Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48 FORSKNINGSSTRATEGI Örebro läns landstings strategi för forskning

49 2 Örebro läns landstings värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Vår vision Örebro läns landsting står för: hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det har varit utgångspunkten i arbetet med att utarbeta Forskningsstrategin Landstingets vision för forskning Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Även om landstingets ansvarsområde är brett är den främsta uppgiften hälso- och sjukvård, vilket också är fokus för forskningen. Den forskning som bedrivs ska genomföras i syfte att ge patienterna bästa möjliga vård och omsorg och den är klinisk och patientnära med hög relevans för landstinget, patienterna och regionen. Landstingets arbete grundas på en humanistisk människosyn med respekt för människors lika värde. Inom forskningen innebär det att vi i alla led betonar jämställdhet och en etisk medvetenhet. Genus, socioekonomiska faktorer, etnicitet och ålder skall beaktas i forskning och vård. Vi ställer oss också bakom de regionala målen för en hållbar utveckling. Syfte Syftet med landstingets forskningsstrategi är att tydliggöra målsättningar, intentioner och prioriteringar vad gäller forskningsområdet. Varför är det viktigt för Örebro läns landsting att bedriva klinisk patientnära forskning? I landstingets uppdrag ingår att garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och erbjuda högspecialiserad sjukvård till omkringliggande landsting. För att klara det behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla, och rekrytera nya kompetenta medarbetare. I landstingets uppdrag ingår också att samverka med akademin inom såväl forskning som utbildning. Örebro universitet är Örebro läns landstings självklara primära samverkanspartner. Landstinget har också en roll i det regionala utvecklingsarbetet. I detta arbete är samverkan med andra delar av samhället, såsom näringslivet och länets kommuner, av stor betydelse.

50 3 Förutsättningar för klinisk forskning inom Örebro läns landsting Forskning bedrivs idag, år 2012, inom hela Örebro läns landsting (ÖLL) och befinner sig just nu i en fas med stora möjligheter och utmaningar. Örebro universitet startade i januari 2011 Sveriges nyaste läkarutbildning, och har idag ett brett utbud av vårdutbildningar vilket ger regionen helt nya möjligheter, och behov av, att utveckla den kliniska forskningen. Örebro läns landsting har ett välutvecklat samarbete med Örebro universitet (ÖU). Genom ÖLL får ÖU tillgång till klinisk kompetens och den infrastruktur som är en förutsättning för klinisk forskning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Byggandet av Campus USÖ med Forskningens och utbildningens hus för oss också lokalmässigt närmare varandra. Inom landstinget sker viss forskning i samverkan med företag inom läkemedels- och den medicintekniska sektorn. Forskning bedrivs också i samverkan med den kommunala vårdoch omsorgssektorn och med andra forskare såväl i Uppsala-Örebroregionen som nationellt och internationellt. Den kliniska forskningen kan och bör inte ske isolerat, utan bör även framledes där det är lämpligt, ske i samverkan med andra aktörer, inom ramen för tydliga samarbetsavtal som tar hänsyn till parternas olika uppdrag och förutsättningar. Landstingets forskningsorganisation Forskningen i landstinget bedrivs oftast av kliniskt verksamma forskare, på den enhet där de arbetar. Till stöd för forskningen har landstinget byggt upp en organisation med ett antal forskningsenheter. De utgör tillsammans en infrastruktur som tillhandahåller många basresurser för forskningen men innehåller också funktioner till stöd för styrning, uppföljning samt omvärldsbevakning och strategiska beslut. Bilaga 1 visar hur forskningsorganisationen är uppbyggd Den följer landstingets förvaltningsstruktur men många av forskningsenheterna har ett landstingsövergripande uppdrag. Politiskt hanteras forskningsfrågorna av nämnden för forskning. Ekonomiska förutsättningar Landstingsintern finansiering I landstingets budget avsätts årligen medel till forskning. Dessa fördelas via nämnden för forskning som tecknar årliga överenskommelser om forskning med landstingets förvaltningar. Forskningsbidraget till förvaltningarna används dels till att erbjuda handledarkompetens och infrastruktur vid de olika forskningscentra som finns och dels till att utlysa anslag som kan sökas för forskningsprojekt. Eftersom läkarutbildningen vid ÖU inte får några statliga medel under uppbyggnadsskedet avsätter landstinget en del av sitt forskningsanslag som bidrag till universitetet, t o m år 2016 då vi räknar med att ÖU ska ha erhållit statligt grundutbildningsanslag för läkarstudenterna. Landstinget avsätter årligen också medel till den regionala forskningsfonden i Uppsala- Örebroregionen.

51 4 Extern finansiering Ett flertal forskare inom ÖLL har anslag från nationella och internationella forskningsfinansiärer (exempelvis Vetenskapsrådet, EUs forskningsprogram etc.). Dessa medel söks direkt av forskarna och disponeras på förvaltningarna eller via universitetet. Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, den s.k. Nyckelfonden bildades 1989 med det huvudsakliga ändamålet att främja och stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset. Landstinget förvaltar också ett antal donationsstiftelser som årligen förmedlar medel till forskning. Genom en ökad samverkan med näringslivet finns även möjlighet att tillföra forskningsområdet ytterligare medel, vilka skall regleras enligt särskilda regler och avtal och i enlighet med de etiska koder som ställts upp mellan SKL och branschorganisationer 1, 2. Forskningsområden Örebro läns landsting definierar tre viktiga forskningsområden: prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Merparten av forskningen inom landstinget kan beskrivas inom något av dessa områden. Dessutom sätter landstinget upp tre generella kriterier som ska beaktas inom forskningen: klinisk patientnära forskning, samverkan, samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Fördelning av forskningsresurserna landstingets forskningsresurser ska prövas mot dessa områden och kriterier som framgår i nedanstående modell. Prevention och folkhälsa Forskningsområden Bassjukvård Högspecialiserad v ård Generella kriterier Klinisk patientnära forskning Samverkan Perspektiv på etik, genus, ålder och miljö Modellen innehåller flera begrepp som kan tolkas på olika sätt och gränserna mellan de olika forskningsområdena är till viss mån flexibel. Nämnden för forskning kommer i sin verksamhetsplanering och sina överenskommelser med förvaltningarna att definiera vad som 1 Överenskommelse om samverkansformer mellan Läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare. Tillgänglig från 2 Överenskommelse om samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården. Tillgänglig från

