Boplatslämningar från folkvandringstid och vendeltid i Vikingstad

Transkript

1 UV ÖST RAPPORT 2001:59 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Boplatslämningar från folkvandringstid och vendeltid i Vikingstad Fålåsa 13:1, Lilla Fålåsa 5:8, Vikingstad Rappestads socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr: Fredrik Molin

2 UV ÖST RAPPORT 2001:59 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Boplatslämningar från folkvandringstid och vendeltid i Vikingstad Fålåsa 13:1, Lilla Fålåsa 5:8, Vikingstad Rappestads socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr: Fredrik Molin Inledning 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2001:59 ISSN Inledning

4 Innehåll Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Frågeställningar och undersökningsresultat 7 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9 Bilaga 1. Anläggningar 10 Inledning 3

5 Örebro län Sörmlands län Västra Götalands län Vikingstad Vättern Östersjön Jönköpings län Kalmar län Fig 1. Östergötland med Vikingstad markerat. 4 Inledning

6 Arkeologisk förundersökning Boplatslämningar från folkvandringstid och vendeltid i Vikingstad I början av 1980-talet påträffades, via en arkeologisk utredning, ett betydande förhistoriskt boplatsområde invid ett större höggravfält i utkanten av Vikingstad samhälle. Boplatsen uppvisade rester efter såväl huslämningar som större härdområden. Lämningarna kom emellertid aldrig att dateras. Genom en nyligen utförd kabelförläggning inom detta område har delar av boplatsen i efterhand kunnat ges en datering till övergången mellan folkvandringstid och vendeltid. Inledning Linköpings Kraftnät AB har utfört grävarbeten med anledning av en kabelförläggning från transformatorstation S171 till företaget Vikon AB i Vikingstad. Den nya elkabeln berör fastigheterna Fålåsa 13:1 och Lilla Fålåsa 5:8 i Rappestads socken. Kabeln trycktes/borrades även under väg Kabelsträckningen berörde ett tidigare känt och registrerat boplatsområde, RAÄ 15 (se tillägg till RAÄ 15 i FMR) samt tangerade den tidigare platsen för ett numera borttaget gravfält, RAÄ 19. Därav utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll under tiden för förläggningsarbetet. Vid utförd besiktning konstaterades emellertid att halva den aktuella sträckan, öster om väg 1032, redan var urschaktad och igenlagd utan arkeologiskt överinseende. Syfte och metod Syftet med förundersökningen var att minimera kabelförläggningens ingrepp och åverkan på den berörda fornlämningen, dvs inom boplatsområdet. Om förhistoriska lämningar inte kunde undvikas var målsättningen att undersöka och dokumentera dessa innan kabeln grävdes ner. Vid undersökningen schaktades matjorden skiktvis ned till orörd mark eller anläggningsnivå. Därefter vidtog handrensning av anläggningar och profiler. Dokumentationen utfördes manuellt och har sammanställts med äldre dokumentationsmaterial. Ett lösfynd samlades in och registrerades. Ett kolprov har analyserats. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet är beläget i nordöstra delen av Vikingstad i direkt anslutning till flera registrerade fornlämningar; RAÄ 15, 16, och 19. Väster om väg 1032 utgörs området av f d odlad mark som senare nyttjats som betesmark. Sträckningen berörde här en svag sandig sydsluttning upp mot en markerad höjdrygg. Öster om vägen förlades kabeln längs kanten av en asfalterad plan tillhörande Vikon AB. Kabelförläggningen berörde totalt en sträcka av ca 100 m. I anslutning till Vikon AB ligger RAÄ 19 vilken är platsen för ett tidigare undersökt och borttaget gravfält. På 1960-talet undersöktes tre stensättningar varvid fynd såsom brända ben, keramik, pärlor etc framkom (Lindahl 1962). Kabelsträckningen angränsar till detta område. I schaktmassorna längs den redan grävda sträckan påträffades vid besiktningstillfället fynd av brända ben samt keramikfragment. Inledning 5

