Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Tillsynsplan 2014

Transkript

1 Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Tillsynsplan 2014 Godkänd: Jaakko Pukkinen räddningsdirektör

2 2 Innehåll MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK...1 TILLSYNSPLAN DEFINITIONER.3 INLEDNING INFORMATION OM TILLSYNSPLANEN AVGIFTSBELAGDA TILLSYNSÅTGÄRDER PLANERING AV TILLSYNSÅTGÄRDER UNDERRÄTTELSE OM TILLSYNSÅTGÄRDER TILLSYNSMETODER SAMMANDRAG ÖVER TILLSYNEN UNDER ETT KALENDERÅR SAMARBETE MED ÖVRIGA MYNDIGHETER OCH AKTÖRER ÖVRIGA SYNER OCH INSPEKTIONER SYNER OCH INSPEKTIONER SOM RÄDDNINGSVERKET FÖRRÄTTAR OREGELBUNDET...10 Särskild brandsyn...10 Efterbesiktning...10 Extra brandsyn...10 Granskning av fastigheters räddningsväg TILLSYN AV KEMIKALIEOBJEKT UPPFÖLJNING RESURSER...12 BILAGOR BILAGA A. BESTÄMNING AV INTERVALLET MELLAN BRANDSYNERNA FÖR OLIKA SYNEOBJEKT Bilaga A1. Principiella intervaller mellan brandsynerna för olika syneobjekt Ändring av intervall i enskilda fall... 14

3 3 Definitioner Särskild brandsyn Brandsyn som förrättas i ett syneobjekt innan verksamheten på platsen inleds eller när den väsentligt ändras. I allmänhet förrättas den särskilda brandsynen samtidigt eller strax före byggnadstillsynsmyndighetens ibruktagningsbesiktning av byggnaden. Brandsyn i samband med den inspektion som krävs för bygglov eller åtgärdstillstånd klassificeras som särskild brandsyn. Efterbesiktning En inspektion som räddningsmyndigheten gör för att kontrollera att tidigare utfärdat föreläggande att avhjälpa brister har iakttagits. Efterbesiktningen görs efter att tidsfristen för att avhjälpa bristerna har gått ut och före följande allmänna brandsyn. Granskning av underjordisk bränslecistern En i enlighet med 22 i förordningen om oljeeldningsaggregat (1211/1995) utförd granskning av en underjordisk oljecistern som är belägen på ett viktigt grundvattenområde innan den täcks över. I fråga om andra bränslecisterner baseras granskningen på det beslut som räddningsmyndigheten fattat om anmälningspliktiga objekt enligt lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) (25 2 mom. och 27 2 mom.) Ibruktagningsinspektion av ett flytgasobjekt En inspektion i enlighet med 25 i flytgasförordningen (711/1993) av en anläggning som bedriver teknisk användning, hantering eller upplagring av flytgas i liten skala. Inspektionen ska göras inom tre månader från att anmälan inkommit. Brandsyn En inspektion som förrättas av räddningsmyndigheten Pronto Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Begärd brandsyn Brandsyn på begäran av kunden Förhandssyn före ibruktagning av byggnad Begärd brandsyn/konsulteringsbesök. Efteråt måste även särskild brandsyn förrättas separat. Inspektion av upplagring av explosiva varor En inspektion av upplagring av pyrotekniska artiklar i samband med handel i enlighet med 63 och 64 i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). Intervall mellan brandsyner Intervallet mellan brandsyner är den tid som på basis av riskbedömning har bestämts som tidsperiod mellan brandsynerna. Inspektion av objekt som bedriver liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier Inspektion i enlighet med 27 i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005).