52 5 räknas in i respektive forskningsområde och hur kriterierna ska tolkas. I bilaga 2 finns ordförklaringar och exempel på hur begreppen skulle kunna användas. I de överenskommelser om forskning som tecknas med förvaltningarna kommer att framgå hur stor del av forskningen som bör bedrivas inom respektive forskningsområde. Vid den årliga uppföljningen ska förvaltningarna redovisa hur forskningen bedrivits inom den aktuella fördelningen mellan forskningsområden och hur de generella kriterierna uppfyllts. Modellen kommer också att kunna användas vid bedömning av strategiska forskningssatsningar och forskningsprojekt. Mål för den kliniska forskningen i Örebro läns landsting Förutom den övergripande inriktningen på landstingets prioriterade forskningsområden finns ett antal mål på både kort och lång sikt. Målen, som ska vara uppfyllda senast år 2017, är uppdelade på sju områden. Avsikten är att målen ska vara mätbara men ibland beskriver de en process eller ett tillstånd som inte kan kvantifieras. 1 Den forskning som bedrivs ska vara till nytta för landstinget och länets invånare Forskningen inom ÖLL är klinisk och patientnära. Detta innebär att forskningsresultat snabbt ska kunna tillämpas inom vården i vårt landsting. I förlängningen innebär detta att länets patienter får tillgång till en mer kvalificerad och evidensbaserad vård genom vår forskning. År 2017 gäller följande: Forskningen har ökat i alla förvaltningar från 2011 års nivå. Forskning bedrivs inom de områden som landstinget pekat ut som viktiga utvecklingsområden för de tre forskningsområdena. Landstingets arbete med att samordna den kliniska verksamheten i ett sjukhus på tre ben återspeglas också i samordning och samverkan i forskningen. Den nya modellen för fördelning av forskningsresurser till forskningsområden i enlighet med generella kriterier tillämpas fullt ut för den forskning landstinget finansierar. Ett evidensbaserat arbetssätt är en självklarhet i all hälso- och sjukvård inom landstinget. Ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och perspektiven enligt landstingets värdegrund och vision beaktas i forskningen 2 Forskningsproduktion Forskning mäts exempelvis i antalet publikationer, antalet akademiskt meriterade forskare, citeringsgrad etc. För universiteten är omfattning och kvalitet på forskningen ett viktigt kriterium för tilldelning av medel. Ökad forskningsproduktion är inget självändamål för ÖLL men bidrar till att landstinget kan fortsätta leverera en vård av hög kvalité och till att bygga ett fundament för en framgångsrik läkarutbildning.

53 6 År 2017 gäller följande: Antalet årliga refereegranskade vetenskapliga publikationer från forskare i landstinget har ökat från ca 325 år 2011 till minst Kompetensutveckling genom forskning Utmaningar som hälso- och sjukvården står inför förutsätter en förnyelse av organisation och ledarskap, vilket i sin tur nödvändiggör en systematisk kunskapsutveckling och omvärldsbevakning för hälso- och sjukvårdens ledning. Därför är det viktigt att ledare/chefer inom landstinget värderar och prioriterar forskningskompetens hos medarbetarna och stimulerar att forskning bedrivs på enheten/kliniken och utöver detta att medarbetare exempelvis kan verka som forskningshandledare och delta i forskningskommitténs arbete. År 2017 gäller följande: Alla anställda, oavsett kön, har goda och likvärdiga möjligheter till lärande och att delta i forskning, kompetens- och kvalitetsutvecklingsarbete. Antalet vetenskapligt meriterade medarbetare, dvs. som har avlagt doktorsexamen har ökat från ca 220 år 2011 till minst 270. Forskare finansierade av ÖLL är kliniskt verksamma och har en klinisk förankring. Vetenskaplig kompetens anges som meriterande faktor vid annonsering och tillsättning av alla chefstjänster. 4 Intern och extern finansiering Såväl nationella som internationella forskningsmedel är starkt konkurrensutsatta. För att stimulera forskare att söka externa medel avser ÖLL att konkurrensutsätta en del av de interna forskningsmedlen. År 2017 gäller följande Minst 10 % av landstingets forskningsmedel fördelas i konkurrens. Externt erhållna forskningsmedel har ökat från ca 35 Mkr år 2011 till minst 50 Mkr. 5 Samverkan inom landstinget, länet och regionen Örebro läns landsting bör arbeta för ett ökat samarbete med landstingspartners i Uppsala- Örebroregionen. Samverkan med andra landsting bör resultera i snabbare och säkrare forskningsresultat. Forskningssamverkan med länets kommuner bör också stärkas. År 2017 gäller följande: Antalet projekt som bedrivs i samverkan med andra landsting i regionen har fördubblats jämfört med 2012 Forskningssamverkansprojekt bedrivs med minst en tredjedel av länets kommuner. 6 Samverkan med Örebro universitet Landstinget och universitetet är ömsesidigt beroende av varandra för den kliniska forskningen. Landstinget har tillgång till patienter, klinisk kompetens och infrastruktur medan universitetet står för den nödvändiga akademiska kopplingen. Nuvarande samverkan mellan

