Kulturmiljöutredning inför vindpark Galtryggen

Transkript

1 Kulturmiljöutredning inför vindpark Galtryggen Alster socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2009:50 Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 1

2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Värmlands Museum

3 Kulturmiljöutredning inför vindpark Galtryggen - Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län Dnr Hans Olsson & Mattias Libeck Enheten för kulturmiljö Värmlands Museum

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Inledning... 5 Områdesbeskrivning... 5 Syfte... 7 Fältinventering... 7 Metod... 7 Inventeringsresultat... 8 Analys och diskussion kring utredningsområdets kulturhistoria Kulturvärdenas inverkan på planeringen Resultat Sammanfattning Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Dokumentationsmaterial Objektbeskrivningar Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 4

5 Inledning Personal från Värmlands Museum har utfört en kulturmiljöutredning i skogsområdet öster om sjön Alstern i Karlstads kommun. Utredningen föranleddes av företaget Greenextremes planer på att bygga vindkraftverk i området. Utredningen utfördes under november månad Beställare av utredningen var Greenextreme. Figur 1. Topografiska kartan i skala 1: med utredningsområdet markerat med rött. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Områdesbeskrivning Utredningsområdet består av ett skogsbevuxet höjdparti öster om sjön Alstern. Skogspartiet, idag i hög grad bestående av ungskog, består också till stora delar av våtmarker i form av mossar. I terrängen finns även inslag av bergspartier, främst företrädd av Galtryggen. I området förekommer även en del mindre höjdpartier. Området utgör utmarksområde till ett antal historiskt kända gårdar i Alsterdalen. Genom området löper också den gamla landsvägen vilken på två platser markeras av milstolpar. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 5

6 Figur 2. Ekonomisk karta med utredningsområde, föreslagna verksplatser och vägar samt riksintresseområde för kulturmiljövård. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 6

7 Utredningsområdet angränsar i väster till Riksintresseområdet K 18 Alsterdalen. Ur Riksintressets värdetext framgår att Alsterdalen med kulturlandskap och bebyggelse representerar ett stycke värmländsk herrgårdskultur med dess anknytningar till litteratur och bruksrörelse. Vidare sägs att dalgångens natur, odlingslandskap, kyrkby- och jordbruksbebyggelse, ortnamn etc utgör sammantaget den miljöbakgrund mot vilken Frödings diktarskap avtecknar sig (Områden av riksintresse för kulturminnesvård). Syfte Kulturmiljöutredningen syftade till att: Utföra en okulär inventering av området och utifrån den och tidigare kända fakta beskriva förutsättningarna för vindkraftparken med utgångspunkt utifrån kulturmiljön. Utreda hur känslig kulturmiljön är för de förändringar av landskapsbilden som vindkraftparken kan komma att innebära. Detta inkluderar att utvärdera hur Riksintresset Alsterdalen påverkas av den planerade vindkraftparken. Se vilka byggnader inom området som har ett kulturhistoriskt värde Identifiera arkeologiska objekt i form av fornar och övriga kulturhistoriska ar. Fältinventering Metod Innan fältarbetet påbörjades gjordes en genomgång av befintliga register och Värmlands Museums topografiska arkiv. Dessutom studerades äldre Lantmäteriakter och den så kallade Hembygdskartan ( års ekonomiska karta) samt 1960-talets ekonomiska karta. Fältarbetet utfördes av två arkeologer och en byggnadsantikvarie från Värmlands Museum. Vid inventeringen återbesöktes några av Riksantikvarieämbetet registrerade ar. Dessutom granskades Skog och historias ar. Dokumentationen genomfördes genom upprättandet av beskrivningar utifrån Riksantikvarieämbetets mall och genom digital fotodokumentation. Påträffade objekt registrerades med GPS och handdator i rikets koordinatnät RT90 2,5 gon V. För att förstå de planerade vindkraftverkens inverkan på upplevelsen av det angränsande kulturlandskapet gjordes en översiktlig inventering av befintlig bebyggelse längs landsvägen i Alsterdalen, från Alsters hembygdsgård i norr till Gunneruds herrgård i söder. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 7

