ARKEOLOGI. Schaktövervakning vid Margaretas värdshus

Transkript

1 Rapport 2015:7 Schaktövervakning vid Margaretas värdshus Arkeologisk förundersökning inom Raä Nederluleå 330:1, Gammelstaden 6:67 och 5:54, Luleå kommun, Norrbottens län. Norrbottens museum Nils Harnesk Dnr:

2 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens (beslut) dnr: Norrbottens museum dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Luleå kommun Typ av uppdrag: Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll Landskap: Norrbotten Kommun: Luleå Socken: Nederluleå Fornlämning nr: Raä Nederluleå 330:1 Fornlämning typ: Stadslager Fastighet: Gammelstaden 6:67 och 5:54 Kartblad (Sweref 99 TM): 72I 9c NV Fältarbetsledare/Undersökningsledare: Nils Harnesk Fältpersonal/Deltagare: Therese Hellqvist Rapportansvarig: Nils Harnesk Underkonsulter: - Fältarbetstid: Två arbetsdagar, totalt 32 h (16-17/9-2015) Rapporttid: 3,5 arbetsdagar, 28 h Fyndhantering: - Koordinater: Koordinatsystem och metod: Höjd över havet: Undersökt yta: N /E (centrumpunkt) GPS, nätverks-rtk, Sweref 99TM 10 m ö h 55 m2 Analyser: - Datering: Historisk tid-recent Fynd: Inga fynd togs tillvara. Foto: 34 digitala bilder, accnr 2015:50:1-34 (se bilaga 2) Ritningar: - Dokumentationshandlingar: Fältanteckningar, originalhandlingar och bilder förvaras i Norrbottens museums arkiv, respektive bildarkiv. Nbm:s digitala fotografier och digitalt registreringsmaterial förvaras på NLL:s serverutrymme som det görs daglig back-up på. Digital programvara: Microsoft Office (Win 7), ArcMap 10.1, Photoshop Elements 12 Foto på rapportens framsida: De bägge parallella stenraderna. Lämningar efter en äldre vägkonstruktion av Lulevägen. Acc. Nr: 2015:50:29 Norrbottens museum, Fotograf: Nils Harnesk SK FÖRUNDERSÖKNING 1

3 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Områdets förutsättningar... 4 Topografi och naturlandskap... 4 Historik och fornlämningsmiljö... 4 Områdets kulturmiljöpotential... 5 Undersökningens utgångspunkter och utförande... 5 Undersökningsplanen i korthet... 5 Arbetsplan... 5 Undersökningens genomförande... 7 Avvikelser från arbetsplanen... 7 Resultat... 7 Vidare undersökningar Referenser Bilagor SK FÖRUNDERSÖKNING 2

4 Inledning Norrbottens museum har under perioden september 2015 genomfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll mellan ett uthus vid Margaretas värdshus och Lulevägen. Uppdraget föranleddes av att Luleå kommun vill förbättra avrinningen vid uthuset. Huset har blivit utsatt för fuktskador men innan huset restaureras måste avrinningen från gatan åtgärdas. Förundersökningen genomfördes i form av schaktkontroll (se bilaga 1.1 samt 1.2). Arbetet utgick från Norrbottens museums arbetsplan (Nbm dnr , daterad ), utifrån Länsstyrelsens beslut (Lst dnr ). Norrbottens museums arbetsplan grundar sig på Länsstyrelsens förfrågningsunderlag (daterad ). Arbetet utfördes av Nils Harnesk och Therese Hellqvist. Sammanfattning Vid undersökningen påträffades lämningar av en äldre vägkonstruktion (Lulevägen). Dessa bestod av två parallella stenrader (NV-SÖ). Den yttre (sett från vägcentrum) bestod av ett 30-tal stenar (0,2-0,3 m br och 0,3-0,4 m l) och löpte över en sträcka av 24 m med ett 6 m långt avbrott på mitten på grund av tidigare nedgrävning av cementrör. Den inre stenraden bestod av ett 10-tal stenar av större format än i den yttre (0,2-0,4 m br och 0,3-0,5 m l). De bägge stenraderna bedömdes som en del av en äldre vägkonstruktion dels på grund av längden, dels för att de löpte parallellt med varandra och med den nuvarande vägsträckningen och dels för formen och nedsättningen i marken. Merparten av stenarna var långsmala till formen och samtliga med en flat sida. Den flata sidan var vinklad in mot vägbanken och tolkades som att man placerat dem så för att hålla vägbanken på plats. Den inre innehöll större stenar och höll troligtvis själva banken på plats medan den yttre med mindre stenar höll en ränndal på plats. I de omrörda kulturlagren och fyllnadsmassorna framkom bl.a. fragment av kritpipor, planglas, porslin, plastkammar, trådspik, ölflaskor. Det framkom även fyra stenar som kan ha härrört från äldre byggnader på platsen, exempelvis de som återfinns på 1817 års karta över Gammelstad. Två av dessa bedömdes dock inte ligga in situ och de två kvarvarande hade återfanns utan intakta kulturlager att fastställa en kontext med. Stenarna mättes in med nätverks-rtk och fotograferades. I övrigt påträffades endast recenta lämningar, bl.a. ett trägolv direkt under torv och asfalt. Detta är samma golv som påträffades vid undersökningen inför nya belysningsstolpar (NBM DNR ). Detta är dock recent och tillhör inte en äldre kyrkstugebebyggelse som nämns i rapporten, detta kan vi definitivt klargöra då det under trägolvet framkom asfaltläggning. Arkivstudierna avgränsades till att läsa rapporterna för de undersökningar som genomförts i närområdet av det aktuella UO. Detta gav en bra bild av vad vi kunde förvänta oss i fält i form av trärester, syllstenar, omrörda kulturlager och intakta kulturlager. SK FÖRUNDERSÖKNING 3

