Sammanfattning av landstingsstyrelsens beslut den 23 februari 2010

Transkript

1 Sammanfattning av landstingsstyrelsens beslut den 23 februari 2010 Vid dagens sammanträde med landstingsstyrelsen antogs bl.a. årsredovisningen för 2009 samt att landstinget ska satsa 57 miljoner kronor på att effektivisera energianvändningen i sina lokaler. Dessa ärenden lämnas nu över till landstingsfullmäktige för slutligt beslut. Dessutom beslutade styrelsen att Kronans Droghandel AB ska ta över driften av landstingets materialförsörjning. Här följer en sammanfattning av styrelsens beslut den 23 februari 2010: Årsredovisning 2009 Landstingsstyrelsen har beslutat föreslå landstingsfullmäktige att godkänna årsredovisningen för I årsredovisningen konstateras sammanfattningsvis följande: Landstingsstyrelsen kan med tillfredsställelse redovisa att utvecklingen och kvaliteten i verksamheterna fortsätter att utvecklas positivt trots att den allmänna lågkonjunkturen lett till en besvärlig ekonomisk situation. I flera nationella jämförelser av hälso- och sjukvården står sig Västerbotten mycket väl både vad gäller medicinska resultat och folkhälsoarbetet. Samtidigt som många resultat ligger på toppnivå visar dessa jämförelser också på områden där Västerbottens landsting behöver utvecklas vidare. Styrelsen noterar t.ex. att antalet vårdplatser och invånarnas konsumtion av sjukvård är hög i förhållande till övriga landsting/regioner. Där finns fortsatta möjligheter att minska kostnaderna. Styrelsen redovisar vidare att tillgängligheten till hälso- och sjukvård generellt sett förbättrats kraftigt under 2009 och att landstinget klarat de krav som satts upp för att få del av statsbidragen ur den s.k. Kömiljarden. Under ett flertal år har landstinget utvecklat metoder och former för ett systematiskt förbättringsarbete, där memeologen är en viktig stödresurs för verksamheterna. Under 2009 har detta arbete fortsatt och metoderna är nu genomförda inom hela hälso- och sjukvården. Styrelsen ser denna utveckling som angelägen, inte minst ur perspektivet att öka kunskapsstyrningen i organisationen på alla nivåer. Landstinget har beslutat om sex övergripande målområden som styr arbetet mot visionen att år 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Till varje mål finns ett antal uppföljningsindikatorer som mäts och redovisas i årsredovisningen. Mål i landstingsplanen för Måluppfyllelse 2009 Bättre och jämlik hälsa Målet uppfylls Trygg och säker vård God hushållning Ökad tillväxt och regional kraftsamling Ökat medborgarinflytande Målet uppfylls Hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser Målet uppfylls Landstingets ekonomiska resultat i bokslutet för 2009 är plus 4 miljoner kronor. Styrelsen konstaterar att resultatet är en förbättring med 77 miljoner kronor i förhållande till delårsbokslutets prognos. Nettokostnadsökningen mellan 2008 och 2009 var 2,7 procent, vilket är den lägsta på många år. Verksamheten redovisar en avvikelse mot budget på minus 60 miljoner kronor. Effekterna av de kostnadssänkande åtgärder som genomförts 2009 har gett resultat men först under andra halvåret. Första halvåret var verksamhetens avvikelse mot budget minus 97 miljoner kronor medan andra halvåret redovisade ett överskott mot budget med 37 miljoner kronor. Styrelsen noterar att denna utveckling ger ett bra utgångsläge inför 2010, att jämföra med 2008 då utvecklingen var den omvända. De största budgetavvikelserna i verksamheten finns inom områdena läkemedel, hjälpmedel och köp av vård från andra landsting (s.k. utomlänsvård).

