ÖSTERRIKE. Artikel 70 - Information som gjorts tillgänglig för allmänheten

Transkript

1 ÖSTERRIKE Artikel 70 - Information som gjorts tillgänglig för allmänheten I artikel 70 och 76 föreskrivs följande: Information som gjorts tillgänglig för allmänheten Medlemsstaterna ska inom ramen för det europeiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättats i enlighet med beslut 2001/470/EG lämna följande information i syfte att göra den tillgänglig för allmänheten: a) En beskrivning av nationella lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet. b) En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 51. c) En beskrivning av hur faktisk möjlighet till rättslig prövning enligt artikel 44 säkerställs. d) En beskrivning av nationella regler och förfaranden för verkställighet, inklusive information om eventuella begränsningar i fråga om verkställighet, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister. Medlemsstaterna ska ständigt hålla denna information aktuell. Artikel 76 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artiklarna 2.2, 47.3, 71, 72 och 73 i förordningen ska tillämpas från och med den 18 september Artikel 70 a - Nationella lagar och förfaranden 1. Materiell rätt a) Anspråk på underhåll mellan makar, registrerade partner och skilda/eller parter i upplösta partnerskap Vid äktenskap/registrerat partnerskap ( 94 ABGB): (1) Makarna ska alltefter förmåga gemensamt bidra till att täcka behov som är skäliga med hänsyn till deras levnadsförhållanden. (2) Den av makarna som sköter om det gemensamma hushållet bidrar på så sätt i den mening som avses i punkt 1. Han/hon har rätt till underhållbidrag från den andra och med hänsyn till hans/hennes egna inkomster. Detta gäller fortfarande efter det att det gemensamma hushållet upplösts och till förmån för den underhållsberättigade, om inte anspråken strider mot rätten till underhåll, i synnerhet om det är omständigheter som har lett till att det gemensamma hushållet upplösts. Maken/makan har också rätt till underhåll om han/hon inte har förmåga att bidra i enlighet med punkt 1. (3) På begäran av den underhållsberättigade maken/maken ska underhållet även betalas om det gemensamma hushållet är helt eller delvis intakt, dock ej om detta vore oskäligt med hänsyn till de medel som står till förfogande för att täcka behoven. Man kan inte i förväg avsäga sig anspråk på underhåll.

2 Efter skilsmässa/upplösning av partnerskapet: a) Underhållsplikt på grund av ansvar i skilsmässa Skuldprincip ( 66 EheG) Den make som ensam eller till övervägande del bär ansvaret för skilsmässan ska betala underhållsbidrag till den andra maken. Underhållsbidraget är anpassat till makarnas levnadsförhållanden och till den mottagande partens tillgångar och förvärvsförmåga. Beneficium competentiae ( 67 EheG) (1) Om den make som ensam eller till övervägande del bär ansvaret för skilsmässan genom det beviljade underhållet enligt 66 riskerar att inte kunna klara sina ekonomiska åtaganden, behöver han/hon bara betala så mycket som är rimligt med hänsyn till de skilda parternas ekonomiska situation. Om personen är underhållsskyldig för ett underårigt ogift barn eller en ny make/maka eller registrerad partner, ska hänsyn tas även till dessa personers ekonomiska situation. (2) En make/maka är enligt punkt 1 inte underhållsskyldig om den andra parten kan betala underhållsbidrag genom sin förmögenhet. Skuldprincip ( 68 EheG) Om bägge makarnas ansvar för skilsmässan är lika stor, kan den part som inte har möjlighet att försörja sig tillerkännas ett bidrag till sin försörjning, om det är rimligt med hänsyn till den andra partens behov, förmögenhet och inkomst. Underhållsskyldigheten kan tidsbegränsas andra meningen ska gälla i tillämpliga delar. Behovsprövat underhåll ( 68a. EheG) (1) Oavsett skuldfrågan har den av makarna som har vårdnaden om ett gemensamt barn, och därmed rimligen inte kan försörja sig själv, rätt till ett behovsprövat underhåll från den andra parten. Det anses orimligt att den som har vårdnaden om barnet kan försörja sig själv innan barnet fyllt fem år. Underhåll som fastställts av domstol kan utgå i högst tre år efter det att det yngsta barnet fyllt fem år. Om det råder särskilda omständigheter, i synnerhet om barnet har särskilda behov och det inte går att förutsäga när den frånskilda maken/makan kommer att kunna försörja sig, kan domstolen avstå ifrån att fastställa en tidsfrist. (2) Den av makarna som efter samförstånd om det äktenskapliga samlivet och hushållet har svarat för omvårdnaden av och uppfostrat deras gemensamma barn eller vårdat en anhörig till någon av makarna och därmed inte kunnat ut- eller fortbilda sig eller som på grund av ålder eller hälsotillstånd inte kan förväntas försörja sig själv har, med hänsyn till hur länge äktenskapet har varat, rätt till skäligt underhåll från motsatt part, oavsett skuld i skilsmässan. Underhåll som fastställts i domstol kan utgå i högst tre år, om den underhållsberättigade därefter förväntas kunna försörja sig själv genom en rimlig yrkesverksamhet. (3) De anspråk på underhållbidrag som avses i punkt 1 eller 2 ska jämkas eller anses obefogade om beviljande av underhållsbidrag skulle vara oskäligt för att den part som är i behov av underhåll genom egen förskyllan och på ett allvarligt sätt riskerat äktenskapet, hans/hennes behov uppkommit genom egen förskyllan eller om det föreligger liknande allvarliga skäl. Med avseende på punkt 2 gäller detta också om det rör sig om ett kortvarigt äktenskap. Ju allvarligare dessa skäl är, desto större orsak finns att avkräva av den som gör anspråk på underhållsbidrag att han/hon ska försörja sig själv oavsett förvärvsarbetets art, eller genom den egna förmögenheten. 4) 67.1 ska gälla i tillämpliga delar.