54 7 våra två organisationer styrs av upprättade överenskommelser och hanteras i ett antal arbetsgrupper. Samverkanssystemet behöver vidareutvecklas för att öka effektiviteten i forskningsorganisationen. År 2017 gäller följande: Gemensamma riktlinjer och effektiva stödsystem finns för forskning 7 Samverkan med andra aktörer såsom näringsliv/industri Sverige har en lång tradition av medicinskteknisk och läkemedelsutveckling där industri och sjukvård samarbetar. Genom att kombinera företagens tekniska spetskompetens med vårdens kunskap om patienternas behov kan man utveckla tekniker och metoder som effektivare löser vårdens behov. År 2017 gäller följande: Riktlinjer finns för forskningssamverkan med näringslivet Ett system finns för nyttiggörande av forskningsresultat och innovationer ÖLL har en ökad andel forskning som bedrivs i samverkan med industrin Relationer och organisation Forskning ett gemensamt ansvar Det är ett gemensamt ansvar för förtroendevalda och anställda i Örebro läns landsting att utveckla organisationen och arbetsförhållandena, så att ÖLL kan bedriva en stark forskning som bidrar till att ge länets invånare bästa möjliga vård. Politisk ledning Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ som beslutar om inriktningen för Örebro läns landsting som folkhälsoaktör, vårdgivare, arbetsgivare, utbildningsanordnare och initiativtagare/finansiär till forskning. Fullmäktige fördelar de övergripande resurserna och fastställer riktlinjer och policies. Nämnden för forskning har ett ansvar för att följa verksamheten och se till att målsättningarna i strategin, utifrån förutsättningar och angelägenhetsgrad är uppfylld senast Nämnden realiserar detta i de årliga överenskommelserna med förvaltningar om forskning. Landstingets ledningskansli Landstingsdirektören och tjänstemannaorganisationen i ledningskansliets forskningsfunktion ansvarar för att bereda forskningsfrågor så att nämnden kan utöva styrning och uppföljning i enlighet med forskningsstrategin. Chefer Varje förvaltningschef ansvarar för att målen i forskningsstrategin såsom de förtydligats i överenskommelsen om forskning bryts ner i de aktiviteter som behövs för att målen skall genomföras inom respektive verksamhet. Chefer på alla nivåer har ett ansvar för att arbeta för att målen uppfylls i överenskommelsen om forskning, som bygger på forskningsstrategin, och se till att forskningen integreras i den dagliga verksamheten.

55 8 Medarbetare Varje medarbetare har ett eget ansvar för att vara delaktiga i forskningsarbetet och att inhämta kunskap om evidens för den egna verksamheten samt att arbeta utifrån målen i överenskommelsen om forskning som bygger på forskningsstrategin. Uppföljning Uppföljning av målen sker årligen i förvaltningarnas och nämnden för forsknings verksamhetsberättelser enligt en gemensam mall. Under 2015 bör en halvtidsuppföljning av hela forskningsstrategin göras i Nämnden för forskning. Som en följd av denna eller av ändrade yttre förhållanden kan strategin behöva revideras.

56 Bilaga 1. Forskningsorganisationen i Örebro läns landsting 2012

57 Bilaga 2. Ord och definitioner Nedanstående definitioner är hämtade från relevanta källor våren De kan komma att förändras under forskningsstrategins giltighetstid. Bassjukvård Evidensbaserat arbetssätt Etiskt perspektiv Folkhälsa Genusperspektiv Med bassjukvård avses medicinsk handläggning av sjukdomar som sköts inom den kommunala vården, primärvården eller länsdelssjukvården. Bassjukvården fordrar en bred sjukvårdskompetens, vilket understryker vikten av att stimulera multiprofessionell och mångvetenskaplig forskning med utgångspunkt i den kliniska vardagen. 3 En medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund (evidens). 4 Området forskningsetik omfattar frågor om relationen mellan forskning och etik, om etiska krav på forskaren och etiska krav på forskningens inriktning och genomförande. En mycket viktig del av forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas. 5 Folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk-) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp respektive individinriktade. 6 Genusmedicin är vetenskapen om köns- och genusskillnader mellan kvinnor och män vid hälsa och sjukdom. 7 Högspecialiserad vård Sjukvård som samordnas till en enhet med en sjukvårdsregion (regionsjukvård) eller riket (rikssjukvård) som upptagningsområde. 8 Klinisk patientnära forskning Miljöperspektiv Sjukdomsorienterad forskning, d v s forskning som utgår från ett kliniskt problemområde och sker i nära kontakt med patienter eller friska försökspersoner. 9 Landstingets vision om en hållbar utveckling anger riktningen för vårt arbete, som ska bedrivas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vi värnar miljön och människors hälsa och välbefinnande, nu och i framtiden. 10 Mångvetenskaplig Mångvetenskaplig verksamhet är ett samarbete en interaktion mellan olika kunskapsområden runt ett gemensamt problemområde, 3 Örebro läns landsting 4 Statens beredning för medicinsk utvärdering 5 Vetenskapsrådet. God forskningssed. Rapport Statens folkhälsoinstitut 7 Centrum för genusmedicin, Karolinska Institutet 8 Socialstyrelsens utredning om högspecialiserad sjukvård, Den kliniska forskningens kris och pris. Utredning Örebro läns landsting. Miljö- och hållbarhetsprogram

58 Prevention Samverkan Åldersperspektiv men där respektive forskare stannar inom ramen för sitt eget område. 11 Åtgärd för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Prevention kan vara primär eller sekundär. 12 Samverkan avser den dialog och samarbete som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. 13 Den samverkan som avses i landstingets forskningsstrategi är gränsöverskridande, dvs kan ske mellan forskningsenheter och andra forskningsaktörer, mellan sjukhus och kliniker, mellan olika vetenskapliga modeller, mellan professioner, med länets kommuner, med andra landsting i regionen eller landet, med Örebro universitet och andra lärosäten nationellt och internationellt, med industri och näringsliv eller på annat sätt. Med åldersperspektiv avser vi att forskningsfrågorna och -metoderna liksom behovet av forskning förändras över medborgarnas livsspann. 11 Högskoleverkets svensk-engelska ordbok 12 Socialstyrelsens termbank 13 Socialstyrelsen, terminologicentralen

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135 PROJEKTiL ver Projektdirektiv 1(4) Utveckling av styrsystem med medborgardialog Mikael Johansson Dnr 12OLL2031 Version 1. Projektnamn: Utveckling av styrsystem med medborgardialog Projektägare: landstingsdirektören Versionshistorik Version 1 Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik Mikael Johansson 1 Själva dokumentnamnet ska ej ändras i samband med ny version. Detta eftersom målsättningen på sikt är att dokumenten ska in i vårt dokumenthanteringssystem som då även sköter versionshanteringen.

