Kulturmiljöutredning vid Hajom. Holmedals och Töcksmarks socknar, Årjängs, Kommun, Värmlands län 2009:

Transkript

1 1 Kulturmiljöutredning vid Hajom Holmedals och Töcksmarks socknar, Årjängs, Kommun, Värmlands län 2009:

2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Hemsida: Värmlands Museum

3 Kulturmiljöutredning vid Hajom Holmedals och Töcksmarks socknar, Årjängs kommun, Värmlands län Dnr Mattias Libeck och Hans Olsson Enheten för kulturmiljö Värmlands Museum 3

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Områdesbeskrivning och historik 5 Arkeologisk inventering 7 Byggnadsinventering 11 Landskapsanalys 12 Utredningens resultat 13 Sammanfattning 18 Referenser 19 Tekniska och administrativa uppgifter 19 Dokumentationsmaterial 19 Bilaga Objektlista arkeologi 20 4

5 Inledning Personal från Värmlands Museum har utfört en kulturmiljöutredning i närheten av Hajom i Holmedals och Töcksmarks socknar i Årjängs kommun. Utredningen utfördes inför en fördjupad översiktsplan över området inom vilket man planerar att anlägga en så kallad Logistikpark. Beställare var WSP Samhällsbyggnad och Årjängs kommun. Utredningen utfördes under juni och augusti Figur 1. Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Områdesbeskrivning och historik Utredningsområdet är beläget på gränsen mellan Holmedals och Töcksmarks socknar, ett skogsområde mellan sjöarna Holmedalssjön och Stora Le. Skogsområdet innehåller ett relativt stort antal mindre mossar, några mindre tjärnar och flera bergspartier. Större delen av utredningsområdet utgörs av en utmark tillhörande gården Hajom. Även delar av Hajoms inägomark ingår i utredningsområdet. Norra delen av utmarksområdet tillhör den närliggande fastigheten Leverbyn. Även här finns en mindre del inägomark, denna tillhörande torpet Skålerud. I historiskt källmaterial omnämns Hajom första gången 1564 men platsen omnämns i jordeboken först Då som skattetorp som var nyupptaget i skog och mark (Ortnamnen i Värmlands län). Hajom finns kartlagd första gången från 1642 men på denna karta återfinns endast inägorna. Utmarken kartlades första gången år

6 På denna karta finns även den så kallade Hajomsätern inritad. Platsen, som då hette Zättra var ett torp (LMV akt R33-10:3). Namnet Zättra antyder att torpet ursprungligen kan ha varit en säter (fäbod) tillhörande Hajom. Enligt års karta fanns två gårdar på Hajomsätern. Genom skogen gick stigar som förband dessa med gårdarna Hajom och Skålerud. Längs stigen mellan Hajom och Hajomsätern finns tre offerkast (RAÄ 30-32). Det finns inga kända berättelser kring dessa offerkast vilket annars är vanligt. Oftast brukar det finnas historier kring något speciellt som hänt på platser som dessa, exempelvis att någon dött på platsen. Att det finns tre offerkast så nära varandra är mycket ovanligt. Förekomsten av tre offerkast torde också vittna om att stigen varit mycket frekvent använd. Skålerud är från början en utjord under gården Leverbyn. Uppgifterna om att platsen utgjort en utjord kan vara en indikation på att det funnits en gård här innan Skålerud men att denna ödelagts. Utjordar och ödegårdar är vanliga i denna del av Värmland. På 1642 års karta över Leverbyn finns dock inga indikationer på ödegård varför teorin om Skålerud är osäker. Skålerud finns omnämnt i historiska källor första gången 1568, då som skattetorp (Ortnamnen i Värmlands län). Vid Hajom finns Hajoms skans (RAÄ 7). Skansen anlades 1718 som en del i krigsförberedelserna inför fälttåget mot Norge samma år. Skansen uppfördes som en försvarsskans åt de militära förråd som förlades på platsen inför fälttåget (von Scholutz 1984,s.74f). På hösten 1718 förlades 300 man och lättare artilleri till skansen men redan året därpå utrymdes den (Hillgren, red. 1989, s.228). En viktig anledning för placeringen av skansen på denna plats torde ha varit landsvägen, föregångaren till dagens E18. Vägens ålder är okänd och den kan inte spåras tillbaka till 1642 års karta. Sannolikt har den därför tillkommit mellan 1642 och På års karta ser man att vägen ersatts med en ny väg som i princip har samma sträckning som dagens E18. Den gamla vägen fanns dock kvar strax norr om den gamla vilket den gör än i dag. Beträffande förhistoriska ar så utgör de ett mycket litet inslag i utredningsområdet. Röset RAÄ 27 är den enda kända en och är av en typ som bör kunna dateras till slutet av yngre bronsåldern eller järnålderns början. 6