2 Handikappnämnden, nämnden för regional utveckling, patientnämnden och folkhälsonämnderna har lämnat särskilda årsredovisningar. Särskilt yttrande: C + M + FP + KD Landstinget satsar 57 miljoner på att förbättra energianvändningen Styrelsen föreslår att landstinget ska satsa 57 miljoner kronor på att effektivisera energianvändningen i sina lokaler. Projektet omfattar åtgärder i samtliga fastigheter, såväl sjukhusen i Skellefteå, Lycksele och Umeå som i de flesta byggnader för primärvård och övrig verksamhet. Arbetet med att genomföra åtgärderna beräknas ta två år och återbetalningstiden är elva år. När åtgärderna är genomförda beräknas landstinget spara cirka 10,5 GWh årligen fördelat på el, värme och kyla. Och eftersom landstinget bedömer att priserna på el, värme och kyla kommer att fortsätta att öka, gör det åtgärderna än mer lönsamma. Exempel på åtgärder som föreslås är: Modernisering av ventilation och byte till energisnålare fläktar och effektivare styrning och reglering av inomhusklimat. Byte av belysningsarmaturer till enegieffektivare typ med förbättrad styrning. Uppvärmningsanläggning med oljepanna byts till anläggning med pelletspanna som värmekälla. Landstingsfullmäktige beslutar i frågan vid sammanträdet den mars. Kronans Droghandel tar över landstingets materialförsörjning Styrelsen har beslutat att Kronans Droghandel AB ska ta över driften av landstingets materialförsörjning. I dag driver landstinget verksamheten i egen regi. Övertagandet beräknas ske i början av hösten Genom att lägga ut verksamheten på entreprenad räknar landstinget med att spara upp till fyra miljoner kronor per år. Ja till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap Landstinget har yttrat sig över Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd när det gäller katastrofmedicinsk beredskap. Det nya föreslaget till föreskrifter och allmänna råd är inte lika detaljerat som det nuvarande. I det nya förslaget finns det också med ett avsnitt om katastrofmedicinska insatser utomlands ett område där landstinget i Västerbotten är verksamt i form av medicinskt ansvarigt för det Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM. I det nya förslaget har också avsnittet om höjd beredskap i krig plockats bort. I yttrandet till Socialstyrelsen instämmer landstingsstyrelsen i stort till förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd. Men i några fall vill landstinget ha förtydliganden. Bland annat vill landstinget veta vad som menas med att landstingets driftpersonal ständigt ska finnas tillgänglig för att trygga försörjningen av el-, tele- och datakommunikation, vatten, värme och andra väsentliga funktioner. Innebär det, undrar styrelsen, att driftpersonal ska finnas på plats dygnet runt på arbetet eller kan personalen ha beredskap i hemmen och vad är i så fall en acceptabel inställelsetid?

3 Nej till förlängt avtal med Carema Hälsocentral Dragonen Styrelsen har beslutat att inte förlänga vårdavtalet med den privata vårdgivaren Carema Hälsocentral Dragonen som har allmänmedicinsk kompetens. Avtalet gäller t.o.m. den 31 maj Anledningen till att landstingets beslut är Hälsoval Västerbotten, det valfrihetssystem som infördes i primärvården den 1 januari 2010, och som i grunden omfattar allmänmedicinsk kompetens. Enligt lagen får avtal som avser tjänster som omfattas av ett vårdvalssystem inte förlängas. Landstinget säger inte upp avtalet med Psykoterapi Centrum i Västerbotten Riksföreningen Psykoterapi Centrum i Västerbotten (RPC) har ett vårdavtal med landstinget som gäller t.o.m. den 31 december Om ingen av parterna skriftligen säger upp avtalet senast sex månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet vid varje tillfälle med tre år. Landstingsstyrelsen har beslutat att inte säga upp avtalet från landstingets sida. Yttrande över förslag på oberoende granskningsfunktion för hälso- och sjukvården Landstinget har fått möjlighet att yttra sig över ett förslag till uppdrag och plattform för det institut som regeringen beslutat inrätta på området uppföljning och utvärdering inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Institutet ska vara statens funktion för att granska huvudmännens styrning av verksamheten i förhållande till hälso- och