Datorteknik TSIU02 Lab 4 Spel v0.3
|
|
- Jakob Max Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datorteknik TSIU02 Lab 4 Spel v0.3 Inledning din mark or tr affar m alet. Som spelplan anv ands en lysdiodmatris om 5x7 tecken. M alet markeras med en t and lysdiod och din mark or med en annan lysdiod. Programstrukturen anges men det saknas flera viktiga rutiner. I programlistningen anges vad som skall h anda i respektive rutin. Det ar din uppgift att skriva f ardigt programmet. Obs! I laborationen finns inga f orberedelseuppgifter angivna. Det betyder dock inte att f orberedelser inte beh ovs. Tv artom, i denna laboration ar de mer n odv andiga a n n agonsin tidigare och allt m aste f orberedas. Det ar upp till dig att komma till laborationen tillr ackligt f orberedd. Till laborationen m aste du medf ora konstruktionsunderlag, exempelvis strukturdiagram, programkod och kopplingsschema. Du m aste dessutom anv anda ett strukturerat angreppss att i programmeringen och ett ingenj orsm assigt t ankande genom hela uppgiften. Det anga fallgropar och f orm agan att inse Denna laboration ar ett projekt d ar du skall finns m a runt dem eller l osa dem, ar tillverka ett digitalt spel. Spelet g ar ut p a att dessa i tid, och g med en joystick leta upp m alet som slocknar d a en v asentlig del i den h ar laborationen. Utrustning Till den h ar laborationen beh over du anv anda ny h ardvara: Joystick Spelplan A/D-omvandlare H ogtalare Dessutom finns tryckknappar och lysdioder till ditt f orfogande vid deltester. Spelkrav F or godk and laboration skall spelet uppfylla atminstone f oljande spelkrav: 1. Vid spelstart skall ett m al placeras n agonstans p a spelplanens v anstra halva. Samtidigt skall en mark or placeras i kolumnen l angst till h oger p a spelplanen. 2. Spelarens uppgift ar att flytta mark oren till m alet. 3. N ar m alet a r t ackt av mark oren skall tr aff signaleras med en ljudsignal i en h ogtalare. 4. Vid tr aff skall spelet startas om. 5. Subrutinen RANDOM skall anropas som angivet i koden, dvs med f orberedda argument p a stacken. 1
2 Hårdvara Blockschema Spelet kräver joystick, A/D-omvandlare, spelplan och högtalare. Dessutom skall en yttre multiplexsignal initiera uppdatering av spelplanen. Figuren nedan anger hårdvarans principiella uppbyggnad. Joystick Spelplan Avbrott X-led Y-led A/D A/D Dalia Rad Kolumn Högtalare Spelplan Principschema över spelets hårdvara. joystickens läge omvandlas med inbyggd A/D-omvandlare och används av programmet för att styra den egna markören. Målet utgörs av en lysdiod i spelplanens vänstra halva. Vid träff skall ett ljud höras ur högtalaren. Spelplanen återspeglar innehållet i ett videominne, VMEM, om 5 bytes. Planen är 5x7 lysdioder och använder en byte per rad i sram. Högsta biten i varje byte används inte. En tänd lysdiod markeras med en logisk etta och en släckt med logisk nolla: VMEM+4 VMEM+3 VMEM+2 VMEM+1 VMEM+0? ? ? ? ? Spelets koordinatsystem i x- och y-led är angivet i figuren. x [0..6], y [0..4]. Den egna positionen återfinns i två variabler POSX och POSY. Målets koordinater är på motsvarande sätt TPOSX och TPOSY Spelplansuppdatering skall initieras av ett externt avbrott och utföras med en frekvens av 1 khz. Avbrottsrutinen skall överföra videominnet till spelplanen, en rad per avbrott, med hjälp av multiplexning Joystick Joysticken ger utspänningen 0 5 V i x- respektive y-led och skall avläsas med hjälp av processorns inbyggda A/D-omvandlare. Enbart de två högsta bitarna, b 7 b 6, av respektive omvandling används för den egna förflyttningen. Detta delar upp hela intervallet i fyra områden: 00, 01, 10, 11. Joysticken är i viloläge för värdena 01 och 10. De avlästa bitarna skall användas på följande sätt: b 7 b 6 riktning