7 Arkeologisk inventering Den arkeologiska inventeringen skedde inom ett omkring 3x2 kilometer stort område. Inom detta område ligger den plats där den planerade logistikparken skall byggas. Inventeringen har således skett inom ett större område än där själva byggnationen planeras (se karta sidan 5). Metod Innan fältarbetet påbörjades gjordes en genomgång av befintliga register, ortnamnsböcker, hembygdsböcker och Värmlands Museums topografiska arkiv. Dessutom studerades äldre Lantmäteriakter, den så kallade Hembygdskartan ( års ekonomiska karta) och 1960-talets ekonomiska karta. Fältarbetet utfördes av tre arkeologer från Värmlands Museum. Dokumentationen utfördes med beskrivningar utifrån Riksantikvarieämbetets mall och genom digital fotodokumentation. Påträffade objekt registrerades med GPS och handdator. Samtliga objekt har granskats av Hans Olsson som har platsledarkompetens hos Riksantikvarieämbetet. Vid inventeringen besöktes även registreringar utförda av Skogsstyrelsen (SKS). Nya bedömningar och beskrivningar utfördes på de två objekt som ligger inom utredningsområdet. Figur 2. Exempel på gränsmarkering med högt värde. Gränsröse mellan Holmedals och Töcksmarks socknar (objekt 60). Foto Hans Olsson. 7

8 Inventeringsresultat Vid den nu genomförda inventeringen påträffades inte mindre än 77 objekt. Den allra största delen av dessa, 67 stycken, utgörs av olika slags gränsmarkeringar. Två av dessa utgör fast forn. Vid inventeringen hittades dessutom skärpningar (obj 21), två kolbottnar och en kolarkoja (obj 43-45), tre skåren/jaktvärn (obj 47, 49 och 63), två husgrunder (obj 65 och 66) samt ett boplatsläge (obj 77). Husgrunderna har tidigare registrerats av Skogsstyrelsen. Boplatsläget motiveras av att platsen ligger i en svag västsluttning i sandjord ner mot en bäck. På platsen påträffades även en skärvsten, ett tecken på att man brukat eldstäder på platsen. I sammanhanget kan även nämnas den relativa närheten till gravröset RAÄ 27. Från andra platser i länet känner vi till att gravrösen kan ligga flera hundra meter från de samtida boplatserna. I det här fallet är det omkring 200 meter mellan gravröset och det utpekade boplatsläget. Figur 3. Objekt 47, Skåre/jaktvärn. Foto av Ellinor Forssell. Vid inventeringen besiktigades även den stig som tidigare gått mellan Hajom och Hajomsätern. Stigen har på senare år antagit formen av en skogsväg, en skogsväg som nu till delar är sönderkörd av skogsmaskiner. Dock går det att följa vägens sträckning relativt bra genom området. I närheten av Hajomsätern har stigen kvar mer av sin mer ursprungliga form av stig. 8

9 Ett besök gjordes även på Hajomsätern för att se om äldre ar kunde iakttas. Några sådana kunde inte spåras då platsen är bebyggd. Vid inventeringen kunde även konstateras att den gamla landsvägen, nordöst om dagens E18, har kvar stora delar av sin äldre sträckning och att vägen är välbevarad och ett gott exempel på äldre tiders vägar. Figur4. Ekonomiska kartan med objekt ur FMIS samt nypåträffade objekt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/

10 Figur 5. Delar av den äldre landsvägen, nordöst om E18. I bakgrunden skymtar Hajom och Hajoms skans. Foto av Hans Olsson. 10

11 Byggnadsinventering Den byggnadsantikvariska inventeringen och analysen utgör i denna utredning endast en mindre del på grund av bebyggelsens blygsamma omfattning i det aktuella utredningsområdet. Den befintliga bebyggelsen berörs därtill endast indirekt av de förändringar i landskapet som planeras. Metod Innan fältarbetet påbörjades gjordes en genomgång av relevant litteratur och Värmlands Museums topografiska arkiv. Dessutom studerades äldre Lantmäteriakter, den så kallade Hembygdskartan ( års ekonomiska karta) och 1960-talets ekonomiska karta. Fältarbetet utfördes av en byggnadsantikvarie från Värmlands Museum. Inventeringsresultat Bebyggelsen i utredningsområdet ligger samlad vid dels Skålerud, dels Hajom. Byggnaderna är av varierande ålder men huvudsakligen av agrar karaktär. Dagens bebyggelsemönster följer i stora drag bebyggelsens utbredning vid 1800-talets slut. Runt Hajom skans finns ett flertal, äldre välbevarade byggnader som enskilt utgör t intressanta objekt. Här står bland annat den så kallade kommendantbostaden, Hajom 1:57, som enligt uppgift uppfördes i början av talet (Holmedal under 1900-talet, 1998, sid 165) Bebyggelsen runtom Hajom skans bildar en t och upplevelsemässigt spännande miljö, viktig att värna om. Figur 6. Den så kallade kommendantbostaden vid Hajom skans. Byggnaden har en bevarad, äldre karaktär bortsett från det ur ett antikvariskt perspektiv mindre lämpliga men väl så funktionella plegeltaket. Foto: Mattias Libeck. 11

