Myndigheten överklagar om elnäten ännu en gång: Ytterst förvånande osäkerheten består

Transkript

1 NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI DECEMBER NUMMER 11 Myndigheten överklagar om elnäten ännu en gång: Ytterst förvånande osäkerheten består Trots att två domstolsinstanser konstaterat att Energimarknadsinspektionen (Ei) inte följt gällande lagstiftning när det gäller tillämpning av den så kallade övergångsmetoden för fastställande av elnätsföretagens intäktsramar för åren , så väljer Ei att överklaga denna fråga till Högsta Förvaltningsdomstolen. Ytterst förvånande, säger Ronald Liljegren, Svensk Energis chefsjurist, i en kommentar. SVENSK ENERGI ställer sig tveksamma till vilket framtida intresse för rättstillämpningen som denna fråga kan ha eftersom lagstiftningen förändrats inför nästa tillsynsperiod, , innebärande att övergångsmetoden inte fyller någon som helst funktion. Ronald Liljegren påpekar att det krävs prövningstillstånd för att Ei:s överklagande ska prövas i sak. När det gäller övergångsmetoden så är det ytterst tveksamt om Högsta Förvaltningsdomstolen kommer att meddela prövningstillstånd av angivna skäl. För elnätsföretagen innebär överklagandet ytterligare tid av ovisshet om vad som ska gälla för intäktsramarna under innevarande tillsynsperiod. Om Högsta Förvaltningsdomstolen skulle meddela prövningstillstånd kan ovissheten sträcka sig en bit efter tillsynsperiodens utgång. KALLE KARLSSON kalle.karlsson@svenskenergi.se FEM KRONOR FÖR JULELJUS HELA DECEMBER Vi använder allt mer julbelysning i Sverige för att mota bort mörkret. Men få vet hur energisnål dagens julbelysning faktiskt är och hur lite det kostar att ha den tänd, det visar en undersökning från Svensk Energi. Förutsatt att LED-lampor används så kostar det bara några kronor att låta julbelysningen lysa dygnet runt, under hela december. EFTER EN NOVEMBERMÅNAD som på flera håll i landet varit den mörkaste på länge är det hög tid att fylla hemmet med juleljus. Trenden går mot att vi använder mer och mer julbelysning. Och att dekorera hemmet med mängder av extra lampor behöver inte påverka varken elanvändningen eller ekonomin nämnvärt. Att ha en adventsljusstake med LEDlampor tänd under hela december kostar bara 80 öre. Det är betydligt mindre än vad svenska folket tror. När de tillfrågades i senaste Elmätaren, Svensk Energis konsumentbarometer, om hur mycket det kostar att låta en elljusstake lysa under julmånaden hamnade snittsiffran på drygt 30 kronor. Med LED-lampor kan man låta julbelysningen vara tänd med gott samvete. Jag tror att de flesta blir överraskade över att det knappt kostar en krona att låta en adventsljusstake lysa under hela december. Det är till och med så att det många gånger blir dyrare att koppla timer till lamporna eftersom timern ofta drar mer el än själva LED-lampan, säger Malin Thorsén, Svensk Energis projektledare för Ladda Sverige. Lys upp hemmet hela december för bara fem kronor Varje hushåll i Sverige har i genomsnitt tre elljusstakar hemma, två adventsstjärnor och en ljusslinga. För den som använder LEDlampor blir den sammanlagda elkostnaden för ljusstakar, julstjärnor och ljusslinga inte mer än fem kronor för hela december. MALIN THORSÉN malin.thorsen@svenskenergi.se

