Sammanfattning av studien Attityder till vindkraft i Sätilaområdet.

Transkript

1 Sammanfattning av studien Attityder till vindkraft i Sätilaområdet. Detta är en sammanfattning av en opinionsundersökning genomförd våren 2010 av Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. Ansvarig undersökningsledare har varit Stefan Dahlberg. Beställare av undersökningen har varit Göteborg Energi AB från vilken rapporten i sin helhet kan beställas via projektledaren Cecilia Thornström via e-post: satila@goteborgenergi.se. Texten nedan är ett utdrag ur rapporten som finns synliggjord i sin helhet på företagets webbsida, 1. Bakgrund Allmänt Vindkraft väcker mycket känslor, både positiva och negativa. Förespråkarna menar att det är en miljövänlig och effektiv energikälla med mycket begränsad negativ påverkan på människor och miljö. Motståndarna däremot vill gärna föra fram synpunkter kring kraftig oönskad påverkan på landskapet, på människors och djurs hälsa, minskade möjligheter till naturupplevelser och ifrågasätta dess kostnadseffektivitet. Vindkraftetableringar är därmed ett tydligt exempel på situationer där kollektiva nyttigheter riskerar att komma i konflikt med individuella intressen. Sverige har ambitiösa mål kring etablering av vindkraft, på både nationell och lokala nivå för att minska belastningen på miljön och reducera beroendet av andra energikällor. Göteborg Energi AB lämnade i december 2009, in en ansökan till Länsstyrelsen om etablering av en vindkraftpark på Lygnersvider, Sätila. Allt mer frekventa insändare i den lokala ortstidningen kombinerat med möten, namninsamlingar och krav på folkomröstning gjorde att stor osäkerhet och oro skapades kring den tänkta etableringen. Det förekom även insändare som företrädde en mer positiv syn på vindkraften och en eventuell etablering, men dessa var i kraftig minoritet. För att få en mer nyanserad bild av opinionen på orten beslöt Göteborg Energi i mars 2010 att genomföra en enkätundersökning. Denna utrednings syfte var att undersöka attityder till vindkraft, både generellt och kring den aktuella etableringen, bland individer boende i Sätila med omnejd. Det ursprungliga syftet med studien var att ta reda på hur personer i närheten av den planerade vindkraftetableringen uppfattar vindkraftverk i allmänhet och den planerade etableringen i synnerhet. I samband med studiens inledning blev det alltmer uppenbart att en allt starkare opinion med negativa förtecken börjat etableras. Med anledning av detta breddades syftet med studien. Ambitionen blev då att också försöka få en uppfattning kring vilka källor berörda kommuninnevånare använder för att skaffa information om vindkraft och den planerade etableringen samt hur olika informationskanaler påverkar attityder till vindkraftetablering. Kunskapen om informationskanaler kan därmed ge viktig information för att skapa förståelse kring opinionsbildningsprocessen. 1 I ett par fall har text utgått ur sammanfattningen då denna varit identisk med sådan i sammanfattande slutsatser. I det avslutande avsnittet har underrubriker lagts in för att underlätta läsandet. 1

2 Den lokala intresseorganisationen För ett framtida Sätila har försökt att föra fram sin bild av etableringens konsekvenser. Det handlar om insändare, publikt arrangerade möten, namninsamlingar, synlighet via Internet och direktinformation i närboendes brevlådor, men också anmälningar till myndigheter och kontakt med massmedia. Här har Göteborg Energi som entreprenör i sin tur hållit en låg profil. Motståndare till etableringen genomförde åtgärder, både genom påverkan via lokaltidningen men också genom direkta anvisningar via hemsidor med syfte att försvåra undersökningens realiserande. Trots detta uppgick svarsfrekvens i föreliggande enkätstudie till 62 procent. Skillnader i svarsfrekvens finns mellan boende i Sätila centralort och övriga boende inom en mils radie från den planerade vindkraftparkens ytterkanter, 75 respektive 59 procent. I undersökningen har de svarande delats upp efter bostadsort, närmare bestämt bland respondenter boende i samhället Sätila respektive övriga boende inom en mils radie från den planerade vindkraftparken. Skillnaderna mellan dessa båda grupper är på flera punkter påtagliga och utan tvekan är de boende i Sätila betydligt mer negativt inställda till