12 Landskapsanalys Utredningsområdet utgörs till allra största delen av skogsmark som innehåller en betydande andel berg och sankmark. Delar av skogsmarken har nyligen slutavverkats medan den allra största delen är skogsbeväxt. I denna utmark, till allra största delen tillhörande hemmanet Hajom, återfinns ett mycket stort antal olika gränsmärken varav drygt 20 kan spåras tillbaks till 1799 års karta. Ytterligare gränser har tillkommit under 1800-talet och fram till 1960-talet varefter ett antal gränser utgått. Påträffade ar kan, tillsammans med namn som återfinns på kartan, vittna om områdets betydelse för utmarksbruk och jakt. Redan på 1799 års karta återfinner man namn som Lomtjärn och Orremossen. Bilden av jaktmark förstärks genom fynden av tre skåren/jaktvärn (objekten 47, 49 och 63). Lämningar efter utmarksbruk är också de två kolbottnar och den kolarkoja som påträffats vid inventeringen (objekten 43-45). Lämningarna utgör i sig en mindre miljö då de ligger samlade inom en mindre yta. I västra utkanten av utredningsområdet ligger Hajomsätern. Platsen är först omnämnd 1799, då som torpet Zättra. Som namnet antyder kan torpet ursprungligen varit en säter som sedan omvandlats till fastboende, först som torp och senare som gårdar. På den så kallade Hembygdskartan återfinns stigar i skogen varav en gick mellan Hajom och Hajomsätern. Längs stigen finns också de tre offerkast som var kända sedan tidigare (RAÄ 30-32). Stigen har på senare tid omvandlats till en mindre skogsväg, en väg som återfinns på 1960-talets karta och som ännu till delar är synlig. Vägen norr och parallellt med E18 är den gamla vägen mellan Hajom och Skålerud och vidare västerut. Vägen kan i kartmaterial spåras tillbaks till 1799 men är sannolikt äldre. Redan på Hembygdskartan finns den nuvarande vägen, E18, inritad även om den justerats något sedan dess. I utredningsområdets östra del återfinns gården Hajom med tillhörande odlingslandskap. Det öppna landskapet är till stora delar det samma som man återfinner på 1642 års karta över Hajom. På den tiden fanns bara en gård på platsen och andelen åkermark var förhållandevis liten. Norr om gården fanns även en humlegård. Figur 7. Bebyggelsen runt Hajom skans sett från sydväst. Foto: Mattias Libeck 12

13 Utredningens resultat Sammanfattande resultat Värmlands Museums bedömning är att den planerade logistikparken inte behöver innebära stor negativ påverkan på kulturmiljön i området. Området utgörs till största delen av skogsbeväxt utmark med mycket sankmarker och berg. Inom utredningsområdet har visserligen påträffats ett stort antal ar men flertalet av dessa är inte av sådant slag att de kan klassas som fornar eller objekt med högt bevarandevärde. Till denna allmänna beskrivning kommer dock undantag vilka presenteras nedan. Bygget av logistikparken kan få negativ visuell inverkan på området sett från Hajom och sett från E18 om man kommer österifrån. Det öppna kulturlandskapet kring Hajom är utpekat i Länsstyrelsen program Ditt Värmland, en uppfattning som Värmlands Museum delar. Därför är det av vikt hur exempelvis tillfartsvägar till logistikparken byggs så att dessa inte inkräktar på det öppna kulturlandskapet. Vid den arkeologiska inventeringen påträffades inte mindre än 77 nya objekt. Större delen av dessa utgörs av gränsmärken i befintliga gränser. I några fall finns gränsmärken i gränser som inte existerar idag eller på 1960-talet. Dessa betraktas därför som fasta fornar (obj 13 och 38). Några av gränsmarkeringarna bedöms ha stort värde. Figur 8. Delar av den forna stigen mellan Hajom och Hajomsätern. Foto av Hans Olsson. 13

14 Figur 9. Mangårdsbyggnaden på fastigheten Hajom 1:57. Foto: Mattias Libeck. Den stig som gått mellan Hajom och Hajomsätern, och som ursprungligen kan ha varit en säterstig, har på senare år omvandlats till en skogsväg. Detta kan bland annat studeras redan på 1960-talets karta. Idag är delar av vägen sönderkörd, bland annat på grund av skogsbruket. Närmast Hajomsätern, och strax utanför utredningsområdet, har stigen mer karaktären av sin ursprungliga form. Vid bygge av logistikparken kommer stigen att försvinna till stora delar vilket kommer att göra att kopplingen mellan offerkasten och stigen kommer att försvinna. Dock är denna koppling redan idag störd eftersom stigen är kraftigt skadad av skogsmaskiner i detta område och knappt är skönjbar. Särskilda kulturmiljöer och objekt Vid inventeringen påträffades ett stort antal övriga a ar. En del av dessa beskriver på ett bra och tydligt sätt områdets kulturhistoria och fungerar som goda representanter för utredningsområdets a utveckling. De övriga a arna/objekten är sådana som inte är skyddade av Kulturminneslagen. Trots detta anser Värmlands Museum att det stora flertalet av dessa har ett bevarandevärde. För att avgöra vilka ar som kan vara särskilt bevarandevärda kan arna värderas utifrån kriterier såsom upplevelsevärden och kunskapsvärden. 14