8 Inventeringsresultat Vid inventeringen framkom 18 ar varav tre utgör fasta fornar. De fasta fornarna utgörs av en förhistorisk grav (objekt 2) och två övergivna gränsrösen (objekt 7 och 15). De senare återfinns i en gräns på 1782 års karta över Gunnerud men är sedan länge övergivna. De övriga arna utgörs av 9 kolbottnar (objekt 1, 3,5-6, 9-12 och 16), en koja (objekt 4), två gränsmarkeringar (objekt 13-14), en stenansamling (objekt 8), en lägenhetsbebyggelse/torp (objekt 17) och ett mindre stenbrott (objekt 18). De fasta fornarna är skyddade enligt kulturminneslagen och ingrepp i fast forn med tillhörande fornsområde kräver tillstånd enligt 2 kap 12 enligt kulturminneslagen. Storleken på fornens fornsområde varierar beroende på vilken typ av forn det rör sig om och storleken på området beslutas av Länsstyrelsen. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 8

9 Figur 3 & 4. Ovan: Gränsmärket objekt 7. Foto D Svalfors, Greenextreme. Nedan: Vy söderut vid Alster hembygdsgård. Objekt Typ Pdop Antikvarisk bedömning 1 Kolbotten 1,91 Övrig kulturhistorisk 2 Stensättning 1,3 Fast forn 3 Kolbotten 1,18 Övrig kulturhistorisk 4 Koj 2,16 Övrig kulturhistorisk 5 Kolbotten 1,17 Övrig kulturhistorisk 6 Kolbotten 1,17 Övrig kulturhistorisk 7 Gränsmärke 1,26 Fast forn 8 Stenansamling 1,67 Övrig kulturhistorisk 9 Kolbotten 1,26 Övrig kulturhistorisk 10 Kolbotten 1,5 Övrig kulturhistorisk 11 Kolbotten 1,5 Övrig kulturhistorisk 12 Kolbotten 1,34 Övrig kulturhistorisk 13 Gränsmärke 1,25 Övrig kulturhistorisk 14 Gränsmärke 1,41 Övrig kulturhistorisk Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 9

10 15 Gränsmärke 1,69 Fast forn 16 Kolbotten 1,91 Övrig kulturhistorisk 17 Lägenhetsbebyggelse/torp 1,82 Övrig kulturhistorisk 18 Brott/täkt 1,35 Övrig kulturhistorisk Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 10

11 Figur 5. Översiktskarta med utredningsområde, riksintresseområde, planerade vindkraftverk med tillhörande vägar nypåträffade objekt samt objekt enligt FMIS. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Vid den arkeologiska inventeringen påträffades femton övriga kulturhistoriska ar. En del av dessa beskriver på ett bra och tydligt sätt områdets kulturhistoria och fungerar som goda representanter för utredningsområdets kulturhistoriska utveckling. De övriga kulturhistoriska arna/objekten är som sådana inte skyddade av kulturminneslagen men Värmlands Museum anser emellertid att flertalet av dessa har ett Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 11

12 bevarandevärde. För att avgöra vilka ar som kan vara särskilt bevarandevärda kan arna värderas utifrån kriterier såsom upplevelse- och kunskapsvärden. Upplevelsevärden: Hur objekten uppfattas i landskapet, deras tydlighet och förmåga att förmedla. Kunskapsvärden: Objektens förmåga att bidra till en samlad bild över områdets kulturhistoriska utveckling. Nedan följer en tabell över påträffade övriga kulturhistoriska ar och deras samlade förmåga att tillhandahålla upplevelser och kunskaper. ID Objektstyp Samlat värde 1. Kolbotten Mellan 3. Kolbotten Mellan 4. Koj Låg 5. Kolbotten Mellan 6. Kolbotten Mellan 8. Stensamling Mellan 9. Kolbotten Mellan 10. Kolbotten Mellan 11. Kolbotten Mellan 12. Kolbotten Mellan 13. Gränsmärke Låg 14. Gränsmärke Hög 16. Kolbotten Mellan 17. Lägenhetsbebyggelse/torp Mellan 18. Brott/täkt Låg *Pdop-värdet beskriver medelfelet vid inmätningen. Värdet bör vara så lågt som möjligt men kan sägas vara godkänt för registrering i fornminnesregistret om det understiger 7,0. Bebyggelsen i det angränsande riksintresseområdet, Alsterdalen (kyrkbyn exkluderad), utgörs av både större gårdar, torp och villafastigheter, utspridda i det hävdade jordbrukslandskapet. Särskilt framträdande är gårdarna Sätter, Öjering, Byn och Gunnerud, vilka samtliga har ett betydande kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Gunnerud utgör här den mest utpräglade och också tillgängliga kulturmiljön med traditionell herrgårdsbyggnad och ett stort antal komplementbyggnader av olika slag. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 12