sjukvårdslagen och beskrivs ligga i linje med syftet att förstärka inslaget av central styrning. Institutet föreslås ha fyra huvuduppgifter; uppföljning av hur hälso- och sjukvården totalt sett fungerar och analys av effekter av satsningar och reformer på systemets makronivå; beskrivning och jämförande analys av kvaliteten på olika vårdenheter; kommunikation med patienter och medborgare; samt modell- och metodutveckling och internationell samverkan. Förslaget innebär att vissa uppföljande och utvärderande uppgifter överförs till det nya institutet från Socialstyrelsen, liksom på sikt de hälsoregister med kringverksamhet som Socialstyrelsen förvaltar (tidigare inom ramen för Epidemiologiskt Centrum). Landstinget har i sitt yttrande invändningar på en rad punkter. Sammanfattningsvis anser man att det föreslagna institutet baseras på ett underkännande av det kommunala självstyret och ett misstroende mot huvudmännen på hälso- och sjukvårdsområdet. Konstitutionella frågor ska hanteras på korrekt sätt. Institutets arbetsuppgifter föreslås därtill till stora delar skapas på bekostnad av välfungerande nätverk som byggts under lång tid och vilar på ömsesidigt förtroende. Det är ett illa valt område för denna typ av experiment, anser landstinget. Särskilt yttrande: C + M + FP + KD Reservation: C + M + FP + KD Yttrande över möjlighet att bilda samordningsförbund över länsgränser Socialdepartementet har gett Västerbottens läns landsting möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Från den 1 juli 2010 föreslås att lagstiftningen ändras så att den finansiella samordningen ska kunna omfatta ett eller flera landstingsområden. Syftet med förändringen är att den finansiella samordningen ska bli mer flexibel för att bättre anpassas till målgruppens behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. De nya bestämmelserna innebär att för varje geografisk del inom ett samordningsförbund måste både kommun och landsting ingå. Detta innebär att om finansiell samordning ska bedrivas över en länsgräns måste både kommun och landsting delta. Förslaget innebär ingen ökad kostnad för någon part. Förslaget påverkar inte det kommunala självstyret och landstinget avgör själv hur mycket resurser de vill bidra med till den finansiella samordningen. Av yttrandet framgår att landstinget instämmer i förslaget att det ska finnas möjlighet att bilda samordningsförbund över länsgränserna i syfte att möjliggöra anpassningar till de naturliga

4 geografiska samverkansområdena. Denna möjlighet bedöms också öka förutsättningarna för att utveckla och hitta flexibla lösningar som är mer lokalt anpassade för en finansiell samordning. Yttrande över bättre läkemedelsanvändning på en omreglerad apoteksmarknad Socialdepartementet har gett landstinget tillfälle att lämna synpunkter över promemorian Bättre läkemedelsanvändning på en omreglerad apoteksmarknad. I dag bedrivs arbete för att förbättra läkemedelsanvändningen på flera håll i landet. Samarbetet mellan verksamheterna förekommer, men bättre samordning och ökad samverkan mellan aktörerna bör leda till att resurserna utnyttjas på ett bättre sätt. I promemorian föreslås Läkemedelsverket få i uppgift att bedriva utrednings- och uppföljningsarbete samt verka för samordning och samverkan på området. Arbetet bör kunna bedrivas i ett centrum för bättre läkemedelsanvändning eller annan särskild organisatorisk funktion inom verket. Läkemedelsverket föreslås få huvudansvar för den forskning och det utvecklingsarbete som tidigare bedrivits av dåvarande statliga Apoteket AB. Tidigare finansiering via apoteksmarginal föreslår man ändras till anslag genom statsbudgeten. Doktorander som är anställda vid Apoteket AB bör ges ekonomisk möjlighet att slutföra sin forskarutbildning. I sitt yttrande anser landstinget att en central eller regionala samlade utrednings- och forskningsresurser för uppföljning av läkemedels kliniska nytta, risker och kostnadseffektivitet, är mycket behövd. Landstinget anser att Läkemedelsverket är en bra värdmyndighet för det föreslagna centrumet, som också kan överta arbetsgivaransvaret för de i dag av Apoteket AB anställda forskarna. Förslag till ledamöter i Viltförvaltningsdelegationen För att öka det regionala