5 Syfte Det huvudsakliga syftet med förundersökningen är att ta fram ett fullgott besluts- och planeringsunderlag för vidare handläggning av det planerade arbetet samt att beskriva fornlämningens omfattning och karaktär inom UO. Den huvudsakliga frågan att besvara är huruvida det inom det angivna området finns intakta anläggningar eller mäktiga kulturlager som kräver en slutundersökning. Förutom detta huvudsakliga syfte utgör undersökningen även ett led i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden med syfte att kartlägga stadsbebyggelsens ålder, tidigaste utveckling samt utbredning. I ett större perspektiv syftade även till att bidra med generell information om markanvändning och sociala skiktningar i Gammelstads äldre faser, och om medeltida gårdar, handel och kontaktnät, något som efterfrågas i Arkeologi i Norrbotten en forskningsöversikt (1998). Områdets förutsättningar Topografi och naturlandskap Undersökningsområdet är beläget på tomtmark i centrala Gammelstads kyrkstad, 10 m.ö.h. och inom 1600-talets kvartersmark. Det ligger längs Lulevägen, centralt i byn ca 100 m SO om Nederluleå kyrka. Historik och fornlämningsmiljö Raä 330 består av kulturlager från medeltid och nyare tid. Platsen ligger centralt i förhållande till omgivande byar med rötter i medeltid, såsom Björsbyn, Sunderbyn, Persön, Avan, Antnäs och Gäddvik. Strax nordöst om detta område återfinns även fornlämningsområde Raä 593, vilket utgörs av den gamla prästgården. Idag återfinns friluftsmuseum Hägnan inom detta område. Sannolikt har bebyggelsen i Gammelstads kyrkby sina rötter i medeltid. År 1339 omtalas att ett kapell finns i Luleå och 1374 har detta kapell blivit sockenkyrka med egen församling (Nordberg 1965:50ff). Platsen för kapellet är okänd, men att det låg i Gammelstad är rimligt att anta, vilket innebär att vi kan räkna med bebyggelse här vid den tiden. Stenkyrkan som ersatte det tidigare kapellet började byggas under slutet av 1400-talet. Vid den tiden var detta den största kyrkan och tillika största stenbyggnaden norr om Uppsala, vilket vittnar om platsens betydelse. Gammelstad har haft sin främsta betydelse som mötesplats. Som en in- och utförselport för människor och varor. Under den intensiva delen av inlemmandet av Norrbotten i riket låg Gammelstad strategiskt placerat. Tillsammans med bl.a. Gamla kyrkbyn i Piteå och Torneå utgjorde Gammelstad en språngbräda för mission och handel inåt landet. De fiskala funktionerna som centralmakten började utöva under medeltid behövde också en plats att utgå ifrån. Även de territoriella anspråken som kungariket Sverige börjar hävda i norr krävde en fast bebyggelse. Detta, kyrkplikten och de långa avstånden är de faktorer som bidragit till bebyggelsens expansion. SK FÖRUNDERSÖKNING 4

