LYGNERSVIDER VINDKRAFT I. Sätila socken, Marks kommun Västra Götalands län. Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1

Transkript

1 VINDKRAFT I LYGNERSVIDER Sätila socken, Marks kommun Västra Götalands län Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2428 Samuel Björklund

2 Omslagsbild. Äspebäcken i sydvästra delen av utredningsområdet. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 VINDKRAFT I LYGNERSVIDER Sätila socken, Marks kommun, Västra Götalands län Samuel Björklund Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Arkeologikonsult har genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering vid Lygnersvider, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. Övriga kulturhistoriska lämningar i form av tre vägbankar, två (sand)täkter och en torvtäkt påträffades. Lämningarnas kunskaps- och upplevelsevärden är låga och inga åtgärder behöver vidtas om de berörs av anläggandet av vindkraftparken. Åmål Bengtsfors Ed Strömstad Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Färgelanda Lidköping Munkedal Kungshamn Uddevalla Lysekil Vänersborg Grästorp Trollhättan Henån Vara Lilla Edet Stenungsund Götene Skara Falköping Nossebro Herrljunga Skärhamn Vårgårda Kungälv Öckerö Nödinge Göteborg Alingsås Lerum Bollebygd Borås Ulricehamn Mölnlycke Lygnersvider Kinna 4 Svenljunga Tranemo Töreboda Karlsborg Tibro Skövde Hjo Tidaholm

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Syfte...7 Avgränsning... 8 Metod och genomförande... 8 Landskapets karaktär och kulturhistoria Topografi Fornlämningsbild Lygnersvider Resultat Slutsats Referenser Litteratur Kartor Länkar Tekniska och administrativa uppgifter

6 6

7 Inledning På uppdrag av Johanna Ottosson, Triventus Consulting AB, har Arkeologikonsult genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering vid Lygnersvider, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län (figur 1 och 2). Utredningen kompletterar en inledande kulturhistorisk förstudie/arkeologisk utredning som tidigare genomförts av Arkeologikonsult (Hed Jakobsson 2009). Syfte Utredningen motsvarar en särskild arkeologisk utredning, etapp 1 (enligt KML 1088:950). Syftet har varit att lokalisera, beskriva och kartlägga fornlämningar och kulturhistoriska lämningar som är synliga ovan mark, liksom ytor och terränglägen som kan antas rymma lämningar som inte är synliga ovan mark (t.ex. boplatser). N km Figur 1. Utredningsområdet markerat på Röda kartan. Skala 1:

8 N km Figur 2. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1: Avgränsning Utredningsområdets totala yta är 4,75 km 2. Inom området finns dock ett antal naturmiljöintressen och buffertområden dit vindkraftverken inte kommer att förläggas. Dessa områden inventerades inte med undantag för ytor belägna inom m från mittlinjen av befintliga vägar (figur 3). Den inventerade ytan uppgår till 2,9 km 2. Metod och genomförande Då en fullständig skrivbordsstudie genomfördes i den inledande förstudien/utredningen användes det excerperade materialet i den föreliggande utredningen, där endast en begränsad kart- och litteraturstudie genomfördes. Fältinventeringen innebar en noggrann okulär besiktning av utredningsområdet med varierande ambitionsnivå beroende på terrängens karaktär och fornlämningsindikationer. Påträffade lämningar beskrevs skriftligen och mättes in med GPS eller markerades på kartor om satellittäckning saknades. 8

9 N m Kulturhistoriska lämningar Totalt utredningsområde Undantagna områden Figur 3. Utredningsområdet markerat på Fastighetskartan. Skala 1:

