lleduktor o. n~~svarig utgifvnre: ELLEN' KLEM-AN.. Mottrgniugstid K1. '1-2. Stockholn~ 1908, Aftohbladeto trgckerl.

Transkript

1 oui- N:r Stockholm 27 Maj hr... kr. 4: 50 Ilr... kr. 2: 50 1,..... r: wlil,.... 1: 22 Ldsnummer 10 dre. Prenrimerution sker shviil i lnnrlsorte~~ sonn i Stockholn~ -& niirmtrstc postensttllt ellcr Lokhandel. ' Iiedaktion : BIiist~~swnluelsgrt~~~ 51, en tr..17elef oiler: Allm Kiks ~i~ifnin~stid hvrtrje torsdag. lleduktor o. n~~svarig utgifvnre: ELLEN' KLEM-AN.. Mottrgniugstid K1. ' Stockholn~ 1908, Aftohbladeto trgckerl. Expedition. och Aunonsko.stor:. hliistcrsamuel~gatan 51, en tr., - Post- och telegrnmadress : 1)A (;In' 9, Stockl~~oln~. 15 6re per mm..enkel spaltbredd 60 mm. hiarginalannons under texteu 15 mm:s hiijd per ghng 10: -. Kabatt: 5 ggr 5 O/;, 10 ggr 10 %, 20 ggr 20 0/0, 50 ggr 25 Ole. A~nnq~ls b6r vara i~ilihllucl. ' senest mhndag f. m. Sveriges.. studerande ungdoms helnykf erhetsfrnbund. 1 lv arje sr&sl; goss- -med atseende pb gosskola, i nastan sarna stiijler sig frr- I~vartenda Aickliiroverk, seminari.uni ocl-1 teltniskt laroverk arbetar en nykterlietsforening. Alla dessa ganlliigot annorluada. Den kttsinniga anda, som rhder bland en del uugi man af ofverklassen, ilr vill delvis skolf oreningar till- en foljd af att. de ' redan' soin gyinnastora organisation, sister borjnde njuta alntimligen Sveviges sh- kol~ollialtiga - drycker, c7em9zcire u~zgdonzs ' AeL :mmt an& clem l' m~7ctwlzets f ii~bund (8. barliga i ett festligt S. U. H). Detta bil- kamratlag. 13ur - bedndes redan &r 1896 nf nbgra studeater 'i tydelsefullt ilr det ej diirfor, att den man- Upsala. Sedan dess liga ungdomen redan har forbundet gktt p& gymnasi& biijar stadigt frau8t -.un- athlsa tta karaktareii Stha 6rtenblnd. Iwr Thulin. dlgot Winberg. Astrid Rrute. der de forsta A.rea SCLI-. ordr. ltnnske val sakta, men mot dessa, frestelser samt genoln ett Iiur- -uuder de senare. desto kreftigare. Det ella tusendet tigt fiirenilingslif dels stiidjejer hvaraudra i stridei, dels af uugdomar efter det andra har sahlnts, och nu rsknar verkar f6r att nya, sunda niijen komma i sttillet for fiirbundet bor tat 12,000 inedlei~iiiiar. 'de gamla. Hvarf6r, frllga manga, bilcla dessn omyndiga skol- Men f arbuiidets stref van galler dock ilsg.ot annu gossar och skol flickor just nykteri~.etsf6reni1~gar? Inte vidare och hogre, for ' hvilket sbv&l gossar som flickor beliofva de det f6r sin egen del? - Hvad flickorna inaste kiinna sig manade. att kamp. S. S. U. HI betraffar iir deli sista anmarknii~gen hertittigad. Men vill enliligt sina stndgar verka filr ungdoinens foradling.

2 -. Det vill skapa nya, enkla, rena seder i ~Sveri'ges land.)) eningslifvet ar helt enkelt for den nutida ungdomen, ~r det dk unherligt, att fiirbundet i filrsta hand be- hvad balerilk var for fl.ydda tiders. IIar f$ unga man.- kampar alkoholbeg&et? Detta ar ju ett af de phtagligaste uttry cken for vhrt folks njutningslystnad, detta har kanske mer an nkgot skuld till, att ~ninga, en och kvinnor traffas till ndje sh va1 sonl arbete. Och hvarfor behlif ver a talandet p& moteila alldeles utesluta D drisrnmaadet i skogea D. Det \fijrstniimada ar, liksom.. ghng blomstrande, svenska sliikter urartat. Man anser. ocksti, att Sveriges sjunkaude nativitet, dess tilltagande brottslighet samt andra d6generationssymptom foredragsofningarna i skolan; iignat att skarpa den unges tankekraft, att ge honoln lugn och besiuniog i upptriidaudet. I det gainla Grekland lades,. stor vik t st6 i saniband med r~~sdrycksko~~sumtioi~en, oc11 'dii iir p& att odla just talets ghfva -- hvarfrjr kunna"vi ej det ju forklarligt, att vbra socialt' tankaude studenter gora det ilfven i vhra dagnr? Egendoinligt nog pkganska allmant blifvit absolutister. Men f or mhnga g%r vicl sidan af denna strafvan f or hellenska, ideal af oss unga spelar statistiken och de modiirna degenera- en sund Rousseauisnl. aut i naturena, detta iir nu tionsteorierna dock en ringa roll, i jalnfijrelse med det 16sen i mikgen S:S. U. H.-fiirtning. Man vill ha en vi se rundt olnkriug oss i dagliga lifvet. Vi behlifva lnotvikt mot kulturlifvet, och 'darfiir drar man ut ped blott inota d.essa raglande miin ph gatorna, dar ol- vandringsfarder i skogar och berg. Med renseh p& kafder och krogar fresta i hvarje horn, for att gripas ryggen under shng giir mau vageq fram till ovissa af en djup smarta ofver detta tillsthnd. Och niigot i afveutyr. Under sista hret har innehiillet i dessa utvirt.inre liksom befaller oss att sth ph deras sida, " fiirder dock ej endast best'att i att bada i fjardar, laga so111 tagit upp kalnpen mot.rusdryckerna. Ja., blott darigenom att vi aro absolutister, ge vi de kampaude v%rt moraliska stiid. ' Att ge en utforlig skildring af lifvet inoin dessa 220 S. S. U. H.-foreningar ar ej miijligt, ty det gestaltar sjg s% olika ph olika.li~l1 - man jiin~fore blott en studentforening med en flickskoleforening! Men mat i bondstugor och bfvernatta i lador. Man har iifven.p&' flera hall staint inate n~ed landsbygdens gossar och flickor. Dessa ha talrikt infunnit sig i ua.gou loge eller gastfritt upplhtp folkskolesal for att tillsamman med storstadsungdomen leka och sjunga vtira kara gamla folklekar. Att f% all ungdom med. i karnpen - detta ar den af ombudsmotet hvartanuat Lr valda centralsty- S. S. U. H:s. uppgift. Darfor har. man under senare relsen har hittills alltid forst~tt att uppratthklla harmo- hren sokt fii till sthd en fiirbrijdring rnellan folknien bland alla dessa olikartade foreningar. Central- skolans och D ~fverklasskolornass elever. Forsoket har styrelsen '' utsander foredragshhllare till a.lla Sveriges lyckats. H56r.i Stockholm arbetar i hvarenda stadsdel skolor, u tger f iirbundets organ 2 Polstjiihan )) och dcss hsbok a Unga 7crafter)) salnt andra skrifter i uugdomsoch nykterhetsfrhgor. Det &r en msvarsf ull och krafvaude uppgift att st$ i spetsen for detta stora ungfijreningar af S. S. U. H:iter och folksko~eungdom. De vackra salarnn ha stilllts till rbrelsens forfogande, flera larare och lararinnor deltaga med lif- och lust. 'Hiir sjunges, deklameras och spelns teater.. ~o~el'ius barudomsforbund. Men sh har ocks& ~sbetet ftttt erkan- pjeser 8ro, f6rsteds utlnarkta for detta andamd. nande. Ett vittnesbord hiiroin 56~, att riksdagen p& regeringens forslag utau minsta meningsskiljaktighet Dema afolkskolerijrelses 11a.r f brst for nkgra miinader sedan blifvit dopt och 'f6tt en fastare organisatilldelat forbuudet ett statsunderstod af 2,000 kr. tiou. asve~~"iyes vdra ar.dess nainn,.och den kger re- Beviljandet af detta understlid har nog delvis skett dm 105 kretsar med 2,530 medleminar. Det ar till med tanke p% S. S. U. H:s sfc~die7cu~sev. Shdana ha anordilats i flera stader. sohliga kurser ha hhllits af fackman, andra - i Stockholm t. ex. - ha beredt S. S. U. H:iterna sjdfva ett utmkkt tillfiille att ofva sig i fijredrngshbllmdets konst. H&r ha 81. a. flera allra stirrsta delen folkskolel~rhlha. och llirarinnorna, som bara hedern for deqna nya.rorelse, som -1ik en varstorm drar fram ofver landet. Allt fler och fler ryckas med. Det ar, soin 'om Karl Erik Forslunds ~naningsord nu verkligen borjar hiirsammas, och 1n8nga skolllickor och seminarister talat om olika gr eiiar af stamma in i hens shg: nutidsfriigorna. Sakert ha S. S. U. H. for rnitnga va-. Kom nlln biickar friska rit af betydelse samt manat sarskildt oss unga flickor. korn alla floder unga!,. till att tanka och 7canna socialt. GK inte ditr och hviska,. r Men Br det inte abnorm t s, saga somliga milnni- Stiiw upp och llt oss sjungn! : skor, aatt ungdowen nu ftk tiden endast ifrar for idder, bildar f or eningar, skrifver i tidningar och splittrar sonder sin. tid ph stilndiga kornmittesammantraden? Det vore battre om - som Ellen Key sager - sjutto~ihringarna ginge och dromde i skogeli an talade pi% miiten., Till en viss grad ar mah&nda denna ijnskan be-' rattigad, ty ungdomen iir nog pb mbnga h&ll allt for utedtvand. Men foreniigslif vet. behofver. rakt inte leda vare sig till f orflackning eller brhdinogenhet. For - Det 56r ej blott i Sverige; som- ungdomen samlats kring dessa idder. Samma rorelse p&ghr under olika former i mart sagt alla kulturlander. I Finland, Norge och Daninark har risrelsen fktt liknande karaktiir ocli organisation som S. S. U. H. - d. v. s. azz slags studerande ungdom inom ett och samma fsrbund. I Amerika har rarelsen en allvarligare, mer politisk laggnirig smnt bestir uteslutande af studenter. I Holland Br det seminaristerna, son1 gb i framsta 'ledet, i Tyskland och 8chweiz ha studenter' och gymnasister bildat.. - -