6 Vid tiden för stenkyrkans anläggande var området en del av en ö och Gammelstadsviken en havsvik, som nådde fram till utkanten av dagens kyrkby. När Gammelstad fick stadsrättigheter lagfästa år 1621 var viken fortfarande segelbar. Redan 1649 hade dock landhöjningen gjort att hamnen inte gick att använda. Detta medförde att staden Luleå flyttades till sitt nuvarande läge vid kusten. Områdets kulturmiljöpotential Kunskapen om Gammelstads olika bebyggelsefaser och utbredning över tid är hittills summarisk. Utifrån det aktuella UO:s läge relativt nära kyrkan, finns potential att påträffa lämningar från Gammelstads tidiga bebyggelsefaser. Vid tidigare undersökningar i närområdet har inga 14C-dateringar gjorts av lager, varför det är intressant att tillvarata och göra sådana dateringar, i fall undersökningen avtäcker lager som inte kan uteslutas tillhöra äldre bebyggelsefaser. Området ligger i vad som kan ha varit utkanten av medeltidsbebyggelsen i Gammelstad, varför det är av stort intresse att undersöka om det finns lämningar av äldre aktiviteter på plats. Det är också av intresse att utforska vad dessa aktiviteter kan ha rört sig om, vilket fynd, men även makrofossilanalys av lager-/anläggningsfyllning, kan ge kunskap om. Trots UO ringa storlek finns förhoppning om att erhålla material och prover som ytterligare kan belysa Gammelstads bebyggelsefaser. Erfarenheterna från 2001 års undersökning på Hägnan (Mattias Bäck rapp dnr ) visar att även ett litet fyndmaterial kan ha stor potential att belysa handelskontakter och sociala skiktningar. Vid tidigare undersökningar i området har det framkommit anläggningar och lager som tolkats tillhöra framför allt 1800-tal, men även 1700-tal. Det kan dock inte uteslutas att lager från medeltid och tidigmodern tid finns inom UO. Baserat på den kulturhistoriska inramningen kan framför allt lämningar i form av kulturlager, husgrunder och avfallsgropar förväntas. Undersökningens utgångspunkter och utförande Arbetet utgick ifrån Norrbottens museums arbetsplan (Nbm dnr , daterad ), vilken Länsstyrelsen baserat sitt beslut på. Undersökningsplanen i korthet Arbetsplan Förberedelsearbetet innebär bl.a. administration, litteratur-, arkiv- och kartstudier (historiska kartor) med syfte att innan fältarbetet få en så god kännedom som möjligt om områdets förutsättningar och kulturhistoriska potential. Fältarbete Fältarbetet kommer att bedrivas med för insatsen lämplig ambitionsnivå. Den övergripande frågeställningen för förundersökningen är att fastställa fornlämningens utbredning i yt- och djupled inom det angivna UO, samt dess karaktär med avseende på avsatta lager, fynd och anläggningar. SK FÖRUNDERSÖKNING 5