13 Figur 6. Gården Sätter i Alsterdalen. De planerade vindkraftverken är tänkta att placeras på höjden bakom. Foto: Mattias Libeck, Värmlands Museum. Analys och diskussion kring utredningsområdets kulturhistoria Utredningsområdet har i historisk tid utgjort utmarksområde till sex historiskt kända gårdar i Alsterdalen. Gårdarna är, från norr till söder, Sätter (1581), Öjering (1540), Mosserud (1540), Backa (1540), Byn (1540) och Gunnerud (1582). Denna bebyggelse har dock inte varit den första. De äldsta kända fynden i anslutning till utredningsområdet utgörs av en trindyxa och en spetsnackig yxa hittade vid Gunnerud (RAÄ 93) och en skafthålsyxa som hittades på talet i närheten av Mosserud (RAÄ 45). Trindyxan kan dateras till äldre stenåldern medan de andra yxorna tillhör neolitikum. I utredningsområdet och strax utanför det samma återfinns flera förhistoriska gravar i form av små stensättningar. Genom sin karaktär kan gravarna dateras till äldre järnåldern, omkring 2000 år gamla. Den samtida bebyggelsen antas ha legat nere i dalgången. I dalgången, vid Sätter och Nybacka finns också rester av förhistoriska gravar samt uppgifter om nu förstörda gravar (RAÄ 43, 142 och 169.) Genom utredningsområdet går den gamla landsvägen. Längs vägen återfinns två milstolpar, båda sannolikt från Vägens sträckning har i princip varit den samma åtminstone sedan slutet av 1700-talet. På vägens södra sida, i utredningsområdets sydöstra del återfinns Galgberget. Namnet som antyder att en avrättningsplats, återfinns bland annat på års ekonomiska karta. Några fler uppgifter om platsen har inte erhållits. Områdets natur som utmark speglas på flera sätt. Det tydligaste vittnesmålet är de nio kolbottnar som påträffats. Kolning har varit en vanlig syssla i delar av Värmland och kan ha Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 13

14 varit ett sätt att dryga ut inkomsterna. Kanske har detta kol kommit till användning vid Gunneruds bruk? Noterbart är att de påträffade kolbottnarna är större än vanligt och att flera av dem verkar varit återanvända då mindre kolbottnar finns placerade ovanpå de större. Om mossarna och myrarnas värde som slåtterplatser vittnar namnet Slåttermyren som återfinns på 1964 års karta. Att utmarkerna varit viktiga i olika sammanhang kan också de tydliga gränsmarkeringarna mellan de olika gårdarna vittna om. Särskilt tydligt är det numera övergivna gränsröset objekt 15. Det angränsande riksintresseområdet är präglat både av jordbruk och järnhantering. Alsterdalen är också nära förknippat med Gustaf Frödings författarskap, i flera dikter finns referenser till olika platser, gårdar och människor i dalen. Själv föddes han år 1860 på Alsters herrgård vid Vänern. På Gunnerud levde Frödings farmor och här vistades han ofta sommartid. Mangårdsbyggnaden är en traditionell bruksherrgård, uppförd Järnbruksrörelsen på Gunnerud varade från 1628 till Vid Byns gård bodde Gustaf Fröding under åren , sedan hans föräldrar tvingats lämna Alsters herrgård. I dikten Strövtåg i hembygden berör han den år 1872 nedbrunna mangårdsbyggnaden liksom den norr om gården belägna dungen. I samma dikt skriver han om skogen öster om Byn: Här är stigen trängre, här är vildskog, här går sagans vallgång vild och lös här är stenen kastad av ett bergtroll mot en kristmunk lång i hedenhös här är Vargens gård av ris och stenrös, här ljöd Vargens tjutröst gäll och dolsk här satt Ulva lilla, Vargens dotter, ludenbarmad, vanvettögd och trolsk. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 14