3 DAUNY skilda organisationer. I Tyskland finnes afven en sate i Sverige, men fhr naturligtvis pekuiliart underlandsforening for a~solzctistis7~a unga flickor, mig veter- stod fran alla de olika landernas forbund.. Byrhn~ ligt den enda i sitt slag. I Polen och ~sterrike, Ser- korrespondens strakker sig ofver snart sagt hela'jorden. bien och Siebenbiirgen finnas gymnasist- eller student- Nya'foreningar rhittasr, och bandet mellan de gamla foreningar, i Rysslands ~stersjo~rovinser sp&ras samma kuytas allt starkare genom lxefvaxling, artikel- och vakna1l.de rorelse. tidningsbyte. Genom att slllunda folja striden rundt. For att alli dessa olika farbund mhtte lara kanna om i varlden och lara af den, vill byr&n' blifva en hvarandra och utbyta id6er bildades - efter l&nga medelpunkt fiir rorelsen samt sporra alla landers ungfarberedelser - under antialkoholkongressen i Stock- dom till en adel tilflan i kampen mot alkoholismen. holm i somras en internationell byrd for absolutistiska S&NA ORTENBLAD. a. studerande. Byrh har under denna tvh-qrsperiod sitt I Tvanne kvinnofragor infor Stockholms stadsfullmaktige. 8 Daguys forra nummer lanmades meddelaode om det svar, som Stockholms st adsf ull!naktige afgif vi t & af h&lsovhsdsnamnden gjord forfrqgan, huruvida' den lediga kanirerarebefattningen inom n&mnden.kunde besattas af kvinna, da kompetent kvinnlig sokande till platsen funnes. MBnga sf herrar stadsfullmiiktige - ahen bland dein, som af formella skal ansliito sig till beredningsutskottets uppfattning, att platsen ifr%ga borde besattas med en Inan -. anshgo, att det ur principiell synpunkt vore r iktigt att gif va kvinnor tilltrade till en del nu sqsom manliga betraktade platser i stadens tjanst. Detta framgick s& viil tif debatten som af den a dr Knut Kjellberg vackta motionen om utredning anghende hvilka befattningar i stadens tjanst kunde alternativt bekladas a man och rif kvinnor. A andra sidan torde det vara ganska visst, att den uppfattning, sorn ll stad~fullm~kti~esamman- trgdet tog sig uttryck genom yttraodet, att det vore ))vidrjgt~, om en kvinna erholle en plats med 4,000 i lon, har mhnga anhangare. I vkra dagar fir kviunans icke blott rattighet utan ock skyldighet att fiirs6 ja sig sj8lf till fullo erktiud, men - det bor ske ened moderation, anser man, ocb det faktum, att hon ofta, mycket ofta, forsorjer andra, forbigds under tystnad. Ingen man missunnar heune en illa aflonad plats. hf& for hvar ghg hon gar ansprhk p& nhgon befattning, dpr l6ue11. icke gjorts 8 kvinnligr, gor sig oppositionen starkt markbar. For hen- nes vidko~n~naude upphiifver man den hiifd~uuna principen, att en plats bor besattas efter rfortjiinst och skicklighetr, och g~r i stallet ionens storlek till en sorts norm for bestammande af om platse; ar manlig eller kvinnlig. Om s mhnga individer i v%ra dagar rester af kast QskAdningar nielser, sq torde vetet oppouern.finaas kvar sorn instinktiva f orninidock de vara liitt raknade,. son1 medsig mot Asikten, att hvar och en bor ;ha ratt att pd arbetsfaltet g3-a sig gallancle efter sin a,rt oeh sin beglijhing. Intet tvifvel! Den tankeh har verkligen ingktt i det allmanna medvetandet och anses rent af som dogm ur s& val rattfardighetens sorn sam~bllsnyttans synpunkt. Det vill saga, db de arbetaude Bro {nbn. Icke i frhga om kvinnor. * * * Det gifves manga vilgar, p& hvilka de arbetande kvinnorna nh fram till den Sf vertygelsen, att ingen brist i kunskaper eller kompetens ar sb hiidrande som egenskapen att.vara kvinnor. Mhdan den ena kvinnan icke erha.ller' den plats, hon genom sin kornpetens visat sig berattigad till, sq har den andra mdhiinda nbtt det verkaingsfalt hon syftat till, men utan att erhblla den Ion, som hon rattvisligen kunde gora ansprak pq. Vi skola komma ihqg, att kvinnornas lagre loner i fb;rhli1landem till manliga kamraters kr mer an en blott penningfrliga. Minskning i den materiella valutan betyder ofta lninskning i den ideella.~alutan, i stallning, auseende och arbetstrefnad. ))Det Qr, som vi degraderades,, ar det betecknande uttryck, livarmed en, f olkskollararinna omnamnde tiden for den senaste loneregleringen i hennes yrke. Det var herrar stadsf ullmaktige forunnadt att B sarnmantradet den IS ~naj forutom den ofvannamnda. frkgan om ka~nrersbefattningeu i hiilsovardsrilimnden afgora Bnnu en kvinnofriiga. Det gallde att fixera - louerna for slojdinspektiiren och slojdinspektrisen vid Stockholms' folkskolor. Stadsf ullmaktiges beslut blef - i enlighet med fol.kskole6fverstyrelsens hemstallan - att en btillaggs- 1011~ sknlle utgh till inspektoren med 2,200 kr., till inspektrisen med 1,000 kr. ; slutlonen med Qlderstillilgg (h~ri ingllr ordinarie lararelon i hogsta lonegraden) skulle utgora for inspektoren.6,000 kr., for inspektri-. sen3,600kr. ' '

4 0.. Genoin detta beslut har differensen inellan cle fver~aka cirbetet 1: 694 a fcld~zi~zga~ med nara 20,O 00 ' ligm och, kvinnliga~ lonerllct i frhga om.i stadens tjanst bum, d h daremo t sziijczimps7domz 72ar att. o j'ver2:aka a?.betet. anstallda drif vits liingre 311 n%gonsin f orut. Vid den i 253 afdellningar wed 4,034 haw)). Hgrtill komrber, senaste loneregleringen for folkslrolelararepe.rso~ialen att den manljgh slojden, son1 slojdillspektbren har till bestamdes, att lararinnas lon i hogsta lonegraden uppgift att ofvervaka, jcke tlillmates storre vikt, an att skulle utgora 67,~ % af larares. Den nu faststdlda det i det 6fverviigaade antalet klasser ofverllil~anas dt kvinuliga tilliiggsliiuen utgor jlott 45,a % af den man- bumens tpt val att ' deltagn czihuti eller icke.. liga. Inspektrisens slutlijn utgor 60 %' af inspek- Nbg~n omstiindighet, som skiiuker b'eriittigande At toreris. clet s$tt 11var~h if rfi.gavnrande afloningsf raga lasts, torde AS lirr Kjellberg och Bendison gjordt yrkande, att icke kunna uppletas. ~ c v&l h kan man ha auledning inspektrisens l6n skulle u tgora 4,000 kr., afslogs nzed 24 roster mot 39, son1 tillfollo ofvan angifna beslut. Finues i de resp. tj anstinnehaf varnas verksainhe t befara, att detta beslut ailgaende slojdinspektrisens lon skall komina att hverka ph lwinnoraas st~lluing i allrniinhet och siirskildt pb deras vjllkor, som aro nhgon forklaring ofver, att vha styresman annu skar- austallda i Stockholllls stads tjanst. pare an tillforene prononcerat skillnaden mellan w man- :f: * 4: lip och ~kvinnligm). her? Vi besvara dennafrkga genoin att anfora foljande karakta.riserande uttalande, Del gif ves ii.nnu persoaer,; soin anse att. kviuaor hamtnclt ur seminnrieadjunktens, froken Hedvig Sidner, iclie hafva med politik att gorn. Me~i det 8.r icke. reservation till f olkskoleof verstyrelsens forslag : lfag frist 1ne11.an de clagshli~~ delser, so111 nled full evi- DI likhet nled inspektijren llar hittills inspelrtrisea haft att leda undervisaingen i den kvinnliga slojden ph den af den frainstkende ~r~uisatoien a den kviunligislojden redan forut utstakade vagen. Att denna uppgift lned de dartill horande Aliggandena icke kin anses mindre dens Bdagal.&gga sam~~~auhanget. I clenna stuncl flnnes clet 6:fver 2,000 kvinnor (barnmorskorna), sonz forgiifves af regcring och riksdag I~oppats p& en iniuimi 'af 400 h.,. men i stiil.2e't tillerli5-iants 300 kr. (!) sou. ers5ittniag for ett ovanligt ansvarsf gll t och uppsli tande maktpi'diggande och ansvarsful1.ii.n s16jdinspektorens, tor- arbete. De styrande uadervisa kvinuorna tidt och ofta de framga af det f aktum, att hmzcla~detsu~zc7erz:is~~2:nge~ ar i den realpolitiska visdom, soul kan uttrychs nied, obligatorisk for omlu.ing 75 % af alla ~18rjungarnn i orclen : ave cle orepresenterade B. Stockhol~m f olkskolor, hvarf or slojdi~zs~~eklr.isen har att A. I!. Den kvinnliga rostrattsrorelsen i Holland. Ur ~vi?zdestolz.11ze?