7 Väg 1032 RAÄ 16:2 boplatsområde RAÄ gravfält RAÄ 19 gravfält, undersökt RAÄ 16 stensättning RAÄ 15 boplatsområde Vikon AB Ny kabelsträcka RAÄ 15 gravfält Fig 2. Fornlämningsmiljön närmast den nya kabelsträckan består av boplatsområden och gravfält. Utdrag ur GSD Ekonomiska kartans blad 8F 4f Vikingstad med registrerade fornlämningar markerade. Skala 1:5000. Väster om väg 1032 grävdes kabeln ner inom ett område där det via tidigare utredningsgrävningar har konstaterats omfattande boplatslämningar (Fernholm 1984). I början av 1980-talet utreddes en ca m 2 stor yta inför ett planerat industriområde. Boplatsen med bl a härdar, nedgrävningar, rännor och stolphål sträcker sig över ca m 2 inom denna yta. Lämningarna daterades emellertid inte. Drygt 100 m nordväst om området påträffades ytterligare en boplats i anslutning till en stensättning, RAÄ 16. Boplatserna kantas av större och mindre gravfält där RAÄ 15 utmärker sig med idag 100 synliga gravar, i form av högar, stensättningar och en domarring. Sannolikt har de enskilda gravarna och gravfälten RAÄ 15, 16, och 19 bildat ett större sammanhängande gravområde. Sammantaget med boplatslämningarna formas bilden av ett större fornlämningskomplex vilket troligen är kronologiskt skiktat och med lång kontinuitet. 6 Inledning

8 Övriga fornlämningar runt Vikingstad stärker bilden av ett attraktivt och kontinuerligt nyttjat område, med sannolikt bitvis korta avstånd mellan boplatserna. Flera utredningar och förundersökningar har konstaterat ett antal förhistoriska boplatser och boplatslägen i nära anslutning till samhället (t ex Skjöldebrand 1995, Ulfhielm 1997). Flera av dessa uppvisar rester efter huslämningar. Analyserade 14 C-prover indikerar främst perioderna förromersk- och romersk järnålder. Frågeställningar och undersökningsresultat I schaktmassorna längs den redan grävda sträckan närmast Vikon AB påträffades alltså fynden av brända ben (F1) samt keramik. På grund av att keramiken var så fragmentarisk tillvaratogs ej denna. Fynden visar att det inte kan uteslutas att ytterligare kvarliggande gravgömmor kan ha skadats vid det nu aktuella schaktarbetet. Gravarna kan i så fall knytas till det tidigare undersökta RAÄ 19, vilket visar att gravfältet har en fortsatt utbredning åt söder. Väster om vägen berörde elkabeln det tidigare kända boplatsområdet. Eftersom ingreppet var litet fanns en tydlig mening i att sammanställa ny information med resultat från den tidigare undersökningen. En huvudfrågeställning formulerades: Går det att se en inre struktur i boplatslämningarna och vilken typ av aktivitetsområden berörs av den nya kabelsträckningen? Den tidigare undersökningen omfattade ett större område som sträcker sig från kanten av gravfält, RAÄ 15 och österut fram till landsvägen. Norrut angränsar området till ett markparti med äldre grustäkter som ansluter till gravfält, RAÄ Undersökningen visade att boplatslämningarna enbart kunde avgränsas åt söder, där den underliggande marken övergick till finare material längre ner i sluttningen. Boplatsen sträcker sig således över större delen av området. Undersökningen resulterade i drygt 170 anläggningar. Boplatsen uppvisar en karakteristisk struktur med tämligen väl urskiljbara aktivitetsområden. Endast ett 30-tal meter från gravfält RAÄ 15 påträffades ett sannolikt husområde med en ansamling stolphål i par och rader. Runt husområdet låg spridda härdar och sotiga nedgrävningar. Ytterligare ett område med huslämningar låg drygt 80 meter österut, i närhet av landsvägen och det område som nu berörts av den nya kabelförläggningen. Stolphål, rännor och nedgrävningar visar att sannolikt flera hus stått på platsen. Flera spridda härdar låg inom området och ett mer koncentrerat härdområde kunde konstateras alldeles norr om strukturerna. Genom detta område kom den nya kabelsträckningen att förläggas. Kabelschaktet grävdes ca 70 cm brett ned till ett djup av 0,80 m. Närmast landsvägen var området helt stört av en äldre vägtrumma djupt nergrävd i orörd mark. Väster om denna fortsatte schaktet ca 6 m längs ett äldre ledningsschakt. I botten av detta framkom två härdar, A1 och A2. Härdarna avtecknade sig tydligt mot bottensanden. De var runda i formen och ca 1,20 m i diameter. A2 var skadad av ett tvärgående dike. Härdarna hade en fyllning av sot och kol samt rikligt med skärvsten. 5 m väster om härdarna påträffades ett runt stolphål A3, 0,40 m i diameter och med fet kulturjord till fyllning. Anläggningarna i kabelschaktet överensstämmer med resultaten från den föregående undersökningen och visar att området med härdar i anslutning till husen även fortsättningsvis breder ut sig åt norr. Härden, A1 har 14 C-daterats till mellan e Kr (Ua-26114), dvs till övergången från folkvandringstid mot vendeltid. Inledning 7

