hörsellinjen. På Hörselskadades distrikt i Stockholms län är man starkt kritisk till bristen på opartisk information. Den 1 december 2011 infördes ett vårdvalssystem inom den primära hörselrehabiliteringen i Stockholms län. Den 1 mars 2012 hade de tidigare fem mottagningarna blivit 30 stycken. Många brukare hör av sig Men många hörselskadade frågar sig vad som egentligen gäller på mottagningarna, som både ska utföra landstingets vård och erbjuda privat försäljning genom systemet fritt val. Vårdval hörsel Vårdval Stockholm är namnet på det vårdvalssystem som införts inom flera vårdområden av Stockholms läns landsting. Vårdvalet inom den primära hörselrehabiliteringen kallas ofta Vårdval hörsel och innebär att godkända (auktoriserade) företag utför vården åt landstinget. Patienten/brukaren väljer själv mottagning och förutom en utprovningsavgift på 600 kronor är hörselrehabiliteringen kostnadsfri. Då ingår lån av hörapparater, eventuella andra hjälpmedel samt reparationer. Mer information: Fritt val av hjälpmedel Fritt val av hjälpmedel är ett separat system som innebär att du själv köper och äger ditt hjälpmedel. De godkända hörselmottagningarna (se ovan) ska erbjuda patienten/brukaren att köpa andra hjälpmedel än de i landstingets sortiment. Brukaren får ett bidrag (check/rekvisition) av landstinget som täcker en del av kostnaden. Landstingets bidrag till hjälpmedlet, samt service, varierar beroende på hjälpmedel. Mer information: HRF:s informatörer på Hörsellinjen kontaktas varje dag om allt från bristfällig information till att de känt att audionomen försökt övertala dem att köpa hörapparater privat. Utifrån dessa kontakter konstaterar HRF att: En hel del har inte fått information om möjligheten att få hörapparater ur landstingets sortiment. Många av dem som kontaktar Hörsellinjen har hänvisats direkt till det privata sortimentet och fritt val. En del har köpt hörapparater för stora summor och först efteråt fått reda på att även landstinget har ett sortiment. Många uppger att hörselmottagningen hävdat att landstingets hörapparater är sämre än det privata sortimentet. Vissa som har valt fritt val har först i efterhand fått veta att reparationer och service kostar. En del berättar att de upplever att audionomerna agerat som säljare och vågar inte lita på deras råd. Tror att de inte kan låna På Hörselskadades distrikt i Stockholms län säger distriktsordförande Agneta Österman att det har varit ett otroligt sug efter opartisk information. Vi har stött på brukare som upplever att de inte fått rätt information. De tror att de inte kan låna en hörapparat längre, vilket är helgalet, säger Agneta Österman. Dialogen med landstinget finns dock, påpekar hon: Det är angeläget att samla ihop fakta och ta upp det här till diskussion. Texttelefoni i smarta mobiltelefoner Har du en Androidtelefon kan du samtala genom texttelefoni. Nu kan du använda texttelefoni när du är ute på språng. Förra året kom Flexitext på initiativ av Post- och telestyrelsen. Med programvaran Flexitext kan du ha ett samtal mellan din smarta mobiltelefon och en text telefon. Än så länge fungerar tjänsten enbart för Androidtelefoner, men en applikation för Iphone ska komma efter sommaren. Tjänsten som också finns för webbläsaren och i ett nedladdningsbart program för datorn fungerar dygnet runt. På och via Flexitext kundtjänst hittar du mer information om hur du registrerar dig. 6 Språkröret nr

7 Lokala nyheter Jan-Peter Strömgren om vårdval, fritt val och HRF Hörteknik: HRF Hörteknik ger oss inblick i systemet med vårdval och fritt val Ett av de godkända företagen inom vårdvalet och den primära hörselrehabiliteringen i Stockholms län är HRF Hörteknik AB, helägt dotterbolag till Hörselskadades Riksförbund. Språkröret har kontaktat HRF:s förbundsordförande Jan- Peter Strömgren för att fråga om HRF:s syn på förändringarna i Stockholms Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande HRF. hörselvård och varför HRF äger ett företag som ingår i länets hörselvård. Vad tycker HRF egentligen om vårdvalssystem? HRF anser att det ska finnas en samhällsfinansierad hörselvård som håller hög kvalitet, bedrivs långsiktigt, är likvärdig i hela landet och bygger på en sammanhållen vårdkedja. Så länge dessa grundläggande förutsättningar uppfylls spelar det egentligen ingen roll om vården utförs av privata aktörer eller av offentliga verksamheter, det konstaterade HRF redan för många år sedan. Vi ser att så kallat vårdval, att