15 Upplevelsevärden: Hur objekten uppfattas i landskapet, deras tydlighet och förmåga att förmedla Kunskapsvärden: Objektets förmåga att bidra till en samlad bild över områdets a utveckling. Nedan följer en tabell över påträffade ar och deras samlade förmåga att tillhandahålla upplevelser och kunskaper. Objekt Objektstyp Samlat värde 1 Gränsmärke Mellan 2 Gränsmärke Mellan 3 Gränsmärke Låg 4 Gränsmärke Mellan 5 Gränsmärke Mellan 6 Gränsmärke Hög 7 Gränsmärke Hög 8 Gränsmärke Mellan 9 Gränsmärke Låg 10 Gränsmärke Hög 11 Gränsmärke Låg 12 Gränsmärke Låg 13 Gränsmärke Fast forn 14 Gränsmärke Låg 15 Gränsmärke Låg 16 Gränsmärke Låg 17 Gränsmärke Mellan 18 Gränsmärke Hög 19 Gränsmärke Mellan 20 Gränsmärke Låg 21 Skärpning Mellan 22 Gränsmärke Hög 23 Gränsmärke Låg 24 Gränsmärke Mellan 25 Gränsmärke Låg 26 Gränsmärke Låg 27 Gränsmärke Låg 28 Gränsmärke Låg 29 Gränsmärke Låg 30 Gränsmärke Låg 31 Gränsmärke Hög 32 Gränsmärke Låg 15

16 33 Gränsmärke Hög 34 Gränsmärke Låg 35 Gränsmärke Låg 36 Gränsmärke Låg 37 Gränsmärke Låg 38 Gränsmärke Fast forn 39 Gränsmärke Låg 40 Gränsmärke Hög 41 Gränsmärke Låg 42 Gränsmärke Hög 43 Kolbotten Hög 44 Kolarkoja Hög 45 Kolbotten Hög 46 Gränsmärke Mellan 47 Skåre/jaktvärn Hög 48 Gränsmärke Låg 49 Skåre/jaktvärn Hög 50 Gränsmärke Mellan 51 Gränsmärke Mellan 52 Gränsmärke Låg 53 Gränsmärke Hög 54 Gränsmärke Låg 55 Gränsmärke Låg 56 Gränsmärke Låg 57 Gränsmärke Låg 58 Gränsmärke Låg 59 Gränsmärke Låg 60 Gränsmärke Hög 61 Gränsmärke Låg 62 Gränsmärke Låg 63 Skåre/jaktvärn Hög 64 Gränsmärke Låg 65 Husgrund, historisk Mellan 66 Husgrund, historisk Mellan 67 Gränsmärke Låg 68 Gränsmärke Låg 69 Gränsmärke Låg 70 Gränsmärke Hög 71 Gränsmärke Låg 72 Gränsmärke Låg 73 Gränsmärke Låg 74 Gränsmärke Hög 16

17 75 Gränsmärke Låg 76 Gränsmärke Mellan 77 Boplatsläge - Särskilt värdefulla objekt utgör de skåren/jaktvärn som påträffats (obj 47, 49 och 63). Dels därför att detta är en ovanlig styp generellt sett i Värmland, och dels därför att de vittnar om områdets användning i historik tid. Bland särskilt bevarandevärda objekt återfinns även de gränsmärken som bedömts ha ett högt samlat värde. Bland dessa kan nämnas objekt 60 som ligger i sockengränsen mellan Holmedals och Töcksmarks socknar. En värdefull miljö utgör även platsen för kolbottnarna och kolarkojan. Dessa utgör en egen liten miljö och även dessa ar vittnar om områdets användning. Den äldre vägsträckningen mellan Hajom och Skålerud, nordöst om E18, utgör även den en värdefull kulturmiljö som bör bevaras. Vägens sträckning kan åtminstone spåras tillbaks till 1799 års karta men sannolikt är vägen äldre än så. Bebyggelsen runtom Hajom skans ingår i en samlad, väl avgränsad, t värdefull miljö. Här finns ett flertal enskilda byggnader med stora a och miljöskapande värden vilket förutsätter ett varsamt förhållningssätt vid ändringar av enskilda byggnader liksom förändringar i dess närmiljö för att dessa värden inte skall gå förlorade. Äldre befintliga byggnader bör vårdas med traditionella material och metoder och eventuell nybyggnation anpassas så att den smälter väl in i miljön. Figur 10. Spår i landskapet efter Hajoms skans. Foto: Mattias Libeck. 17