x-led riktning y-led 11 vänster upp höger ner Med de två mest siginifikanta bitarna (b 7 och b 6 ) kan vi avgöra om spaken är i något av sina ändlägen eller i ett läge någonstans i mitten av sitt utslag. Med denna konvention kan naturligtvis också kombinationer av dessa, exempelvis snett nedåt höger, detekteras: 11 10/ y-led 10/01 00 x-led Med två A/D-omvandlarkanaler kan riktningarna upp, ner, höger, vänster såväl som diagonalriktningarna kännas av. Strukturdiagram och programskal På nästa sida ges en översikt över programmets programflöde. Programskalet följer i huvudsak det angivna flödet, speciellt används samma subrutinnamn. Programskalet är avsiktligt inte komplett. *** markerar områden som måste kompletteras. Du måste själv definiera de portar du vill använda. Rita ett schema! Du behöver skriva en del helt nya rutiner men använd programskalet som ledning. Du ska inte behöva avvika från flödet i programskalet. Helt färdiga rutiner är LIMITS och UPDATE (med tillhörande subrutiner POS_LIM, SETPOS och SET- BIT). Läs dem. 2
3 Översikt över programflödet (MUX-rutinen utelämnad) Read A/D Start HW_init Game Warm Run * while(1) Joystick Video Delay Hit? Update Coords Erase Update VMEM Ja Nä Again --- Beep Warm 3
4 Förberedelse- och laborationsuppgifter Tänk på att förberedelserna, kod, strukturdiagram och elektriskt schema är direkta underlag för den senare programmeringen. Var noggrann och ha schemat framför dig på laborationen. Spelkonstruktionen skall uppdelas i två delar: Huvudprogrammet utgör spelmotorn och en avbrottsrutin sköter displayen. Rita upp ett detaljerat schema över hur uppgiften kan lösas med befintlig hårdvara. Schemat skall vara så detaljerat som möjligt, dvs varje koppling mellan komponenterna skall redovisas. Konsultera bilagorna för mer information. Studera och använd programlistningen. Vissa rutiner är färdigskrivna, andra är bara antydda och det är en del av förberedelserna att förstå och komplettera programkoden. Laborationsuppgift Använd strukturdiagrammet och föreslagna assemblerrutiner för spelmotorn som underlag och komplettera tillämpliga delar. Du får själv skriva multiplexrutinen som läser av videominnet och uppdaterar spelplanen. Skriv in koden, kompilera, felsök. Konstruktionsöverväganden Som konstruktör av programmet är du ansvarig för allt. Målet med laborationen är att i första hand få igång spelet. Vägen dit behöver inte vara lika för alla. Förslag till slumpgenerator Det är tillräckligt om vi kan ta fram två slumptal mellan 0 och 4. Låt varje anrop till avbrottsrutinen för spelplansuppdatering räkna upp en byte, RND, i minnet. Det gör inget i det här fallet är det faktiskt en fördel om innehållet snabbt räknas upp som 254, 255, 0, 1,.... Använd de tre lägsta bitarna som slumptal. Om de tre lägsta bitarna ger ett tal som är större än vi önskar subtraherar vi 4 från det och använder resultatet som slumptal. Gör vi detta två gånger kan vi använda talen som koordinater i x- och y-led för målet. Du får naturligtvis hellre hitta på en egen metod att ta fram slumptalen! Roligare spel Flera uppenbara tillägg till spelet kan göras. Skulle det till exempel vara svårt att införa följande förändringar? Få målet och/eller markören att blinka? ändra hastigheten hos markören? Låta målet flytta sig då markören är nära? Göra en roligare ljudeffekt med hjälp av PWM? Använd en inbyggd timer för att skapa avbrottssignalen.... 4