2 Glada bybor tog emot när elbranschen gratulerade: "Äntligen fast el!" Det blir en annorlunda vinter i samebyn i Hosjöbottnarna, södra Jämtland. Sedan i oktober har de en fast elförbindelse som kan ersätta det egna lokala vattenkraftverket som varit undermåligt. För att gratulera till den fasta eltillgången kom tomten utklädd till Ladda Sverige, ELON och Elkedjan på ett tidigt besök. I säcken fanns lampor, julbelysning och allt man behöver för att få en god morgon. DANIEL PERSSON är född i Hosjöbotten flyttade han hem igen och bor sedan dess året runt i byn. Han och hustrun Mirja bedriver renskötsel och turistverksamhet och de har två döttrar som är sex månader och tre år gamla. Den fasta elanslutningen betyder så oerhört mycket. Utan den är det tveksamt om byn hade funnits om år, berättar Daniel. En sten har verkligen lyfts från bröstet. Tidigare vintrar har vi inte kunnat åka bort ens för att fira jul med släktingar, av oro för att vattenkraftverket då skulle frysa och strömmen gå. Nu kan vi planera för framtiden, flera kan flytta hem till byn igen och vi kan utveckla turismverksamheten. Förra vintern hade vi strömavbrott hela februari och mars. Under den perioden fick barnen vinterkräksjuka. När jag stod där och värmde vatten på vedspisen och fick tvätta kläderna för hand så kände jag: får det vara så här år 2014? Nu behöver vi inte oroa oss för att det blir för kallt i barnens sovrum på natten och strömmen går. Vi får också tid över och kan fokusera mer på våra konferensgäster, säger Mirja Persson. En enklare vardag och välkommen elräkning Malin Thorsén, som är projektledare för Ladda Sverige var med och agerade tomte i Hosjöbotten: För oss kändes det både roligt och självklart att uppmärksamma byn när de äntligen har fått el. I fall som det här blir det så tydligt hur oerhört mycket tillgången på el betyder. Nu blir det inte bara enklare att få en god morgon, utan en bra vardag för dem som vill bo och verka här uppe på fjället. Daniel fick frågan om hur det nu känns att få börja betala elräkningar: Jag fick den första elräkningen för någon vecka sedan, och den var väldigt välkommen. Jämfört med de kostnader som vi har haft för att laga vattenverket FAKTA: I byn Hosjöbottnarna bor det 14 personer, varav fyra barn fördelade på sex hushåll. Byborna har arbetat aktivt sedan 2002 för att få en fast elanslutning. Löftet om att en elledning skulle dras till byn kom i samband med att kungen var på besök i byn den 11 september Ett år och en månad senare kopplades strömmen på. Aktiviteten i Hosjöbottnarna blev möjligt bland annat genom ett samarbete som just påbörjats mellan Ladda Sverige och EEL, som samordnar alla ELON och Elkedjan-butikerna i Sverige. Det här överlämnades: Mikrovågsugn, vattenkokare, kaffebryggare, brödrost, köksassistent och olika typer av belysning som t ex nattlampor till barnen och julljus och utomhusbelysning. Bakom överlämningen står: Ladda Sverige, Svensk Energis och elbranschens projekt för att sprida kunskap om el- och elanvändning samt ELON Elkedjan Logistic tillsammans med butikerna ELON på Frösön och Elkedjan-butiken i Krokom. varje vinter kommer det bli billigt. Att det lokala lilla vattenkraftverket har gått på övertid är det ingen tvekan om. När strömmen släpptes på den 10 oktober i höstas och vattenkraftverket stängdes av och trycket sjönk då säckade turbinen ihop. MALIN THORSÉN malin.thorsen@svenskenergi.se Håkan Sjödin, ELON på Frösön och Torbjörn Änghov, Elkedjan i Krokom och Malin Thorsén, Ladda Sverige överräcker härliga elprylar till familjen Persson. "Nu får vi mer tid över till annat." Mirja och Daniel Persson gläds över de nya elprylarna. 2

3 Energibranschens investeringslöfte om 300 miljarder kr nås tre år tidigare! Energibranschen befäster sin roll som viktig samhällsmotor och som en av landets största investerare. Samtidigt som svensk industris investeringar på senare år minskat, har energibranschens investeringar legat på rekordnivå. I år blir det 36,5 miljarder kronor, enligt färsk statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Nästa år väntas en mindre nedgång. ÅRETS ENERGIINVESTERINGAR överstiger det som satsas inom byggverksamhet (5,2 miljarder), varuhandeln (10,7) samt transporter och magasinering (19,7). Energibranschens satsningar sker dessutom