vindkraftparken. Närmare häften av de boende i tätorten Sätila har i stor utsträckning förtroende för den lokala tidningen, inom det övriga närområdet har var tredje person förtroende för lokalpressen. I förtroendegrad följs lokalpressen närmast av grannar och bekanta respektive lokala föreningar. Vindkraftspark på Lygnersvider, Sätila Göteborg Energi arbetar konsekvent sedan lång tid med en resurssnål energiproduktion och har som mål att till år 2015 medverka till att 100 vindkraftverk etableras i Västsverige. Vindkraftverk som planeras producera elenergi i storleksordningen 500 GWh, vilket motsvarar cirka tio procent av Göteborgs totala förbrukning av elenergi. Företaget lämnade i december 2009 in en ansökan till Länsstyrelsen om etablering av en vindkraftspark på Lygnersvider, Sätila. Sätila är en tätort i Marks kommun, med totalt invånare och gränsar till kommunerna Kungsbacka, Härryda och Mölndal. Det tätbebyggda Sätila består av personer. I närheten finns andra tätorter som Kinna 2,2 mil, Borås 5,2 mil och Göteborg på ett avstånd av 4 mil. Sätilas basnäringar är jord- och skogsbruk. Den aktuella ansökan omfattar 16, alternativt 12, vindkraftverk med en höjd av cirka 150 meter (inkl rotorblad). Den utvalda platsen ligger 2-5 km väster om Sätila och har använts för produktionsskog sedan Det är tydligt påverkat av skogsbruksåtgärder, och används idag till aktivt skogsbruk. Området gränsar delvis till skyddat område men den föreslagna placeringen har av externa experter klassats sakna högre naturvärden och vara okänsligt för ingrepp. Bedömningen är att Markanvändningen kommer påverkas obetydligt eftersom vindbruk och skogsbruk är två förenliga näringar. Se ansökan om tillstånd till en gruppstation för vindkraft / / i Marks kommun , s 8). Närmast placerade fastighet finns på 507 meters avstånd från områdets ytterkant. Ett formellt, lagstadgat samråd gick av stapeln i april 2009 där synpunkter inhämtades från kommunala intressenter inom olika område samt och myndigheter. Efter att tillgänglig information (samrådsunderlag) lämnats ut inhämtades synpunkter också från tre stycken ornitologiska grupper, Vägverket, Skogsstyrelsen och Sätila skytteförening samt dessutom Jägmästarvägens vägsamhällighetsförening. 2

3 Samråd för allmänheten genomfördes, dels i juni och dels i oktober En formell skriftlig inbjudan gick ut till de 320 närmast berörda fastighetsägarna, det vill säga inom ett avstånd av 1 km från planerad park. Inför samrådet skickades material ut (samrådsunderlag) till dem som önskade detta och det fanns dessutom tillgängligt via företagets webbsida. Dessutom bjöds allmänheten in via annonser i Markbladet, Göteborgs-Posten, Borås tidning och Hallands Nyheter, två införanden per möte. Totalt deltog 88 personer i juni och 92 personer i oktober. De som deltog hade möjlighet att lämna synpunkter och få frågor kring projektet besvarade under mötet. I övrigt öppnades möjligheterna att, på sedvanligt sätt, lämna skriftliga synpunkter. I samband med samrådet inkomna synpunkter ledde till att Göteborg Energi AB justerade det ursprungliga förslaget. Det innebar bland annat att man minskade antalet verk från planerade 20 till 16, alternativt 12, och på begäran kompletterade sin utredning med ytterligare naturstudier. Opinionsbildning i lokal press, augusti 2009 till augusti 2010 Under 2009 bildades en lokal förening under det gemensamma namnet För ett Framtida Sätila. Gruppen har som målsättning att stoppa den planerade vindkraftetableringen i Sätila. I augusti 2009 inleddes arbetet med att i den lokala pressen försöka skapa opinion mot en etablering av vindkraftverken genom både redaktionella artiklar och insändare. Därutöver arrangerades även mötesverksamhet samt utdelning av flygblad via hushållens brevlådor. Gruppen har även varit aktiv och agerat via den egna hemsidan ( samt via en sk. Facebook-grupp. När det gäller lokalpressen finns ett tre aktörer, Markbladet, Borås Tidning och i någon mån Hallands-Posten. Av dessa är Markbladet den starkast förankrade i det aktuella området. Markbladet når 86,6 procent av kommunens invånare, Borås tidning drygt 50 procent. Markbladet delas ut gratis till drygt hushåll i Marks kommun och Viskafors kommundel. Utöver detta har den cirka 900 prenumeranter inom närområdet. Förutom omfattande annonsering innehåller