5 Programskal ; --- lab4_skal. asm. equ VMEM_SZ = 5 ; # rows on display. equ AD_CHAN_X = 0 ; ADC0 = PA0, PORTA bit 0 X- led. equ AD_CHAN_Y = 1 ; ADC1 = PA1, PORTA bit 1 Y- led. equ GAME_SPEED = 70 ; inter - run delay ( millisecs ). equ PRESCALE = 7 ; AD - prescaler value. equ BEEP_PITCH = 20 ; Victory beep pitch. equ BEEP_LENGTH = 100 ; Victory beep length ; --- Memory layout in SRAM. dseg. org SRAM_START POSX :. byte 1 ; Own position POSY :. byte 1 TPOSX :. byte 1 ; Target position TPOSY :. byte 1 LINE :. byte 1 ; Current line VMEM :. byte VMEM_SZ ; Video MEMory SEED :. byte 1 ; Seed for Random ; --- Macros for inc /dec - rementing ; --- a byte in SRAM. macro INCSRAM ; inc byte in SRAM lds r16,@0 inc r16 r16. endmacro. macro DECSRAM ; dec byte in SRAM lds r16,@0 dec r16 r16. endmacro ; --- Code. cseg. org $0 jmp START. org INT0addr jmp MUX START : RUN : *** ; satt stackpekaren call HW_INIT call WARM call JOYSTICK call ERASE call UPDATE *** Vanta en stund sa inte spelet gar for fort *** *** Avgor om traff *** 5
6 NO_HIT : brne ldi call call jmp NO_HIT r16, BEEP_LENGTH BEEP WARM RUN MUX : ; --- Multiplex display r16 *** skriv rutin som handhar multiplexningen och *** *** utskriften till diodmatrisen. Oka SEED. *** i ; --- JOYSTICK Sense stick and update POSX, POSY JOYSTICK : *** skriv kod som okar eller minskar POSX beroende *** *** pa insignalen fran A/D- omvandlaren i X-led... *** ***... och samma for Y-led *** JOY_LIM : call LIMITS ; don t fall off world! LIMITS : ; --- LIMITS Limit POSX, POSY coordinates r16, r17 lds r16, POSX ; variable ldi r17,7 ; upper limit +1 call POS_LIM ; actual work sts POSX, r16 lds r16, POSY ; variable ldi r17,5 ; upper limit +1 call POS_LIM ; actual work sts POSY, r16 POS_LIM : ori r16,0 ; negative? brmi POS_LESS ; POSX neg = > add 1 cp r16, r17 ; past edge brne POS_OK subi r16,2 POS_LESS : inc r16 POS_OK : 6
7 UPDATE : SETPOS : ; --- UPDATE VMEM ; --- with POSX /Y, TPOSX /Y r16, r17, Z clr ZH ldi ZL, LOW ( POSX ) call SETPOS clr ZH ldi ZL, LOW ( TPOSX ) call SETPOS ; --- SETPOS Set bit pattern of r16 into * Z r16, r17, Z ; st call Z points to POSX at entry and POSY at exit ; nd call Z points to TPOSX at entry and TPOSY at exit ld r17,z+ ; r17 = POSX call SETBIT ; r16 = bitpattern for VMEM + POSY ld r17, Z ; r17 = POSY Z to POSY ldi ZL, LOW ( VMEM ) add ZL, r17 ; Z= VMEM +POSY, ZL= VMEM ld r17, Z ; current line in VMEM or r17, r16 ; OR on place st Z, r17 ; put back into VMEM ; --- SETBIT Set bit r17 on r16 r16, r17 SETBIT : ldi r16, $01 ; bit to shift SETBIT_LOOP : dec r17 brmi SETBIT_END ; til done lsl r16 ; shift jmp SETBIT_LOOP SETBIT_END : ; --- Hardware init HW_INIT : *** Konfigurera hardvara och MUX - avbrott enligt *** *** ditt elektriska schema. Konfigurera *** *** flanktriggat avbrott pa INT0 ( PD2 ). *** sei ; display on 7
8 WARM : ; --- WARM start. Set up a new game. *** Satt startposition (POSX, POSY )=(0,2) *** push r0 push r0 call RANDOM ; RANDOM urns TPOSX, TPOSY on stack *** Satt startposition ( TPOSX, POSY ) *** call ERASE RANDOM : ; --- RANDOM generate TPOSX, TPOSY ; --- in variables passed on stack. ; --- Usage as: ; --- push r0 ; --- push r0 ; --- call RANDOM ; --- pop TPOSX ; --- pop TPOSY r16 in mov in mov lds r16, SPH ZH, r16 r16, SPL ZL, r16 r16, SEED *** Anvand SEED for att berakna TPOSX *** *** Anvand SEED for att berakna TPOSY *** *** ; store TPOSX 2..6 *** ; store TPOSY 0..4 ERASE : ; --- ERASE videomemory ; --- Clears VMEM.. VMEM +4 *** Radera videominnet *** BEEP : ; --- BEEP ( r16 ) r16 half cycles of BEEP - PITCH *** skriv kod for ett ljud som ska markera traff *** -o-o-o- 8
Datorteknik Hyfsa kod
Datorteknik Hyfsa kod Michael Josefsson Version 0.2 2018 Denna text beskriver hur man kan hyfsa kod till att bli både bättre, mer lättläst och mindre. Som exempel används en del av den kod som behövs för
Laboration Datorteknik D 4. Spel
Laboration Datorteknik D 4. Spel Michael Josefsson version 2.2 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. Styrspak..................................... 7 2.2. Spelplan.....................................