den enskilde får möjlighet att själv välja mellan olika vårdgivare som godkänts av landstinget, kan vara positivt. Till exempel skulle det kunna göra att bra bemötande och utprovningsprocesser av hög kvalitet blir konkurrensmedel, vilket gynnar den enskilde. Vårdval blir emellertid problematiskt när konkurrensen framför allt fokuseras på försäljning av hörapparater, vilket fritt val-systemet uppmuntrar till. HRF har tagit avstånd från fritt val. Varför? HRF anser att alla hörselskadade ska kunna få sina individuella behov tillgodosedda inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården. Landstingens sortiment ska hålla hög kvalitet, samt vara brett och flexibelt. Ingen ska behöva köpa hörapparater privat för att landstinget inte kan erbjuda de hjälpmedel han eller hon behöver. Den som ändå vill köpa hörapparater privat ska kunna göra det, men då ska det inte subventioneras med offentliga medel. Skattemedel ska gå till att stärka den offentliga hörselvården, så att denna kan hålla hög och jämn kvalitet. Oavsett hörselskada ska den enskilde aldrig behöva hamna i en situation där den egna plånboken blir avgörande för möjligheten att få den vård och de hjälpmedel han eller hon behöver. Att kalla privat köp för fritt val är dessutom ett ganska missvisande nyspråk. En hörselskadad person kan inte förväntas ha den kompetens som en audionom har och kan därför inte välja helt fritt. De flesta hörselskadade väljer den hörapparat som audionomen vägleder dem till, visar undersökningar. Trots HRF:s ställningstagande mot fritt val går det att köpa hörapparater hos HRF Hörteknik genom fritt val. Hur går det ihop? Det fanns två huvudskäl till att HRF Hör teknik ansökte om att bli en auktoriserad hörselmottagning. Dels för att HRF skulle få en värdefull inblick i hur systemet med vårdval och fritt val fungerar i Stockholm, dels för att få en klinisk utprovningsverksamhet, ett slags hörsellabb, som kan samarbeta med vårt forskningsinstitut, Hörselbron. Som auktoriserad hörselmottagning kan inte HRF Hörteknik välja bort hörapparatutprovningar med fritt val-rekvisitioner, det är en del av paketet i avtalet med landstinget. HRF Hörteknik har emellertid inget upphandlat privat sortiment och marknadsför inte heller privata utprovningar. I första hand görs utprovningar inom landstingets sortiment. Den som ändå vill prova ut hörapparater privat med rekvisition hos HRF Hörteknik får noggrann information om vad detta innebär samt om möjligheterna att prova ut hörapparater inom ramen för landstingets sortiment. De får också skriva på ett papper där de intygar att de har fått denna information. HRF anser att audionomer på auktoriserade hörselmottagningar som utför utprovningar både privat och för landstinget hamnar på dubbla stolar. Sitter inte också HRF Hörtekniks audionomer på dubbla stolar? Audionomerna på HRF Hörteknik har en lite speciell situation jämfört med andra privata hörselmottagningar. HRF Hörteknik har nämligen inga avkastningskrav på sig, även om ambitionen givetvis är att det ska gå runt. Syftet med företaget är alltså inte att gå med vinst. Det starkaste kravet på de anställda från företagets styrelse är istället att patientens intressen alltid ska sättas främst. För de flesta privata hörselmottagningar är situationen en annan. Visserligen ska audionomen se till patientens bästa även i vinstdrivande företag, men det finns en uppenbar risk att patienter hänvisas till det privata sortimentet, som ger högre intäkter, även om det finns likvärdiga hörapparater inom det offentliga sortimentet. Språkröret nr

8 Reportage Lilian vill både höra och Fler och fler väljer hörapparater efter personligt tycke och smak, och det finns mycket mer att välja på idag än för bara tio år sedan. Marknaden anpassar sig till efterfrågan på färg och design, men den som tycker att utvecklingen är för långsam kan smycka sina apparater själv. Lilian pyntar sina hörapparater själv med hjälp av klister. 