4 4 Syneobjekt Syneobjektet är vanligtvis en byggnad. Byggnader, som finns på samma tomt eller byggplats och som bildar en funktionell helhet och har en gemensam säkerhetsansvarig, bildar ett syneobjekt. Allmän brandsyn Brandsyn som förrättas av räddningsmyndigheten med bestämda intervall i enlighet med tillsynsplanen. Även benämningen periodisk brandsyn används. Brandsyn av offentlig tillställning En brandsyn som räddningsmyndigheten beslutar om utifrån riskerna med en offentlig tillställning. Extra brandsyn Brandsyn som räddningsmyndigheten beslutar om och för vilken det inte anges tid och objekt i tillsynsplanen. Extra brandsyner förrättas bland annat av följande särskilda skäl: a) anmälan från sotare, besiktningsorgan eller någon annan myndighet som upptäckt brister i anknytning till brandsäkerheten och människors säkerhet, b) i samband med att ett bygge eller något annat arbete som orsakar betydande risk för brand inleds, c) en tillfällig ändring av en byggnads användning eller av antalet personer som vistas i en byggnad, om ändringen i betydande grad inverkar på användarnas säkerhet, d) när det finns skäl att misstänka att det finns allvarliga brister i ett objekts brand- och utrymningssäkerhet eller i fråga om människors säkerhet i övrigt, e) temainspektioner tillsammans med andra myndigheter (t.ex. av restauranger med utskänkningsrättigheter eller andra samlingslokaler). Granskning och besiktning av oljeeldningsaggregat Granskning och ibruktagningsbesiktning i enlighet med 17 och 20 i förordningen om oljeeldningsaggregat (1211/1995) som ska utföras inom tre månader efter anmälan.

5 5 Inledning Räddningslagens 79 förpliktar räddningsverken att göra upp en tillsynsplan för fullgörande av tillsynsuppgiften. Utöver brandsynerna och i samband med dem utför den lokala räddningsmyndigheten också granskning av dokument, vilket syftar till att säkerställa att räddningslagens bestämmelser iakttas vid ett objekt. Detta sker bland annat genom bedömning av objektets räddningsplan och övriga dokument om brand- och utrymningssäkerheten. Genom tillsynsplanen fördelas räddningsverkets tillsyn av objekten enligt riskerna och samtidigt strävar man efter att ännu effektivare än tidigare inverka på antalet olyckor. Tillsynsplanen baserar sig på servicenivåbeslut och riskbedömning. Regionförvaltningsverket övervakar genomförandet av tillsynsplanen som en del av dess tillsyn över tillgången till och nivån på räddningsväsendets tjänster. Tillsynsplanen ska delges regionförvaltningsverket. Det finns olika sätt att utöva tillsyn och inverka på säkerheten, och ett av dem är brandsyn. I denna tillsynsplan ingår de objekt där det ska förrättas brandsyn Vid bestämningen av intervallerna mellan brandsynerna av objekten har använts de principiella intervall som anges i de riksomfattande anvisningarna för tillsynsplaner och objektspecifik riskbedömning. I planen behandlas dessutom övriga tillsynsåtgärder, samarbetet med övriga tillsynsmyndigheter i förebyggandet av olyckor, vilka resurser som ska allokeras till tillsynsuppgifterna och hur genomförandet av tillsynsskyldigheten följs upp. Tillsynen riktas in på verksamhet som strider mot de bestämmelser som räddningsmyndigheterna enligt lag ska övervaka, åtgärder för att rätta till sådan verksamhet och uppföljning av resultaten av detta arbete. I tillsynen betonas betydelsen av objektets egen aktivitet för förbättrandet av säkerheten. För de tillsynsåtgärder som anges i tillsynsplanen kan räddningsverket ta ut en avgift i enlighet med 96 i räddningslagen. Taxan har fastställts i räddningsnämnden 11/ Information om tillsynsplanen Räddningsverkets skyldighet att ge information om sin verksamhet och därmed också om tillsynsplanen baserar sig på kommunallagen (365/1995) och förvaltningslagen (434/2003). Räddningsverkets tillsynsplan är ett offentligt dokument. Vad gäller tillsynsplanens innehåll och grunder är räddningsverkets webbsidor en tillräcklig informationskanal. Genom webben kan områdets invånare och objektens representanter göra sig bekanta med tillsynsplanens innehåll. Därtill kan man bekanta sig med tillsynsplanen vid räddningsverkets verksamhetsplatser. 3. Avgiftsbelagda tillsynsåtgärder Räddningsmyndigheten tar i enlighet med 96 i räddningslagen ut en avgift för tillsynsåtgärder enligt tillsynsplanen. Likaså tar räddningsmyndigheten ut en avgift för kemikalietillsyn i sådana fall som baseras på lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och