Datorteknik TSIU02 Lab 2 Morsesändare v0.7
Inledning För att skriva program i något programspråk förenklar det att ha ett strukturerat angreppssätt. I assembler får man strukturen genom omsorgsfull användning av subrutiner. Som exempel på en mer
A-del motsvarande KS1
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik CT3760 Datum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 Svar till A- och B-del A-del motsvarande KS1 Uppgift A1. Vad blir resultatet då instruktionen
LABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.03 Februari 2019 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Datorteknik TSIU02 Kursinformation
Datorteknik TSIU02 Kursinformation Michael Josefsson 24 maj 2018 1.1 Allmänt Kursen handlar om praktisk datorteknik på en grundläggande nivå. Programmerar man på en ännu lägre nivå är man processorkonstruktör!
Datorteknik. Exempeluppgifter i Laborativ Examination
Datorteknik Exempeluppgifter i Laborativ Examination Michael Josefsson Version 0.1 Inledning Nedan följer förslag på några representativa demonstrationslaxar. Uppgifterna är konstruerade så att de ska
LABORATION. Datorteknik Y
LABORATION Datorteknik Y Avbrottsprogrammering på Darma Version 4.02 Februari 2018 (OA, KP) Namn och personnummer Godkänd 1 1 Inledning Syftet med laborationen är först att ge övning i avbrottsprogrammering
Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II
Högskolan i Halmstad 1 (8) - Assemblerprogrammering II Målet med laborationen är att få begrepp om Subrutiner. in/utparametrar. Lokala variabler Maska in bitar till ett register Konstruktion av subrutiner
Digitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden
Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.
Digitala projekt rapport
Digitala projekt rapport Alexander Westrup, d04aw@student.lth.se Martin Sandgren, d04ms@student.lth.se 4 december 2007 Innehåll 1 Abstract 1 2 Inledning 1 3 Arbetsgång 1 4 Hårdvara 1 4.1 Processor...............................
Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.
F5 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-09-05 Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion. Programräknaren
Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen)
MÄLRLENS HÖGSKOL Institutionen för elektroteknik Tentamen Mikrodatorteknik T3760 atum 2005-10-28 Tid 08.30 12.30 nsvarig lärare: Olof ndersson, Telefon 021-101314 (besöker skrivsalen) Om du klarat samtliga
F4: Assemblerprogrammering
F4: Assemblerprogrammering Hoppinstruktioner Branch Jump Med vilkor IF satser Loopar while-loopar do-while- loopar for-loopar Stackhantering Underprogram 1 BRA rel_adr Branch Always Relativadressering
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00.
Mikrodatorteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 20120410 Tid: 14:00-18:00 Hjälpmedel: Totalt antal poäng på tentamen:
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering
Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen
Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 6 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 6 Vad händer vid uppstart SoC och Kringkretsar, PIO Programmering i Assembler Lab2 genomgång
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast
General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18
F3 Föreläsning i Mikrodatorteknink 2006-08-29 Kärnan i microcontrollern består av ett antal register och en ALU. Till detta kommer också ett antal portar. Det finns 64 st portar. Några är anslutna mot
Laboration 5 TSEA57 Datorteknik I
Laboration 5 TSEA57 Datorteknik I Anders Nilsson 2015 version 1.0 Innehåll 1. Introduktion 5 1.1. Syfte....................................... 5 1.2. Förkunskaper.................................. 5 1.3.
Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.
Övningsuppgifter Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP. F.2 Ett antal på varandra följande minnesord har
Snake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola,
Snake Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, 2015-05-18 Oskar Petersen, I-12 Handledare: Bertil Lindvall Abstract Denna rapport beskriver ett projekt där ett klassiskt
Laboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p AVR 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Styrning av trafikljus. Syftet med laborationen är att styra en trafikkorsning med hjälp av en mikroprocessor.
LEU240 Mikrodatorsystem
Institutionen för data- och informationsteknik 2011-10-11 LEU240 Mikrodatorsystem Vi har tidigare i olika sammanhang sett att det är önskvärt att kunna använda ett högnivåspråk som C för att skriva program
Digitalt lärande och programmering i klassrummet
Stockholm 2018-02-14 14 februari 2018 Digitalt lärande och programmering i klassrummet Programmera i Python med micro:bit Introduktion I förra lektionen gick vi igenom grunderna i hur man programmerar
Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur
Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur Michael Josefsson, Kent Palmkvist version 3.0 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. LED-displaymodul............................... 7 2.1.1. Multiplexning..............................
Rapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 4 Axel Sundberg, Jakob Wennerström Gille Handledare: Bertil Lindvall
Sammanfattning I denna rapport behandlas ett projekt inom kursen Digitala Projekt, EITF11, vid Lunds Tekniska högskola. Syftet med projektet är att konstruera en enkel digital prototyp samt programmera
Laboration Datorteknik D 3. Digitalur
Laboration Datorteknik D 3. Digitalur Michael Josefsson version 2.2 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. LED-displaymodul............................... 7 2.1.1. Multiplexning..............................
Datorteknik 1 (AVR 1)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 1 (AVR 1) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Introduktion till datorteknikutrustningen. Laborationens syfte. Syftet med laborationen
Effektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar
Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.2 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 2 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion..................................
Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers
Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers Avbrott generellt F7.1. Avbrott sköts med hårdvara i processorn, man läser av hårdvarumässigt. Polling är en enklare princip för I/O- hantering.
Digitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
TETRIS. LTH, Campus Helsingborg EITA15 Digitala System
TETRIS LTH, Campus Helsingborg EITA15 Digitala System Handledare: Bertil Lindvall Författare: Isak Shamun, Viktor Kulle, Mark Slipac och Dennis Järnåsen Datum: 2019-05-09 Abstract This report concerns
CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Avbrottshantering. Övningsuppgifter
Avbrottshantering Övningsuppgifter 2013 Besvara kortfattat följande frågor rörande CPU12. Redogör för vad som händer vid RESET och varför detta sker. Förklara kortfattat vad som händer vid ett IRQ avbrott
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-08-14 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 7 Kursansvarig Andreas
Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, Stefan Windfeldt, Inlämmnad: 4 december 2006
Mekanisk solros, Digitala projekt(edi021) Kristoer Nordvall, d03kn@student.lth.se Stefan Windfeldt, d03sw@student.lth.se Inlämmnad: 4 december 2006 Innehåll 1 Problembeskrivning 3 2 Teknisk beskrivning
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Torsdagen den 13 mars 2014, klockan 14:00 19:00 i MA:10. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar.
ATMega16 Laborationer av Kjell 2 Rev:5 Datum: 29.09.2010 Page 1 of 7 Laboration 4: Knappstuds Drivrutiner för att eliminera störningar. Inledning: Laborationskortet EasyAVR6 har bland annat tryckknappar
Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering
Laboration Datorteknik TSIU02 2. I/O-programmering Stefan Gustafsson version 1.1 1. Inledning Laboration: I/O-programmering Du skall i denna laboration programmera TUTOR till att signalera i Morsekod.
KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte
LABORATION4 KALKYLATOR Laborationens syfte I denna laboration ska en enkel kalkylator konstrueras med hjälp av VHDL och utvecklingsverktyget Vivado från Xilinx. Hårdvaran realiseras på det redan bekanta
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Objektorientering i liten skala
Linköpings Universitet Institutionen för datavetenskap (IDA) UPP-gruppen 2012-10-24 Objektorientering i liten skala Mål I denna lab skall du skriva ett objektorienterat program. Programmet skall delas
Datorprojekt, del 1. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 1 Projektet består i att skapa en klocka där tiden visas
TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System
1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Robotfotboll med Arduino
Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är
Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur
Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur Michael Josefsson version 2.3 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. LED-displaymodul............................... 7 2.1.1. Multiplexning..............................
PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN
PROJEKT LJUD PROJEKT LJUD s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och skriva ett program som får högtalaren att spela toner och melodier. Materiel Arduino dator kopplingsdäck
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog
DEPARTMENT OF INFORMATION TECHNOLOGY. Digitala Projekt. Redovisning av Projekt - Grupp 14
DEPARTMENT OF INFORMATION TECHNOLOGY Digitala Projekt Redovisning av Projekt - Grupp 14 Carl Hoffstedt (c03cho@student.lth.se) & Gustaf Lund (d02gl@student.lth.se) 5/19/2007 How can you construct an embedded
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704
Kontrollskrivning Mikrodatorteknik CDT209 2007-09-20 S2-704 Svar Svar till uppgifterna lämnas på separat papper. En poäng per uppgift. Max 30 poäng. Bonuspoäng beräknas enligt följande tabell: 6-10 poäng
Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.
Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol
Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010
STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010 1. Uppgift M10 (5p) aug-09 Skriv ett program i PIC-assembler som - gör PortB till utport - ettställer bit 0, 3 och 4 i PortB - nollställer bit 5 och 6 i PortB
TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:
TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga
Sockets: server. with Ada.Command_Line; use Ada.Command_Line; with Ada.Exceptions; use Ada.Exceptions; with Ada.Text_IO; use Ada.
Sockets: server with Ada.Command_Line; use Ada.Command_Line; with Ada.Exceptions; use Ada.Exceptions; with Ada.Text_IO; use Ada.Text_IO; with TJa.Sockets; use TJa.Sockets; procedure Server is -- Servern
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad
Ett program som frågar regelbundet om något skall utföras. Exempelvis om spänningen på ett batteri sjunkit under en viss nivå.
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 12 Torsdag 2006-10-05 Naxos Pollning Ett program som frågar regelbundet om något skall utföras. Exempelvis om spänningen på ett batteri sjunkit under en viss nivå. En
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...
Abstract Syftet var att konstruera en väder station som håller koll på temperaturen. Huvudfunktionen var att få en grafisk visning av temperaturen över ett visst tidsintervall eftersom vi valde den grafiska
Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN
2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA
Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien
DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.
Växtviskaren EITF11 Digitala projekt VT15, I12
Växtviskaren EITF11DigitalaprojektVT15,I12 NathalieLiljebrunn,EbbaRiismark,AnnaNorelius LundsTekniskaHögskola Institutionenförelektro ochinformationsteknik Handledare:BertilLindvall,AndreasJohansson 2015
Maskinorienterad programmering
Externa avbrott Anslutning av extern avbrottsvippa, programmering med konfigurering och hantering av externa avbrott. Introduktion till time-sharing, enkel task-switch. Ur innehållet: NVIC och EXTI (SYSCFG)
Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok
Namn: Laborationen godkänd: Laboration 2. Cacheminne Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med cacheminnen. Genom laborationen fås kunskap om hur cacheminnen är konstruerade och hur de
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2017-10-26 Lokal TER1, TER3 Tid 8-12 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen
Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3
Assemblerprogrammering, ARM-Cortex M4 del 3 Ur innehållet: Fler pekartyper Användning av stacken Lagringsklasser, synlighet - lokala variabler Funktioner - returvärden och parametrar Läsanvisningar: Arbetsbok