18 Kulturvärdenas inverkan på planeringen Den planerade logistikparken kan komma att få negativ visuellt påverkan på kulturmiljön kring Hajom skans. Därför anser Värmlands Museum att det är viktigt att logistikparken, och planerade tillfartsvägar, planeras och byggs på ett sådant sätt att denna påverkan minimeras. Exempelvis bör vägar till logistikparken inte anläggas i direkt anslutning till den öppna kulturmiljön vid Hajom. Man skulle också kunna tänka sig att man låter skogen vara kvar i ett område mellan logistikparken och den öppna miljön/alternativt plantera träd för att skapa en ridå däremellan. Inom området för den planerade logistikparken återfinns 13 objekt varav samtliga, utom ett, utgörs av gränsmärken. Sex av objekten ligger i gränsen för den planerade logistikparken. Utav de 13 objekten bedöms 8 ha lågt samlat värde (se sidan 15). Tre har mellanvärde och ett objekt utgör fast forn (objekt 13). För objekt 13 krävs Länsstyrelsens tillstånd för förändring av fornen. Exempelvis har varje forn ett fornsområde, ett skyddsområde vars storlek avgörs av Länsstyrelsen, vilket innebär att samråd med Länsstyrelsen krävs inför exploatering av fornarnas närområden. Det boplatsläge som markerats söder om Skålerud och E18 (obj 77) innebär att Länsstyrelsen kan komma att fatta beslut om särskild arkeologisk utredning om exploatering planeras i området. Sammanfattning På uppdrag av WSP samhällsbyggnad och Årjängs kommun har Värmlands Museum utfört en kulturmiljöutredning vid Hajom i Holmedals och Töcksmarks socknar i Årjängs kommun. Vid den arkeologiska inventeringen påträffades 77 objekt varav de flesta utgörs av gränsmarkeringar. Två av objekten klassas som fasta fornar och därutöver bedöms sammanlagt 19 objekt ha ett högt värde. Värmlands Museum gör bedömningen att den planerade logistikparken inte behöver få alltför stor negativ påverkan på kulturmiljön, dock under förutsättning att man planerar och bygger på ett sådant sätt att kulturmiljön kring Hajom inte påverkas negativt på ett visuellt sätt. Detta innebär bland annat att tillfartsvägar till logistikparken planeras på ett sådant sätt att den öppna kulturmiljön kring Hajom inte påverkas faktiskt eller visuellt. 18

19 Referenser Arvidsson, Kia Holmedal under 1900-talet. Karlstad. Ekonomiska kartan Hembygdskartan års ekonomiska karta. Blad 153. Hillgren, Anders (red) Ditt Värmland. Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar. Länsstyrelsen i Värmlands län. Karlstad. LMV akt R33-10:R4:26. Geometriska kartan över Hajom LMV akt R33-10:1. Storskifte på inägor över Hajom LMV akt R33-10:3. Storskifte på skog/skogsmark över Hajom LMV akt R33-17:1. Storskifte på inägor över Leverbyn Ortnamnen i Värmlands län Del IX. Lund. von Schoultz, Gösta Värmländsk historia. Värnamo. Tekniska och administrativa uppgifter Värmlands Museums diarienummer: Beställare: WSP samhällsbyggnad och Årjängs kommun. Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Årjäng. Socken: Holmedal och Töcksmark. Ekonomiskt kartblad: 11B0f och 11B0g. Undersökningsperiod: Arkeologisk personal: Ellinor Forssell, Hans Olsson (ansvarig) och Björn Wallbom. Byggnadsantikvarie: Mattias Libeck. Inmätning: Handgps. Dokumentationsmaterial Mätfiler och digitala fotografier. 19

20 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 1 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , ,17 Gränssten, 1,2 h, 0,3 m br,0,07 tj. lutar åt V. Uppallad av 9 m st stenar 0,2 0,5 m st.. 1,72 Gränsröse, 1,1x1 m (ÖSÖ VNV), 0,2 m h. 20 tal stenar 0.1 0,6 m.. ANTIKVARISK BEDÖMNING 3 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 4 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 5 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 6 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 7 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 8 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 9 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , , , , , , , , , , , , ,17 Gränssten, 0,5x0,3x0,05 m (Ö V), uppallad av 7 stenar, 0,15 0,3 m st. 1,22 Gränssten, 0,7x0,5x0,05 m (Ö V), uppallad av 15 tal stenar, 0,2 0,6 m st. 1,28 Gränssten, 0,6x0,3x0,06 m (Ö V). 1,18 Gränssten, 0,65x0,35x0,06 m (Ö V). Uppallad av 10 tal stenar 0,3 0,5 m st stenar 1,24 Gränssten, 0,5x0,25x0,06 m (Ö V). Uppallad av 10 tal stenar 0,3 0,5 m st stenar 1,2 Gränssten, 0,5x0,35x0,08 m (Ö V). Uppallad av 20 tal stenar 0,2 0,4 m st stenar 1,19 Gränssten, 0,3x0,35x0,05 m (Ö V). Uppallad av 5 tal stenar 0,15 0,3 m st stenar Bergsklack Bergsklack 10 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , 1,25 Gränssten, Bergsklack 20