7 När/om delar av fornlämningen påträffas är det viktigt att redan vid förundersökningen klargöra dess arkeologiska potential och mäktighet inför en slutundersökning. Fynd och daterbart material kommer att samlas in för tolkningen av lämningarnas nyttjandetid. Fältarbetet sker i form av en schaktkontroll. Förundersökningsområdet begränsas till den yta som anges i bilaga 2. Schaktet har enligt Luleå kommun en omfattning i ytled på 1,2 x ca 47 m, vilket gör en undersökningsyta på drygt 56 m 2. Undersökningsschakten ska grävas ned till 0,8 m djup eller till opåverkad mark. Arkeologerna kommer att försöka avgöra om det vid schaktning uppkommer intakta lämningar eller rester av dem och avgränsa dessa inom den schaktade ytan. En bedömning skall göras om ev. lämningar är av yngre dato och kan grävas bort inom förundersökningen eller om de är av den karaktären att de kräver vidare arkeologiska insatser. Schakten kommer att grovrensas efter maskinavbaning. Allt eftersom kulturlager och anläggningar påträffas kommer deras status att bedömas. Intakta kulturlager som inte bedöms kräva slutundersökning undersöks i delar för hand i upptagna schakt, beskrivs i ord och bild samt ritas i profil. Omrörda kulturlager och/eller fyllnadsmassor beskrivs genom profilen och/eller en enkel skiss där det framgår vilken mäktighet de olika fyllnadslagren har. Alla schaktprofiler fotograferas med latta så att skala framgår. Påträffas anläggningar eller kulturlager som bedöms kräva slutundersökning avbryts arbetet till den delen och Länsstyrelsen kontaktas för samråd. Dessa anläggningar och kulturlager dokumenteras i plan samt beskrivs i ord och bild. Schakten mäts in för visning på plankarta, inkl. koordinatsättning. Allt för att få god kunskap om utberedning, djup och komplexitet av fornlämningen inom UO. Dokumentation Schaktet som tas upp, kulturlager, grävytor, anläggningar och fynd kommer att mätas in med hjälp av GPS Nätverks-RTK. Dokumentation som kräver hög detaljeringsgrad kommer att utföras med handritade planer i skala 1:20. Profilritningar genom lager och anläggningar kommer också att göras för hand i skala 1:20. Fotografering av arkeologiska iakttagelser sker digitalt. Anläggningar och lager kommer att beskrivas på särskild blankett. Fynd och fyndstrategi Eventuella artefakter och ekofakter som påträffas vid undersökningen kommer att tas in efter noggrann dokumentation enligt ovan. Dock kommer en selektiv insamling av massmaterial som spik, glasskärvor, och tegel att ske. Endast fynd som är värdefulla för tolkningen av funna lämningar och kulturlager tillvaratas. Förväntat fyndmaterial är dels hushållsmaterial som t ex keramik, glas, ben och olika metallföremål som hör hushåll och hantverk till. Även verktyg kan påträffas. Efter registrering och kvantifiering kommer massmaterial, dvs tegel, bruk, spik och liknande att kastas. Även material som bedöms härröra SK FÖRUNDERSÖKNING 6

8 från 1900-tal kommer att kastas. Övrigt material kommer att sparas och metallföremål konserveras. I fält kommer fynden att förvaras i minigrip-påsar lagda i fyndbackar. De kommer att transporteras till museets lokaler för fyndhantering varje dag med bil. Fynd registreras enligt Riksantikvarieämbetets riktlinjer: i fyndback, märkt med landskap, socken, fastighet, Raä-nummer och diarienummer. Metallföremål och organiskt material förvaras i syrafri kartong och övrigt material i brun kartong. Etiketter fästs med gem enligt mall. Osteologiskt material förvaras i påsar samt med fasthäftade etiketter (Modig 1998). Fynd som tas in kommer efter registrering att förvaras på Norrbottens museums föremålsarkiv i väntan på fyndfördelning. Eventuella metallfynd som ska konserveras sänds till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna eller motsvarande senast tre veckor efter avslutad undersökning. Rapportarbete Den kortfattade resultatbeskrivningen kommer att bestå av Raä:s blankett redovisning av utförd arkeologisk undersökning, där påträffade kulturlager, anläggningar och andra arkeologiska iakttagelser presenteras. Till detta biläggs även shapefil/er innehållande sökschakt, anläggningar etc, samt fynd, samt digitala fotografier. Även kopior på anläggningsritningar mm kommer att bifogas. Slutredovisningsblankett skickas till Riksantikvarieämbetet för införsel av lämningarna i FMIS. Den slutgiltiga rapporten utformas enligt de riktlinjer som utarbetats av Riksantikvarieämbetet, samt Länsstyrelsen i Norrbottens läns Anvisningar för arkeologiska rapporter i Norrbottens län. Länsstyrelsen kommer att erhålla en kopia av rapporten för granskning. Efter godkännande sänds ett original på enkelsidigt papper till Länsstyrelsen, ett original till exploatören samt två original och en digital pdf-fil till Riksantikvarieämbetet för att läggas upp i deras digitala arkiv Samla. Om mynt påträffas och omhändertas vid undersökningen, skickas ett exemplar av rapporten till SHMM. Undersökningens genomförande Undersökningen utfördes i huvudsak i enlighet med upprättad arbetsplan, med undantag för mindre avvikelser. Avvikelser från arbetsplanen Inget massmaterial togs tillvara då allt detta material hittades utan kontext i omrörda kulturlager eller fyllnadsmassor sedan tidigare grävarbeten inom UO. Denna avvikelse hade ingen betydelse för undersökningens kvalitet eller utfall. Resultat Vid undersökningen påträffades lämningar av en äldre vägkonstruktion (Lulevägen). Dessa bestod av två parallella stenrader (NV-SÖ). Den yttre (sett från vägcentrum) bestod av ett 30-tal stenar (0,2-0,3 m br och 0,3-0,4 m l) SK FÖRUNDERSÖKNING 7