3 b) Underhållsskyldighet vid skilsmässa av andra skäl ( 69 EheG) (1) Om skilsmässan uteslutande grundar sig på något av de skäl som beskrivs i 50 till 53, och domen innebär att någon av makarna förklaras skyldig till skilsmässan, gäller bestämmelserna i 66 och 67 i tillämpliga delar. (2) Om skilsmässan är en följd av skäl som beskrivs i 55 och det rör sig om ett domslut som avses i 61 punkt 3, är 94 ABGB tillämpligt för underhållskrav från svaranden efter skilsmässan. Underhållsbidraget omfattar i alla fall ersättning för den svarandes försäkringspremier (frivillig försäkring) i den obligatoriska sjukförsäkringen. Vid beräkning av underhållsbidraget ska ingen hänsyn tas till den underhållskyldiges åtaganden gentemot en ny make/maka om inte rättviseskäl och omständigheter gör det nödvändigt, som t.ex. ålder och hälsotillstånd hos den nya maken eller registrerade partnern, hur länge makarna haft gemensamt hushåll samt barnens väl. (3) Om domen inte innebär att någon av makarna förklaras skyldig till skilsmässan så ska den av makarna som begärt skilsmässan betala underhållsbidrag till den andra parten. Detta ska ske med hänsyn till parternas behov och inkomst och med beaktande av underhållspliktiga anhöriga till underhållsberättigade enligt 71. I tillämpliga fall gäller andra meningen i 67.1 och Överenskommelse om underhållsbidrag ( 69a. EheG) (1) Det underhållsbidrag som överenskommits enligt 55a 2 ska likställas med lagstadgat underhållsbidrag, om det är anpassat till makarnas situation. (2) I avsaknad av en giltig överenskommelse om underhållsbidrag mellan makarna vid skilsmässa ska en av makarna betala underhållsbidrag till den andre i den mån det är rimligt med hänsyn till de skilda parternas behov och inkomst och med beaktande av underhållspliktiga anhöriga till underhållsberättigade enligt 71. I tillämpliga fall ska och punkt 2 tillämpas. Tillämpning av rimlighetsprincipen( 69b. EheG) 68a ska tillämpas om skilsmässan ägt rum på grund av skäl som beskrivs i 50 till 52 och 55, eller om det saknas en giltig överenskommelse om underhållsskyldighet mellan makarna. c) Betalningsvillkor för underhållsbidrag ( 70 EheG) (1) Underhållsbidraget ska betalas ut i form av månatliga förskottsbetalningar. Den underhållsskyldige ska tillhandahålla en säkerhet om det finns risk för att denne inte kommer att betala. Situationen avgör vilken slags säkerhet som ska ställas. (2) Istället för underhåll kan den underhållsberättigade begära en kompensation i form av ett engångsbelopp om det föreligger viktiga skäl och detta inte belastar den underhållsskyldige på ett orimligt sätt. (3) Den underhållsskyldige blir skyldig att betala ett fullt månadsbelopp även den månad då betalningsmottagaren avlider. Skyldigheternas rangordning ( 71 EheG) (1) Den underhållsskyldige maken har ett juridiskt ansvar gentemot den underhållsberättigades anhöriga. Om den underhållsskyldige dock riskerar sin egen försörjning är det i första hand de anhöriga som ansvar för den frånskilda maken/makan. I fall då den frånskilde maken/makan inte är berättigad till underhållsbidrag ska de anhöriga tillhandahålla underhållsbidrag i enlighet med de allmänna bestämmelserna om underhållsskyldighet.