Design vid utveckling av inbyggda system
Design vid utveckling av inbyggda system Föreläsning i KMM, 2013-10-11 Innehåll Hårdvarunära design Avbrottsrutiner och huvudloopar Kopplingsschema Designspec Dagens föreläsning Hårdvarunära design - värt
Department of Information Technology Digitala projekt. SuperKull. Daniel Öhman Alexander Persson
Department of Information Technology Digitala projekt SuperKull Daniel Öhman Alexander Persson Abstract The purpose of this course was to design and construct an electronic
Manual för Autostart Speed Control
Manual för Autostart Speed Control Utrustningen startas genom att man dra ut den röda knappen på instrumentpanelen märkt med Autostart. Utrustningen startar i läget klart för att köra ett startförlopp,
Datorteknik Övningsuppgifter
1 Datorteknik Övningsuppgifter Stefan Gustafsson, Michael Josefsson ver 0.4 2017-10-11 OBS! I uppgifterna får du själv mata in relevanta data för programmen. Vid simulering nollställs samtliga register
Programmering. Scratch - grundövningar
Programmering Scratch - grundövningar Lär känna programmet: Menyer för att växla mellan att arbeta med script, utseende/bakgrund och ljud. Scenen där allting utspelar sig. Här klickar du på bakgrunden
Rapport. Fyra i rad-spel. Rapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 9 Emma Rasmusson & Louise Ragnarsson Handledare: Bertil Lindvall
Rapport Digitala Projekt EITF11 2017-05-08 Rapport Fyra i rad-spel Sammanfattning: Detta dokument beskriver arbetsprocessen i det projekt som är en del av kursen Digitala Projekt(EITF11) vid Lunds Tekniska
Datorteknik Exempel på stegvis förfining. Signalbehandling med AVR
Datorteknik Exempel på stegvis förfining Signalbehandling med AVR Michael Josefsson Version 0.11 2017-01-08 Innehåll 1 Inledning 3 2 Digitalt filter på ATmega328 4 3 Koppla, löd och provkör delarna 5 4
Simulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2017 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D Linköpings universitet SE-581 83
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
Digitala Projekt(EITF40) - Larm
Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Kristoffer Sätermark, dt08ks6 Magnus Johansson, dt08mj9 Innehåll 1 Introduktion 1 2 Kravspec 1 3 Hårdvara 2 3.1 knappsats och decoder........................
TSEA28 Datorteknik Y (och U)
TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 2 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 2, Kent Palmkvist 2017-01-17 2 Dagens föreläsning Kort repetition Större programmeringsexempel Subrutiner
Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?
Mål Datorteknik Föreläsning 3 Att veta hur maskinkoden för ett program byggs upp Att börja programmera i på riktigt Att kunna skriva och anropa subrutiner i Att förstå hur stacken fungerar Att veta vad
Laboration Datorteknik D 1. IR-länk
Laboration Datorteknik D 1. IR-länk Michael Josefsson version 1.3 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. IR-sändare................................... 7 2.2. IR-mottagare..................................
Programmera i Block Editor
Programmera i Block Editor Översikt av programmeringsfönstret Sida 1 av 13 Blocken och deras funktioner show number _ Siffra 1-9 visas mitt på LED displayen. Vid flersiffriga tal scrollas dessa in på displayen,
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-05-31 Lokal Kåra, T1, T2, U1, U15 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #16 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Behovet av ändring av programflödet För att kunna skriva
Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive
Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS
Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 TER2, TER4, TERE Tid 14-18
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2012-06-02 Lokal TER2, TER4, TERE Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik Y Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive denna sida) 10
DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer
Kortfattad instruktion för installation och användning av streckodsapplikationer 2 1. Installation 2.2 1.1 Förberedelser För att installera applikationen scanner.s32 i streckodsläsaren Opticon OPL9728,
Uppgift 1a (Aktiekurser utan poster)
Uppgift 1a (Aktiekurser utan poster) Vi har lite olika upplägg i de kurser vi håller och i vissa kurser finns det med något som vi kallar "poster" (eng. "record"). I andra har vi inte med detta. Vi har
KUNG. TEKNISKA HÖGSKOLAN. Laboration. Programmering av LEGO-robot
KUNG. TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration Programmering av LEGO-robot 2012-09-01 E-post: Maxwin@KTH.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Medlaborant: Andreas Bergstrand Sammanfattning I den här rapporten