i en tid då hela samhällsekonomin går på sparlåga. År 2008 flaggade energibranschen för investeringar på 300 miljarder kr under tioårsperioden Den nivån nås redan i början av nästa år. Kjell Jansson, Svensk Energis vd, säger i en kommentar: Vårt löfte då kändes möjligen något utmanande. Därför är det extra roligt att vi uppfyller löftet redan tre år tidigare. Energibranschen är därmed en viktig ekonomisk samhällsmotor. Vi visar i handling att vi satsar våra resurser för framtiden och våra kunder. Grovt sett kan investeringarna delas in i tre ungefär jämbördiga kategorier: Den massiva utbyggnaden av vindkraften. Vi har redan nått den nivå som tidigare bedömdes vara möjlig år Övrig kraftproduktion uppgradering och modernisering av kärnkraft och vattenkraft samt kommuner som byggt kraftvärmeverk. Det senare är samtidig produktion av el och värme. Elnätssidan svarar för återstoden. De gångna tio åren har satsningar bland annat gjorts på att vädersäkra elnäten, mer än mil hängande luftledning har grävts ned, alla 5,2 miljoner elmätare har bytts och utbyggnaden av morgondagens smarta elnät har påbörjats. Enligt SCB väntas energiinvesteringarna nästa år hamna marginellt lägre på 35,9 miljarder kr. De kommande tre åren satsar Svenska kraftnät 12 miljarder kr och totalt miljarder fram till år Investeringarna omfattar anslutning av elproduktion (framför allt vindkraft och effekthöjningar i kärnkraft), marknadsintegration (bland annat utlandsförbindelser) samt reinvesteringar i nuvarande anläggningar (ledningar och stationer). KALLE KARLSSON kalle.karlsson@svenskenergi.se 3

4 Mikroproducenter av el kan få kronor i skattereduktion nytt från årsskiftet Reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el träder i kraft den 1 januari För mikroproducenter innebär de nya reglerna en möjlighet till skattereduktion på upp till kr per kalenderår. Helena Laurell, jurist på Svensk Energi, är glad att det nu finns klara besked. I OCH MED ATT RIKSDAGEN DEN 3 december inte röstade igenom regeringens budgetproposition, utan istället sa ja till allianspartiernas förslag om budgetramar och riktlinjer för den ekonomiska politiken, uppstod viss osäkerhet huruvida förslaget till skattreduktion för mikroproduktion av förnybar el hade antagits av riksdagen eller inte. Finansdepartementet har dock nu Helena Laurell, jurist på Svensk Energi. bekräftat att reglerna om skattereduktion för mikroproduktion har antagits av riksdagen. De nya reglerna omfattar anläggningar om max 100A och skattereduktionen blir 60 öre per kwh, upp till kwh. Underlaget för skattereduktionen är den mängd förnybar el som mikroproducenten har levererat in på elnätet under året, dock maximalt lika mycket el som denne tagit ut i samma punkt. En mikroproducent som utnyttjar reformen kan därför som mest få skatten sänkt med kronor per kalenderår. Mottagningsplikt gäller För branschen medför reglerna bland annat en så kallad mottagningsplikt som innebär att det elhandelsföretag som säljer el till mikroproducenten i uttagspunkten är skyldigt att ta emot den el mikroproducenten levererar in på nätet i samma punkt. Mottagningsplikten gäller dock inte om mikroproducenten avtalat med någon annan om att ta emot elen. Vidare får elnätsföretaget en skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket avseende hur många kwh som matats in i och tagits ut i anslutningspunkten under året samt anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Skyldigheten att lämna kontrolluppgift gäller förutsatt att mikroproducenten anmält till elnätsföretaget att denne producerar förnybar el i punkten. Vad händer nu? Helena Laurell, jurist på Svensk Energi, säger: Energimarknadsinspektionen överväger nu på vilket sätt mätföreskrifterna behöver justeras på grund av de nya