~etsb~ac~et meddela vi neclnnsttiende redog6relse f6r den kvinaliga rostriittsfragnn i Hollallcl sf MarGina Krsmers. huru vdrt land icke ilr ;tort och vhr politik icke iir af vii.rldshistorisk betydelse; tro clock vi hollandskor att vi kunna rilkna pti vkra internationelln systrars syrnpati och illtresse for vart arbete for erhdllande ae med:. borgerliga och politiska rattigheter. Holland har en statsforfattning, som uttryckligen nekar kvinnorna rostratt. Ministiiren Kuyper, som afgick 1905, visade.sin realrtioniira stallning i kvinnofragix.n tydligt nog genom att bestamnia, att gifta lararinnor, sival som giftn kvinnor i postens och telegrafens tjiinst, icke skulle A kvarsth. Det var den antiklerikala oppositionen, som stortade rnini&iirea Kuyper 1905, och nar detta parti sedan kom till maliten, gjorde sig en ny riktning giillaiide inera gynnsam for kvinnorna. Man arbetade for allmiin rostriitt, 'utan ahgot streck eller, i hvilket fall som lielst., for ett mycket lhgt satt sfidant. ' De olika partiernn satte emellertid granserna olika. ' Tvii partier upptogo kvinnans rostr&t ph sina program, det ena af dem gjorde t. o. m. detta till en hufvudfordring i den viintade f6rfattningsrevisionen. Vid judivalen hade det rsdikah och en frak- tion af det liberala partiet komn~it till en ofverenskom-. melse, &om gick ut pa, ntt man ej slrulle uppst.alla ndgon forclran pli streck ntan ofverlarnna begrknsningen ae rostriitten till den allmannn lagen. ' Denna s. lt. blaukoj~nrngmf iunebar utan tvifvel &t framsteg for kvinnorna, men korn dock att gora vilikoren for deras rnedbor&wiittigheter beroende nf de vid malrten varmde lagstiftaran. Det. bildades ett lroalitionskabinett,, som hade till uppgift ntt liiggn fram forslag till f6rfattningerevision och ' d&i upptnga blankoparagrnfen. Den ringa majoriteten i de antiltleriltalas regeringskonlition (52 mot 100 folkrepresentanter, om man medriiknar socialisterna) gjorde sa val ministiirens stiillning som auktoritet tvifvelaktig. Dess forsta handling var att. tillsatta en statskom mission, soin sliulle, for be red:^ fijrfattningsrevisionen, i det att kon~rnissioncn nogn profvacle nlla bestammelser, undantagandes regleringen af rostriitten, som rcgeringen sjale forbeholl sig.. Dii man i augusti offentliggjorcle nanmen pa kommissionens medlemmar, blef vo.de politiska partier, soln icke voro representerade, i hog grad forbittracle ofver att vara utestangcla. Det iir icke att undra ofver, ntt vi kvianor kiinde 113 samma siitt,, och att vi vicl r~slr8lls~irbuncl&

5 allmanna Arsmote til.lsatte en kommitt6, sorn skulle framliigga kvinnornas fordringar och sorja for att dessa blefvo kiinda i vida kretsar, hvilket uppdrag utfordes i storsta mojliga utstrackning. Konungaparets Brliga besok i hufvudstaden gaf tillfalle till en andiens hos drottningen den 3:dje maj 1906, vid hvilken den holliindska kvinnliga r6stri-ktskom~ittkens ordforande, d:r Aletta Jakobs och fru ~ut~ers-~oitsema, medlen~ af samma kommittk, ofverlamnade en broschyr till H:es l\i:ts. D:r Jakobs yttrade, att, sorn det.var forsta ghngen, sorn den hollandska statsforfattningen komme att undertecknas if en kvinna, kunde hon icke underlhta att med phyekande af. detta faktum bedja H:es k t 8tt taga hansyn till kvinnornas kraf. H:es M:t tog vanligt emot den lilla skriften och fragade, ))om nu kqinnornas samtliga fordringar vore hk namnda?, D:r Jakobs bekraftade detta, och drottningen lofvade att intressera sig for saken.. Dagen darpb uppvaktade d:r Jakobs och fru Rutgers- Hoitsema inrikesministern och diskuterade saken rned honom. DB d:r Jakobs papekade den viixande opinionen till fijrmhn for kvinnors medborgarratt, varnade ministern dem for att hiingifva sig At for stora forviintningar. Dock lofvade han att framfora kvinnornas onskningar rned afseende pb forfattningsrevisionen och slutade rned en anmodan om, att de ville gifva honom upplysning om de erfarenheter, sorn vunnits i Amerika, Australien och p% Nya Zeeland i afseende pb verkningarna af den kvinnliga rostrattens inforande. De andringar i forfattningen, som de hollandska kvinnorns efterstrafva, aro foljande : ~Att art. 5, sorn tillforsakrar alla hollandare samma riitt till innehafvande sf statstjanst, mb f~ ett tilliigg s8 lydande att intet tvifvel kan rada, att rned Aollandare menas saviil kvimor sorn ma%. Detta skulle for framtiden omojliggora en kungl. forordning af den art, sotn ministaren Kuyper utfardade for att utestanga de gifta kvinnorna fran d&as fijrviirfsmiijligheter. x - D Of verallt, dar statsforfattningen talar om rostratt och valbarhet, skola kvinnor vara jiimnstiillda med man- nen, och om blankoro~tratts~~ra~rafen antages, skall den hafva fol jande lydelse : Lagen bestammer, hvilka man och I'innor, sorn aro rostberattigade och valbara till den lagstiftailde fijrsamlingen, pa hvad satt valen an komma ntt aga rum.>) BDA man fordrnr a de manliga innevharna i riket, att de skola bidraga till forsvaret af detsamma, skall det st% regeringen fritt att phlagga de kvinnliga innevbnarna ett slags varnplikt for ntt slcydcla landets oafla~zgig7t.et och biclragn till forsvaret nf dess. graltser (art,. 180). Val onska vi hollandskor icke att blif va ansedda for militarister, men sorn rostriitten gores beroende af militartjanst, vilja vi 'forklara oss beredda att tjana staten i ett eller tvb br. D ~Dessa viira onskningar, sorn iiro artikelmassigt formulerade och forsedda med betankanden, hafva icke endast tillstallts folkrepresentanterna och medlemmarna af, den ofvannamnda statskomn~issionen jsom reviderar foreslagna forfattningsandringar) utnn finnas 5fve.n till salu i boklbdorna. D Framlaggandet af det hollandska kvinnorostrattsforbundets fordringar har ha! det goda med sig, att statskommissionen den 4:de februari 1907 offentliggjorde sitt forslag till forfattningsrevisiog. Till v%r.gladje funno vi att 6 af de 7 medlemarna uttalat sig i ofverensstammelse rned vbr uppfattning. att det nu icke langre vore tidsenligt att undanhiilla kiinnorna valbarhet sorn parlaments- medlemrnar. Om sjiilfvp rostriitten Lttalade sig ej kommiesionen, da ministiiren icke begart att fb hora deras Asikt i den frilgan; det var diirfijr en stor olycka for om, nar denna ministar foll. Allt ar for narvarande ovisst, men man far icke uppgif va hoppet l SB IHngt froken ICramers. Vi kunna tillagga, att det antiklerikala parti, sorn afloste ministaren Kuyper i augusti 1905, endast hade majoritet rned en. rost. Partiet var, s%som namndt, gynnsamt stamdt for den kvinnliga rost: ratten och lat pbverkn sig af statskommissiohen, hvars for kvinnorostratten gynnsamma utlhtande regering'en till och rned annu ytterligare utvidgade i sitt lagforslag till konstitutionsforandring. Emellertid foranledde oenighet i fr%ga om militarbudgeten detta for kvinnorna sb gynrisamt stamda kabinetts fall. Den 12:te februari 1908 kom en ny regering, som bestod af 6 klerikala och 3 halfklerikala medlemmar. Det tyckes icke, sorn om denna ministar skulle komma att framja kvinnornas sak. Vid kongressen i juni kommer man att narmare kunna se, huru situationen utvecklat sig. 1,000 nyn medlem-, * mar hafva sedan januari intradt i rostrattsforbundet. Man. kan anse, att kongressen skall komma att paverka stamningen rundt om i landet till formiin for den kvinnliga rostrattsrijrelsen. Englands premi$irminist er om den kvinnliga rostr&tten. Vid en baakett, som reformklubben gifvit for premiarministern Asquith, holl denne ett tal, dicr han bland annat yttrade, att han visserligen annu ej var personligen fullt omviind till kvinnorostratten, men att flertalet inonl kabinettet vore dess anhangare. Han ville darfor ej motsatta sig att afifven.denna punkt upptoges p% valparollen. Ett s%dant forslag mbste dock vara baseradt PA demokratisk grundval, och den nya rostrattsutvidgningen finge icke komma blott de biittre situerade klnssernas kvinnor till del. Ett liknande uttalande liade Asquith redan tidigare sammn dag gjort till en deputation af ledande man och kvinnor i striden for den kvinnliga rostratten, i hvilken deputation dock inga suffragetter deltogo. Mr Asquith, sorn bekant hitintills en af de ifrigaste motstiindarna till kvinnornas rostrattskraf, har genom detta uttdande intagit en ny stallning till saken. Ligger grunden till det hela i att det nu iir ~opportunt~ att taga upp fragan? ' Det skulle mojligen vara n%got genant for en liberal regering att distanseras af de konservativa partierna.