136 PROJEKTiL ver Projektdirektiv 2(4) Utveckling av styrsystem med medborgardialog Mikael Johansson Dnr 12OLL2031 Version 1. 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Sveriges kommuner och landsting driver sedan 2006 projektet Medborgardialog där syftet är att stödja kommunerna och landstingens utveckling av medborgardialogen för att stärka den representativa demokratin. I undersökningar som förbundet har gjort visar det sig att flertalet av Sveriges kommuner och landsting ser ett behov av att utveckla dialogen med medborgarna, dels för att på ett bättre sätt ta vara på invånarnas erfarenheter och sakkunskaper, dels för att skapa mer kunskap och förståelse för vårt demokratiska system och det samhällsuppdrag som kommuner och landsting har. Projektet inleddes mot bakgrund av ett ökande gap mellan medborgare och förtroendevalda, färre medlemmar i de politiska partierna och stora skillnader i valdeltagande utifrån socioekonomisk bakgrund. Samtidigt visade studier att tre av fyra svenskar är intresserade av att diskutera politik och samhällsfrågor För att uppnå ett engagemang och ett större ansvarstagande för den lokala samhällsutvecklingen hos medborgarna behöver kommuner och landsting utveckla system där medborgardialogen blir en del i styrningen av organisationen och utgör ett underlag för beslut. Fokus måste ligga på syftet med att involvera medborgarna och hur resultatet ska användas. Erfarenheter från projektet Medborgardialog visar att det tar tid att förändra befintliga styrprocesser så att medborgardialogen sker som en naturlig del av styrningen. Förbundet ser därför ett behov av ytterligare utvecklingsarbete för att stödja kommuner och landsting i utvecklingen av ett systematiskt arbete med medborgardialog i styrningen. Sveriges Kommuner och Landsting vill därför inbjuda kommuner och landsting till att delta i nätverk för att utveckla och pröva styrsystem där medborgardialog ingår som en naturlig del i beslutsprocessen. 1.2 Idé Att använda medborgardialogen som en del i beslutsprocessen. Detta gör att vi tar tillvara medborgarnas engagemang och kunskap och ökar deras inflytande. Medborgardialog ger också ett bredare underlag för beslut och skapar möjlighet att, dels förbättra kommunikationen mellan politikerna och allmänheten (medborgarrollen), och dels mellan förvaltningen och allmänheten (brukarrollen) samtidigt som den representativa demokratin stärks.

137 PROJEKTiL ver Projektdirektiv 3(4) Utveckling av styrsystem med medborgardialog Dnr 12OLL2031 Mikael Johansson Version 1. Att föra in medborgardialogen som en del i styrprocessen innebär inte att den ersätter det representativa systemet. Syftet är snarare att stödja det genom att skapa transparens, öka kunskapen om systemet och utveckla ett samspel mellan de som styr och de som blir styrda. Det är inte meningen att medborgardialog ska ingå i varje beslut, däremot ska landstinget ha en klar bild över när medborgardialog bör övervägas och systematiskt ta ställning till om medborgardialog ska ske, d.v.s. om landstinget får en nyttoeffekt av det. 1.3 Syfte Syftet är att utveckla befintligt styrsystem så att medborgardialogen används systematiskt och blir en naturlig del i beslutsprocessen. Att införliva medborgardialogen i styrsystemet ger möjlighet att föra in medborgardialogen i verksamhetsplaneringen. Detta leder till att landstinget kan planera en medborgarbudget och kan få till en process där medborgardialogen övervägs i startfasen av uppdrag/processer och används som en del i styrningen. 2 Mål 2.1 Effektmål Landstinget får bredare underlag för beslut och får ökad kunskap om medborgarnas behov och värderingar. Ett ökat engagemang och delaktighet hos medborgarna Öka möjligheten för förståelse av de förtroendevaldas ansvar och genomförande av prioriterade insatser Det representativa systemet stärks 2.2 Projektmål Projektets mål är att till december 2014 utveckla vårt styrsystem så att medborgardialogen blir en del i styrprocessen, d.v.s. att medborgardialogen används som en naturlig del i styrningen. 3. Projektorganisation Projektorganisationen består av en styrgrupp som beslutar om projektets styrning och ser till att projektet får de resurser och ledningsstöd som krävs för att projektet ska uppnå målet. Underställda styrgruppen är projektledaren som har ansvar för att verkställa beslut som fattas i styrgruppen. Projektledaren kan i sin tur delegera uppgifter till olika utförare som tillfälligt knyts till projektet

138 PROJEKTiL ver Projektdirektiv 4(4) Utveckling av styrsystem med medborgardialog Dnr 12OLL2031 Mikael Johansson Version Projektledare Projektledare är Mikael Johansson. 3.2 Styrgrupp Landstingsfullmäktige har det övergripande ansvaret över medborgardialogerna i Örebro läns landsting. Styrgruppen kommer att bestå av landstingsfullmäktiges presidium, en företrädare för samtliga partier och planeringsdirektören. 3.3 Referensgrupp Referensgruppens representanter stöttar projektet och har kunskap om de processer som pågår inom landstinget vad gäller medborgardialoger. Referensgruppen kommer att bestå av tre tjänstemän. Referensgruppen har inga egna möten och ger endast rekommendationer 4 Budget 5.1 Projektkostnader Projektkostnader är arvoden, ersättning för förlorad arbetsinkomst, reseersättning samt kostnad för SKL:s seminarium för ledamöterna i styrgruppen. Styrgruppen träffas 4 ggr/år à två timmar. Kostnaden uppgår till ca kronor. Styrgruppens politiska representanter finansieras av landstingsfullmäktiges budget. Insatsen för projektledaren beräknas uppgå till ca. 25 procent av dennes arbetstid för en kostnad av kronor och finasieras av ledningskansliets budget..