15 Figur 7. Mangårdsbyggnaden på Byn, uppförd vid 1900-talets början. Gården stod i många år utan mangårdsbyggnad, efter att den tidigare brunnit ner Foto: Mattias Libeck, Värmlands Museum, Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 15

16 Figur 8. Gunneruds herrgård sedd från norr. Foto: Mattias Libeck, Värmlands Museum. I det angränsande riksintresseområdet är miljön vid Gunnerud särkskilt intressant ur ett bebyggelsehistoriskt perspektiv. Här finns ett stort antal bevarade och delvis restaurerade byggnader av högt kulturhistoriskt värde, som tillsammans bildar en mycket värdefull kulturmiljö. Området är också det mest tillgängliga då landsvägen passerar igenom. Kulturvärdenas inverkan på planeringen Vid inventeringen påträffades inga ar på eller i direkt anslutning till någon av de planerade verksplatserna. Däremot påträffades flera ar längs de vägar som planeras leda fram till verksplatserna. Längs vägen till verksplatserna 4 och 7 hittades en kolbotten (objekt 3) omkring 13 meter från den planerade vägen. Längs samma väg hittades även ett spismursröse till en enkel koja (objekt 4). Denna ligger cirka 19 meter från den planerade vägen. Lämningarna bör inte utgöra några hinder om vägdragningen följer den planerade sträckan och på så sätt inte hamnar för nära dessa objekt. Längs vägen till verksplats 6 påträffades en kolbotten (objekt 1) och ett övergivet gränsröse (objekt 15). Kolbottnen ligger omkring 23 meter från den planerade vägen vilket inte borde utgöra några hinder. Gränsröset ligger cirka 48 meter från den planerade vägen och inte heller i detta fall bör några hinder föreligga. Då gränsröset utgör fast forn är det viktigt att uppmärksamma att det är Länsstyrelsen som avgör hur nära fornen som vägbygget får ske. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 16

17 Det är ur kulturmiljösynpunkt viktigt att den gamla landsvägen som löper genom skogen inte blir föremål för några förändringar som medföljer breddning eller uträtning av kurvor. Vägen som sådan är en viktig del i upplevelsen av landskapet och dess sträckning kan följas flera hundra år bakåt i tiden. Resultat Den planerade vindkraftparken vid Galtryggen kommer så vitt Värmlands Museum kan bedöma, inte att påverka riksintresseområdet Alsterdalen direkt. De verksplatser som ligger närmast gränsen för riksintresseområdet ligger drygt 500 meter från östra gränsen för riksintresseområdet. Det rör sig om två kraftverk som ligger så nära den gränsen. De andra ligger längre bort. Inga av de föreslagna verksplatserna kommer i konflikt med några arkeologiska ar eller specifika kulturmiljöer. På några platser kommer föreslagna vägar att komma nära arkeologiska objekt. Med mindre justeringar bör vägarna kunna anläggas lite längre från de påträffade arna så att arna inte riskerar att skadas eller att deras närmsta omgivningar ändras alltför radikalt. I ett fall (objekt 15) kan den planerade vägen komma att hamna inom fornsområdet för det påträffade gränsröset. Hur stort fornsområde som gäller just för denna forn beslutar Länsstyrelsen om. Därför måste Länsstyrelsen kontaktas i denna fråga. Figur 9. Fotomontage med vindkraftverk synliga från Byn. Fotomontage av Daniel Svalfors, Greenextreme. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 17

