Pestens spridning

Transkript

1 P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning Rev: Pestens spridning #Manus bara till 1630, fortsättning? Under 1610-talet bredde pesten ut sig över det europeiska inlandet torde den har nått fram till östersjöländerna. Från samma år finns uppgifter om att den nått Bornholm med ett skepp från Riga, varifrån den mot senhösten spreds till Helsingör. 2 Följande år drabbade farsoten Köpenhamn, vilket utgivna pestskrifter vittnar om. Pesten sprids sedan runt omkring i östersjöländerna, och i Preussen har man talat om tiden som den tioåriga pesten. 3 Juli 1620 utbröt en svår pestepidemi i Danzig med omkring döda, som finns registerade i begravningslängder. 4 I Sverige lär de första pestfallen har inträffat i Kalmar under september Under hösten började den spridas vidare på landsbygden i Småland och Östergötland, även om uppgifterna om dess utbredning delvis är motsägelsefulla. 6 Från sommaren 1621 finns endast uppgifter om pest bland knektarna på Öland utbröt epidemin på allvar i Östergötland, vilket bekräftas av olika källor. I juli hade kungen blivit underrättad både om pest i Östergötland och kring Västervik. 8 I augusti rapporterade ståthållaren i Östergötland Lindorm Ribbing att pestilentian är häftig på många orter och i synnerhet kring Linköping. 9 I december meddelade han vidare att inte en socken i länet var fri från pesten. 10 I september skrev även Gabriel Oxenstierna till Axel Oxenstierna att pesten tagit överhanden i Östergötland, i synnerhet kring Linköping, och då även nått Norrköping och Närke. 11 Även Johan Skytte och Carl Carlsson Gylldenhielm skrev till Axel Oxenstierna om pestens härjningar i Östergötland. 12 1Biraben, Les hommes et la peste en France, Annexe IV. 2Mansa, Bidrag till Folkesygdommenes og Sundhedspleiens Historie i Danmark, s. 274 ff. 3Sahm, Geschichte der Pest in Ostpreussen, s. 25 f. 4W. Recke, "Die pest in Danzig in den Jahren 1620, 1624 und 1625", Mitteilungen des Westpreußischen Geschichtsvereins 27 (1928), nr. 2, s RR 24/9 1620, fol. 715v, jfr nedan s.?. 6Jfr RR 24/ , fol. 820v och AOSB 2:3, s RR 5/7 1621, fol RR 5/7 1622, fol. 452r. 9RA, KK, Kansliet, E II a:1, fol. 105r, 5/8 1622, fol. 120r, 12/ Ibid., E II a:2, 18/ AOSB 2:3, s 42, 18/ AOSB 2:10, s. 264, 23/9 1622; AOSB 2:10, s. 58, 2/