den bland annat också mycket lokala reportage och personliga tillkännagivanden som vigslar, födelsedagar mm. Det finns dessutom två delar där möjlighet finns att framföra synpunkter i olika frågor, Marbomeningar och Debatt, totalt upp emot två uppslag. Markbladet med sin ytterst lokala förankring har därmed den i särklass största spridningen. Under perioden augusti 2009 till och med augusti 2010 publicerade Markbladet ett stort antal insändare men också mer regelrätta artiklar om den tilltänkta etableringen av vindkraft i området. Detta innebar att totalt 17 artiklar och totalt 55 insändare publicerades genom redaktionens försorg. Merparten av det publicerade materialet har varit av negativ karaktär gällande den tänkta vindkraftetableringen. En stor andel av insändarna har berört befarade ljud- och ljusfenomen, misstro mot energibolaget samt befarad risk för fallande fastighetsvärden. Av de totalt publicerade 55 insändarna har 42 (76 procent) uttryckt en negativ uppfattning mot vindkraftetableringen. Tio av dessa kan tydligt hänföras till intressegruppen För ett Framtida Sätila. Denna grupp valde redan i augusti 2009 att via sin talesman gå ut i Markbladet och föra fram sina synpunkter under rubriken Mygel om vindkraften i Sätila. 3

4 / Upp emot 25 kvadratkilometer (2 500 hektar) kommer att skövlas till industriområde och täckas av ett ständigt pågående kraftigt buller, en omfattande ljuskavalkad kommer att hela tiden lysa upp himmelen inom ett område på flera hundra kvadratkilometer ( tals hektar) för att varna flygplan, och stora orörda naturområden och riksintressen för friluftslivet och naturskyddet kommer att för evigt gå förlorade/ /. (Markbladet, v 34, 2009). Under våren 2010 publiceras en artikel där Göteborg Energi presenterar den planerade opinionsundersökningen som ett sätt att kunna ta del av de närboendes uppfattning kring en etablering. Denna följdes av en tvåsidig artikel där intressegruppen bland annat helt ifrågasätter det kommunala bolagets intentioner och seriositeten kring undersökningen. I artikeln har Markbladet valt att som en av tre större färgbilder publicera ett fotomontage, en bild vilken intressegruppen uppenbarligen manipulerat enligt Martin Johansson, fotomontageexpert vid företaget Triventus. Här har fotot på sjön försetts med inklippta vindkraftverk oproportionerligt förstorade (Markbladet, s 20-21, v 20, 2010). Intressegruppens bild med utsikt över sjön Lygnern visade nio mycket stora vindkraftverk. Genom att bland annat klippa in verken för högt, använda en annorlunda brännvidd (objektiv) och visa en bild till synes tagen långt utanför strandlinjen erhålles ett intryck av att vindkraftverken är betydligt större än vad som är fallet i jämförelse med den bild som företaget Triventus tagit fram över samma vy. Den publicerade bilden förstärker därmed uppgifterna om bland annat påverkan på landskapets utseende. Inget tyder på att Göteborg Energi officiellt agerat på artikeln och den manipulerade bilden. Det kommunala bolaget har generellt jämfört med engagerade ortsbor varit mycket lite synliga. Detta har gjort att motståndare till den planerade vindkraftparken i det närmaste varit helt oemotsagda och har därmed kunna förmedla sina argument, både i massmedia men också genom möten och i nyttjandet av moderna medier. Det kommunala bolaget har uppenbarligen valt att inte bemöta de påståenden som förts fram i publicerade insändare och artiklar. Inte heller kan vi se att företaget tagit möjligheten i akt att på annat sätt tydliggöra konkret information, rätta till missförstånd och bemöta de närboendes oro. När det gäller Göteborg Energi och intressegruppen förefaller det vara två parter som står mycket långt ifrån varandra och svårigheten att alls kunna föra dialog dem emellan verkar mycket liten. Intressegruppen beskriver redan hösten 2009 den tänkta etableringens resultat bland annat så här. / /en skog av betong, plåt och metall. Med knivvassa rotorblad vars spetsar snurrar med kilometer i timmen. Och om blinkande vitt intensivt sken som kommer att stråla ut inom ett flera hundra kvadratkilometer stort område. (Markbladet, s 38, v 36, 2009). Att intressegruppen fått resultat av sina opinionsbildande aktiviteter och dessvärre också skapat oro bland invånarna framgår av några senare inlägg. Under rubriken Svik inte Sätila skriver signaturen Linda, inflyttad småbarnsmamma följande. Det har just gått upp för mig hur enormt stora de vindkraftverk som Göteborg Energi planerar att uppföra utanför Sätila är. Och hur nära byn de är placerade. / / Inte bara skulle den vackra vyn över landskapet förstöras, det skulle även råda ett dovt buller över byn. Ett ljud som enligt många undersökningar påverkar hälsan. Vem vill ha sina barn gående i en skola som ligger i detta buller? Vem vill bo där? (Markbladet, s 27, v 25, 2010). 4