6 ... Liciurn. N&ra ord om dess verksamhet och:dess drutstallning i Stockholm tan. att bellof va anklagas f or chauvinism kan tryggt fiilla det yttrandet,,att Sverige inom den textila konstens omrhde st%r ph ett utomordentligt hogt plan. All dilletantism blir. allt' nier och mer bannlyst inom denna konstgren, erfarna konstnarer agna sitt intresse dart%, material ' sh val soln utfijrande lamna intet ofrigt att onska. Den sociala jqsats v&ra textilforetag gdra, iir, vid narinnare betiinkande, af ganska vasentlig vikt. Genom dem ges arbete bt manga af de mhga, som, af en eller annan anledning bundna vid hemmet, icke kunna forvarfva sitt brad utom dess diirrar, den verkligt konstngrliga sniake~l sprides och borjar allt mera ingh i allmanhetens begrepp, fordringarna p& ett i minsta detalj viil utf ordt arbete tillgodoses, och omsrittningen tuf de konstnirrliga alstren okas i m&n som dessa perf ektioneras. Den ganska nystiftade textilateliern ficiunz ar en ypperlig exponent pb ett af desss inoderna konstslojd-foretag, och det sta-rka uppsving, den gjort under de mycket fh hren af sin existens, visar till fyllest att dess alster besitta just de egenskaper, som innn nu till dags fordrar hos god textil konst. Lieknz stiftades 1904 af froken Agnes Brautiag, fru Mimmi Borjeson och froken Sofia Gisberg, den senare faretagets stodjepelaro som konstnarlig miinsterriterska o.ch smakrhd. DA froken Branting pi% hosten I904 Atervande frill en stuclieresa i utlandet, hade f oretage t redan tagit sina.f orsta steg under mycket s~n& och ansprakslosa forhhllandei~. Lokaleu bestod dh endast if ett rum i fru Borjesons vaning. Men att det ne koastintresserade o~nfattades med lifligt intresse bevisas bast da.rigenorn, att genast stora.. (. bestiillningar infloto, bestallningar af vikt, som togo fiiretagets ledande krafter i fullt ansprak oc11 som i ett nu slungade dem ut.i kampen for att forvarrfva sig en plats och ett.namn inom det textila omrhdet. Med den stora och mhnghiga erfarenhet, so111 st% val froken Agnes Branting som froken Sofia Gisberg tillvunilit sig, Br det latt att forst%, att man fiirtroendefullt vande sig till Licium med bestiillningar gfven af maktp Aliggande art.. For fr6ken. Branting hir alltid kyrkornas prydande ined paramenta framsthtt som kulmen af all textil konst, och hon hade tankt sig, att utforaadet f dy- lika prydnader skulle bilda liksom fondintresset i Liciuins textila verksamhet. Det blef ocksh ett antependium till Axbergs kyrka, livilket utgick frhn ateliern som dess forsta nlern betydande verk. Sedan dess har Licium, under de fyrs Ax foretaget arbetat, fhtt att utfora ett forvhnande hogt.antal antependier och altardukar. PB v%rutstallningen i ICoustnarshuset var man 'i tillfalle att beundra allehanda utomordentligt konstnuliga kyrkoprydnader, hvaribland-afven mhnga mess-. hakar, rikt ornamenterade ocli konstfardigt utforda, hvilka ofta bestallts afven till mera anspraksliisa landsortskyrkor. Det ar ett i sanning egendomligt. tidens tecken! Att i dessa tider af religios afmattning dilr samlas. pengar till och utf6ras dyrbara kyrkoprydnader - icke en eller tv8, utan i ganska anseillig iniingd - verkar forvtinande. Af rnesshakar ha t. ex. utfiirts icke mindre an sju; fullstiindiga altarbekliidnader 30 stycken. Man spkar onekligen dari en hterviickt pietet, en onskan att icke blott vidmaktha.lla, utan Sif ven forbiittra ocli forskona, kyrkans yttre apparition; kailske for att gora den mera tilldragande for forsainlingeu eller for att kraftigt bevisa, att. intresset for templet icke blott lefver kvar utan till ocli lned okats.. Hvad an anledilingen rna vara, man kan blott. konstatera, att arbetena for kyrkors prydande vaxer ined hvarje &r. ~f vea restaurering och konservering a dyrbara ~nesskrudar har fallit p8 Liciums lott. SB har t. ex. ett af cle mera betydelsefulla restau;eringsarbeten, som utf orts, gallt iirkebiskopsk%pan och mitran i Uppsala. domkyrka, en praktfull khpa d skimrande gyllenduk, - skiinkt af Gustaf I11 till dhvarande grkebiskopen i Uppsala. Froken Branting iir dessutom i Upgsala sysselsatt med en mycket intressant och -fordraude uppgift, namligen att ordna de kyrkliga skatter af altardukar, antependier, messkrudar o. s. v., som a.nnu iinnas bevarade.. - och. till all lycka val bevarade - i dess dolakyrka. En 1Ang tic1 lzar clet tagit hennes ticl ocll intresse i

7 auspriik, och man i-ir nu i farcl med att uppslltta do montrer, som skola hysn cle liiirlign gamla historiska paramenta, h~ilka l1.r efter hr legat nnclaug~mds, for alln181hetens blickczr. En giing orclaad t och fullt f ardigt kommer det tvifvelsutan att bli ett kyrkohistoriskt museum, vardigt hvilken storre europeisk kateclral son1 helst. Att till dylikt arbete erforclras djupa historjslca oc11 konstngrliga insikter, behiifver ej namnas. Bredvid de. kyrkliga arbetena har ntforaudet af stanclar och 'fanor spelat en stor roll i Liciums verksamhet. R.egementen, lc!i,rer, samfund, foreningar, alla ha behof af att lbta sina iclker, symboliserade i ett standar, fladdra for vinclen, ocln. cle arbeten, son1 iuom clenna genre utforti- af Licium, gro att betrakta son1 ~nycket konstniirliga alster. ilf ven pii cletta omr8de ha begreppen och fordringarn~ stigi t. Nar man tanker ph de alclsta nationsfanonm inom 'Uppsaln student-, clessa omsorgsfullt ' broderade fanor, men dgr s#llan kompositionen rojde a&- gou starkt konstnarlig eller f antasifull pr8ge1, lycki-insknr Inan viir tids ungdom tillatt fb sadas kring ett af de standar, hvarpb Liciums ~Brutstiillning var sb rik. Den nyviickta f osterlandskii~lslan 11ar tvif velsutan till en vjss grad spelat in i denm 1angta.n ef1.er fauor och standar, behofvet af ett emblem att setnlas kring for att sjunga ocli att lyfta liogt i spetsen filr en skara.' Licium har af fanor och standar utfiirt icke ~nindre an 21. Vicl siclan af dessa bpda framstaencle greuar af testilkonst - den kyrkliga och den 1iera.lcliska - hvjlks bilda liksonl grundtonen j Liciums arbetsknraktiir, ryininer ' cleras atelier gifvetvis en he1 del andra vackra ffirernill. Db de forstuamnda arbeteim - kyrkopryclmiderna och fmorna - fordra en ~fversvii~nelig skickligbet i utftjrandet och ett otroligt clyrbart och fiir all framtid nfsedt inaterial - guld, silke, brolsad och salnmet - inglste ateliern, afven mecl tanke pb sitt materielln besthnd, vid sidan clitraf syssla med meva hvadagliga pryclnadsforem$d. MBuga originella och vackra kudclar, gardiner, dukar, o. s. v., diir Pordran 116 materialets varde och utfisrandets kompliceracle skickligli.et icke behiifver drifvas fullt sh lhgt, ha utgiitt fr!m de kunniga arbeterskornas hauder. Bland de vackra l~rydnadsfiiremfil fiir heinmet, som nlotte mig pb Liciums atelier, var sarskildt en fonsteromramning, utford pb blagrisnt, skiftaucle linne med rnotiv af pumpor, blad och blommor, sydda glest i linnetretd - guldgult, hvitt, gront - af utmiirkt verkan, komponerad af friiken Bradting. En annan gardin 11% I just vattenblhtt shang-tung, broderadt med d jupare Llilgront ocli 1 just gulgront och ned hi'tlsomsbkrcler i silke; en cluk pb livitt larft nled knypplad ytterspets och knypplade mellanbhder, h~lsommar och. I~vitt silkesbrocleri, bildande en fin samverkan genom de olilta hbligheterna i. spetsar ocll h%lsom, och genom clen vackra kontrasten mel1a.n dell matta limeviifven ocli det glansiga silkesbroderiet, hdrogo sig min uppiniirksamhet. Spetsarm voro fran Italien, frhn den redan sb. kiinda Societd IEivzilicc Ars, dar under beskydd af nhgra enskilds intressera.de personer, Bter vkkt till lif den gamla fornama italienska s6mnaden pzcnto acl ago och yeticelzu. Froken Branting har flera. g4.nger 'vandt sig dit necl far ndgot storre spetsbroderis utforande. Bland annat har den utomordentligt vackra altarduken till Vasakyrkan utforts diir efter teckning af. fr6ken Qisberg. DA man fi)rv&nat sig bfver, aft froken Bran ting utanf ijr Sverige sbkt, hvgd som ino jligen kunnnt Astadko~n- mas inoxn dess grhser, I?sr hon inecl ratta svarat, att.d% denna branch af te&lkonst absolut brister hos osa, emeclan vkrt folk a1dri.g agt n8goa 9orutsl.ittning darfijr eller kunsknp cliiri, gor man ju intet oudt i ntt utfylla ett dylikt tomrum genom att frdn ett aumt land hamta det, soin vi sjtilfva med basta vilja.annu 'icke. kunna prestera. Det digger oss icke, i blodet.. Dar-.. till ko~nmer, att man I)& fjardedelen s% kort tid och for liaclrigare pris, iin hvad som hos oss vore tankbarb, erhiller arbeten, hvilkas fullko~nlighet hittills ar oupp- 115.dd. Di froken Branting talade om de italieuska sfietsawn, Br det mig ett ntije att upprep,- att sj val haken Branting soi fru Barjesson siirskildt betonade den utoxnordentliga piipasslighet, soln gjort sig gallande vid de bestdlningar, som gjorts frhn Bologna, ocln hvaraf de haft den allra basta erfarenhet. I ordha.1- lighet vid utfi-irande af en besta.llning, ansi~g froken Branting, hehijfver man aldrig vara radd att bli satt