6 6 explosiva varor eller förordningar som utfärdats med stöd av dess föregångare, dvs. lagen om explosionsfarliga ämnen (förordningen om oljeeldningsaggregat 1211/1995, flytgasförordningen 711/1993, förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier 59/1999, förordningen om explosiva varor 473/1993). Räddningsnämnden beslutar om taxorna. 4. Planering av tillsynsåtgärder Syftet med räddningslagen (379/2011) är att förbättra människors säkerhet och att minska olyckor. Som risker kan därmed ses sådant som utgör fara för liv, egendom, miljö och kulturella värden. Man strävar efter att rikta in brandsynerna utgående från dessa risker med beaktande av områdets särdrag och förändringar i samhället. I denna plan delas syneobjekten in i två huvudklasser: Företag och inrättningar samt bostadshus och fritidsbostäder. 4.1 Underrättelse om tillsynsåtgärder Enligt förvaltningslagen ska en myndighet underrätta en part som direkt berörs av ärendet om tidpunkten då en inspektion som faller under myndighetens behörighet inleds, såvida syftet med inspektionen inte äventyras av en sådan underrättelse. Information om brandsyner ges på kommunernas anslagstavlor för offentliga kungörelser. Överenskommelse om när den egentliga brandsynen förrättas sker genom ansvarspersonen för objektet som ska genomgå tillsyn, genom ett brev som sänds på förhand eller på annat sätt. 5. Tillsynsmetoder Allmän brandsyn Vid allmän brandsyn granskas följandet av 2 kapitels (Allmänna skyldigheter) och 3 kapitels (Verksamhetsutövarens samt byggnadens ägares eller innehavares skyldigheter) stadganden i räddningslagen. Objektet inspekteras på basis av dokument och stickprov. Ansvaret för objektets säkerhet ligger alltid hos objektets ägare eller innehavare. Vid brandsynen ges råd och direktiv samt stöd för objektets egen säkerhetskultur. Särskild brandsyn Särskild brandsyn utförs i nybyggnads- eller saneringsobjekt då kommunens byggnadstillsynsmyndighet i byggnadslovet har bestämt att en sådan ska göras. Före den egentliga särskilda brandsynen kan preliminära särskilda brandsyner förrättas. Efterbrandsyn Vid efterbrandsyn granskas att de vid brandsynen givna direktiven har följts. Efterbrandsyn förrättas då betydande eller upprepade brister i brand- eller personsäkerheten har konstaterats.

7 7 Extra brandsyn Extra brandsyn förrättas enligt räddningsmyndighetens övervägande, orsaken kan vara t.ex. - på begäran av fastighetens ägare eller innehavare - sotares, granskningsorgans eller annan myndighets anmälan om brister i brandoch personsäkerheten - misstanke om att det i brand- och personsäkerheten förekommer betydande brister - temasyner t.ex. i supermarketar eller restauranger. Brandsyn vid offentlig tillställning Brandsyn som förrättas före den offentliga tillställningen och där säkerhetsarrangemangen för tillställningen granskas. Områdestillsyn Områdestillsyn utförs av räddningsmyndigheten som gör yttre observationer om säkerheten i ett objekt. Utgående från observationerna lämnas en skriftlig uppmaning om att rätta till bristerna och anvisningar för detta. Vid områdestillsyn ägnas särskild uppmärksamhet t.ex. åt räddningsvägar, adressnumrering, informationsskyltar på tomterna samt bekämpning av anlagda bränder och tillgång till släckvatten. Områdestillsyn kan också förrättas på offentliga områden. Egenkontroll Egenkontrollen utgör en väsentlig del av tillsynsverksamheten vad gäller småhus, därmed jämförbara objekt och fritidsbyggnader. Invånarna får per post dokument för egenkontroll tillsammans med material om säkerhetskommunikation. Med hjälp av dessa kan invånaren gå igenom brandsäkerhetsfrågor angående sitt hem. I tillsynsobjekt kan objektets representant genomföra egenkontrollen. Uppgifterna från egenkontrollen kan utnyttjas vid brandsyn eller kan inverka på objektets tillsynsintervall. Granskning av dokument Räddningsverket tar emot bland annat räddningsplaner för publikevenemang, utredningar om utrymningssäkerheten, meddelanden från sotare och inspektionsintyg av inspektionsföretag samt protokoll över brandtekniska besiktningar. Räddningsplanerna och utredningarna om utrymningssäkerheten bedöms och man ger feedback på dem. De brister som inspektionsföretag och sotare meddelar bedöms. På basis av de observationer som gjorts i dokumenten kan tillsynsåtgärder inledas. Periodiska brandsyner av företag och inrättningar För alla objekt som inte är bostadshus eller i fråga om brandsäkerheten därmed jämförbara objekt har det i tillsynsplanen bestämts inspektionsintervaller som förts in i brandsynsprogrammet. Längden på intervallerna mellan brandsynerna varierar mellan 1 och 10 år. När intervallen mellan brandsyner för företag och inrättningar bestäms, tillämpas följande principer: Största delen av alla dödsfall orsakade av eldsvåda sker i bostadshus och fritidsbostäder. I företag och inrättningar sker endast få sådana dödsfall eller