9 Fig 3. Resultatet av analyserat 14 C-prov Ua Väldigt få boplatslämningar har undersökts från denna tid i Östergötland vilket innebär att det är svårt att finna bra jämförelsematerial. Det är även källkritiskt svårt att värdera en ensamt daterad anläggning. Däremot är det sannolikt att den daterade härden representerar härdområdet i stort. Räknar man med ett samtida rumsligt förhållande mellan härdområdet och de näraliggande husen kan man även försiktigt anta en indirekt datering av denna boplatsyta. Stämmer detta är boplatsen en av mycket få boplatsområden från perioden folkvandringstid vendeltid i Östergötland där man kan se en inre struktur med hus och aktivitetsområden. Generellt sett så upphör platskontinuiteten, inom de flesta boplatsområden från äldre järnålder i Östergötland, i och med övergången till folkvandringstid. Det antas att boplatslägena i och med detta omlokaliseras, förslagsvis närmare platser som senare blir historiska bytomter (t ex Hedvall 1995, Lindgren-Hertz 1997, Molin 1999). Huruvida detta innebär att hela boplatsområdet RAÄ 15 etableras under yngre järnålder kan inte utrönas ur endast en daterad anläggning. Stora boplatser uppvisar ofta lång kontinuitet och även den stora mängden gravar i närområdet antyder en längre platskontinuitet. Det kan dock konstateras att åtminstone delar av boplatsen nära angränsar och delvis är samtida med det stora höggravfältet RAÄ 15. Linköping den 20 augusti 2001 Fredrik Molin 8 Inledning

10 Referenser Fernholm, R Nyupptäckt boplats vid Lilla Fålåsa, Rappestads socken, Östergötland. Provundersökning. ATA Rapport, dnr 1216/83. Hedvall, R Sammanfattning, UV Linköping. I: Medeltida agrarbebyggelse och exploateringsarkeologi kunskapspotential och problemformulering. Artiklar från seminariet på Lövsta Bruk, November Riksantikvarieämbetet UV Stockholm. Rapport 1995:20. Lindahl, A Rapport om undersökning av fornlämningar vid Bankebergs mejeri, Rappestads sn, Östergötland. ATA Rapport, dnr 3909/62. Lindgren-Hertz, L Farm and Landscape. Variations of a Theme in Östergötland. I: Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. (Red) Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. Lund Studies in Medieval Archaeology 19. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 24. Stockholm. Molin, F Mellan Skog och Slätt äldre järnålderns bebyggelse och byar i Västra Östergötland. I: Olika perspektiv på en arkeologisk undersökning i västra Östergötland. Red. Kaliff, A. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 28. Linköping. Skjöldebrand, M Vikingstads samhälle. Arkeologisk utredning, etapp 2. Stora och Lilla Fålåsa i Rappestads socken. Bankeberg i Vikingstads socken. Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Linköping. Rapport 1995:44. Ulfhielm, A Vikingstads samhälle. Arkeologisk förundersökning. Stora och Lilla Fålåsa i Rappestads socken. Bankeberg i Vikingstads socken. Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Linköping. Rapport 1997:1. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Projektledare: Fredrik Molin. Exploateringsyta: Ca 100 löpmeter. Undersökt yta: Ca 60 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8F 4f Vikingstad (085 45), x , y Koordinatsystem: Linköpings lokala. Höjdsystem: Linköpings lokala. Arkiv: Dokumentationshandlingar förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm. Fynd: F1, inlämnas till Statens Historiska Museum (SHM), Stockholm. Inledning 9

11 Bilaga 1. Anläggningar Anläggningsregistrering, RAÄ 15 Lilla Fålåsa 5:8, Rappestads socken, Östergötland A1 Härd Anläggningen framträdde som en tät packning av skärvsten blandat med en fyllning av sot och kol. Den orörda botten utgjordes av sand. Härden var rund och mätte ca 1,20 m i diameter. Djupet uppgick till 0,20 m. Ett analyserat 14 C-prov (Ua-26114) gav värdet e Kr. A2 Härd Anläggningen framträdde som en tät packning av skärvsten blandat med en fyllning av sot och kol. Den orörda botten utgjordes av sand. Formen var rund. Härden mätte ca 1,20 m i diameter. Djupet uppgick till 0,18 m. Anläggningen var skadad av ett dike. A3 Stolphål Anläggningen framträdde som en distinkt nedgrävning i profilkanten. Stolphålet mätte ca 0,40 m i diameter och var 0,34 m djupt. Fyllningen bestod av fet k-jord. Den orörda botten utgjordes av sand. Fig 4 (motstående sida). Schaktplan över den tidigare undersökningen. Samtliga boplatslämningar och de nyupptäckta anläggningarna A1 A3 är markerade. Skala 1: Inledning

12