21 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 11 Gränsmärke Skogsmark Barrskog ,85x0,4x0,1 m (Ö V). Uppallad av 10 tal stenar 0,2 0,6 m st stenar , , ,17 Gränssten, 0,3x0,4x0,05 m (Ö V). Uppallad av 4 tal stenar 0,3 0,4 m st stenar Bergsklack ANTIKVARISK BEDÖMNING 12 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 13 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 14 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 15 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 16 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 17 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 18 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , , , , , , , , , , , , ,2 Gränssten, 0,4x0,7x0,1 m (Ö V). Uppallad av 6 tal stenar 0,15 0,4 m st stenar 2,22 Gränssten, 0,4x0,6x0,05 m (Ö V). Uppallad av 7 tal stenar 0,3 0,5 m st stenar 1,21 Gränssten, 0,5x0,35x0,04 m (Ö V). 2,5 m Ö om är stenpackning, 6 st 0,2 0,6 m st stenar 1,69 Gränssten, 0,4x0,3x0,1 m (Ö V). Uppallad av 10 tal stenar tng, 0,15 0,6 m st stenar 1,22 Gränsröse, 0,8x0,7 m (N S), 10 tal stenar, 0,15 0,6 m st stenar 1,2 Gränssten, 0,7x0,4x0,15 m (Ö V), uppallad av 20 tal stenar, 0,2 0,5 m st stenar 1,06 Gränssten, 0,7x0,3x0,05 m (Ö Bergsklack Bergsklack Bergsklack Bergsrygg Bergsrygg Bergsrygg Bergsrygg. Postmentlikn Fast forn 21

22 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 19 Gränsmärke Skogsmark Barrskog 20 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , , V), uppallad av 20 tal stenar, 0,2 0,54 m st stenar 1,39 Gränssten, 0,9x0,2x0,08 m (Ö V), uppallad av 7 tal stenar, 0,35 0,64 m st stenar ande packning Bergsrygg 1,78 Gränsröse 0,7 m Bergsrygg diam och0,4 m h av, 0,2 0,4 m st stenar ANTIKVARISK BEDÖMNING 21 Skärpning Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , , , , ,5 Skärpning, 4x2 m (Ö V), 1 m dj, vattenfyllt,0,4 m. 6 m V om är skrotstensvarp, 4 m NÖ om ovan är, skärpning, 2x1,5 (Ö V) och 1 m dj. Ö sluttande bergsrygg 1,68 Gränsröse, 1,6x1,6,0,9 m h av 0,2 00,7 m st stenar. Visarsten 0,5 m h, 0,4x0,005 m tj (ÖNÖ VSV). 1,81 Gränssten, 0,4x0,3x0,13 m tj (ÖNÖ VSV). Uppallad av 15 tal stenar 0,15 0,6 m st 1,88 Gränssten, 0,8x0,35x0,08 m tj (ÖNÖ VSV). Uppallad av 10 tal stenar 0,3 0,4 m st 1,18 Gränssten, 0,6x0,25x0,1 m tj (ÖNÖ VSV). Uppallad av 8 tal stenar 0,15 0,5 m 22

23 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 26 Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , , , st 1,18 Gränssten, 0,5x0,4x0,04 m tj (ÖNÖ VSV). Uppallad av 6 tal stenar 0,1 0,4 m st 1,27 Gränssten, 0,35x0,2x0,07 m tj (ÖNÖ VSV). Uppallad av7 tal stenar 0,15 0,4 m st ANTIKVARISK BEDÖMNING 28 Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , , , , , ,5 Gränssten, 0,7x0,2x0,17 m tj (ÖNÖ VSV). Uppallad av 4 tal stenar 0,2 0,4 m st 1,14 Gränssten, 0,5x0,25x0,05 m tj (ÖNÖ VSV). 1,31 Gränsröse, 0,6x0,6 och 0,2 m h av 0,2 0,4 m st stenar 1,72 Gränssten, 0,9x0,4x0,15 m (Ö V). Uppallad av 10 tal stenar 0,25 0,5 m st stenar 1,79 Gränssten, 0,55x0,2x0,15 m (Ö V). Uppallad av 5 tal stenar 0,2 0,4 m st stenar 1,61 Gränssten, 1,3x0,65x0,19 m (Ö V). Uppallad av 6 tal stenar 0,2 0,6 m st stenar Flack moränmark Bergsrygg Bergsklack Flack moränmark 34 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , 2,52 Gränssten 23