8 8 skador. Som utgångspunkt för bestämningen av intervallet har man därför haft risken för egendomsskada orsakad av eldsvåda. Förutom risken för egendomsskada har man också bedömt risken för personskada vid storolycka och strävat efter att beakta riskerna för betydande kulturella värden och miljövärden. Riskerna för egendomsskada har fåtts utgående från PRONTO-statistik som granskats av VTT och består av ett väntevärde för antändningsfrekvens per ytenhet och skador. Som ett resultat av denna riskbedömning har man fått fram principiella intervall mellan brandsynerna. Dessa presenteras i bilagetabellerna A1 A6 (bilaga 1). Intervallerna för enskilda objekt kan på basis av riskbedömning förkortas eller förlängas. Intervallerna kan även ändras på grund av skedda olyckor, falska brandlarm eller någon annan skälig orsak. När intervallet för ett objekt ändras ska motiveringen till ändringen delges objektets representant och antecknas i brandsynsprogrammet. I tillsynsplanen kan man vid behov betona någon viss målgrupp där risker har observerats eller som också i övrigt t.ex. är föremål för en riksomfattande säkerhetskampanj. Periodiska brandsyner av bostadshus och därmed jämförbara syneobjekt Den primära tillsynsformen beträffande bostadshus är egenkontrollmetoden. Även traditionella brandsyner förrättas. Periodiska brandsyner av fritidsbostäder Vid planeringen av tillsynen av fritidsbostäder har bland annat följande faktorer beaktats: Inspektionerna av fritidsbostäder är annorlunda än vanliga brandsyner av bostadshus. Fritidsbostäderna ligger ofta långt från brandstationerna, så användningen av den ordinarie jourhavande personalen förutsätter i allmänhet överföring av beredskap eller andra arrangemang. Brandsyn av fritidsbostäder förrättas på begäran och t.ex. på basis av en sotares felanmälan. Även beträffande tillsynen av fritidsbostäder kan egenkontrollblanketten användas. 6 Sammandrag över tillsynen under ett kalenderår Tabell 1. Planerat antal brandsyner 2014 och Intervallet mellan brandsynerna kan vara mindre än ett år, så därför är det inte nödvändigtvis lika antal i de två kolumnerna längst till höger.

9 9 Objekt Sammanlagt antal objekt Antal objekt som ska inspekteras 2014 Antal objekt som ska inspekteras 2015 A1 Objekt som är i bruk året runt A2 Undervisningsbyggnader och daghem A3 Samlings- och affärslokaler A4 Industri- och lagerbyggnader A5 Lantbruksbyggnader A6 Övriga byggnader Bostadshus Sammanlagt Samarbete med övriga myndigheter och aktörer Räddningsverket samarbetar med bland andra följande myndigheter: Kommunernas planläggnings- och byggnadstillsynsmyndigheter Säkerhets- och kemikalieverket Tukes Kommunernas miljömyndigheter Kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdsväsen Polisinrättningen i Österbotten Regionförvaltningsmyndigheterna (inom t.ex. ansvarsområdet för basservice, rättsskydd och tillstånd och ansvarsområdet för arbetarskydd) Österbottens nödcentral Försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet, tullen Sotarna Besiktningsorgan Trafiksäkerhetsverket Trafi Försörjningsberedskapscentralen Försäkringsbolagen/ FC Olycksutredningscentralen