2 P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning Rev: I det ytterst knapphändiga kyrkboksmaterialet kan detta bekräftas för Björsäter (SO Linköping), där döda i pesten omtalas i september 1622, men begravningslängden tillåter inga slutsatser om antalet. 13 Under följande år uppges 18 persosner ha dött av pesten i samma församling. Skedevi i norra Östergötland, som har en unik, obruten serie ministeriella anteckningar från 1616 tycks alltid ha klarat sig från pestepidemier. Enligt brev från riksamiralen Carl Carlsson Gylldenhielm till Axel Oxenstierna förekom pesten på några orter omkring Stockholm i oktober samtidigt som det var en häftig brännesjuka i staden, som många dog av. 14 Uppenbarligen rådde det delade meningar om vilken sjukdom det var fråga om. Samtidigt skrev Johan Skytte till Axel Oxenstierna att läkare sagt att pesten var här i staden. 15 Något senare meddelade han att ganska många dör i staden och att en del menar att det var pesten, andra att det var den sjukan som soldaterna har fört med sig. 16 I efterhand går det inte att avgöra vilken eller vilka sjukdomar som härjade i Stockholm hösten Det får vara nog att konstatera att det var en anmärkningsvärd hög dödlighet och att man fruktade pesten. Det dröjde dock till februari innan åtgärder vidtogs med utgångspunkt från att det var fråga om pest (jfr nedan). Under vintern och våren 1623 är dock de fåtaliga källorna mer bestämda i uppfattningen att det var pesten som orsakade den allt högre dödligheten. Det förefaller därvid som epidemin levt vidare under vintern för att sedan bli allt häftigare under våren och sommaren. I januari medförde pestskräcken att kungen, hovet och de förnämsta i staden flydde. 17 I början av februari sände kungen sina direktiv till Stockholms stad om hur pesten skulle bekämpas. 18 Ståthållaren Gabriel Oxenstierna rapporterade fortlöpande till sin bror Axel om den svåra utvecklingen, och det ger i varje fall ett subjektivt mått på pestens konsekvenser. I mars berättar han hur pesten helt har tagit överhanden i Stockholm. 19 Varje vecka skulle nästan 250 personer dö och antalet ökade varje vecka. Om sjukdomen skriver han att den är svårare än den förra och att få sjuka överlever. De sjuka uppges vidare ligga föga mer än två dygn, somliga bara ett. Vidare hade 130 båtsmän varav 8 skeppare avlidit. Om dessa iakttagelser är riktiga om det hastiga 13VLA, Björsäter C I, s. 25 ff. 14AOSB 2:10, s. 60, 28/ AOSB 2:10 s. 266, 31/ AOSB 2:10 s. 268, 2/ Se S. Bergh, Svenska riksarkivet (Stockholm, 1916), s RR 8/2 1623, fol. 41v-42v, jfr STB 13/2 1623, vol. 13, s. 125 f. 19AOSB 2:3, s. 44, 8/

3 P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning Rev: förloppet och den höga dödligheten är riktiga, så skulle det kunna tolkas som att en böldpestepidemi under senhösten följts av en lungpest epidemi under vintern. Det kan dock inte ha varit fråga om en ren lungpestepidemi, eftersom han i samma brev berättar att fyra av hans tjänare insjuknat varav två tillfrisknat (för lungpestsjuka är dödligheten 100%). En dryg månad senare uppger Gabriel Oxenstierna att dödstalet förliden vecka var 267 personer, vilket antyder att någon slags rapportering om dödstalen ingavs till ståthållaren. 20 Något senare ges även uppgiften att sjukdomen hittills mest grasserat hos de fattiga, men nu börjar hemsöka de rika. 21 Ett förhållande som inte är exempellöst i pestens historia. I början av maj skriver han att befolkningsminskningen i nu syns i kyrkor och på gator. 22 Och i slutet av slutet av maj sägs pesten bara bli värre. 23 Farsoten ska enligt denna rapportering ha gått tillbaka unde sommarmånaderna, då mest förnämt folk dog. 24 Det dröjde dock till september innnan pesten började avta, då Gabriel Oxenstierna rapporterade att denna veckka föga mer än sex personer dött i staden och ej mer än tre på malmerna. 25 Av dessa brev att döma var det alltså fråga om en utdragen epidemi med mycket hög dödlighet. vidare förefaller det som om ståthållaren fått regelbundna rapporter om dödligheten. I Stockholms kämnärsrätts tänkeböcker framgår att man försökt att hålla räkning på dödstalet, och att en sammanställning på det inlämnats till slottet den 5 oktober Det uppges därvid att ifrån den 5 december till 4 oktober 1623 ska unga och gamla personer ha dött en uppenbarligen orimligt hög siffra - stadens totala befolkning kan inte ha varit mycket större. Om vi kan acceptera Gabriel Oxenstiernas uppgift om 250 döda per vecka som ett medeltal under den svåra tiden mars till maj ger det då ett dödstal på "bara" En källa till befolkningsutvecklingen bland borgarna i Stockholm är skotteböckerna. Av dessa framgår att antalet skottebetalande borgare på stadsholmen och södermalm skjunkit från 591 år 1621 till 475 år Detta ger dock inget mått på hur många borgare som dött i farsoten - de "lediga platserna" fylldes snart. Klart är dock att pesten bröt tillväxten av antalet borgare. Först mot slutet av 1620-talet börjar antalet borgare att närma sig samma nivå som tiden före pesten. En 20Ibid., s. 48, 19/ Ibid., s. 49, 30/4. 22Ibid., s. 50, 3/ Ibid., s. 51, 31/5. 24Ibid., s. 58, 28/6 och s. 62, 27/7. 25Ibid., s. 68, 20/9. 26SSA, Stockholms magistrat och rådhusrätt, A 1 B:1, Stockholms kämnersrätts tänkeböcker Gun Lundgren, Folkökningen i Stockholm , seminarieuppsats, Historiska institutionen, Stockholms universitet, 1983.