reglerna. Vidare ser Elmarknadsutveckling över hur branschens processer och meddelandeflöden påverkas. Vi återkommer när vi vet mer om detta. HELENA LAURELL Helena.laurell@svenskenergi.se DEBATT: "ATT STÄLLA KRAFTSLAGEN MOT VARANDRA LEDER FEL" VARBERG ENERGIS VD BJÖRN SJÖSTRÖM skriver på Second Opinion Energi att insikten måste fördjupas om att energisystemet är just ett system och att alla kraftslag behövs. Att ställa kraftslagen mot varandra leder fel. En systematisk kunskapsutbyggnad behövs inom sol- och vindkraft, smarta nät och energilagring med mera. Medan den görs behövs alla de kraftslag vi har i dag, säger han. Till exempel behövs den stora svängmassa som kärnkraft och vattenkraft ger, 4 dels för att vind- och solkraft ska kunna användas optimalt, dels för att ge tid för modernisering och utbyggnad av elnätet. Det är lätt att tänka på omställningen med för kort tidsperspektiv och då bygger resonemangen på att kraftslagen ställs mot varandra, att det ena borde få vara kvar på det andras bekostnad. Att vi ska ställa om till ett hållbart energisystem är otvetydigt, men det behöver gå hand i hand med insikten att det just är ett helt system som ska ställas om, skriver Björn Sjöström. Läs artikeln på Second Opinion Energi här: energi/view/2910 (öppnas i nytt fönster) KALLE LINDHOLM kalle.lindholm@svenskenergi.se

5 Flytbojar till vågkraft en framtida teknik. Svensk Energi om nya Energiforsk: Bäddar för helhetssyn och analys När nya Energiforsk nu bildas bättras förutsättningarna för att hantera energifrågorna mer ur ett helhetsperspektiv. Kunskaper och analyser baserade på helhetstänkande behövs mer än någonsin när energisystemen är under omvandling. INOM ELBRANSCHEN är vi oerhört glada över beslutet att några av våra viktigaste energiintressenter nu går samman och bildar ett gemensamt forskningsorgan. Det öppnar för att tydliggöra och effektivisera samspelet mellan de olika delar som energisystemet består av, säger Svensk Energis vd Kjell Jansson. Sverige har flera system som hanterar energi. El är energibäraren i elsystemet. Fjärrvärme är lokala energisystem med vatten som energibärare. Oljehanteringen är rikstäckande. Naturgas finns längs Västkusten och biogas hanteras på flera ställen. Dessa är alla en del av Sveriges totala energisystem och förser varandra med energi och bränslen så att de ibland går in i varandra. Bakom nya Energiforsk står Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas, medan Skogsindustrierna och Svensk Vindenergi har option på ägarskap. Här har vi den helhet som behövs, vilket gagnar de viktiga analyser som alltid måste göras, säger Kjell Jansson och fortsätter: Forskningen ska gagna teknikutveckling och användning av energi. Den ska mynna ut i åtgärder som kan få påverkan på både kort och lång sikt. En viktig fråga gäller till exempel hur styrmedel och subventioner ska utformas. Kommersiell teknik som kan bära sina kostnader behöver till exempel inga stöd. Reglerna för styrmedel måste också gå i takt med andra länders, annars snedvrids konkurrensen. Svensk Energi ser mycket positivt på forskning på teknik som kan få påverkan på längre sikt. Solenergi och lagringstekniker av energi, inte minst med elens hjälp, är exempel. Här är riktade subventioner också motiverade vid utbyggnad av tekniken innan den blivit kommersiell. Forskningen syftar ju till att lära så mycket som möjligt och ju större potentialen är, till exempel för produktion av el eller effektivisering av energianvändning desto bättre, avslutar Kjell Jansson. KALLE LINDHOLM kalle.lindholm@svenskenergi.se 5