ansvaret och det lokala inflytandet ska det inrättas en viltförvaltningsdelegation vid varje länsstyrelse. Delegationen har rätt att fatta beslut om rovdjuren. Länsstyrelsen utser ledamöterna och ersättarna i delegationen men landstinget får nominera fem ledamöter och lika många personliga ersättare. Landstingsstyrelsen föreslår följande fem personer till ledamöter i Viltförvaltningsdelegationen i Västerbottens län: K G Abramsson (S), Vilhelmina Helén Pettersson (S), Umeå Lennart Gustavsson (V), Rentjärn Åke Sandström (C), Vännäs Ulla Löfgren (M), Umeå Mandatperioden för ledamöterna, som är fyra år, börjar den 1 mars i år. Granskning av landstingets faktureringsprocess Landstingets revisorer har granskat faktureringsprocessen i landstinget. Granskningen visar bl.a. att faktureringsprocessen är en mycket komplex process där ett stort antal IT-system är inblandade. För att åtgärda konstaterade och befarade brister lämnar revisorerna ett antal rekommendationer. I yttrandet till revisorerna skriver styrelsen att de brister som revisorerna pekat på bör kunna åtgärdas, dels genom det nya faktureringssystemet som ska tas i bruk före sommaren, dels med hjälp av den grupp som ska bildas för att arbeta med de övriga brister som revisorerna pekar på. Granskning av tandvårdens faktureringsprocess Landstingets revisorer har granskat tandvårdens faktureringsprocess. I rapporten konstateras att tandvårdens intäkter kommer från två håll från betalande patienter och från Försäkringskassan i form av den nya tandvårdsreformen.

5 I sitt yttrande till revisorerna skriver landstingsstyrelsen att det har bildats en arbetsgrupp för att åtgärda de brister och genomföra förslag till förbättringar som revisorerna lämnat i granskningsrapporten. Revisorerna har granskat landstingets investeringsprocess Landstingets revisorer har granskat landstingets investeringsprocess. I rapporten konstaterar revisorerna att investeringsprocessen har utvecklats i rätt riktning under senare år. Men det finns, enligt revisorerna, fortfarande områden som behöver förbättras. Med anledning av detta lämnar revisorerna en rekommendation i fyra punkter. Det handlar bl.a. om att investeringsrådets arbetsformer bör blir mer formaliserade och dokumenterade och att landstinget ska bli bättre på att följa upp gjorda investeringar. I yttrandet till revisorerna håller styrelsen med om det mesta som framförs i granskningsrapporten. Styrelsen har därför givit därför landstingsdirektören i uppdrag att genomföra ett antal åtgärder som ska förbättra investeringsprocessen. Revisorerna har granskat landstingets strategiska lokalförsörjning Landstingets revisorer har granskat landstingets strategiska lokalförsörjning. Enligt revisorerna är landstingets övergripande verksamhetsstyrning och strategiska lokalresursplanering underutvecklad. I rapporten konstaterar revisorerna att övergripande strategisk planering, tydliga ramverk för beslutsfattande och utvecklade arbetsformer är viktiga inslag för att få till stånd en väl fungerande lokalförsörjning. I rapporten rekommenderar revisorerna att ett antal åtgärder genomförs för att förbättra den strategiska lokalförsörjningen. Det handlar bl.a. om en tydligare styrning samt fler mätbara och tidsbestämda mål och aktiviteter. Styrelsen skriver i sitt svar till revisorerna att den tar till sig de slutsatser som revisorerna har noterat i rapporten. Ansvarsfrihet för Samordningsförbunden Styrelserna för Samordningsförbunden i Umeå och Skellefteå har lämnat in sina årsredovisningar och revisionsberättelser för verksamhetsåret Samordningsförbunden består av försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. Förbundens uppgift är samverka för att hjälpa personer, i förvärvsaktiv ålder, som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem och där varje enskild myndighet har svårt att tillgodose dessa behov. Samordningsförbundens revisorer har tillstyrkt årsredovisningarna och att styrelsernas ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Styrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beviljar styrelserna för samordningsförbunden i Umeå och Skellefteå ansvarsfrihet för verksamhetsåret Landstingsfullmäktige avgör frågan vid sitt sammanträde i Umeå den mars.