8 i sticket. I denna punkt iiro de icke allenast jiimstallda med, utan ofv%rtr#ff a vka egua landsmiin. DB man hor sveuskars yttranden om italienamas op&- litlighet vid uppgorelser, skadar clet icke att soin motvikt hora ett s&dant vitsord, afgifvet af personer, soin cl6nla af praktisk erfarenhe t. Ett krat'tprof af testilkonst h.ar deaua viuter ntghtt frh Liciunis atelier, narnligen ridfin till nya Dramatiska teatern. Kompanerad af froken Wesslau, utgor den en inycket nobel prydand ph den plats cleu nu intar, men man kan dock icke pk gruud af det afstiind, hvarifrbn den ses, tillrackligt njuta de fina deta.ljeraa; de milcla, violetta tonerna och de gula nyanserna mot det bl%, som vid eldsljus ter sig en smula kyligt. Enclast tv% och ' en half rn Anacl. hade Licium f Att. till sitt forfogande for att utfiira dettn enorma arbete, och det vore kanske har nf intresse att niimna u3,grs siffror ' for att ge ett intryck af arbetets dimensioner. Hvarje halfra af 'ridhn ntgijr ett tygstycke at' fjoxtoa. meters lliijd och sju oc11 el1 half meters 'bredd. De srni ljusgula, broderade ~tj~rnornarnenten, som upprepas son1 bottenmonster, stiga till ett autal af 3,166. Ett jatttearbete, och soin lander s& vii1 Liciums komponerande som utfiirande krafter till storsta heder. Af de oinkring fyrtio wrbetande, son1 st& till Liciurns forfogancle, voro m&aga under denim tid sgsselsatta lned det maktphliggancle ridhbroderiet. Utom gilt arbete fbr Licium %r froken Ihnting upptagen a att salnla material till ett storre arbete iifver svenska spetsar, ett terk, so111 bor bli uf stort iiitresse for alla de~n, som ha kiirlek till den gamla svenska spetsslojdeq. Fru Miinmi Borjeson bidrar lifligt i alla konstniirliga frhgor. Hennes fint konstniirliga sinne, utpriiglade firglcansla och intresse for och forstind p& de testila krafven, iir, sager friikeu Brauting, af ut~uordentligt~ vgde for Liciuin, for hvars bestthd och framtid dk forofrigt dln besjtilas af det lifligaste intresse. Pk Liciums paramentala vh.rutstiillning i hr funnos, son1 redan namnts, mhnga. utmiirkta f6feiniil af rik och konstnarlig halt. Det antependium, som lrailske intog hedersplntsen, var komponeradt af frbken Sofia Gisberg, utfordt i 7~azi.te-lisse, roclt mot djupare vinriidt silke ined violettblb illslag l-~iii-, och dar. I<ompositionen utgjordes af evangelisternas emblem, omranlade af stiliseracle enk1.a. rosor; upptill vidtog en bard af, genoln viifven uppvaxa.ilde, palmer, of van till gronn mot guldgruud. Midten utgjordes af ett lcors, utsiindande lingn strblar. En strhagt dekorativ, strangt kgrklig ocll siillsynt fiirgskou komposition, anlnacl for Gustnfsbergs kyrka. Ett. sorgeantependiu~ ph svart kliide for Borhs kyrka nled tistlar i violett och silfver ocla soul midtparti ett lamu i silfver mot ett tistelkront kors, var a dyster och storslagen verkan, inen de n8got storw och jso- 1era.de detaljerna -f orclra en stor omgif ning for att g6ra sig riitt giillande. Ett ofverdhdigt praktfullt oci vackert utfordt autependium i hvitt, inecl liljemoti~~ i hvitt och guld laags sidorna och midten, iuom barockoraainent i guld, framstiillande en i silke sydcl bild a herdarnes tillbed jaa, fijrtjanar a tt siirskildt niimnas ined heuuclrau. Det var afsedt for Vasakyrkan. I~omposit~ione nr utfiircl af frijken Gisberg, si)muaden hade ~rerkstalts af froken Eiclnorn.. Ett dopf untsklade, h~itt silkesbroderi mot oblekt lime riled dufvomotivet soin micltpart.i, ett kalkkkde pii, hvitt side11 ined korsblomsmotiv (det senare kompo- neraclt af friiken E. Hedvall.) verkade rnycket f orniimn,.. hvart och ett i sin genre.. Bland de' inhnga standaren,.- de flesta sydda i s. k. htarsia)), d. G. S. 'med oruamenteb infiildt i tyget, s& ntt det ter sig lika frh bhda sidor, - funnos m&npa tilltalaude och stktliga. Ett gult sidenstandar, utfijrdt for Julita skyttegille, ined ett gainmalt klostersigill ' broderad t soin midtprydnald, oolgi vet af lager, var af utinarkt rerkan. Af de ofriga in& niimnaa standaret for veterinar-elev-fiireningen, p% mildt bl&- gr6.u silkesgobelin, upptill orneradt med en b&rd, fmnlstiillmde cljnr, i gnld och gult, och midt ph prydt med foreniugei~ initialer. Stoffet i detta standar, vafdt af t.jocka tvinnade silkestrhdar, var enastkende vackert son1 inaterial och f5irg. Iiompositionen rar utf ord af arlritekten lvahl'&na. Laudtbrulcsskolans eledtbr i Alnarp hade en originell 0~11' nobel fana; mot hvj t brokad en krans a.f stiliserade as ocll blbklint ined dess initialer i mild oraagefarg i miclthltet och ena hornet prydt ined Skknes vapen; det hela mycket lyckligt s%v%l hvad komposition soln f%rg och utforaude betraff ar. Kompositionen var utfor6 af froken Gisberg. Man skulle vilja nfil&a miinga. flera a de st&tli&p firremhlen, men utrpmet tilldter det icke, och man f &r inslcr8~1kn sig till att lyckiinska biciunl till denna utstallning, son1 vittnar om en hoggradig kultur och ett ratt fasthrillande id traditionerna inom de omrhden, dar traditionen Ryter tillsammaas rned konsten pa ett sh enhetligt siitt., att inan icke, utan att den senare blir lidanile darp8, kan skilja dein bhda Bt. Licium lefver sitt mycket energiska lif i en central lokal id Birger Jarlsgatnn IS, men man soker forgafves nkgot skyltfclnster, SO^ tillkiinnager dess narhet. Endast ph en liten fyrkantig grou sidenskylt, uppsatt i porten, inralnnclt i en guldlist och tiickt med glas, lsser man dess uamn, sydt. i gult silke kring ett litet einbleln -- en spole - i gult.. Men det miirks, att allniiinhet och konstvannes liirt sig hittn dit, och d& Liciums utsttillning i Koastnarshuset stiingdes, var det ingalunda till dess affarslokal arbeteua htersiindes.. Det mesta var pr forhand utfordt ph best&llning och sfindes tillbaka till sina respektiva agare, hvarifraa det 1Anats. Fyra '~r Rr en kort tid, och om Liciuln verksam- ]let konmler att vaxa i salnma proportion soin hittills, '

9 k g ~ inan viinta en lysondc frimtid far dettn textila 115. dot vitrf, de gjort till sitt, ocb so111 redan hurit sh. foretag, diis emrgi och esfarenhet 110s de ledmde. vttcltra fruktes. kmfterna gs hand. i l~ciucl lned sann lions'cniirlig syn......ellen LUNDB~G, f. Nyblom Riksdagens beslut i nattarbef sfragan.. egeringens f orslag till f brorclning riirande fiirbuil mot kvinnora nnttarbete i vism iadustriella' foretag hade, som bekantje-afstyrkts af lagutskottet lilcsom 'de i amnet viiclrta.rnotionerna., Herr Li:ndhagens motion. I-Irr. WidBn, Jansso~i i Edsbiickell och Persson i Malmij liadc reeervnt.ionsvis yrkat rttt f6rf:~ttnil1gsforslaget skulle erhillla karaktaren,zf lag, och hr Linclha.gen bade yrlrnt bifall till sin nlotion om skrifvelse till 1;. nxt med beg$ran om utredning, i hvrtd m9n inonl industrielln och cl5.r-. n~ed beslkkt.ade arbetsomraden miin och kviniaor sysselsiittas med nnttnrbete pb ett fiir hiilsan skadligt siitt sanit ntt dzreeter k. m:t skulle vidta nodiga tttgiirdcr under behiirigt skycldande BE de orbet.andes utkomstm~jli~heter. Utan votering har Forsta kammaren form lordagen tiilstyrkt utskottets forslag, och iir sdledes den kungl. propositionen darnied fitllel~. Andra lrammaren, som pb grund af de lbnga clebatterna i dagens andm vilrtiga riksclagserkgor icke hann upptaga, nattarbetsfrhgan till