139 R2015 Region i Örebro län Projektdirektiv Datum Version 1.7 1(8) Dnr Projekt R Region i Örebro län Projektägare: Rickard Simonsson, landstingsdirektör Magnus Persson, regiondirektör Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Är projektmålen tydliga och realistiska enligt TRUMF-modellen? X Är effektmålen mätbara och tidsatta? X Innehåller Projektdirektivet en nyttoanalys? X Finns det en beskrivning hur effektmålen ska följas upp? X Är projektets avgränsningar tydligt beskrivna? - - Är förväntat resultat (leveransen) från projektet tydligt beskrivet och kopplat till X verksamhetsplanen och den regionala utvecklingsstrategin? Finns det en beskrivning hur projektmålen ska utvärderas i avvecklingsfasen? X Är projektledare utsedd?? X Är styrgrupp utsedd? (X) Är projektet tidsatt med aktiviteter? X Är andra enheter/personer som berörs av projektet vidtalade, t.ex. ekonomiavd? X Är ansvarig person för Etableringsfasen utsedd? X Är nödvändiga personalresurser kontaktade och säkrade inför Etableringsfasen? X Är Etableringsfasen planerad och beskriven med kostnader, resurser, tid, X aktiviteter, leveranser och resultat? Är budgeten godkänd av projektcontroller? X Har projektägaren gjort en riskanalys för projektets genomförande? X Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller (besluten ska tas av projektägaren/enhetschef) JA NEJ Datum Underskrift:

140 Projektdirektiv 2(8) Datum Dnr R2015 Region i Örebro län Version 1.7 Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 X Rickard Simonsson Magnus Persson Beslut att bordlägga projektet. Beslut kan inte tas förrän ytterligare information presenteras. Beslut att avveckla projektet.

141 Projektdirektiv Datum R2015 Region i Örebro län Version 1.7 3(8) Dnr 1. Bakgrund, syfte, strategier och mål 1.1. Idé och bakgrund Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län vill förändra samordningsansvaret för det regionala utvecklingsarbetet, och har, kopplat till detta, ambitionen att bygga upp en ny regional politisk organisation region i enlighet med Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län som innefattar hälso- och sjukvård samt regionalt utvecklingsansvar i länet Syfte Projektet innebär att det regionala utvecklingsarbetet i Örebroregionen stärks. Ett direktvalt regionparlament med beskattningsrätt och en sammanslagning av merparten av de regionala utvecklingsresurserna skapar bättre förutsättningar för att genomföra den regionala utvecklingsstrategin och annat utvecklingsarbetet på regional nivå. Sammankopplingen av regional utveckling i vid mening med hälso- och sjukvårdsuppdraget leder till ökat fokus på hälso- och sjukvårdens roll som utvecklingskraft i regionen. Genom att bilda en region tillskapas en ny organisation som får legitimitet att företräda regionen både inåt och utåt. Såväl de politiska företrädarna som tjänstemannaorganisationen kommer att få en roll som är tydligare och kraftfullare. Det regionala ledarskapet stärks. En fördjupad bild av syftet framgår av bilaga 1 - Remiss - Ansökan till regeringen Strategier Med den nya regionen på plats kan det regionala utvecklingsarbetet effektiviseras. Örebroregionen får också en starkare roll på den nationella arenan, och kan därmed hävda sina intressen på ett starkare sätt Projektmål enligt TRUMF Projektets mål är att ta fram ett underlag för ny organisation för den regionala politiska nivån i Örebro län, grundstruktur på tjänstemannaorganisationen samt ett förslag till genomförandeplan. Underlaget ska tillställas Landstingsfullmäktige för beslut senast i oktober Förväntat resultat av projektets etableringsfas En färdig projektplan presenteras, med budget, tidplan, bemanning och styrmodell. I etableringsfasen sker ett fördjupat förankringsarbete med inriktning mot kommuner, landsting och regionförbund. Syftet är att åstadkomma en bred samsyn på projektets mål, arbetsformer och styrning. Organisationen för projektet ska säkerställas genom att nödvändiga resurser säkras. Dialog sker med SKL om ev. stödresurser från nationell nivå. En dialog etableras med övriga sökande regioner för att skapa ett gemensamt lärande i processen.

142 Projektdirektiv Datum R2015 Region i Örebro län Version 1.7 4(8) Dnr En fortsatt dialog med kompetenser i akademin genomförs. Syftet är att knyta en rådgivande grupp till projektet Effektmål och nyttoanalys Det regionala perspektivet har stärkts i frågor som är gemensamma för stora delar av regionen. Örebroregionen har en starkare och mer effektiv regional politisk organisation. Medborgarna i Örebro län har fått en tydligare bild av hur beslut och processer på regional nivå genomförs och styrs. [r1] Uppföljning Önskvärt är att en följeforskare knyts till projektet och implementeringsfasen, dvs. under 3-4 år. Uppföljning av projektets effektmål ska ske 1 år och 3 år efter bildande av region i Örebro län. Målgrupper Projektet riktar sig primärt till ansvariga politiker och ledande tjänstemän i landsting, regionförbund, kommuner och partier i Örebro län. Även intressenter i form av samarbetsparter och berö rda organisationer samt allmänheten ska ges möjlighet att följa och påverka förändringsarbetet. 2. Leverans och utvärdering Beskriv vad som ska levereras till proje ktägaren samt hur projektets leverans/resultat ska överlämnas till projektägaren. - Beslutsunderlag avseend e o Regionens styrmodell o Regionens politiska organisation o Regionens lednings- och kansliorganisation o Överenskommelse med Länsstyrelsen om sam arbete och gränsdragning inom området regional utveckling o Överenskommelser med komm uner i regionen avseende samarbete, inflytande, finansiering och relevanta gränsdragningar Utvärdering Följeforskning, som innefattar projektfasen, eftersträvas. Ett akademiskt råd etableras för att tillföra projektet veten skapligt perspektiv på förslag som utarbetas i projektet. Ett utvärderingssemin arium anordnas under projektets avvecklingsfas.