8 Hässelbybon Lilian Ebadi Lindqvist, 58 år, är sekreterare på Hörselskadades Riksförbund. Hon fick problem med hörseln för ungefär halva livet sedan. Då jobbade hon som frisör i London, där hon genomgick sin första operation för otoskleros. Operationen hjälpte till viss del men för Lilian var det ingen tvekan om att hon behövde hörapparater. Så småningom sadlade hon om från den ansträngande ljudmiljön i frisörsalongen, och hamnade år 2000 hos Unga Hörselskadade. Där träffade hon första gången en person, en ung kille, som hade smyckat sina hörapparater. Jag har aldrig tyckt att det är så besvärligt att vara hörselskadad och tycker att det är en fördel om andra ser att jag hör dåligt, så att de kan anpassa sig till det när de pratar med mig. Jag tycker om diamanter, både äkta och andra, och från min frisörvärld har jag med mig en känsla för makeup, frisyrer och hårfärg, så det vill jag byta ganska ofta. Hörapparat kan jag inte byta så ofta, men jag kan byta blinget på dem. Så för Lilian var det en fullträff att börja smycka sina apparater. Även efter att utbudet av snyggt designade apparater har vuxit har hon fortsatt att blinga sina egna. Min hörselskada gör att jag behöver väldigt starka apparater, modeller som det inte tillverkas så många av, så jag har inte haft så många valmöjligheter. Jag ska till audionomen nu i vår och pröva ut nya apparater, så det blir spännande att se om det finns mer att välja på nu. Kristin Andersson är audionom på Hörsel- och balanskliniken på Karolinska. Hon upplever att valet av färg och design på hörapparaterna, om användaren vill att den ska synas eller inte, kan bero på många olika faktorer. Det är svårt att generalisera, men visst ser hon ändå vissa trender. Det tydligaste är apparater som passar patientens hårfärg. Gråhåriga, till exempel, väljer ofta silverfärgade apparater, brunhåriga kanske väljer kastanjefärgade. De flesta väljer ganska diskreta färger, men det är väl som glasögon? Vissa vill ha bågar som syns väldigt mycket, andra tänker på att de ska vara diskreta, men de vill att de ska vara snygga också. Kristins patienter ber ofta om råd när det ska välja modell och färg. Det viktigaste är givetvis att designen är rätt för hörselbehovet, men att användaren känner sig bekväm med hur det ser ut tas också på stort allvar. Det finns så mycket att välja på idag, för 20 år sedan så var det nästan bara större beiga apparater som gällde. Jag får försöka rekommendera en som passar efter deras egen smak, så ofta blir det ganska diskret. Det är väldigt kul när någon vill synas så att omgivningen uppmärksammar hörselnedsättningen, men det behöver inte vara så att de som har diskretare apparater har något problem med att de är hörselskadade, ofta är det bara en smaksak. Visst är det kul när någon som hejar på Bajen vill ha en vit och en grön apparat, men alla är inte så. Lilian får nästan bara positiva reaktioner på sina smyckade apparater, både från hörselskadade och andra. En dag på tunnelbanan satt jag bredvid en liten kille som var åtta, nio år ungefär. Han var där med sina kompisar. Plötsligt fastnade hans blick på en av mina apparater och så sa han vad snyggt det var! Vad är det för någonting? Det var fint tycker jag, säger Lilian och skrattar lite. De apparater som hon använder idag är smyckade med Swarovskikristaller, som ger en stilfull och blänkande glans till dem. Tidigare har hon haft mer färgglatt bling, och det återkommer nog en dag. Smyckningen sätts nämligen dit med Karlssons klister och faller av efter ungefär ett par månader, vilket ger en chans till att skapa något nytt.

9 Reportage synas Jag tror inte att det blir någon stor efterfrågan efter smyckade hörapparater, men det gör inget. Jag fixar gärna till mina själv. Text och foto: Fredrik Lagerqvist Växande marknad ställer krav För tillverkarna av hörapparater är efter frågan på snygga färger och design en bra utmaning. Att många väljer en mer personlig färg på sina hörapparater är en tydlig trend, även om det inte är så många som vill ha klara eller lysande färger, säger Mats Mood, vd på Starkey i Sverige. Trenden är att det gamla beiga, gråa och bruna ersätts av färger som är ganska diskreta, men ändå stilfulla. Vi har en som heter Champagne, som har en exklusivare och metallisk gulbeige ton. Efter den är nog Sterling, en silvergrå nyans, den mest populära. Efter att Starkey startat ett samarbete med Karten Design för ungefär fem år sedan har mer resurser hamnat på bakom-örat-apparater, som är en tydligt växande marknad. Det började med Starkey Zon som vann en del designpriser, och det är ju flera tillverkare som har prisbelönats för sin design, vilket säger en del om marknaden. Konkurrensen på området har gjort att tillverkarna ser till att hålla breda sortiment vad gäller design och färg, för många smaker. Det gäller att inte bara följa trenderna utan att också försöka leda dem. Starkey har till exempel beställt undersökningar där man har frågat de som har eller skulle skaffa hörapparat vilka tankar de hade kring det. Men man ska komma ihåg att designen inte bara är utseendet på apparaten, utan naturligtvis lika mycket funktion. Det är genom designen som man integrerar funktioner och egenskaper som gör den mer användarvänlig. Fredrik Lagerqvist Lilian Ebadi Lindqvists hörapparat är blingad med Swarovskikristaller. Variationerna på hörapparater och insatser bland tillverkarna är stora. Foto: Medilink, Oticon, Phonak, Starkey, Unitron, Widex. 9