10 10 säkerhetsrevisorer Genom samarbetet inom tillsynen ger räddningsmyndigheten olika utlåtanden till tillståndsmyndigheter samt samarbetar med olika myndigheter i fråga om utbildning. 8 Övriga syner och inspektioner 8.1 Syner och inspektioner som räddningsverket förrättar oregelbundet Syner och inspektioner som räddningsverket förrättar eller kan förrätta utöver de periodiska brandsynerna är Särskild brandsyn Särskild brandsyn förrättas i följande objekt: Omsorgs-/vårdanstalter Byggnader för stödboende Objekt där utredningar om utrymningssäkerheten görs Seniorhus Samlings-/affärslokal Inkvarterings- och bespisningsverksamhet samt campingområden (även tillfälliga) Objekt som skyddas som kulturegendom Krävande och till storleken omfattande produktionslokaler och lagerutrymmen Brand- och explosionsfarliga lokaler (anmälningsskyldighet) Lantbruk som fått tillstånd av den lokala miljöcentralen Efterbesiktning Extra brandsyn Granskning av fastigheters räddningsväg 8.2 Tillsyn av kemikalieobjekt Bestämmelser om tillsyn av kemikalieobjekt finns i följande författningar: Lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) Förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) Förordningen om explosiva varor (473/1993) Flytgasförordningen (711/1993) Förordningen om oljeeldningsaggregat (1211/1995)

11 11 Räddningsmyndigheten ska inspektera verksamhetssätten i de produktionsanläggningar som bedriver liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier och att det tekniska genomförandet stämmer överens med kraven. Genom kemikalieförordningar föreskrivs närmare om inspektionernas innehåll, tidsfrister och tidpunkter samt om anmälningar till andra myndigheter och om övrigt praktiskt genomförande av inspektionerna. Inom 3 månader efter ibruktagning o Oljeeldningsaggregat/ temporär installation o Förvaring av olja o Upplagring av flytgas i liten skala o Liten industriell hantering och upplagring av kemikalier Separat o Butikslager och försäljningsställe för fyrverkerier o Granskning av placeringen av en cistern som placeras på ett grundvattenområde o Granskning av oljecisterner som tas ur bruk Räddningsmyndigheterna övervakar säkerheten vid kemikalieobjekt i samband med normala inspektioner samt deltar på begäran i Säkerhets- och kemikalieverkets inspektioner av omfattande kemikalieobjekt. Vid periodiska brandsyner fästs uppmärksamhet i synnerhet vid oljecisterner belägna på grundvattenområden, vare sig de är i användning eller tagna ur bruk, placerade i byggnader eller under marken. 9 Uppföljning Genomförande av tillsynen Genomförd tillsyn jämförs enligt objektklass med inspektionsprocenterna. Effektbedömning Vid bedömning av effekten av tillsynen följer man med hur olycksantalet, olyckstätheten och skador till följd av olyckor i byggnader utvecklas. För detta används i första hand Prontos databaser. Rapportering De som förrättar brandsyner rapporterar om antalet genomförda brandsyner kvartalsvis i samband med den normala rapporteringen om resultatmål.