143 Projektdirektiv Datum R2015 Region i Örebro län Version 1.7 5(8) Dnr 3. Krav på projektet 3.1. Förutsättningar Projektets möjlighet att uppnå sina mål förutsätter regeringens godkännande av den föreslagna organisationsförändringen. Detta innebär att regeringen ska föreslå riksdagen att Örebro läns landsting ska omfattas av Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Det utredningsförslag (med ev. efterföljande ställningstaganden från regering och riksdag) som presenteras av Mats Sjöstrand ska ge regionnivån uppdrag som ligger minst i linje med de ambitioner som uttrycks i ansökan till regeringen Projektstyrning Då projektet avser organisering av den politiska strukturen i den nya regionen är det nödvändligt med projektstyrning såväl i linjen som på politisk nivå. Den politiska styrgruppens roll är att ge inspel och återkoppling på de förslag till struktur som presenteras. En tjänstemannaledningsgrupp får ansvar för att, tillsammans med projektledaren, driva fram projektet enligt projektplanen. 4. Projektorganisation 4.1. Projektledare Projektledare är Tommy Larserö. Projektsekreterare är Marcus Olofsson, nämndsekreterare Örebro läns landsting Styrgrupp En politisk styrgrupp leds av landstingsstyrelsens ordförande (s) och består i övrigt av ledamöter/ersättare från landstingsstyrelsen och/eller regionstyrelsen med fördelningen 3 (S), 2 (M), 1 (MP), 1 (C), 1 (FP), 1 (V), 1 (KD) och 1 (SD)*. Vid giltig frånvaro kan ledamot i styrgruppen ersättas av annan representant för partiet. En grupp med kommunstyrelsernas ordförande samt en grupp med ordförandena i respektive politiskt partis länsorganisation utgör beredningar till styrgruppen. Löpande förs dialog inom ramen för Länssamrådet. Tjänstemannaledningsgruppen består av landstingsdirektör, sammankallande, projektledare och regiondirektör samt två chefer i Örebro läns landsting och två kommunchefer/-direktörer Vid sidan av dessa formella grupper tillskapas flera relevanta grupper för en bred dialog och förankring. * Då (SD) ej har plats i landstingsstyrelse/regionstyrelse erbjuds partiet en ledamot i den politiska styrgruppen.

144 Projektdirektiv Datum R2015 Region i Örebro län Version 1.7 6(8) Dnr 5. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Landstingsdirektörens uppdrag att utvärdera landstingets förtroendemannaorganisation integreras i projektet. Verksamhetsplan och budgetarbete inför Infasning av verksamhetsplane- och budgetarbete med inriktning på 2015 sker successivt. Rekrytering av nyckelpersoner och chefer i Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län ska beakta processen med regionbildning. 6. Tid- och aktivitetsplan Projektet startas den 1 december 2012 och avslutas den 30 juni Projektet har en etableringsfas under perioden oktober/november Grov tid- och aktivitetsplan för hela projektperioden Hösten Dialog om regionens uppdrag och politiska organisation med prioritering av samspelet mellan regionen och kommunerna Projektdirektiv fastställs i landstingsstyrelse (9 oktober) och regionstyrelse (4 oktober). Oktober/november Projektplanen skrivs och förankras 18 oktober Information och diskussion på Regionfullmäktig November november Beslut om ansökan till regeringen i Landstingsfullmäktige 14 december Mats Sjöstrand lämnar sitt betänkande om den statliga regionala organisationen

145 Projektdirektiv Datum R2015 Region i Örebro län Version 1.7 7(8) Dnr 2012/2013 Vinter /vår Projektarbete Beredning och remissbehandling av inkomna ansökningar i regeringskansliet. Propositionsarbete proposition maj/juni (?) 7 juni Projektets slutrapport klar Höst Förankringsarbete i politiska organ Påbörja arbetet med att implementera ny tjänstemannaorganisation Oktober Riksdagsbeslut (?) Beslut i landstingsfullmäktige om ny styrmodell och förtroendemannaorganisation 2014 Hela året Omställnings- och utvecklingsarbete i Landstinget och Regionförbundet September Allmänna val till regionfullmäktige januari Regionen startar sin verksamhet Landstinget och Regionförbundet upphör som två separata organisationer 7. Budget 7.1. Projektkostnader Projektets kostnadsbudget för hela projektperioden, inklusive etableringsfasen, ska rymmas inom en ram om högst 2 mnkr. Kostnader som ska täckas är bl. a. projektledare, projektsekreterare (50 %), kommunikationsresurs (deltid), vissa sammanträdeskostnader, informationsmaterial, vissa studiebesök, ev. juridisk rådgivning och omkostnader som resor etc. för projektmedarbetare. En detaljbudget kopplas till projektplanen Projektfinansiering Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län svarar var och en för egna kostnader kopplade till projektet. Externa projektkostnader finansieras till 67 % av Örebro läns landsting och till 33 % av Regionförbundet Örebro län.

146 Projektdirektiv Datum R2015 Region i Örebro län Version 1.7 8(8) Dnr Projektet administreras av Örebro läns landsting, som fakturerar Regionförbundet Örebro län för dess andel av externa kostnader. 8. Riskanalys Regeringen avslår ansökan om att bilda region i Örebro län. Den nya organisationen får inte legitimitet i kommuner och omgivande samhälle. Otillräckligt med tid för diskussion, analys och beslut avsätts för projektet från nyckelpersoner. Splittring partipolitiskt och mellan organisationer om organisation, finansiering mm. Ordinarie löpande verksamhet tappar fart och kraft. Nyckelpersoner i projektet slutar, vilket kan påverka tidplanen negativt. Vad händer om vi startar detta projekt? Tid och resurser binds upp, i första hand i den politiska organisationen och för chefstjänstemän i berörda organisationer. Referenser Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630). Remiss till kommuner i Örebro län. Ansökningar från andra landsting. Dokumentation från redan etablerade regioner (Halland, Skåne, Västra Götaland) Offentligt tryck som Ansvarskommittén, Sjöstrands utredning, mm.