4 P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning Rev: utveckling som tvärt bröts igen av den nya epidemien Kungen hade med hovet, kansliet och räkningekammaren flytt till Västerås, men det dröjde inte länge innan pesten även kom dit. Epidemin i Västerås kan följas i detalj med de till synes noggrannt förda kyrkoböckerna. Det första noterade pestfallet är från den 14 april 1623.Domkf C:1 Kyrkboksmaterialet tillåter ingen jämförelse med föregående år. Dödligheten stiger sedan snabbt och ligger på omkring femtio per månad under tiden maj till oktober med en topp i september på 76 döda. Vid kyrkbokföringen har de förment pestdöda markerats med ett P. I månaderna januari till mars en tid som förr vanligen hade hög dödligehet- var antalet döda 18 personer. Det totala antalet döda under året blev 423. Befolkningens genomsnittliga storlek kan med utgångspunkt från födelsetalet beräknas till omkring 2000 personer under tioårsperioden utifrån antagandet om ett genomsnittligt födelsetal på 32 promille. Om pest i Västergötland RR Vadstena fol 406 Patent om pest som i Göteborg inkommen är och medel att den icke må utspridas. RR RR fol 474. Hög dödlighet i Göteborg 1625, 58 döda (Bergh Krig och pest Det dröjde inte länge förrän pesten återkom. Det tycks ha haft ett direkt samband med krigsutveckingen. Under de svenska fälttågen i Preussen drabbades de svenska trupperna svårt av olika sjukdomar, och däribland även pesten. 28 Vid stilleståndet hösten 1629 ansågs det nödvändigt att snarast sända hem de svaga inhemska trupperna. Sjukligheten var så stor att endast hälften beräknades vara i stridsdugligt skick. I de första rapporterna om att pesten kommit till Sverige uppges resanden från Preussen vara smittkällan. Det var ståthållaren i Östergötland Erik Göransson Ulfsparre som rapporterade att pesten kommit in i tre gårdar i Norrköping, och att detta förorsakats av resanden från Preussen. 29 Ståthållarens fortlöpande rapporter om läget i Norrköping vittnar om en långvarig och allvarlig epidemi. Även Gabriel Oxenstierna skrev till sin bror Axel och berättade att pesten var spridd 28Sveriges krig , vol. 3 (1936), s RA, Kammarkollegiet, kansliet, E II a:30, fol. 308, 30/ Rapporten upplästes inför rådet 25/8, SRP, vol. 1. s. 201 f.

5 P-G Ottosson, Pesten i Sverige: Pestens spridning Rev: kring Norrköping, Nyköping och Västerhaninge. 30 I början av september uppgavs även att det fanns pestsjuka soldater i Stockholm, som man försökte isolera. 31 Någon bedömning av pestens spridning i stort i Sverige under åren 1629 till 1630 låter sig inte göras även om notiser finns från olika håll. 30AOSB 2:3, s. 181, 28/ SRP 7/9 1629, vol. 1, s. 209.