12 12 10 Resurser Programvara för brandsyner För brandsynerna använder räddningsverket programmet Merlot från CGI. Programmet baserar sig på flera slags databaser, såsom brandsyns-, kommun- byggnads- och byggnadsklassdatabaser. Med programmet kan brandsynen administreras som en helhet från planeringen av arbetet till den mera detaljerade tillsynen. Med hjälp av programmet sparas alla tillsynsuppdrag i databaser. I databaserna sparas uppgifterna enligt varje enskilt objekt. När uppgifterna sparas i databaserna iakttas god förvaltningssed och givna arkiveringsanvisningar. Personresurser Tillsynsarbetet sköts av personer som utsetts till räddningsmyndigheter vid räddningsverket. De objekt som ska synas fördelas som ansvarsobjekt till dessa personer. Tillsynsuppgifterna sköts av: brandchef 1 brandmästare 8 brandinspektör 5 kemikalieinspektör 1 skiftmästare 8 överbrandman 9 brandman 48 Tabell 3. Personresurser som används för förebyggande av olyckor. Resurser för förebyggande av olyckor personer sammanlagt 2014 På heltid 2 2 På deltid 14 5 Arbetsskiften 10 1 Sammanlagt 26 8 årsverken sammanlagt 2014 På heltid: brandinspektörer och övrig personal, vars arbetsbeskrivning inte i någon betydande grad innehåller andra uppgifter än olycksförebyggande arbete, har räknats direkt som årsverken. På deltid: Om det i personens arbetsbeskrivning anges hur mycket av arbetstiden som ska användas för olycksförebyggande arbete (brandsyner, säkerhetsinformation osv.), antecknas det som årsverken. Om så inte är fallet, t.ex. om de olycksförebyggande uppgifterna utgör endast en liten del av arbetsuppgifterna, kan arbetsinsatsen räknas enligt följande

13 13 Brandsyner av andra objekt än bostadshus á 4 h/st. (innehåller även förberedelser och resor m.m.). Ett årsverke är i detta sammanhang h. Arbetstimmar som använts till utbildnings-, rådgivnings- och upplysningstillfällen. I arbetstimmarna ingår förutom själva upplysningstillfället även den tid som gått åt till förberedelser och liknande. Vid behov kan man också uppskatta hur stor arbetsinsats som på årsbasis har använts till handledning av planerare, utlåtanden och dylikt olycksförebyggande arbete. Arbetsskiften: Brandsyner av andra objekt än bostadshus á 4 h/st. Brandsyner av bostadshus á 1 h/st. Arbetstimmar som använts till utbildnings-, rådgivnings- och upplysningstillfällen. I arbetstimmarna ingår förutom själva upplysningen även den tid som gått åt till förberedelser och liknande.

14 14 Bilagor Bilaga A. Bestämning av intervallet mellan brandsynerna för olika syneobjekt Bilaga A1. Principiella intervaller mellan brandsynerna för olika syneobjekt De principiella intervallerna mellan brandsynerna för olika syneobjekt (tabell A1 A6) har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av representanter för räddningsverken. Motiveringarna till intervallerna finns i bilaga A2 och A3. De gråa fälten i tabellen visar rekommenderade kortaste och längsta intervaller. Siffran i det gråa fältet motsvarar det rekommenderade genomsnittliga intervallet. (Det genomsnittliga intervallet fås genom att beräkna medeltalet av intervallerna för alla objekt som hör till gruppen.) Ett objekt kan höra till flera grupper, t.ex. till lagerbyggnader i tabell A4 och till Sevesoobjekt i tabell A6. Utgångspunkten är då den tabell som ger det kortare intervallet. Ändring av intervall i enskilda fall Det genomsnittliga intervallet mellan brandsyner är avsett för ett genomsnittligt objekt. Intervallet för enskilda objekt kan förlängas eller förkortas i förhållande till det rekommenderade genomsnittliga intervallet. Om förhållandena vid ett objekt är bättre än i genomsnitt kan intervallet förlängas, och om förhållandena är sämre än i genomsnitt kan intervallet förkortas. Mängden personalresurser för tillsynsarbetet är inte en grund för att ändra intervallen mellan brandsynerna. Grunden för ändring av intervall kan utgöras av bl.a. följande faktorer: Risktalet enligt en bedömande brandsyn Säkerhetskultur Brister som upptäckts under brandsyner Iakttagande av förelägganden att avhjälpa brister Räddningsplan och uppdatering av den Utbildning och övningar för personal Kvalitetssystem för företagets säkerhet och hur detta har integrerats Utvärdering av egenkontroll Kundens förbindelse (att iaktta förelägganden att avhjälpa brister) Frivillig beredskap över den lagstadgade nivån