behandling, kan stiledes vid den kommsade debatten (hvilken vi till folje sf forhdllanden vid. tidningcns utgifning icke kuana afvakta) eildsst gora principuttalanden i en snk, som reclnn sfgjorts. Striden ilar stiltt akarp och iznnu 1Brs viil cle olika sidornns nnhiingnre i A.nclra liimmaren vil;j,z framfora.sina Hsikter for och emot. skilcla anclliga beet8mniagnr. ' Frin 'denlia sid% sedt iir kvinnororelsen ulbrottet ae kvinnolmt;urens,s, ouppfyllda trangtan efter.utveckling oc:h efter utvecklingens medel : kunslraper, arbete och sjalf bestgmniag. All utveckling formedlus emellertid af samhallet..det iir saledes cliir, som iieven lrvinnans utvecklisg rnkste 8gz rum. J<vinnor~relsen betpcler diirfor, praktislit sedt, kvi11- nsns uttrii.de i det socialn'lifvet. Hon har forut rned mannen debt familjelifvet eller heminet. Hon,skall nied tiden iifven taga sin halfva anpart af samhall~. Niir nu kvinnan trader in i clet. socinla lifvet., rniiter hoii friiiinmande forhallandeaj db samhiillet under Ibngliga tidsslteden tillhort mannen och dannts n8rrnast efter.. hans behof och skaplynne. Enligt utvecklingens lag skall det blott efter IAngvariga evolutioner lyckas kvinnnn bryta sambbllets, mdtstdnd och.. fi& sig till riitta' diirstiicles. Kvinnororelsen blir ~iledes ocksii 1 ik tydig med kvinnans kamp mot samhiillet, hvilkea, vbl att marks, icke iir nttlikstalk mecl el; strid niot m" annen. Ur dessa synpunkter mbste foljaktligen, sividt jag forstiir, iif.ye11 bed6nks det nu f6r&iggande omstridda forslaget till forbud for kvinnors snviinclande till arbete nnttetid. i vissa industriella f6ret8ag1 Fiirsta frhgan iir d5, huruvida ett. clyliltt allniiint forbud f6r kvinnor till skillnad frsn. mail iir ctt medel eller F6rbudsl,z,astiftningens vhnner skola siikerligen konlma ett hinder for.kvinnorna i darns ofvnnn3mncla vag till att beklaga ntt frigan losts i enlighet ined kvianornas utveckling. )) ' egen uqpfattning och iinekan, men man v3.gnr hoppae, EEter att hafva fiarnh~tllit det obestridligt skndliga i att cle skoln vara riittvisa aog att forstti och erkanna, att regelbundet nnttnrbete och vidrort den Asilrten, att man kvinnornn icke iiro ernot. slcycldslng.c.~ift~zi~~g~ endast eniot i sil fall viil mbste anse ett f6rbucl fiir kvinnor fijr en en separnt skyddslagstiftllii~g, hvillien skulle blifvn,zf en sjiilfklar- och &tig ssk, siiger han ntt sakel! clock ej iir. nlycket tvifvelaktig nyt ta for dem sjiilfva. s;"t enkel och fortsiitter: Herr Liadhagen, son1 i en utforlig inotivering af sin ))RI:tn fir shlunda till en bijrjan vii1 nkta sig for, ntt imtidn upptager och be:~ktar de olilra synpunkter, ur i sin valmening pfi nsgot omfattande och obehiirigt siitt hvilka det foreligganda lng 6rslnget bijr bedomas mecl af- kriinkn de myndiga kvinnori~as oforgrjpliga r5tt till arbete: seende p5 bvinnorna och deras forhall:mden, betonar di,- Detta iir iclre ntt proltlamera nagon forknstlig konkurrens.: soh clet enclo riktiga,an gemei~sam skyddslngstiftning fiir mecl mhnncn. Det Kr en e1,ementiir iiitt, soin tillkorn- ~Aviil man son1 kvinnor. mer inclividen s3soln stidan. Hiir fhr cj finans nilgo11 Vi tillata oss att hkr htergifva c1el:~r af motiveri~~gen, skillnad rnellau man och lwinnn, likn litet som en dylik som bor;jar med en utreclning :If kvinnofr5gan och son1 skillnacl sasorn princip nilgoasin skulle tillatis mellan genoingrfiencle ser p;\ dettn slrgcldsl:zgstift~~ii~gsfiirsl;~g i smn- olilta kategoricr af"m511. Redan hkrutinnnn verknr f6rm:tnhang med kvinnofragan i dess llelhet. slaget i sitt framtrkclande brutslt genom i~tt det utm viclare Herr Liadhagen borjnr sin motivering sh1uncl:t : sllet gifves o~~.terkalleligen en kvinnofrdg:~, som vantnr skkr.hela kvinnosliilrtet sdsoin sidnnt ijfver en kam. Man fa.r en viss fornitnlnclse nf, att clet sticker franl nkgdt sb g:p, sin losning. Den ledcr i hogre mcning sitt ursprung ntt siiga af bockeotcn i clet ganlh o~~ihulclacle programmet frdn det obestriclliga forhallnnclet at.t kvinnan Hr plpl en gang iniinnisku och cn personlighet fijr, sig inccl sin:^ siirom allmiin och like politisk r6strktt. Niir clet g~llde ~nedborgilrriiitt, voro enligt detttl progrtm sjiilffallet ur riikningen:. '

10 kvinnor, barn, d8ra-r och brottslingar. Detta program vidhhlles soin bekant annu i Sverige.~ DarpK betonar herr Lindhagen det riktiga i att, ifall en reform skulle genomforas i afseende pa kvinnornas nattarbete, borde detta ske yrkesvis och forst i de yrken, dar missforh%llandena aro storat. Efter ntt haf va genomgiitt de olika skal, sorn Hberopats fiir det kungl. forslaget, 6fvergA.r ham till sist till frt3ga.n och betydelsen af att uppni en internationell ofverensko~nn~else i detta speciella fall och siiger,' att det vore biittre aft bemoda oss om att.. kom~na ifrkn ' vhr dterblifvenhet pi a h de ofriga obe-. stridligen riktiga Cigarna till en effektiv arbetnreskyddslngstiftning an att skynda oss att framst vara nled pa den enda, so4 ar minst sagdt tvifvelsam, Tiil eist slutar herr Linclhagen med att framhblla, att ~frtigan, shorn omtvistad: och narmast berorande kvinnorna, borde anatq, till dees att de genom politisk -restriitt sjalfva blifvh i tillfiille utt bevaka sin talan. M:m kan hafva olika meningar om befogenhet af detta kraf. Det forhallandet,. att kvinnorna af statsmakterna ayligen Ater f6rviigrats n~edborgarriitt?~tgiir i hvarje fall en ~ar:. skild u ppfordran att fijrdonzsf ritt beakta de synpunkter, sorn framforts fr%n denna sida~.. DarpA foljer yrkandet p% utredning af i hvad man 'nattarbete vore p% olika arbetsomrhden skadligt for shval man sorn kvinnor. Det Kr icke oftn kvinnornas talan fores s% sorn har gjorts af herr Lindhagen i ham reservation till lngut- skottets utlatancle. Forslaget om forbud for nattarbete for kvinnor har fallit. Det Br att hoppas, att en slryddslngstiftning, sorn ordnar forha1.landena i fraga om nattarbete for man och kvimor icke blott p% industriella utan afien darmed beslaktade arbetsomrhden, siirskildt det a ' den storre industrien beroende hemarbetet seh hemindustrien, matte inom en snar framtid forverkligas. Herr Lindhagen h,zr angifvit en vbg, sbm cznknyter sig till det nu fallna forslaget och sorn vh1 ar den, sorn niirmsst fbr ram till det isyft.nd9 rnalet - forhiittrade nrbets-. forhallanden for sh mhnga sorn mbjligt,. Notiser. it ritersktw H. M. C. JGt~rll~ol~n vid rikets el- iono-.. miska kartverk hade regeringen foreslagit en pension tif -1,000 lrr. Hrr Harn.marlund,,Starback, Wiklund och Larsson i Lund tillstyrkte inom statsutskottet 1,200 kr. HAda kamrarna bifollo p% lordagen utskottets hemstallan, Andra 'kammaren efter en votering, sorn gaf till resultat 111 roster for u.tskottsforslaget och 87 for reserv a t' lonen. net Br att tillaggn, ntt det ar en gamma1 '70-Ars kvinna, som under en ldng foljd af Ar offrat sina bhsta krafter 'vid slrotandet af sin tjanst, som denna gang varit foremhl for en sparsamhetsanda, som mojligen skulle lrunna synts fortjanstfull i ett annat sammanhang. Andra kammaren fmn dock frsgan Atminstone vard votering. Rum och biogl!i~ffiil*ostiill~~i~lgas. Froken. Marie Louise G-agners fiirtriiff liga foredrag of ver Barn och biogm fforestallni~lgnr, hallet vid Podagogisk'a siillskrrpets diskussions-' mote den 24 sistlidne februari.i Stockholm, har nu utkommit i broschyrform pi Lars Hokerbergs forlag, sam-. ' tidigt son1 etidskrif ten Verdandi publicerar cletsamma. Genonz anslag fran styrelsen for Svellska kr;in.nomas nationalf8rbuw-i hafva 2,000 ex. utdelats vid sen~inarier och folkekolor. ProfeSsor B. E. Gadelius har i ett Tillligg gtterligare understrulrit den uppe.attning, for hvilken froken.. Gagner sb valtaljgt gjort sig till tolk, n8n1ligen att hiegrsferna med sinn ddlign program utofvn en 'skadlig, rent ae clepraverande, inverkan pa dc kfiasliga barnasinnena. Det ar att hoppas, att den lilla sltriften lrommer att underhk11a intresaet for clen icke oviisentliga frkgnn om biografernas betyclelsc shsom ett uppfostrnnde och undcrvisancle element, i stkllet for att E ~ S O nu ~ vara nhstan ute:lutancle etta- dbligt noje. l Priikcn Joilanna