147 BILAGA 1 DETTA AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL ( Aktieöverlåtelseavtalet ) är träffat dag som anges nedan ( Avtalsdagen ) mellan: (1) Örebro läns landsting, , ( Köparen ); och (2) Länstrafiken Örebro AB, ( Säljaren ). Parterna benämns gemensamt Parterna 1. BAKGRUND 1.1 Mälardalstrafik MÄLAB AB, , ( Bolaget ) har företrätt de tidigare länstrafikhuvudmännen i frågor som gäller driften och utvecklingen av persontågtrafiken på stomlinjenätet mellan Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. 1.2 Bolaget har ett registrerat aktiekapital om kr fördelat på 120 aktier med kvotvärde om kr per aktie. Säljaren äger 18 st aktier i Bolaget ( Aktierna ). 1.3 Till följd av kollektivtrafiklagen som trädde i kraft den 1 januari 2012 har behov av förändringar i ägandet av Bolaget uppkommit och genom Aktieöverlåtelseavtalet överlåts aktierna till Köparen som är kollektivtrafikmyndighet för Örebro län. 2. ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 2.1 Säljaren överlåter och försäljer Aktierna till Köparen i enlighet med villkoren i detta avtal. 2.2 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar och begränsande sakrätter av vad slag det vara må. 3. TILLTRÄDE Tillträde skall ske den 1 januari 2013 ( Tillträdesdagen ). 3.1 På Tillträdesdagen, eller den tidigare eller senare dag som parterna enas om, skall Säljaren överlämna aktiebrev representerande Aktierna vederbörligen transporterade på Köparen. 3.2 På Tillträdesdagen skall Köparen mot erhållande av aktiebreven representerande Aktierna vederbörligt transporterade erlägga Köpeskillingen. 4. KÖPESKILLING Köparen skall som köpeskilling för Aktierna på Tillträdesdagen erlägga ett belopp om kr ( Köpeskillingen ) genom överföring till av Säljaren anvisat bankkonto. 5. HEMBUDSFÖRBEHÅLL M M Parterna är medvetna om att överlåtelsen av Aktierna förutsätter att övriga aktieägare inte påkallar sin rätt enligt bolagsordningens hembudsklausul. Parterna godkänner vidare att Uppsala läns landsting, Västmanlands läns landsting och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, utan 1

148 hinder av nämnda hembudsklausul, förvärvar aktier i Bolaget från länstrafikbolaget i respektive län samt att aktieägaravtalet rörande Bolaget från 1995 upphör att gälla i och med ingåendet av ett nytt aktieägaravtal mellan Bolagets nya ägare. 6. AKTIEÖVERLÅTELSEAVTALETS OMFATTNING Aktieöverlåtelseavtalet innehåller Parternas hela överenskommelse med avseende på försäljningen av Aktierna och ersätter alla andra eventuella avtal och uppgörelser därom. 7. ÄNDRINGAR Ändringar i eller tillägg till Aktieöverlåtelseavtalet är endast giltiga om de upprättats skriftligen och undertecknats av Parterna. 8. TVISTER Tvist i anledning av Aktieöverlåtelseavtalet skall slutligt avgöras genom skiljedom enligt Reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden skall bestå av en skiljeman. Förfarandet skall äga rum i Örebro. Detta aktieöverlåtelseavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav Säljaren och Köparen tagit var sitt. Örebro den För Örebro läns landsting För Länstrafiken Örebro AB. Marie-Louise Forsberg-Fransson (Styrelseordförande) Jonas Karlsson (Styrelseordförande). Rickard Simonsson (Landstingsdirektör) Conny strand (VD) AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL MELLAN ÖREBRO LÄNS LANDSTING OCH LÄNSTRAFIKEN ÖREBRO AB JUSTERAT_BILAGA 1.DOC 2

149 BILAGA 2 Utkast /LINDAHL Mellan undertecknade parter som är ägare i Mälardalstrafik MÄLAB AB, har denna dag ingåtts följande AKTIEÄGARAVTAL 1. VERKSAMHETEN Mälardalstrafik MÄLAB AB ( Bolaget ) skall företräda Bolagets ägare, vilka är regionala kollektivtrafikmyndigheter, i frågor som rör drift och utveckling av den regionala kollektivtrafiken och då särskilt trafiken på järnvägsnätet i Mälarregionen och därtill angränsande län. Det åligger härvid Bolaget att verka för införande och upprätthållande av snabba och bekväma förbindelser mellan orter i länen, att genom information och marknadsföring stödja utvecklingen av den regionala kollektivtrafiken, att behandla frågor om tågplaner, tidtabeller m m för den regionala tågtrafiken, att verka för utveckling av pris- och försäljningssystem, samt att som förhandlingspart företräda Bolagets ägare i frågor av gemensamt intresse för två eller flera av ägarna, eller eljest om en ägare påkallar Bolagets medverkan. Bolaget äger rätt att i organiserad form samverka med trafikföretag vad gäller beslut om tågplaner, tidtabeller, information om marknadsföring samt andra frågor rörande driften av den regionala kollektivtrafiken. 2. UPPGIFTER ENLIGT KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN Bolagets ägare ( Parterna ) är överens om att Parterna i enlighet med 3 kap. 2 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik skall ha möjlighet att till Bolaget överlämna befogenheten att upphandla och ingå avtal om allmän trafik. Vidare skall Parterna äga uppdra åt Bolaget att genomföra upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för Parternas beslut och kommunala kompetens. 3. EKONOMISK ANSVARSFÖRDELNING Kostnader för Bolagets allmänna förvaltning skall bestridas av Parterna i förhållande till deras aktieinnehav om inte annat överenskommes i särskilt ordning. Det förutsätts att Parterna utan särskild ersättning i skälig omfattning personellt medverkar i Bolagets arbete. Kostnader för träffade trafikavtal skall fördelas mellan berörda Parter i enlighet med särskild träffad överenskommelse som skall ingås innan Bolaget ingår trafikavtalet. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX

150 4. AKTIER M M Aktiekapitalet utgör tills vidare kr och är fördelat på 120 aktier vilka innehas av Stockholms läns landsting med 40 % och av övriga Parter med 15 % vardera. Beslut om förändring av aktiekapitalet och utgivning av nya aktier i Bolaget skall fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver för sin giltighet enighet mellan Parterna. Höjs aktiekapitalet efter ingående av föreliggande avtal skall Parterna teckna och inbetala aktiekapitalet motsvarande tidigare aktieinnehav i Bolaget. Part får inte utan samtycke av övriga Parter överlåta sina aktier i Bolaget till annan, pantsätta eller på annat sätt förfoga över sina aktier i Bolaget. Om Part upphör att vara regional kollektivtrafikmyndighet skall Parten ifråga, på begäran av övriga Parter, vara skyldig att överlåta sina aktier i Bolaget till den som övertar nämnda myndighetsfunktion eller, om sistnämnda inte önskar förvärva aktierna, till övriga Parter i proportion till deras tidigare aktieinnehav i Bolaget. 5. STYRELSEN Parterna skall representeras av vardera två styrelseledamöter och två suppleanter. Styrelsen utses på årsstämman för tiden till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter allmänna val. Årsstämman utser ordförande i styrelsen. 6. BOLAGSORDNING Bolagsordningen för Bolaget framgår av bilaga A. I förhållandet mellan Parterna skall bestämmelserna i detta avtal gälla framför bestämmelserna i bolagsordningen i de fall det förekommer motstridiga uppgifter. 7. AVTALSTID M M Detta avtal gäller från och med den [datum] tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av två år. Uppsägning skall alltid ske för upphörande till kalenderårsskifte. Som förutsättning för avtalets giltighet gäller att beslutande församling hos respektive Part godkänner detsamma. Ändringar av avtalet kan ske med samtliga Parters godkännande. 8. ÄGARFÖRÄNDRING Ytterligare aktieägare kan ansluta sig till detta avtal genom att underteckna detsamma eller genom att i en särskild handling ställd till övriga Parter förklara att aktieägaren ansluter sig till avtalet. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX 2

151 9. TIDIGARE AVTAL Detta avtal ersätter det aktieägaravtal som 1995 träffades gällande Bolaget. 10. TVIST Tvist i anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. Detta avtal har upprättats i fem originalexemplar, varav Parterna tagit var sitt.. den [datum] För Stockholms läns landsting För Upplands läns landsting. Namnförtydligande:. Namnförtydligande:. För Örebro läns landsting För Västmanlands läns landsting. Namnförtydligande:. Namnförtydligande:. För Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Namnförtydligande:. AKTIEÄGARAVTAL MÄLAB.DOCX 3

152 BILAGA 3 BOLAGSORDNING FÖR MÄLARDALSTRAFIK MÄLAB AB, Antagen på bolagsstämma [datum] 1 Bolagets firma är Mälardalstrafik MÄLAB AB. 2 Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. Bolagsstämma får äga rum på följande orter; Stockholm, Nyköping, Uppsala, Västerås och Örebro. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att handlägga frågor av gemensamt intresse för ägarna vad gäller regionaltågtrafik, särskilt i Mälarregionen. Bolagets ändamål är att bidra till ägarnas fullgörande av sina uppgifter som regionala kollektivtrafikmyndigheter, innefattande även fullgörande av i behörig ordning lämnad befogenhet att upphandla och ingå avtal om allmän trafik samt upphandling och tillhandahållande av andra persontransport- och samordningstjänster inom ramen för ägarnas beslut och kommunala kompetens. 4 Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 5 Antalet aktier ska vara lägst 120 aktier och högst 400 aktier. 6 Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 7 Styrelsen ska bestå av två till tolv ledamöter jämte lika många suppleanter för dessa. Styrelsen utses på årsstämman för tiden till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter allmänna val. Årsstämman utser ordförande i styrelsen. 8 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses två revisorer med två suppleanter, av vilka en revisor och en suppleant ska vara auktoriserade. Valet sker på årsstämman. 9 Årsstämma hålls en gång årligen före juni månads utgång. På årsstämman ska följande ärende förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän 4. Godkännande av dagordning 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse 7. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkning b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 8. Fastställande av eventuella arvoden åt styrelsen och revisorn 9. I förekommande fall val av styrelseledamot, styrelsesuppleant och revisor

153 10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. 10 Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet för honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. 11 Bolaget ska bereda de beslutande församlingarna hos respektive ägare möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, fattas. 12 Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 13 Har aktie genom köp, byte eller gåva övergått till en ny ägare, som icke förut är aktieägare i bolaget, ska aktien ofördröjligen hembjudas aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska härvid styrkas. Vad nu sagts ska icke gälla aktie som förvärvats av bolag, som ägs av aktieägare ensam. När aktien sålunda hembjudits till inlösen, ska styrelsen ofördröjligen underrätta bolagets aktieägare med känd postadress, på sätt som om meddelanden till aktieägare är föreskrivet, med anmodan till den som önskar begagna sig av lösningsrätten att framställa lösningsanspråk hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan till styrelsen om aktiens övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning av bolagets styrelse, eller om någon lösningsberättigad begär det, notarius publicus. Om flera aktier utbjudits samtidigt ska dock aktierna först, så långt det är möjligt, i proportion till tidigare innehav fördelas bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet ska utgöras av aktiens kvotvärde vid tidpunkten för förvärvet. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Under hembudstiden ska förvärvaren ha rätt att utöva rösträtt för de hembjudna aktierna. Om förvärvaren och den som begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som begärt inlösen väcka talan inom två månader från framställan av lösningsanspråk hos bolagets styrelse. En sådan tvist ska avgöras av skiljemän enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Därest ej inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet att bli registrerad för aktien. 14 Träder bolaget i likvidation tillfaller behållna tillgångar aktieägarna i förhållande till aktieinnehavet. 15 Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av de beslutande församlingarna hos respektive ägare.