10 Landskapets karaktär och kulturhistoria Topografi Utredningsområdet är beläget mellan 90 och 140 m.ö.h. på en kuperad högplatå som genomkorsas av sprickdalar i nordöst-sydvästlig riktning. Sprickdalarna är fyllda av mossar, kärr, bäckar och enstaka tjärnar. Övriga ytor består av ett tunt moräntäcke på berggrunden av granit som ofta går i dagen. Med undantag för mossmarkerna är området bevuxet av barrskog som brukas i ett storskaligt skogsbruk. Området genomkorsas av ett glest nät av mindre brukningsvägar av varierande kvalité. De utgår från en större skogsväg mellan Sätila och Ubbhult som går genom områdets nordöstra del. Vid Rävamossen ligger en skjutbana vars två byggnader utgör den enda bebyggelsen inom området. Fornlämningsbild Inga fornlämningar är kända sedan tidigare inom utredningsområdet. Den vanligaste lämningskategorin i fornminnesregistret för Sätila socken är lösfynd av föremål i flinta och stenyxor som kan dateras till både mesolitikum och neolitikum (dvs. både äldre och yngre stenålder). Lösfynden har i första hand påträffats i Storåns dalgång men även på högre belägen odlingsmark, bl.a. vid Grimmered och Ekberga, väster respektive sydöst om utredningsområdet. På Stora Öresjöns strand vid Grönenabb, strax norr om utredningsområdet, har flinta, kvarts och en härd påträffats vilket indikerar en stenåldersboplats. Enstaka stensättningar, högar och resta stenar från järnåldern och möjligen bronsåldern ligger i Storåns dalgång och vid sjön Lygnern. Enligt SGU drog sig inlandsisen tillbaka från området för mellan och år sedan. Strandlinjenivåerna låg inledningsvis på höjder motsvarande utredningsområdet men sjönk snabbt och låg på betydligt lägre nivåer redan för år sedan. Möjligheterna att påträffa strandnära boplatser är därmed låg. För en bredare översikt av närområdets förhistoria hänvisas till Hed Jakobsson Lygnersvider Lygnersvider är en av de 40 allmänningsskogar som nämns i Västgötalagens additament ca Efterleden i namnet (Lygnisuiðær) är det fornsvenska ordet vidher skog och förleden syftar på sjön Lygnern 10

11 N m (Ortnamnen i Älvsborgs län 1916) fastslog Älvsborgs läns kungliga skogskommission att allmänningsskogen med detta namn i Västgötalagens additament motsvarades av ett utmarksområde i Sätila socken. Kommissionens arbete ledde till att ytterligare skogsområden i socknen kom att räknas till Sätilaskogen (Hill 1999). Figur 4. Utredningsområdet markerat på kartan över Sätila socken från Skala 1: Äldre uppgifter tyder på att timmer från Sätilaskogen inte bara användes för husbehov i trakten utan även exporterades, särskilt till det skoglösa Halland (Eriksson 1986). Timmerflottar sattes ihop och transporterades över den långsträckta Lygnern från Sätila i ena änden till Fjärås i den andra. Skogen i trakten uppges ha varit svårt skövlad på 1800-talet, särskilt vid Lygnern (Hill 1999). Frånvaron av vägar och bebyggelse samt avståndet till Lygnern innebar sannolikt att utredningsområdet inte hörde till de värst drabbade delarna. 11

12 Figur 5. Detaljkarta, Ö delen av utredningsområdet med påträffade kulturhistoriska lämningar. Skala 1: N m Kulturhistoriska lämningar Totalt utredningsområde Undantagna områden Figur 6. Tabell över påträffade lämningar. Nr Typ Beskrivning Antikvarisk bedömning 1 Brott/täkt Täkt, oregelbunden, 10x10 m och 0,5-1,5 m dj. NÖ-sluttande sandig moränmark. Skogsmark, tallskog. Bel 30 m SV vägkorsning. 2 Färdväg Vägbank, 210 m l (NNÖ-SSV) och 4 m br. Avgränsad av 0,8 m br och intill 0,25 m dj diken på båda sidor. Sandig morän samt torvmark i flack NÖ-sluttning. Skogsmark, tallskog. Avgränsas i N och S av vägar. 3 Färdväg Vägbank, 35 m l (ÖNÖ-VSV), 3 m br och intill 0,2 m h. Avgränsas i V av väg och i Ö av vattendrag. Torvmark i svacka. Skogsmark, blandskog. 4 Brott/täkt Täkt, 15x10 m (NV-SÖ) och intill 2,5 m dj. 5-6 skrotstenar av meterstorlek på botten. Tunt lager av sandig morän på berggrund, hak i NÖ-sluttning Ligger i SV delen av ett 70x70 m stort område som möjligen helt eller delvis är en täkt. Skogsmark, barrskog. Bevuxen av flertal tallar, yngre granar och björkar. Belägen 2 m SÖ om vägbank. 5 Färdväg Vägbank, 160 m l (NÖ-SV), 4 m br och intill 0,5 m h i SV delen. Tydligast i SV delen. Tunt lager av sandig morän på berggrund, NÖ-sluttning. Skogsmark, tallskog. 6 Brott/täkt Torvtäkt, 115x80 m (NÖ-SV) bestående av gropar. Dessa är rektangulära, 4-80x4-12 m, vanl 12-40x8 m, och ca 1 m dj (dock svårbedömt) och anlagda i NÖ-SV riktning. Mossmark. Moss- och ljungmark. Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Åtgärdsförslag Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd 12