18 Vindkraftverkens placering i skogsmarken på höjdpartiet öster om Alsterdalen, samt att den totala höjden på kraftverken är 150 meter, kommer att göra att vindkraftverken kommer att synas på håll. Särskilt tydligt kan detta bli om man reser längs vägen från Alsters kyrka och söderut. Enligt de fotomontage museet har erhållit kommer vindkraftverken också att synas från gården Byn (se figur 9). Går man utanför själva riksintresseområdet visar fotomontaget i figur 10 hur vindkraftverken kan komma att se ut från Edsgatan på andra sidan sjön Alstern. Figur 10. Fotomontage över de planerade vindkraftverken sedda ifrån Edsgatan. Fotomontage av Daniel Svalfors, Greenextreme. Trots att vindkraftverken kommer att få en visuell påverkan på Riksintresseområdet gör Värmlands Museum bedömningen att blickfånget i landskapet fortfarande kommer att vara kulturmiljön längs sjön Alstern och inte höjdpartiet strax utanför dalgången. Ett sätt att minska den visuella påverkan på kulturmiljön i riksintresseområdet skulle förslagsvis vara att man samlar vindkraftverken till ett relativt begränsat område. Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att låta verksplats 10 utgå då detta verk ligger en bit ifrån de andra och på så sätt förlänger den linje på vilka kraftverken syns på håll. Sett ur ett historiskt perspektiv har utredningsområdet utgjort en utmark från vilket människorna erhållit alltifrån ved, kol, sten till hö. Ur det perspektivet skulle man kunna se vindkraftverken som en fortsättning på ett sådant markanvändande, uttag av energi ur skogsmarken. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 18

19 Sammanfattning Personal från Värmlands Museum har utfört en kulturmiljöutredning i skogsområdet öster om Alsterdalen, ett utpekat Riksintresseområde för kulturmiljövården. I skogsområdet planeras tio vindkraftverk där de som ligger närmast gränser för riksintresseområdet ligger omkring 500 meter från det samma. Värmlands Museum bedömer att riksintresseområdet inte kommer att påverkas direkt av de föreslagna vindkraftverken. Däremot kommer vindkraftverken att påverka riksintresseområdet visuellt. Museet gör ändå bedömningen att man även fortsättningsvis kommer att ha dalgången och dess kulturmiljö i blickfånget, snarare än vindkraftverken i områdets utkant. För att minimera påverkan skulle man förslagsvis kunna låta vindkraftverk 10 utgå för att på så sätt samla vindkraftverken på en mindre yta och därmed minska det synliga intrycket från riksintresseområdet. Värmlands Museum har heller inte funnit att några fornar, övriga kulturhistoriska ar eller miljöer kommer att påverkas av planerna direkt. Däremot kan några av de planerade vägarna komma att beröra några objekt. Med mindre justeringar av vägarnas dragningar kan dessa objekt undvikas. Referenser Områden av riksintresse för kulturminnesvård. Bilaga till huvudrapport Länsstyrelsen i Värmlands län. 1988:11 (3). Ortnamnen i Värmlands län Del XII. Uppsala Rosell, Erland, Värmländsk medeltid i ortnamnsperspektiv. Karlstad Rosenblad, Ingvald, Alsterdalen och Karlstad i Gustaf Frödings diktning. Karlstad. Ekonomiska kartan Hembygdskartan års ekonomiska karta. Blad 161. LMS akt R1-22:1.Avmätning över Gunnerud Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 19

20 Tekniska och administrativa uppgifter Värmlands Museums diarienummer: Beställare: Greenextreme, Vara. Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Karlstad. Socken: Alster. Ekonomiskt kartblad: 10D8f. Utredningsperiod: Arkeologisk personal: Hans Olsson (ansvarig) och Björn Wallbom. Byggnadsantikvarie: Mattias Libeck. Inmätning: Handdator med GPS i koordinatsystem RT90 2,5 gon V. Dokumentationsmaterial Digitala fotografier och beskrivningar över påträffade objekt. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 20

21 Figur11. Översiktskarta med utredningsområde, riksintresseområde, planerade vindkraftverk med tillhörande vägar nypåträffade objekt samt objekt enligt FMIS. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 21