5 En annan förälder beskriver hur hon och familjen sökt sig till orten för dess landsbygdskaraktär och dess tillgängliga natur men beskriver nu en annan bild av framtiden. Nu vill Göteborg Energi bygga ett stort industriområde framför vårt hus. / / Vi har dock insett att det är mycket naivt att tro att vindkraft är särskilt miljövänligt som vi först trodde Det finns många argument som stödjer ett sådant påstående. Forskning har visat att människan påverkas mycket negativt av att bo nära vindkraftsområden, bland annat genom höjt blodtryck och sömnsvårigheter. (Markbladet, s 29, v 23, 2010). Göteborg Energi har genomfört de åtgärder som formalia föreskriver i en tillståndsprocess i form av samråd både med myndigheter och med allmänhet, man har beaktat inkomna synpunkter genom att justera ursprungligt förslag. Man har också genomfört ett extra samråd med allmänheten, ett separat samråd kring fågellivet och fem andra publika möten utöver vad processen kräver. Dessa möten genomfördes under perioden juni 2008 till mars Det man däremot varit helt öppen med är information. Detta genom att samtliga projektrelaterade handlingar, inklusive bland annat deltagarförteckningar vid möten, inkomna skrivelser och presentationsmaterial gjorts tillgängligt via bolagets webbsida. Däremot tycks man inte, trots att ambitionen sägs ha funnits, ha lyckats nå fram till dem som berörs av den planerade förändringen. Göteborg Energi förefaller därmed ha varit passiv i sin kommunikation i och med att de i mycket liten omfattning varit synliga i debatten och som informationsförmedlare. Sammantaget utgör intressegruppen och Göteborg Energi två parter som står mycket långt ifrån varandra och svårigheten att alls kunna föra dialog dem emellan verkar liten. Där Göteborg Energi talar om miljöhänsyn, noggranna undersökningar och gränsvärden där använder intressegruppen För ett Framtida Sätila återkommande begrepp som stort industriområde, skövling, gigantiska snurror, bullermatta och tal om fallande fastighetspriser som resultat av en dygnetruntindustri. Dessutom har kommunledningen och övriga politiska företrädare inte varit aktiva i frågan utan lämnat projektören och ortsborna att kommunicera på egen hand. Vi har kunnat se hur trycket över tid har hårdnat på de politiska partiernas företrädare, både i artiklar där intressegruppen fört sin talan, men också i ett flertal insändare. Det faktum att år 2010 är ett valår och att avgörandet om den politiska makten i kommunen närmar sig är också något som framkommer i några av insändarna. Attityder till vindkraft i Sätilaområdet Vindkraft generellt I enkätundersökningen framkommer att intresset för miljöfrågor i allmänhet är påtagligt större bland boende i Sätila med omnejd i jämförelse med boende i riket som helhet. Dessutom tycks man i Sätila med omnejd vara betydligt mindre benägen att vilja satsa mer på vindkraft som energikälla samtidigt man i Sätilaområdet är mer positiv till kärnkraft i jämförelse med riket som helhet. Det skall dock framhållas att både bland boende i riket som helhet och bland boende i Sätilaområdet är kärnkraft i absoluta termer den minst populär energikällan, medan solenergi är mest populärt. När det gäller inställningen till byggnation av vindkraft är en majoritet av de boende i Sätilaområdet positiva till byggnation av vindkraft i Sverige som helhet. På frågan gällande byggnation av vindkraft i den egna kommunen faller dock siffran under riksgenomsnittet. 5