13 Genom ett kungligt brev uppläts Sätilaskogen till gårdarna i socknen Kartan som upprättades under delningsprocessen är den äldsta storskaliga kartan över området. Därefter går områdets historia att följa på olika kartor, bl.a. sockenkartan över Sätila från 1856 och häradsekonomiska kartan från De visar att hela utredningsområdet bestod av skogsmark med undantag för ett mindre område omedelbart sydöst om Äspesjö som var inhägnad hagmark. De enda färdvägarna genom området vid mitten av 1800-talet var två stigar som ledde från Grimmered respektive Tolared mot Håkankila och vidare mot Sätila sockenkyrka (figur 4). Under eller 1880-talet anlades den befintliga vägen mellan Sätila och Ubbhult, vilket bör ha underlättat skogsbruket i området kraftigt. Resultat Inga fornlämningar eller möjliga fornlämningar påträffades. I den östra delen av utredningsområdet påträffades sex övriga kulturhistoriska lämningar: tre vägbankar, två (sand)täkter och en torvtäkt (figur 5 och 6). Vägbankarna är lämningar efter sentida brukningsvägar med tydlig uppbyggnad. Två av dem (objekt 2 och 3) saknar helt senare spår av skogsmaskiner. Täkterna är samtida med skogsvägen genom området eller från senare tid. Slutsats Figur 7. Torvtäkten, objekt 6. Få lämningar påträffades i förhållande till områdets storlek, vilket sannolikt beror på två faktorer. För der första är marken är oländig och olämplig för odling, vilket förklarar frånvaron av odlingslämningar och därmed boplats- eller bebyggelselämningar. Markens beskaffenhet och utredningsområdets läge medför också att lämpliga kommunikationsleder saknas. För det andra kan frånvaron av kolningslämningar, främst kolbottnar efter kolmilor, förklaras av uppgifter om att man avverkat och exporterat timmer, bl.a. till det skoglösa Halland. Om kolning ändå har bedrivits har det sannolikt skett närmare bebyggelsen där möjligheterna att forsla kolet vidare varit bättre. De lämningar som påträffats bedöms vara övriga kulturhistoriska lämningar av recent karaktär (från sent 1800-tal eller senare). Arkeologikonsult bedömer att lämningarnas kunskaps- eller upplevelsevärden är så låga att inga åtgärder behöver vidtas om de berörs av anläggandet av vindkraftparken. 13

14 Referenser Litteratur Eriksson, F (red.) Sätilas historia med födelsebok Sätila. Hed Jakobsson, A Vindkraft vid Lygnersvider. Marks kommun, Västra Götaland. Kulturhistorisk förstudie och arkeologisk utredning för MKB. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2296. Hill, Ö Utmark i Mark. I: Östmark, Carola (red.). Från Borås och de sju häraderna. Årg. 46, Tema Marks härad. De sju häradernas kulturhistoriska förening, Borås. Ortnamnen i Älvsborgs län. D. 9, Marks härad, 1, Norra delen Stockholm, Norstedt. Kartor Röda kartan, skala 1: (Lantmäteriet) Topografiska kartan, skala 1: (Lantmäteriet) Fastighetskartan, skala 1: (Lantmäteriet) Sätila sockneskog, , Nils Erik Leander (LMS O168-71:9) Karta över Sätila socken, 1856, Nils Erik Leander (LMS O168-1:1) Generalstabskartan, blad Kungsbacka, 1871 (RAK J ) Häradsekonomiska kartan, blad Sätila, (RAK J ) Länkar SGU, Sveriges geologiska undersökning ( 14

15 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projnr :2428 Uppdragsgivare...Triventus Consulting AB Typ av undersökning...särskild arkeologisk utredning, etapp 1 Utförandetid, fältarbete sept 2010 Län...Västra Götalands län Landskap...Västergötland Kommun...Mark Socken...Sätila Koordinatsystem...RT 90 2,5 gon V Projektledare/rapport...Samuel Björklund Layout/rapport...Samuel Björklund Fynd...Inga fynd tillvaratogs 15

16 16

17 Arkeologikonsult Optimusv 14 / Box Upplands Väsby Tel Fax

18 Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2428