9 och löpte över en sträcka av 24 m med ett 6 m långt avbrott på mitten på grund av tidigare nedgrävning av cementrör. Den inre stenraden bestod av ett 10-tal stenar av större format än i den yttre (0,2-0,4 m br och 0,3-0,5 m l). Den inre raden löpte över en sträcka av omkring 8 m. Avståndet mellan raderna där stenarna inte rubbats var mellan 0,4-0,45 m. Endast omrörda kulturlager och fyllnadsmassor påträffades. Förutom att en elkabel för gatubelysningen lagts ned har området även schaktats ur vid tidigare tillfällen och man har lagt ned cementrör (vägtrummor), troligen i ett tidigare försök att dränera byggnaden. Ur detta perspektiv bedömdes det som lönlöst att ta prover eller genomföra analyser. Fig. 1 Bild av de bägge typerna av cementrör som var nedgrävda längs med hela långsidan. Den ena typen var halverad och troligen tänkt som en ränndal, denna återfanns i NV delen av schaktet och avlöstes i SÖ av de större och hela rören. Fotograf: Nils Harnesk Norrbottens museum De bägge stenraderna bedömdes som en del av en äldre vägkonstruktion dels på grund av längden, dels för att de löpte parallellt med varandra och med den nuvarande vägsträckningen och dels för formen och nedsättningen i marken. Merparten av stenarna var långsmala till formen och samtliga med en flat sida. Den flata sidan var vinklad in mot vägbanken och tolkades som att man placerat dem så för att hålla vägbanken på plats. Den inre innehöll större stenar och höll troligtvis själva banken på plats medan den yttre med mindre stenar höll en ränndal på plats. Stenraderna mättes in med nätverks- RTK och fotograferades. SK FÖRUNDERSÖKNING 8

10 Fig. 2 De bägge parallella stenraderna. Lämningarna efter en äldre vägkonstruktion av Lulevägen. Fotograf: Nils Harnesk Norrbottens museum I de omrörda kulturlagren och fyllnadsmassorna framkom bl.a. fragment av kritpipor, planglas, porslin, plastkammar, trådspik, ölflaskor. Lagerföljden i schaktet uppvisade följande mått: i topp ett 0,2-0,3 m tjockt lager asfalt, därunder ett 0,3-0,4 m tjockt lager med vägfyllnadsmassor och omrörda kulturlager, i botten av detta framkom stenarna som ingick i vägbegränsningarna. Schaktets djup var som störst 0,65 m och det grävdes inte ned till steril mark då det inte var nödvändigt för dräneringsåtgärden och då vi ville undvika vidare påverkan på fornlämningen. SK FÖRUNDERSÖKNING 9

11 Fig. 3 Exempel på lagerföljden i schaktet. Fotograf: Nils Harnesk Norrbottens museum Det framkom även fyra stenar som kan ha härrört från äldre byggnader på platsen, exempelvis de som återfinns på 1817 års karta över Gammelstad. Två av dessa bedömdes dock inte ligga in situ och de två kvarvarande återfanns utan intakta kulturlager att fastställa en kontext med. Stenarna mättes in med nätverks-rtk och fotograferades. SK FÖRUNDERSÖKNING 10

12 Fig. 4 Två av de möjliga syllstenarna. Fotograf: Nils Harnesk Norrbottens museum I övrigt påträffades endast recenta lämningar, bl.a. ett trägolv direkt under torv och asfalt. Detta är samma golv som påträffades vid undersökningen inför nya belysningsstolpar (NBM DNR ). Detta är dock recent och tillhör inte en äldre kyrkstugebebyggelse som nämns i rapporten, detta kan vi definitivt klargöra då det under trägolvet framkom asfaltläggning. Golvet kan inte sammankopplas med de underliggande syllstenarna, dessa återfanns 0,4 m under trägolvet och mellanliggande fyllnadsmassor och omrörda kulturlager. Arkivstudierna avgränsades till att läsa rapporterna för de undersökningar som genomförts i närområdet av det aktuella UO. Detta gav en bra bild av vad vi kunde förvänta oss i fält i form av trärester, syllstenar, omrörda kulturlager och intakta kulturlager. Vidare undersökningar Norrbottens museum anser att ytterligare undersökningar inte är nödvändiga utifrån förundersökningens resultat. Referenser Arkeologi i Norrbotten En forskningsöversikt. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Rapportserie 14/1998. Luleå. Nordberg, Albert En gammal Norrbottensbygd. Anteckningar till Luleå sockens historia. Luleå. SK FÖRUNDERSÖKNING 11