10 Kultur Fler textade biofilmer utlovas Digitaliseringen av biograferna är i full gång i Stockholm Digitaliseringen av Stockholms biografer är i full gång. På SF:s biografer Råsunda och Sergel visas redan nu enbart digitala filmer och både SF Bio och Folkets Bio är överens. Med den digitala filmen förbättras möjligheterna att visa svensk film med text avsevärt. En ny internationell filmstandard gör att både SF Bio och Folkets Bio ställer om alla sina biografer. För biografägare och personal innebär digitaliseringen att 35 millimeterskopiorna inte behöver skickas mellan landets biografer utan istället kan laddas ned från en hårddisk. För biobesökaren innebär det att bilden och ljudet blir skarpare, att utbudet blir större och att textningsmöjligheterna blir större. Till skillnad mot tidigare kan biografägaren själv Fler biobesök för hörselskadade? Foto: Freerangestock välja om filmen ska visas med text, som på en vanlig dvd-film hemma. Ett paradigmskifte För oss är det ett paradigmskifte, säger Per Mårtensson som är programchef på SF Bio. Vi kommer garanterat visa fler svenska filmer med text. Ska man göra något vettigt så måste man göra en ordentlig satsning, det tycker i alla fall jag. Exakt hur det kommer att ske är dock inte bestämt i nuläget. Vilka filmer som går upp på vilka biografer kommer fortfarande styras av antalet besökare. Men i och med att de textade filmkopiorna inte behöver skickas runt på turné över hela landet, finns det en större valfrihet för biograferna. Möjliga scenarier är att en film visas textad från premiären, en gång per dag eller vissa dagar i veckan. Nya regler för filmstöd Samtidigt påpekar Per Mårtensson att det hänger på filmdistributörerna. Tony Ahlgren på SF Film, en av Sveriges största distributörer, uppger att alla deras svenska filmer kommer att ha text från och med i sommar. Förutsättningarna för biograferna att visa svensk film med text ökar ytterligare från 2013 då alla filmer måste kunna visas med text för att få filmstöd från Svenska filminstitutet. Men än finns det inga krav på biograferna att alla svenska filmer måste visas med text. Något Per Mårtensson menar hade varit enklare. Erfarenheten från Norge säger att det är en vanesak. Det hade varit enklare för oss om regering och riksdag tog beslutet. Nu måste vi informera befolkningen om anledningen till att svenska filmer textas. Den hörande befolkningen väljer oftast bort text. På Folkets bio menar Katrina Mathsson att problemet för dem inte har varit viljan, utan att filmstödet inte gett ekonomiskt bidrag för textning till smala filmer. Det nya formatet kommer innebära att det är billigare och enklare att texta filmerna. Vi kommer att visa fler textade svenska filmer framöver. Folkets bios biograf Zita i Stockholm har hittills digitaliserat en av sina tre salonger enligt den nya standarden. SF siktar på att vara klar med sina biografer i Stockholmsområdet i september-oktober Konserthuset satsar på akustik och tillgänglighet Stockholms Konserthus har fått 13 miljoner kronor i extra anslag för Summan ska gå till att förbättra tillgängligheten och akustiken i byggnaden. På Konserthusets efterfrågan beslutade Stockholms läns landsting, som är huvudfinansiär för Konserthuset, att skjuta till ett engångsbelopp för Stefan Forsberg, Konserthusets vd, berättar att bidraget ska gå till nya hissar och renovering av befintliga hissar, energibesparande teknik och för att förbättra akustiken i stora salen. Det sistnämnda kommer att förbättra ljudupplevelsen för både musiker och publik, också för de som använder Konserthusets hörslingor, menar han. Nya slingor finns sedan två år i stora salen och Grünewaldsalen. Merparten av arbetet ska vara klart i september, Stockholms blå landmärke på Hötorget ska bli tillgängligare. Konserthuset som ritades i nyklassicistisk stil invigdes Foto: Jan-Olav Wedin berättar Stefan Forsberg. Konsertschemat ska dock inte påverkas varför de sista åtgärderna kan ske nästa sommar. 10 Språkröret nr