22 Objektbeskrivningar Objekt 1. Kolbotten, 16 meter i diameter och 0,3 meter hög. Terräng: Moränmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 2. Stensättning, stenfylld, närmast rund, 2m eter i diameter och 0,1 meter hög. Fyllning av 0,2-0,8 meter stora stenar (mestadels 0,2-0,3 meter stora). Enstaka stenar utrasade i norr. Terräng: Krön av mindre bergsrygg mellan myrar. Skogsmark (hugge). Objekt 3. Kolbotten, 15 meter i diameter och 0,3 meter hög. Terräng: Svagt s-sluttande moränmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 4. Koja med spismursröse. Av kojan syns spismursröset, 2 meter i diameter och 0,3 meter hög. Spismursröset består av 0,2-0,4 meter stora stenar samt tegel. Sannolikt sentida koja. Terräng: Hällmark. Skogsmark (Barrskog). Objekt 5. Kolbotten, 14 meter i diameter och 0,3 meter hög. Terräng: Moränmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 6. Kolbotten, 14 meter i diameter och 0,3 meter hög. Terräng: Moränmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 7. Gränsmärke, bestående av en gränssten, 0,5 meter hög, 0,5 meter bred och 0,1 meter tjock. Stenen är uppallad av ett femtontal stenar, 0,2-0,5 meter stora. Terräng: Mindre bergsrygg. Skogsmark (barrskog). Objekt 8. Stenansamling. På bergsklacken finns ett tiotal stenar, 0,2-0,6 meter stora, spridda på en 2x2 meter stor yta. Stenansamlingen påminner inte om en förhistorisk grav och inte heller om en Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 22

23 gränsmarkering. Möjligen kan stenarna ha att göra med den avrättningsplats som enligt namnet Galgberget kan ha legat här. RAÄs inprickning (RAÄ 158) ligger knappt 200 meter bort men den inprickningen är endast gjord utifrån äldre kartmaterial och inga fysiska ar. Terräng: Hällmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 9. Kolbotten, 15 meter i diameter och 0,4 meter hög. Ovanpå är en mindre kolbotten, 8 meter i diameter och 0,3 meter hög. Terräng: Svagt sluttande moränmark nära mosse. Skogsmark (barrskog). Objekt 10. Kolbotten, 10 meter i diameter och 0,3 meter hög. Överkörd av skogsmaskin och delvis övertäckt med hyggesavfall. Terräng: Flack moränmark nära bäck. Skogsmark (blandskog). Objekt 11. Kolbotten, 13 meter i diameter och 0,4 meter hög. Möjligen är en mindre kolbotten ovanpå, 8 meter i diameter. Terräng: Flack moränmark nära bäck. Skogsmark (blandskog). Objekt 12. Kolbotten, 13 meter i diameter och 0,5 meter hög. I östra delen är en mindre kolbotten ovanpå, 8 meter i diameter och 0,3 meter hög. Terräng: Mot söder svagt sluttande moränmark. Skogsmark (blandskog). Objekt 13. Gränssten, 0,4 meter hög, 0,15 meter bred och 0,15 meter tjock. Vitmålad. Står i dagens gräns. Terräng: Stening terräng. Skogsmark (barrskog). Objekt 14. Gränsröse, 1x1 meter och 0,2 meter hög. Bestående av 0,2-0,4 meter stora stenar. Mittsten, 0,5 meter hög, 0,5 meter bred och 0,25 meter tjock. På stenens södra sida är en inhuggen fyrkant. I norr är en visarsten. Gränsröset står i dagens gräns. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 23

24 Terräng: Stenig moränmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 15. Gränsröse, 2,3x2 meter (N-S) och 0,4 meter högt. Bestående av 0,2-0,6 meter stora stenar. Kallmurad i fyra varv. Beväxt med granar. Terräng: Småkuperad moränmark vid sankmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 16. Kolbotten, 16 meter i diameter och 0,3 meter hög. Terräng: Flack terräng. Skogsmark (barrskog). Objekt 17. Lägenhetsbebyggelse, bestående av husgrund, 7x5 meter (N-S). I husgrunden är ett spismursröse, 3 meter i diameter och 0,4 meter högt. Enligt skylt från Hembygdsföreningen hetter torpet Murtorpet. Tidigare SKS Terräng: Bergsklack i småkuperad moränmark. Skogsmark (barrskog). Objekt 18. Brott, 2x2 meter. I bergets norra sida syns fem borrhål, 10 cm djupa och 2 cm diam. Terräng: Väst-sluttande moränmark. Skogsmark (barrskog). RAÄ 44. Milstolpe, av cement, 1.3 m h, m br (N-S) och m tj. Profilerat överstycke med krona inristad.inskription på V sidan:af/1/mil/1767kallmurat postament av sten, 1.7x1.7 m och 1.0 m h.enligt 1962 års inventering är milstolpen en cementerad kopia. Tidigare stod enligt Zernander en 2 m h milstolpe på platsen medinskriptionen:ae/1 MIL/I.A.H/1767. RAÄ 59. Milstolpe, avslagen, m h, 0.43 m br (N-S) och m tj. Postament av sten, kallmurat, 1.6x1.4 m st (ÖSÖ-VNV) och0.5 m h. Vid 1962 år inventering var milstolpen ännu intakt, medföljande inskrift på V sidan:1/4/mil. RAÄ 136. Myr med namn. Enligt markägaren, Riksmyren, dikade Frödingsfarfar ut Riksmyren på 1800-talet. Då han var en rik man fick den utdikade myren namnet Riksmyren. Albin Zernander omtalar samma tradition. RAÄ ) Stensättningsliknande bildning, närmast rund, 1 m diam och0.1 m h, med en fyllning av, m st, övermossade stenar.naturlig stenansamling i svacka i berghäll.16 m (N-S) om nr 1 är:2) Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 24