B.ruiissoi~s konst- och vfifnadssltola i Stockholm h~ i dagarna firnt sitt 35-drs-jubileum. De sista ' nitton firen har skolan vnrit forlagd till Stockholm och har diirunder ntfort ett beaktansvardt nrbete f6r vhr svenska husslojda utveckling, och mgnga skickliga vhf- 15rurianor ha utgiitt diirit'riia. Elevernas aatd uppgar dr- ligen till.ett femtiotal, hvaribland riiknas ett stort nntlal kursdeltagare fr&n Finland, Danmczrk och Norge, i hvilka liinder den Brunesonska vafskolan Atnjuter ett stort anseende. Foreningsmeddelanden.. Trolll~iitti~~is F. K. P. R. afsluta.de den 1.5 maj sina studieaftnar for terminen med ett talrikt besokt samkv8ni. Under kvallens lopp forekom td, sang och deklamation. En van till F. K. P. R. hade tillangnat rostrattskvinnorm ett hogstiimdt, om djup forstielse for kvinnornas krnf vittnande.poem, sorn mottogs med lifligaste bifall. Tbsupb ~erverndes och den afgift, sorn diirfor erlades, skanktes nf viirdilpm till agitationen. Insamling 'gjorde~ ocks& bh6d de niirvarande i samma syfte.. Riksdagen. Understod At &Idre smhskolelararinnor. Med anledning nf motion af hr Viirner Rydh hncle statsutskottet foreslagit att h6j~ understodet for %Idre sn?kskoll#rare och liirarinnor, son1. efter fernton Ars tjbnst afghtt utan att fil understod enligfreglcmeutet tif 1892, fr811 af regeringen ftireslngna 100 kr. till 150 kr. Hr Jlarsson i Luncl yrkade reservationsvis att underst6det skulle utga lned 200 kr. Hr Ryd6ns motion om 50 kr. bidrag till sbdan? alclre, behofvande liirarinnor, soln erhfillit understod enligt det ofvann#lnncla reglementet., men erl.&lit nfsked fore fir 1900, afstyrktes. Hr Larsson i Lund hncle yrkst bihll till tionen, under det att hrr Hammarlund, Pehrsson i &karp och Stro~n yrkat bihll med den modifikationen att det samrnanlagda undcrstoclet ej skulle M ofverstiga 150 kr. Vid frhgans behnnclling i Andra kammaren pp1 IFrdagen an- slot sig mqtion%ren i dcn forra punkten till utskottets he~nst%llnn och i den senare till hr Hnnmarlunds reservation; kaalmnrens bcslut gicli i mnma rilrtning. Om Ilr Hammnrlunds reservation rndste dock votering anstiillas; den bifolls ined 130 r6ste'r mot 58. F6rsla knmn~nren biftill i bbdra punlrterna utan debatt utekotlets 11emstBllan.

11 frln landets ftirniimstn ORGLAR fhbriker saljas mot er- Iaggande af 4 % af priset strax och och sedan 12 % i hvarje ftiljnnde kvartal under 2 Ar samt mot 4 % strax och 8.% - i hvarie kvartal PI ANINON undor 3 Ar. Kataloger ' och narmare upplys- ningar erhallas mot 20 are i frim. P. 0. AKERLUND. Stromsbro. JACOBSONS, 2 Hamngatan, midt far Berzelii park. ~a~isseri-handarbeten. Dam- o; presentartiklar. Kontor ;. Vasagatan 38. Begagna dennn sparbank f6r insattning A 'sparbanksrakning. Kan anvandassfven for hushkllsrlkning. Intill 500 kr, kunnn i regel utffis utan uppsagning. oppen half 10 f. m.-7 e. m. Allm. tel Rikstel. 73. InlAningsrBnta f. n. 5'1, proc. Vejby strands Sjukhem vid Skelderviken (BarkAkra station, Viistknstbanan) f6r ben- och korteltuberkulos, rachitis och allm. svaghet, mottager barn och vuxna, dagafgift 4-6,50 kr. oppet t et om, central uppvarmning, hzirligt lage i barr- skog vid hafvet. Lakare : Dr Ernst Lindahl vid Kronpr. Victorias Kustsanatorium, Ba~khkra.., Kemisk Tvatt. A,-B.' Hya BIB Hand, - Stockholm. - Extra fina Dorrskyltar, Stamplar och Sigill erhallllns alltid billigast frh GUSTAV HAKANSSON Stockholm. Box 173. Miistersamuelsgafan 54. flodens tamska Miid- 0th HushillssBolan, - Hudiksvall. Husmoderskurs. Skolkokslararinne kurs. Slojdlararinnekurs. 0. V. Lofgren, Snickerifa brik, 86 Skanegatan 86 Husreparationer, Kontors- och Butiksinredningar verkvtiillas.' omsorgsfullt till nloderata priser. OBS.! Parkettgolf lagas och bonaa Maria qohlens Syatelje 43 Thulegatan 43. Rekommenderar sigftir utf6randt af allt hvad till linnebranschen h6rer - Specialit6 : Stiirkskjortor. - Mot gr&t h&r fullt oskadligt medel, som Aterstaller gratt h t till dess naturliga farg. FANNY GELINS PARFYMMAGASIN, - I sokas p& alla platser i landet och erhiilla fordelaktiga vill kor. Tillskrif Dagnys Expeaifion, Stockholm C. Nyheter i bokhandeln. Mnrn. En beriittelse frh tiden lor IVnlde~~serforfiiljclser~~a af B. Ulnzen. I3emyn dignd ofversiittning nf X. IWllCn. Hiift. 1 kr., ktwt. 1: 25, klotb. 1: 50. Slngei~ och dock sogrnro beriittclse frh Konstnnx ocl? Bohmen. Af D. Alcock, forfnttarinna till nde spunska brodernan rn. fi. Ofversiittning c~f A-i-e. Forstn dele11 haft. I: 50, kart. 1/75, klotb. 2: - kr. Altdra delen haft. 2: 25, kart. 2: 75 klotb. 3: - kr. Ilibliskn tids- ocl: stritisfn"lgor utgifna af professor, teol. d:r A. Kotmodin: VI. Dell bibliskn rcllgionens ogendomllgl~ct af D. Conrad v. Orelli, teol. professor i Bnscl. Bemynd. bfvers. Hiift. 60 ore. VI[. Kristendomea oc11 don urkrlstnn fiirsnmlingens bibel af professor, tcol. d:r A. Kolmodin. Hiift. 50 orc. (I distribation.) Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens Fiirlags-Expedition, Stockholm 3. Kvinnliga juridiska byr&an - Vallingatan A. T Boutrednlngar, Inkasseringar, FBrlikningar, RittegBngar, ~gendomsf~isiljningar, AffirsBfverlAtelser, Legala handlingars uppsiittande, Juridiska uppdrag af alla slag. Kontorstid kl. 1/ FRAGOR o c SVAR. ~,Hvar kan man prenumerera pd Dagnf? I landets alla postanstalter och boklhdor kan m.an beatalla huru mqnga ex. som helst. Skall man allfid nrenumerera H dessa sfiillen? Ja, ifall man tinskar end& 1, 2, 3 ellqr 4 ex. skall man alltid gora det. Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklddor? Dagnys postprenumerations- och boklldspris 5ir kr. 4: 50 ftir I!,, 2: 50 for '1, och 1: 25 f6r '1, Ir ~vljka villkor erhdlla prenumeranfsanbire H Dagny? Den, som samlar minst 5 prennrneranter, erhaller en provision af kr. 1: - f6r hvarje llelirs-,. 50 6r0 for hvarje. halfls- och ftir hvarje kvarta1ap;enumerant. Huru skall man f8rfara f8r denna ;~rovisions er- 8. hh Jlande? Sedan man samlat rninst 5 prenumerantei-, gk man tillvsga pl ett a f6ljande satt: 1) Antingen: Genom insandandet sf,prengmerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behtifliga antalet ex. (hur mhga som helst, men alltid minst 5) direkt frln Dagnys exp., Stockholm, som under. samlxens adress i ett och samma paket sander alla bestallda ex. Samlaren har da att ombes~rja utdelningen till 'de samlade prenumeranterna. 2) Eller: Man prenumererar A narmaste postkontor (ej annorsttides) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adrees, begar postens kvitto I samtliga erlagda.afgif ter, tillsttlller oss detta kvitto, da vi omglende pr postanvisning sander samlaren den stadgsde provisionen. Hvar, och till hvilket ~ris kan man nummervis /&a -- Dagny? I stadernas tidningslrontor och cigarraffarer samt hog Cagnys kom~nissionqer i landsorten. Pris 10 ore pr nummer. Alla skrifvelser riirande expeditionen adresseras: DAGNYS EXPEDITION, STOCKHOLM. Fackskolan for huslig ekonomi i Uppsala Lilrarinnekurs i matlagning och handarbete (fidlstiinrli, Brari~mekurs i hilslig ekonomi) btirjar den 1 sept. Anmiilan till ir,riide g6ras ftire den 1 juli. Husmoderskurs nled uudervisning i matlagning, s6mna.d ocl ~iilsolara och narmast afsecld.far flickor mecl. hogre skolbildnin, >&jar den 1 sept. AnmBlsn fore den 1 aug. Specialkurs (hogre husmoderskurs) i finare 'matlngning, kllc lomilad och barnavhrd b6rjn.r den 22 aug. Anmiilan fdre deil 1: s1q Praktisk yrkeskwrs fijr utbilclning nf kokerslror och llusllb erskor bbrjar den 23 aug. AnmaIan f6re den l.aug. Anstikan tlll de Liirarinnekurser (endnst ftir skolktik), sol- )orja i jan. 1909, insandas fore den 1 nov. Tryckt program gratis och frrtnko pfi begaran. Inspektor : Professo9. 0. Hamnza~stm. Foresthndarinna: P9.01cerc Ida ATovrby. - Lediga platser nom alla omrhden a for kvin- lor lampligt arbete an'nonseras ordelak tigast i Dagny, hvilken, om tidning for svenska kvinnoorelsen, torde erhhlln den meat ridstriickta spridning landet undt. * For resande till rekommenderns det skandinavisk pensionatet Villa Elsie i San Rem (Norditalien). Pensionatet forests af en dansk dam. 20 rum ocl tradghd med utsikt ofver Medel hafvet. Moderata priser..