15 15 Säkerhetsgranskningar som utförts av andra aktörer Hotade värden och exceptionella risker Objektets omfattning och geometriska komplexitet (operativt sett utmanande objekt, krånglig brandsäkerhetsteknik) För samhället betydelsefulla objekt, objekt som är kritiska för kommunens funktion Bransch och brandfarlighetsklass när det gäller industriell produktion Exceptionellt antal personer Exceptionellt stora kulturella värden och miljövärden Verksamheten i omgivningen, t.ex. vilka objekt som finns kring ett Seveso-objekt Förändrade risker i omgivningen måste också beaktas. Objekt som är belägna i extraordinär miljö (t.ex. objekt där det lagras farliga ämnen och som är belägna på grundvattenområden) Utredning om utrymningssäkerheten och dess iakttagelser, förändringar i verksamhetsmiljön Extraordinär tillgänglighet, brandkårens respons Skedda olyckor eller motsvarande Flera besök av myndigheter, avvikelser, olyckor, nära ögat-situationer vid samma objekt Upprepade falska brandlarm

16 Bilagetabell A1. Principiella intervaller mellan brandsyner för objekt som används året om. 16 Riktgivande intervall mellan brandsyner Byggnadsklassificering 1994 Merlotbrandsyneklass Centralsjukhus, övriga sjukhus 211, ) Hälsocentralernas bäddavdelningar ) Specialbyggnader inom hälsovård, övriga hälsovårdsbyggnader (i bruk endast dagtid) 215, Ålderdomshem, vårdanstalter för utvecklingsstörda 221, 223, , ) Servicehus 21 sprinklade 36 2) osprinklade 12 2) Stödboende och andra motsvarande objekt med utredning om utrymningssäkerheten ) Barn- och skolhem, fängelser, daghem som används dygnet runt 222, 241, 231, 239 fängelser ) barn- och ungdomshem daghem som används dygnet runt Hotell, semester-, vilo- och rekreationshem, övriga byggnader för inkvarteringsanläggningar 121, 123, 129 3, 44, Semesterstugor och andelsbostäder som hyrs ut , ) 96 5) Campingplatser ) Kollektivbostadsbyggnader, övriga kollektivbostadsbyggnader 131, ) Intervallet mellan brandsynerna är kortare, om objektet saknar automatisk släckanläggning 2) Intervallet kan 4) Företagsverksamhet, förmedlingsfirmor 5) Mindre helheter, t.ex.

17 17 preciseras i samband med uppdateringen av utredningen om utrymningssäkerheten (vart tredje år) 3) Öppna fängelser tillsyn och anvisningar per brev? 6) Stjärnklassificeringen styr längden på intervallerna Bilagetabell A2. Principiella intervaller mellan brandsyner för undervisningsbyggnader och daghem. Riktgivande intervall mellan brandsyner Byggnadsklassificering 1994 Merlotbrandsyneklass Daghem färre än 25 platser platser 36 över 100 platser 24 Allmänbildande läroanstalter 511 9, Läroanstalter på mellanstadiet 521 9, Högskolor och forskningsanstalter 531, 532 9, Övriga undervisningsbyggnader, bl.a. folkhögskolor o.dyl. 541, 549 9, 95

18 18 Bilagetabell A3. Principiella intervaller mellan brandsyner för samlings- och affärslokaler. Riktgivande intervall mellan brandsyner Byggnadsklassificering 1994 Merlotbrandsyneklass Affärs- och varuhus, butikshallar, köpcentrum under 400 m 2 111, 112, m 2 111, 112, , 78, 7, m 2 111, 112, 119 7, 71, m 2 eller större 111, 112, 119 7, 71, Restauranger med utskänkningsrättigheter färre än 50 kundplatser kundplatser över 500 kundplatser Matrestauranger 1) 120 Teater- och konsertbyggnader 311, , 101 över 300 platser 12 högst 300 platser 48 Byggnader för bibliotek, museer och utställningshallar 322, 323, Bibliotek och museer Utställningshallar 24 Byggnader för religiösa samfund 341, 342, ) Övriga byggnader för samlingslokaler, såsom förenings- och klubblokalsbyggnader samt idrotts- och motionsbyggnader 331, 351, 352, 353, 354, 359, , 105, 108 Trafikbyggnader 161, 162, 163, 164, 104, 132, flygterminaler och underjordiska trafikstationer övriga trafikbyggnader 3) 162, 163, 164, , 138