25 Stensättningsliknande bildning, rund, 2.5 m diam och 0.1 m h, meden fyllning av, m st, övermossade stenar.17 m SV om nr 2 är:3) Stensättningsliknande bildning, rund, 2 m diam och 0.1 m h, meden fyllning av, m st, övermossade stenar. RAÄ ) Stensättningsliknande, närmast rund, 1.2 m diam och0.15 m h, delvis övermossade av m st stenar. Troligen gammaleldstad.30 m NNÖ om 1 är:2) Stensättningsliknande bildning, oval, 2x1 m st (N-S) och 0.1 mh,med en fyllning av, m st, delvis övermossade stenar.eventuellt gammal gränsmarkering.2 m N om nr 2 är:3) Stensättning, rund, 2 m diam och 0.1 m h, med en fyllning av, m st, delvis övermossade stenar. RAÄ 151. ) Stensättning, närmast rund, 3 m diam och 0.1 m h. Delvis övermossad fyllning av, m st stenar. I VNV kanten är en 0.7 m st liggande, flat, sten.15 m SSV om nr 1 är:2) Stensättning, (?), oregelbunden, 2x1 m (N-S) och m h. Delvis övermossad fyllning av, m st stenar. Kan vara rest efter stensättning. Belägna på hällmark. RAÄ 152. Stensättning, oregelbunden, 4x2 m (Ö-V) och 0.1 m h. Delvis övermossad med gles fyllning av m st stenar. Helt utrasad mot V. Belägen på hällmark. RAÄ ) Stensättningsliknande bildning, närmast rund, 1 m diam och 0.1 m h. Övermossad med fyllning av m st stenar. Belägen i svacka mellan lossbrutna stenhällar.2 m NÖ om nr 1 är:2) Stensättninglsiknande bildning, närmast rund, 1 m diam och 0.1m h. Övermossad med fyllning av m st stenar. RAÄ 155. Stensättningsliknande bildning, närmast rund, 3 m diam och 0.1 mh. Övermossad av m st stenar. Stenreveln fortsätter 6 m mot NÖ. RAÄ 157. Stensättning, rund, 2.5 m diam och 0.1 m h. Delvis övermossad fyllning av m st stenar. RAÄ 158. Plats med namn, bestående av en bergrygg (NÖ-SV). Galgberget enligt äldre kartmaterial. Ingen känd tradition i bygden. RAÄ 168. Högliknandebildningar, inom ett 130x30-40 m st (V-Ö) område finns8 högliknande bildningar, koncentrerade till Ö respektive V. Högarna är 3-5 m diam och m h. Högarna är naturbildningar. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 25

26 RAÄ 178. Stensättningningsliknande, sentida eldstad, 2 m diam och m h av m st stenar. Stenarna i mitten är lagda på en kolbädd.1 m NNV om ovanstående är ytterligare en mindre eldstad. I anslutning till eldstäderna är spridda, m st, stenar. Möjligen rest efter helt raserad stensättning.6 m NNV om eldstaden är en oregelbunden, gles stensamling, 2 m diam av m st stenar. Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 26

27 Kulturmiljöutredning inför vindkraftpark Galtryggen 27