6 Vindkraft i Sätila Skillnaderna blir än tydligare när det gäller inställningen till byggnation av vindkraft i närheten av den egna bostaden, där man i Sätilaområdet är mer negativ än boende i riket som helhet. Boende i Sätilaområdet anser även i högre utsträckning än riksgenomsnittet att vindkraft är bullrigt och att vindkraft förfular landskapet. Beträffande vindkraftsatsningen i Sätila framkommer att nära hälften av invånarna i Sätila samhälle är negativt inställda till den planerade vindkraftbyggnationen medan motsvarande siffra bland övriga boende i området uppgår till cirka 15 procent. Även engagemanget gällande frågan om vindkraft i Sätila är påtagligt större bland boende i samhället Sätila. Bland boende i Sätila anser man även i högre utsträckning än övriga boende i området att vindkraft förfular landskapet, att bullret och belysningen kommer att vara störande och att fastighetsvärdena kommer att påverkas negativt. Sätilaborna tror heller inte i samma utsträckning som övriga i området att det planerade bygget kommer att ge en bild av kommunen som förnuftig och miljöengagerad eller att vindkraften kommer att upplevas som positiv av nyinflyttade kommuninvånare. Dessutom är de boende i Sätila betydligt mer tveksamma till Göteborg Energis åtgärder för ett gott miljö- och hälsoskydd. Informationskällor, förtroende och påverkan Resultaten visar att det framförallt är via lokalpressen följt av grannar och bekanta och från lokala föreningar som man i huvudsak fått information kring den planerade vindkraftparken. En tydlig skillnad framkommer dock mellan boende i Sätila kontra övriga boende i området, då Sätilaborna i betydligt större utsträckning fått information via ovannämnda kanaler. Exempelvis uppger åtta av tio Sätilabor att man fått information via lokalpressen mot cirka hälften av övriga boende i området. Helt uppenbart har lokalpressen, framförallt bland boende i samhället Sätila, utgjort den viktigaste informationskällan kring den planerade vindkraftsatsningen. Samtidigt vet vi från tidigare forskning att generell information om vindkraftens påverkan och roll i samhället upplevs mest tillförlitlig då den förmedlas från en oberoende aktör, medan lokala tidningar ofta tenderar att återspegla det lokala stämningsläget vilket förvisso kan vara berikande i den allmänna debatten, men samtidigt ha en polariserande effekt på den samma. (Mels & Aronsson, 2010, s 10). När det gäller förtroende för olika informationskällor är skillnaderna, generellt sett, betydligt mindre bland boende i samhället Sätila kontra övriga boende i området. Klart är att störst förtroende bland de båda grupperna åtnjuter lokalpressen följt av grannar och bekanta samt andra myndigheter. Lägst förtroende har de politiska partierna. Dock visar det sig även att Sätilaborna, till skillnad mot övriga boende i området, tenderar att ha högre förtroende för de olika aktörerna utom när det gäller Göteborg Energi och kommunen. I ett försök att bringa ytterligare ljus över dessa attitydskillnader till den planerade vindkraftsetableringen har vi undersökt vilka faktorer som påverkar attityderna till en etablering av vindkraft i Sätilaområdet. Vad som framkommer är bl.a. att åsikterna gällande att vindkraften kommer att göra att Sätila uppfattas negativt av nya invånare, att belysningen kommer att vara störande samt att vindkraften hindrar nyttjandet av naturen tycks starkt hänga samman med en negativ inställning till den planerade vindkraftetableringen i Sätilaområdet. Dock framkommer även här på sina ställen en påtaglig skillnad mellan boende i samhället Sätila kontra övriga boende i området 6

7 då de senare genomgående tenderar att vara något mer positiva till den planerade vindkraftparken. När det gäller olika åsikter om vindkraft kontra vilka informationskällor man använt sig av framkommer också vissa skillnader. Exempelvis tenderar de som fått information via lokalpressen att i högre grad anse att vindkraften förfular landskapet. Detta var också ett av de vanligaste förekommande argumenten emot vindkraftsatsningen i den lokala tidningen Markbladet. Även när det gäller de faktorer som påverkar inställningen till den planerade vindkraftparken i Sätila framkommer att störst andel negativa tycks återfinnas bland dem som i stor utsträckning fått information om projektet via lokala föreningar och från grannar och bekanta. De som däremot har använt Länsstyrelsen och Göteborg Energi som informationskällor har i påfallande grad en positiv inställning. Däremot visar det sig att bland dem som i huvudsak haft lokalpressen som informationskälla är skillnaderna tydliga mellan individer boende i samhället Sätila kontra