13 Bilagor 1. Kartor 1.1. Översikt, regional, med UO och Sverigekart 1.2. Detalj UO 2. Fotolista SK FÖRUNDERSÖKNING 12

14

15

16 BILAGA 2 Fotolista Acc.nr: 2015: 50: 1-34, digitala bilder Topografi: Gammelstads kyrkstad, Luleå kommun och Nederluleå socken, Norrbotten Objekt: Schaktövervakning Margaretas värdshus, Gammelstad Typ av uppdrag: Arkeologisk förundersökning Datum: Fotograf: Nils Harnesk Nr Fig. nr Objekt och beskrivning Taget mot Datum 1 Översiktsbild av undersökningsområdet. Ett schakt SO ska öppnas mellan Lulevägen och det långa röda uthuset. 2 Ibid. NV Ibid. 3 Recent träläggning med okänd funktion (golv). Ej SO Ibid. gammal, asfaltläggning påträffades under träläggningen. 4 Ibid. NV Ibid. 5 Arbetsbild. Ett av flera cementrör som påträffades Ö Ibid. längs med långsidan av uthuset. Till att börja med halverade som den på bilden, troligen avsedd som en öppen ränndal då de låg rakt under takdroppet. Dessa anslöt sedan till hela rör längre ned efter Lulevägen. 6 De två orörda syllstenarna. Dessa påträffades 1 m in - Ibid. från schaktets NV ände. Inga intakta kulturlager påträffades som möjliggjorde en bestämning av kontexten. 7 Ibid. - Ibid. 8 Arbetsbild. Schaktets första metrar i NV. SSÖ Ibid. 9 Arbetsbild. NV Ibid. 10 De nedersta timmervarven hade farit väldigt illa av SSV Ibid. att vägnivån höjts med tiden, avrinningen har skett rakt in i väggen. 11 Profil i schaktets NV del. I topp var det hela 0,2 m NNÖ Ibid. asfalt därunder vägfyllnadsmassor. 12 Första delen av den yttre stenraden är påträffad. SÖ Ibid. Notera formen och den flata sidan som är vinklad inåt mot vägbanan. Detta är troligen begränsningen av en äldre ränndal för Lulevägen. 13 Ibid. NV Ibid. 14 Ibid. Ibid. Ibid. 15 De nedersta timmervarven hade farit väldigt illa av SSV Ibid. att vägnivån höjts med tiden, avrinningen har skett rakt in i väggen. 16 De nedersta timmervarven hade farit väldigt illa av att vägnivån höjts med tiden, avrinningen har skett rakt in i väggen. Här hade man bytt ut det nedersta timmervarvet, troligen i samband vid något grävarbete. Ibid

17 BILAGA 2 17 Arbetsbild. NV Ibid. 18 Ibid. Ibid. Ibid. 19 Ibid. SÖ Ibid. 20 Bild av de bägge typerna av cementrör som var SSÖ Ibid. nedgrävda längs med hela långsidan. Den ena typen var halverad och troligen tänkt som en ränndal, denna återfanns i NV delen av schaktet och avlöstes i SÖ av de större och hela rören. 21 Ett av de stora rören uppgrävt. Av förklarliga skäl S Ibid. hade eventuella kulturlager förstörts vid nedgrävningen av dessa. 22 Ibid. Ibid. Ibid. 23 De bägge parallella stenraderna. Lämningarna efter NV Ibid. en äldre vägkonstruktion av Lulevägen. 24 Ibid. Ibid. Ibid. 25 Ibid. Ibid. Ibid. 26 Ibid. Ibid. Ibid. 27 Ibid. Ibid. Ibid. 28 Ibid. Ibid. Ibid. 29 Ibid. Ibid. Ibid. 30 Ibid. Ibid. Ibid. 31 Ibid. Ibid. Ibid. 32 Ibid. SÖ Ibid. 33 Profil mot Lule-vägen där den inre stenraden löper ut NNÖ Ibid. från under vägen. 34 Ibid. Ibid. Ibid. 2

18 Norrbottens museum Box 266, Luleå Storgatan 2 Tel norrbottens.museum@nll.se