19 19 1) Objektet kan ha utskänkningsrättigheter, men verksamheten är främst inriktad på lunch- eller middagsservering 2) Det maximalt tillåtna antalet personer i lokalen kan inverka på längden på intervallet 3) T.ex. underjordiska parkeringar, inte enskilda täckta bilplatser Bilagetabell A4. Principiella intervaller mellan brandsyner för industri- och lagerbyggnader. Riktgivande intervall mellan brandsyner Byggnadsklassificering 1994 Merlotbrandsyneklass Byggnader för energiproduktion 611, 613 under m m 2 eller större 24 Viktiga för infrastrukturen 1) 12 Industrihallar och övriga industribyggnader 691, under m m 2 24 över m 2 12 Industri- och småindustrihus 2) under m m 2 eller större 24 Lagerbyggnader 2) under m 2 711, 712, m 2 711, 712, m 2 eller större 711, 712, ) Även övriga viktiga objekt än sådana som är av betydelse för energiförsörjningen, t.ex. fjärrvärme, vattenförsörjning, naturgas, teleteknik osv. Även SSS-objekt, t.ex. Försörjningsberedskapscentralens säkerhetsupplag osv. 24 2) Brandfarlighetsklassen måste beaktas.

20 20 Bilagetabell A5. Principiella intervall mellan brandsyner för lantbruksbyggnader. Riktgivande intervall mellan brandsyner Byggnadsklassificering 1994 Merlotbrandsyneklass Objektet har miljötillstånd från regionförvaltningsmyndigheterna 811, , 152, 153, 154, 155 Objektet har miljötillstånd från kommunen (nedre gräns) Separata byggnader för spannmålstorkar 1) 891, 892, Övriga byggnader för lantbruksproduktion 2) 893, ) Om objektet inte är en del av verksamhet som omfattas av miljötillstånd från regionförvaltningsmyndigheterna eller kommunen utan t.ex. en bys gemensamma spannmålstork, är utgångsintervallet 36 Utgångsintervallet för en liten spannmålstork som används av en enskild jordbrukare är, användningsgraden gör intervallet kortare eller längre. 2) Intervallen för övriga byggnader för lantbruksproduktion (byggnadsklass 892, 893, 899) bestäms från fall till fall.

21 21 Bilagetabell A6. Principiella intervall mellan brandsyner för övriga byggnader. Riktgivande intervall mellan brandsyner Byggnadsklassificering 1994 Merlotbrandsyneklass Kontor och arbetsplatslokaler Byggnader för brand- och räddningsväsendet 721, 722, 729 Byggnaden hör inte till någon av de övriga grupperna, men är kopplad till en nödcentral 1) 13, 131 Brand- och explosionsfarliga lokaler 182, 18 obemannade bränslestationer, inga byggnader 36 bränslestationer, t.ex. trafikbutiker 24 Seveso-objekt och övriga motsvarande anläggningar för vilka det krävs säkerhetsrapport anläggningar för vilka det krävs handling över säkerhetsprinciper anläggningar för vilka det krävs tillstånd 24 anläggningar för vilka det krävs anmälan 36 kemikaliebangårdar och områden för farliga ämnen i hamnar, logistikcentraler för landtrafiken 2) Torvproduktionsområden 12 Kulturhistorisk byggnad 3) 19 Objektspecifik bedömning Övriga byggnader och objekt Objektspecifik bedömning 1) T.ex. bilhallar utrustade med automatisk brandlarmanläggning 2) Trafiksäkerhetsverket har bestämt intervallet för kemikaliebangårdar. Vid bestämningen av intervallerna för logistikcentraler och terminaler för landtrafiken ska åtminstone beaktas verksamhetens omfattning och eventuella farliga ämnens andel av varugenomströmningen. 3) Vid definitionen av kulturhistoriskt viktiga objekt utnyttjas Museiverkets Haag-lista från 2012 över landets viktiga objekt. 4) T.ex. gruvor, underjordiskt byggande

22 22