övriga boende i området. Bland boende i Sätila är sex av tio negativa till projektet medan endast tre av tio är negativa till vindkraftsatsningen bland övriga boende i området. En kvalificerad gissning i sammanhanget är att det är den påtagligt negativa informationen i Markbladet som slår igenom. Dock bör man i dylika sammanhang vara ytterst försiktig med att uttala sig om orsak och verkan. På basis av föreliggande undersökning går det nämligen inte att med säkerhet uttala sig om orsaksrelationen, dvs. huruvida det är negativ information från Markbladet som genererar de negativa attityderna bland Sätilaborna eller om det är en redan utpräglat negativ inställning bland Sätilaborna som avspeglar sig i Markbladet. Klart är att det finns en tydlig samvariation. Att i stor utsträckning använda sig av olika informationskällor i kombination med att man samtidigt hyser olika grader av förtroende för respektive informationskälla tycks också ha en relativt stor inverkan på attityden till Sätila-projektet. Exempelvis är sex av tio positiva till Sätila-projektet bland dem som i stor utsträckning tagit del av information om vindkraftparken via lokalpressen, men som samtidigt har lågt förtroende för informationskällan i fråga. Bland dem med stort förtroende för lokalpressen är fyra av tio positiva till vindkraftsatsningen. Störst effekt på inställningen till Sätila-projektet finner vi som en kombination av att ha förtroende för och samtidigt ha tagit del av information från Göteborg Energi. Här uppgår skillnaderna mellan andelen positiva och negativa till vindkraftparken till sex av tio bland de förstnämnda kontra en av tio bland de senare. Att i stor utsträckning ha fått information från grannar och bekanta i kombination med att även hysa högt förtroende för dessa som informationsbärare tycks dock ha en polariserande effekt på opinionen kring Sätilaprojektet. Bland dem med lågt förtroende är åsikterna kring Sätila-projektet relativt jämnt fördelade bland andelen positiva, neutrala och negativa. Om man däremot studerar dem med högt förtroende för ovannämnda informationsbärare finner vi en betydligt lägre andel neutrala, medan andelen positiva förblir oförändrad samtidigt som andelen negativa ökar. Delägarskap i vindkraft och boende Vad som framkommit i tidigare forskning är att ett effektivt sätt att skapa delaktighet i en vindkraftsetablering är någon form av ekonomiskt incitament i form av delägarskap alternativt någon annan form av ekonomisk kompensation. (Klintman & Waldo (2008). Cirka hälften av 7

8 de tillfrågade i Sätila studien uppger att man är positiva till delägarskap i vindkraft, andelen är dock något färre i Sätila samhälle. Samtidigt framkommer att man tenderar att vara betydligt mer positiv till Sätilaprojektet om man samtidigt kan tänka sig att vara delägare i vindkraft. Detta resultat ger ytterligare belägg för att Klintman och Waldos resultat även står sig i en svensk kontext. Ekonomiska incitament tycks ha en påtagligt positiv effekt på inställning till byggnation av vindkraft i närområdet. Inga tecken tyder på att det skulle finnas några samband mellan hur länge man bott i sin fastighet i Sätila med omnejd kontra inställning till den planerade vindkraftparken. Det förefaller dock tydligt att man är mer negativ till den planerade vindkraftetableringen om man tror sig kunna se de planerade vindkraftverken från sin bostad. Det stora flertalet svarande tror sig dock inte kunna höra eventuellt planerade kraftverk från sin bostad. När det gäller inställningen till den planerade vindkraftparken kontra uppfattningarna om man kommer att kunna höra vindkraftverken är dock sambanden tydliga. En klar majoritet bland dessa är negativa till etableringen som sådan. Huruvida man är permanentboende eller fritidsboende i Sätila med omnejd tycks ha en viss inverkan på den allmänna inställningen till Sätila-projektet, i den meningen att de med fritidsboende i området inte är lika negativt inställda till den planerade vindkraftparken. Vad gäller det uppfattade avståndet mellan den egna bostaden och den planerade vindkraftparken kontra den allmänna inställningen till den planerade vindkraftparken, framkommer att andelen positiva till Sätilaprojektet ökar systematiskt i takt med att avståndet mellan bostaden och den planerade vindkraftparken ökar. 8