6 TA HÄNSYN TILL FAKTA HUR TRÅKIGT DET ÄN LÅTER DEBATTEN OM ENERGIN SJUDER AV LIV. Många är entusiasterna som skriver sig varma över en viss lösning. Flera skriver mycket och gärna om vikten av mer förnybart och har lösningen klar för sig. Solenergin är extra mycket i ropet. Även jag har flera gånger i denna spalt hyllat solen som den slutgiltiga energikällan. Det tror jag fortfarande och arbetar aktivt med att uppmana Sveriges elföretag att sprida lampor drivna av solenergi till delar av Kenya som saknar el, via organisationen GIVEWATTS. I Afrika är solen närmast given som främsta energikälla. Där är förutsättningarna bäst med dagens solteknik. I Sverige har vi naturliga förutsättningar för vattenkraft. Därför har den byggts ut vilket vi haft mycket glädje av, både i form av stabila och låga elpriser samt låga utsläpp av koldioxid. Satsningarna på biobränslen (där vi också har naturliga förutsättningar) och kärnkraft är andra exempel på medvetna val som Sverige har gjort. Båda har inneburit att användningen av fossila bränslen minskat dramatiskt, liksom koldioxidutsläppen. Sverige har idag bland de lägsta utsläppen av koldioxid per capita och i relation till BNP i världen. Det har också gett ett energi- och elsystem i Sverige som är väldigt stabilt och leveranssäkert. Elsystemet har en mix av flera energikällor, där andelen vindkraft ökat rejält de senaste åren och där även solen börjar bli en faktor att räkna med. När nu andelen förnybar energi vars produktion varierar med vädret ökar, så förändras villkoren för elsystemets drift. De ekonomiska förutsättningarna för att köra större anläggningar med planerbar kraft ändras också. Inget konstigt i det eftersom de väderberoende energikällorna i elsystemet ges företräde då de måste användas när det blåser eller när solen skiner. De som närmast arbetar med energioch elsystemen har lärt sig en massa om hur de fungerar. En sådan aktör som Svenska kraftnät som har ansvar för hela Sveriges elbalans har kunskaper som är ovärderliga för elsystemens funktion. Det är därför av högsta vikt att lyssna på erfarenheten och kunskaperna i ett läge då stora förändringar är på gång. Det handlar inte om att vara bromsklots, det handlar om att ta ansvar för att elförsörjningen ska fungera även när stora omställningar är på gång. När mer förnybar energi ska in och kärnkraften snart ska börja ersättas finns konkreta frågor som måste tas upp: Effektfrågan, hur tryggar vi att det finns tillräcklig kapacitet (planerbar elproduktion) i alla lägen? Elmarknadens design, hur ska olika kraftslag kunna drivas med ekonomi när deras driftsförutsättningar förändras? Ett gemensamt europeiskt elsystem, hur mycket behöver vi förändra för att svara upp mot EU:s ambitioner? Forskningen och utvecklingen, vad ska vi främst satsa på och stödja med styrmedel för att gagna de nya villkoren på bästa sätt? Det finns många fler frågor men dessa frågor räcker långt. Det är nödvändigt att de som har kompetensen måste få delta i diskussion och utformning av det nya som ska komma. I skrivande stund svajar det rent politiskt i Sverige och energifrågan ligger inte högst upp på agendan. Men när läget stabiliserats och sakfrågorna ska börja diskuteras för energins del förhoppningsvis i en energikommission måste plats finnas för fakta och kunskaper i det konkreta arbetet. Då kan omställningen ske på ett smidigt och framtidsinriktat sätt där systemens fortsatta funktion är av högsta vikt. Jag tror fortfarande på solen som den slutgiltiga energikällan men det kan ta längre tid än vad jag tror många entusiaster hoppas på. KALLE LINDHOLM kalle.lindholm@svenskenergi.se 1 SVENSK ENERGI SWEDENERGY AB Stockholm, Olof Palmes gata 31, 6 tr, fax , REDAKTÖR Inger Abrahamson, tel , inger.abrahamson@svenskenergi.se ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson, tel , kalle.karlsson@svenskenergi.se ADRESSÄNDRING Stina Hansson, tel , stina.hansson@svenskenergi.se LAYOUT formiograf, mio@formiograf.se,