24 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 35 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , ,45x0,3x0,15 m (Ö V). Utrasade stenar, 3 stenar, mot N, 0,15 0,35 m st stenar , , , ,25 Gränssten, 0,6 diam och 0,35 h av 0,3 0,5 m st stenar 1,36 Gränssten, 0,25x0,2x0,2 m (Ö V). Utrasade stenar, 4 stenar, 0,15 0,25 m st stenar 1,9 Gränssten, 0,45x0,3x0,06 m (Ö V). Uppallad av, 5 stenar, 0,3 m st stenar ANTIKVARISK BEDÖMNING 38 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , , , , ,99 Gränssten, 0,45x0,25x0,05 m (NNÖ SSV). Uppallad av, 4 stenar, 0,15 0,4 m st stenar 1,2 Gränssten, 0,4x0,5x0,05 m (Ö V). Uppallad av, 4 stenar, 0,2 0,4 m st stenar 2,51 Gränssten, 2x1,3 m (Ö V) och 0,6 m h av 0,2 0,6 m st stenar. 3 st visarstenar, 0,3 m h. 2,49 Gränssten, 0,4x0,3x0,2 m (Ö V). Uppallad av, 7 stenar, 0,15 0,3 m st stenar 2,71 Gränsröse, 1,6 m diam och 0,2 m h av 0,2 0,5 m st Flack moränmark Flack moränmark Fast forn 24

25 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 43 Kolningsanläg gning 44 Kolningsanläg gning 45 Kolningsanläg gning Skogsmark Barrskog , Skogsmark Barrskog , Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , , , , , stenar. Visarsten 0,3x0,5x0,1, (N S). 1,31 Kolbotten, 11 m diam och 0,3 m h. Ö sluttande bergsrygg 2,06 Kolarkoja, 4x3 m (Ö V), och 0,2 m h. spismursröse, 1,5x1 (Ö V) och 0,3 m h av 0,3 0,4 m st stenar Ö sluttande bergsrygg 1,19 Kolbotten, 11 m diam och 0,4 m h. 2,13 Gränsröse, 0,9 m diam och 0,2 m h av 0,2 0,4 m st stenar. Visarsten, 0,2x0,2x0,15 m Ö sluttande bergsrygg N sluttande moränmark ANTIKVARISK BEDÖMNING 47 Skåre/jaktvär n Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Skåre/jaktvär n Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , , , , , , ,65 Skåre, 2,3x1,3 (NÖ SV) mot Ö, av 0,3 0,5 m st stenar kallmurade i 2 lager Bergsrygg 1,67 Gränssten, 0,3x0,25x0,15 m [Ö V]. Uppallad av, 5 stenar, 0,15 0,35 m st stenar Svag bergsrygg 1,66 Skåre, 2,5x1,4 (NÖ SV) mot V, av 0,3 0,7 m st stenar kallmurade i 2 lager Bergsrygg 2,11 Gränsröse, 1,6 m Småkuperad diam m och 0,3 m h moränmark av 0,2 0,4 m st stenar. Visarsten, 0,3x0,2x0,15 m (Ö V). 2,06 Gränssten, 0,4x0,5x0,08 m (N S). Uppallad av, 8 stenar, 0,15 0,35 m 25

26 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 52 Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , , , , , , , , , , st stenar 2,14 Gränssten, 0,5x0,3x0,1 m (N S). Uppallad av, 6 stenar, 0,1 0,3 m st stenar 2,2 Gränsröse, 1,4 m diam och 0,5 m h av 0,3 0,5 m st stenar. Visarsten 0,6x0,45x0,05, (Ö V). 1,22 Gränssten, 0,6x0,35x0,07 m (NÖ SV). Uppallad av 7 tal stenar 0,2 0,4 m st stenar 1,25 Gränssten, 0,4x0,5x0,04 m (Ö V). Uppallad av 5 tal stenar 0,2 0,4 m st stenar S sluttande moränmark 1,65 Gränsröse, 1x0,5 m S sluttande (Ö V) och 0,3 m h moränmark av 10 tal stenar 0,1 0,5 m st stenar. 2,51 Gränsröse, 1x0,8 m S sluttande (Ö V) och 0,4 m h bergshöjd av 10 tal stenar 0,2 0,4 m st stenar. 1,35 Gränssten, 0,5x0,3x0,1 m (Ö V). Uppallad av 5 tal stenar 0,2 0,7 m st stenar 2,2 Gränssten, 0,4x0,35x0,1 m (Ö V). Uppallad av 10 tal stenar 0,1 0,3 m st stenar 2,3 Gränsröse, 1,1x1,2 m (Ö V) och 0,9 m h av 0,4 0,6 m st stenar. Visarsten 0,35x0,2x0,1 (Ö V). Bergsrygg ANTIKVARISK BEDÖMNING 26