12 .EN SHASKOI,T,~BARIKNA, fiir Viisteris stad. ntt mist tillns. 22 F:Ls~ Ion 500 kronor och erstittning 5r, ijnsknr plats i familj i st:~d for nllt arbete enligt tun. Anel!er ph I~ndet att liisn lned bnrn sokan om plntsen, 5tl:ijljcl af I<osneller c1elt:~gn i I~\wrjehanc!n gijropetensl.~mdlingnl., Irejd- ocl~ llikare i ett hem; ar r:isk ocl~ cluktig, bet yg, inslincles till Hiilso\~Rrcluvan :ztt. arbetn, fir enkel,och annil~nnclen i PLsterBs fore den 1 j~ini. sprfililijs.. Svnr till Fru Westberg, Jriornsgatan 102. : ugc, LICK A, som ii.r f iillsi@- d~gt 11emn-m i. dla kontorsgijro- 1nA.1, oc11 som genonightt f~anclelsinstitnt i Tysklancl, slikcr gemst lliniplig nnstlillning ph. kontor. God:i betyg finnas. Svm motses tncksiii-~t uncler signal ar n Iiorresponclens cller 13ok fiirerskan, Nya inackorderingsbyr1p.11, Sijdergatan 11, Ma1n-10. UNG, TYSIi DAM Ccjaskar kom ma i fin fnmilj sorn siillsknp ocli I$ilp. Svar utbecles till PGehein~erntstochtern, Stocl;liola~sDngblack huf\~nclkontor. PTJ~, 4TS i linnre fnmilj 6nskas af b"ttre Flicka, att n'iot fritt vive gft frun tillhanda, lir villig tleltagn i ljaushkllsgoromh1. Svar n-tilrkt nl~orlof vm1 P, uncler aclrees S. Gutnrclii Annonsbyr5, Stockholm, f. \.. lj. ' 'LEDIGA PLATSER. Vid Solvesborgs iir for instnncln~~clc IiisRr tvb IWrnrinneplatser lediga; en i sprhk i kl. 1-3 och historin i 4-5, en i ~nnten~ntik och naturl$r:~ i n1l:i klasser. Llirokn,rser enl. realskolestndgnr. Bepynnclselon 1,200 kr..li',rforclerlig I~andlingnr, stiillcla till Sijlvesborgs saniskolest.yrelss, skoln insihdas sennst den 15 juni till Borgmastare P. W. HUM-BLA. Vid Ousby. Realskola (~arkkola).. finnes till nlista Insfir pln.ts for en kristligt silln~d elementnrlildncl I'olkskollhirnrinn:1. Undervisningsiirnnen : svenska limnen i de hogk I:l:tssernn. Lon : 1.,000 kr. jarnte fri bost:td oeh veclbrnncl snmt hnlf- \la, pensionsnfgiftcn. Aiistil~iiingsl~ai~~lli~~gnr, se~llcla till stgrclsen, insfintlas fortaot mojligt till skolnns 12ektof. Iasarett erh All a tvi ujde1~i~~g~s1rijtersico~~ nnstiillning den 1 instundancle Augusti mot Brlig 1611 for hvnr och en nf 400 Br. jlimte nllt fritt. Ansokningar, Atfliljda nf priistbevis och Iakarbetyg samt koinpetensliandlingnr, insiindas fore 1 instundande Jnli till Lascz~.ettsluka~.cn i 6riisk6ldsvik. Frdn den, I5 juni komncr y tterligare en Ledig plats vid Tranis 3-klassiga hogre folkskola, e..o. nnclrn liirnre (~nanlig eller kvinnlig) met1 uncler\risningsskyiclighet hufvudsnliligen i niodersni8let, - histoiaia ocli geograf, ,600 lx. pr fir; platsen 1;oinmer suarast n~tjjligt ntt besiittns lnecl ordinnrie innel~afvnre. Ansijkningar insllndas fore den 10 juni till ordf. i stgrelsen fiir TranAs hbgre Boll;skola, adr. T~miHs. G- UTTElENA WT iinskas inst: host nlt unclervisn i vnnliga skolihnnen, sprbk OCII mnsik f6r tvtinne flickor.i 4:cle kl. och 3:dje forb. Ref. betyg, lonepret. ocli fotogrnfi sfindas till Iru Ellenor Wwn, Wah- Inholm, HoTva.. Stockholm, Riddaregatan' 23, ntbilcla Ilirm.innor for flickskolane 1ii.y-e och mellerstn kl~sser samt fiir I~emmen. Knrscn lir tvb-hrig, Ih hogre knrs fijr den? nf semi. nnriets I:.. (1. elever, som genoln specialstntlier 61iska utl~ildn sig f6i undervis~iing. ph hogre stnclier. 1 clcnnn kurs 1nottng:is iifven estrn elever. Nlirmare. npplysningar 1ii11-t. nas nf lliroverkets fijrestfintlariuna: f rijken Sofi A.mZe~m~h. Mot tap, onsd. och lor(]. ltl: 1-2. Adrese liijre den 13 juni.. Sty9*sZ'se9z. ' Undervisning i engelska sprikets alla branscher. Fvu C. 0. F. 2lib9r~si~ucl~e9~,' D.rottninghol~iisviigesi 12,. ll/? tr. arbetsomr%den. Utbildningskurser m. m. Muntliga och skriftliga upplysningar genom ~redrika- Bremer-Forbundets byrii, 54 Drottninggatan, ' med Edra ~&k& till. ~dndageh dei~ Jqni, dii, min stora '.. UTF,~RSALJNI"N~~ Fhl) kapitalistell "rskildt frmitirnniei, llar det iinge varit ett j onskningsmh1 att kunna ofverlamna vhrdcn af sina vk-depapper och skotseln af sina affarer 5t nhgon persoii eller institution, som nled absolut sakerhet foresiade punktlighet och noggrannhet i. utforandet af det anforfrodda _uppdraget -afvensom.. prisbillighet. En sidan institution ar., m. Btookholms EnskiPda.Banks Notariatafdelning (Lif fa Nyga f an 27, expeditionstid 10--4), sorn under garanti af Stockholms Enskilda Bank fitager sig vird. och Forvaltning af enskilda personers och kassors vardepapper. Exernpel 1. Om en person hos Notariatafdelningen deponernr obligationer, inkasserar Notariatafdelningen vid forfallotiderna kuponger och tillhandahhller deponenten influtna medel. Vidare efterser Notariatafdelningen utlottningar af 'obligationer och underrattar deponenten i god tid, ifall en denne tillhorig obligation blifvit utlottad, samt lamnar forslag till ny placering af det ledigblifna kapitalet. Exenipel 2. Om inteckningar deponeras hos Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdenaren darom att rantorna 2 inteckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter de medel, sotn inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelningen,. att inteckningarna blifva i vederborlig tid fornyade. Om en hos afdelningen deponerad inteckning genom underliten f6rnyelse skulle forfalla, ersatter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkonmen skada. Fiirvarinnsafnitt: 50 ore for Hr per 1,000.. kronor af depositionens varde, do& ei under tvh kronor. a Flytande. framstdende '. aptitretande och nervstiirkande 1 KZRAFTMEDEL. Fis pii alla Apotek. - - Rikstel F6rbnndets by*& (ipp& Allrn. tel ~ridrika- ~remer- ~iirbunde fs Sjukskiiferskebyr8: Tunnelgo fan 25. Rikstel Allm. tel InnehflllsS7orteckning. Dagens nummer innehiller: $4vcrigcs st~d~li~,~id~.. IIII~~OIIIS. 11el11 yktcrllctsf'ci1'1.)1111~l. A Slinct iirtelzblacl.... Tviil~ic kvitiiiof~~~igo~* infiir Stockl~ol~lis stndsfoll~niiktige. Af A. IC Dell kvi~ullign riistriittsriirelso~l i I.lollnnil. Lici~~m. Nhgrit, orcl 0111 dcss verksti~nhct o'ch 'iless vio~~!i~tstiill- ]ling i Stockl~olm Af Ellen Lziwdberg, j?. Ngblonz. Itiksditgo.~ls beslut i nntt;wbctsfri~glsn. Herr Li~irllltsgens motion. ' Notiser. Fii1~eni1igs1~ieil~le1~11c1~1~. Ri ksdngen. Prenumeration ti Dagny sker narmaste postanstalt (Tid- = ningstaxa n:r 5) eller bokhandel. -