27 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 61 Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Skåre/jaktvär n Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Husgrund, historisk 66 Husgrund, historisk Skogsmark Blandskog , Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , , , , , , , , , , ,36 Gränssten, 0,5x0,3x0,05 m (Ö V). Uppallad av 20 tal stenar 0,3 0,4 m st stenar 1,52 Gränssten, 0,4x0,4x0,05 m (Ö V). Uppallad av 7 tal stenar 0,2 0,4 m st stenar 1,39 Skåre, 4,6x2,6 (Ö V), mot S, av 0,2 0,8 m st stenar kallmurade i 1 2 lager 3,19 Gränsröse, 1 m diam och 0,3 m h av 0,2 0,5 m st stenar. Visarsten, 0,2x0,2x0,1 m h (NNV SSÖ). 2,03 Husgrund, 4x3 m (N S), i NÖ är spismursröse, 1,8x1,8 m och 0,6 m h av 0,3 0,5 m st stenar 1,16 Husgrund, 5x4 m (Ö V) spismursröse i NÖ, 2x2 m och 0,5 m h, tegel. I V är källare 1,73 Gränssten, 0,5x0,3x0,02 m tj (Ö V). Uppallad av 7 tal stenar 0,15 0,4 m st Ö sluttande moränmark Bergsrygg Bergsrygg ANTIKVARISK BEDÖMNING Bergsrygg. Beväxt med 3 björkar och 2 tallar Mindre bergsrygg Beväxt med lövträd 1,46 Gränssten, 0,6x0,4x0,3 m tj (Ö V). Upallad av 2 tal stenar 0,2 0,3 m st 1,43 Gränssten, 0,6x0,4x0,2 m tj [0 v], uppallad av 4 tal stenar 0,2 0,6 m st Moränmark 70 Gränsmärke Skogsmark Blandskog , , 1,49 Gränssten, Mindre 27

28 OBJEKTLISTA ID# OBJEKT MARKSLAG SKOGSTYP Y X PDOP BESKRIVNING TERRÄNG 71 Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , x0,3x0,15 m tj (Ö V). Uppallad av 4 tal stenar 0,3 1 m st , , , , bergsrygg 1,7 Gränssten, Mindre 0,7x0,5x0,2 m tj (Ö bergsrygg V). 1,74 Gränssten, 0,3x0,3x008 m tj (Ö V). Uppallad av 4 m st stenar. Övermossade. 1,67 Gränssten 0,4x0,2x007 m tj (Ö V). Uppallad av 5 stenar, 0,2 0,4 m st. 1,4 Gränssten, 0,4x0,65x006 m tj (Ö V). Uppallad av 15 tal stenar, 0,15 1 m st stenar Mindre bergsrygg Mindre bergsrygg Mindre bergsrygg ANTIKVARISK BEDÖMNING 75 Gränsmärke Skogsmark Barrskog , Gränsmärke Skogsmark Blandskog , Boplatsläge Åkermark , , ,71 Gränssten, 0,5x0,3x005 m tj (Ö V). Uppallad av 15 tal stenar, 0,15 4 m st stenar 1,19 Gränssten, 0,7x0,2x006 m tj (Ö V). Uppallad av 10 tal stenar, 0,2 0,5 m st stenar Ö sluttande bergsrygg N sluttande bergsrygg RAÄ 7. Skansanläggning, 170 m l (NNÖ-SSV), m br. Skansen, vars front vetter mot V är åt detta håll utbyggd med 2 bastioner. Intill och utanför dessa är en vallgrav, intill 7 m br och 1.5 m dj. Bastionernas höjd är m. RAÄ 27. Röse, 7 m i diam och 0.5 m h. Stenarna är i allmänhet mst. Flera stenar är skarpkantade. I ÖNÖ kanten är en häll, 0.7 m l, 0.2 m h ovan markytan och 0.1 m tj. I rösets Ö del är en häll, 0.7ml, 0.5 m br och 0.1 m tj. I ytskiktet är smärre 28

29 gropar. Bevuxen i kanten med en björk. I kanten är en tall samt lövbuskar. RAÄ 30. Offerkast, närmast runt, 2 m i diam och 0.3 m h bestående av m st stenar. Ovanpå röset ligger pinnar och kvistar. RAÄ 31. Offerkast, närmast runt, 1.5 m i diam och 0.3 m h bestående av m st stenar. Ovanpå röset ligger pinnar och kvistar. RAÄ 32. Offerkast, närmast runt, 1.5 m i diam och 0.3 m h bestående av i allmänhet m st stenar. Ovanpå röset ligger pinnar och kvistar By-/gårdstomt, ca 50x40 m (Ö-V). Enligt 1642 års karta var Hajomsgård belägen inom det markerade området var tomten bebyggd. Äldsta belägg, RAÄ 159. Torp, ca 60x60 m (N-S). Enligt 1775 års karta låg torpet Skålerud under Leverbyn inom det markerade området var tomten bebyggd. Äldsta belägg, Minnessten, 0.6 m l, 0.6 m br vid basen och 0.4 m br på kortsidan.på stenen finns följande inskrift: I 51 \ 3 komp \ 9/2-1/

30 30