4 (2) De anhöriga är även ansvariga om det är svårt eller omöjligt att vidta rättsliga åtgärder gentemot den underhållsskyldige enligt den nationella lagstiftningen. I sådana fall ska kraven gentemot denne föras över på den av de anhöriga som betalat underhållsbidraget. Denna överföring får inte vara till men för den underhållsberättigade. Retroaktivt underhållsbidrag ( 72 EheG) Den underhållsberättigade kan begära retroaktivt underhållsbidrag eller skadestånd på grund av att underhållsskyldigheten inte efterlevts. Detta kan endast ske från den tidpunkt då den underhållsskyldige hamnat på obestånd eller begäran om underhållsbidrag blivit rättssak. d) Begränsning och bortfall av anspråk på underhåll Behov som uppstått genom egen förskyllan ( 73 EheG) (1) En underhållsberättigad som själv bär ett moraliskt ansvar för sina ekonomiska behov kan endast begära ett belopp som motsvarar existensminimum. (2) Behov av ytterligare underhåll som uppkommit genom egen förskyllan berättigar inte till ett högre underhållsbidrag. Förverkande av rätten till underhållsbidrag ( 74 EheG) Den underhållsberättigade förverkar sitt anspråk på underhåll om han/hon på ett allvarligt sätt missköter sig gentemot den underhållsskyldiga parten eller mot dennes vilja för en vanhedrande och osedlig livsföring. Om den underhållsberättigade gifter om sig eller ingår ett registrerat partnerskap ( 75 EheG) Underhållsskyldigheten upphör i och med att den underhållsberättigade gifter om sig eller ingår ett registrerat partnerskap. Om den underhållsskyldige gifter om sig ( 76 EheG) Om den underhållsskyldige gifter om sig reglerar 1604 i BGb i vilken mån de gemensamma tillgångarna har betydelse för underhållsskyldigheten. Om den underhållsberättigade avlider ( 77 EheG) (1) Anspråk på underhåll upphör i och med att den underhållsberättigade avlider, om det inte rör sig om skadestånd på grund av att den underhållsskyldige inte efterlevt sina plikter tidigare eller om det rör sig om belopp som ska utbetalas vid den underhållsberättigades bortgång. (2) Den underhållsskyldige ska betala begravningskostnaderna i den mån dessa är rimliga och arvingarna inte har möjlighet att bekosta begravningen. Om den underhållsskyldige avlider ( 78 EheG) (1) I och med den underhållsskyldiges bortgång förs underhållskyldigheten över på arvingarna i form av en skuld i dödsboet. (2) Arvtagaren är ansvarig utan de inskränkningar som avses i 67. Den underhållsberättigade måste dock acceptera att bidraget sänks om detta är rimligt med hänsyn till förmögenheten i dödsboet. (3) Den underhållsskyldighet som avses i 68 upphör vid den underhållsskyldiges bortgång.

5 e) Underhållsbidrag till barn ( 79 EheG) (1) Om en av de frånskilda makarna ska betala underhåll till ett gemensamt barn ska den andra parten bidra till kostnaderna för underhållet genom sin inkomst eller förmögenhet om dessa inte täcks av barnets tillgångar. Dessa anspråk är inte överförbara. (2) Om den underhållsskyldige är vårdnadshavare kan denne behålla bidraget till barnets försörjning. f) Underhållsavtal ( 80 EheG) Makar kan komma överens om underhållet efter skilsmässan. Om en sådan överenskommelse ingåtts innan skilsmässodomen vunnit laga kraft är den inte ogiltig för att den underlättat eller möjliggjort skilsmässan. Däremot är den ogiltig om makarna i samband med överenskommelsen anfört en inte längre gällande skilsmässoorsak eller omständigheterna i ärendet visar att överenskommelsen strider mot god sed. b) Underhållskrav mellan föräldrar (far-/morföräldrar) och barn (barnbarn) Barns underhållskrav gentemot föräldrarna ( 140 ABGB) (1) Föräldrar ska medverka till att alltefter förmåga och levnadsförhållanden uppfylla barnets behov med hänsyn till dess anlag, begåvning, intressen och utvecklingsmöjligheter. (2) Den förälder som barnet bor hos anses ha uppfyllt sin underhållsskyldighet i och med detta. Dessutom ska han/hon bidra till underhållet om den andra parten inte kan betala hela underhållsbidraget till barnet, eller om dennes ekonomiska situation är sådan att detta inte är möjligt. (3) Anspråken på underhåll minskar om barnet har egna tillgångar eller med hänsyn till omständigheterna är kapabel att försörja sig självt. Barnbarns underhållskrav gentemot mor-/farföräldrar 141 ABGB) 141. Om föräldrarna inte klarar av att betala underhållsbidraget ska mor- /farföräldrarna betala ett underhåll till barnet som är anpassat till barnets behov och föräldrarnas levnadsförhållanden. I övrigt tillämpas 140. Barnbarnets rätt till underhållsbidrag minskar dock också om barnet genom egna tillgångar kan bidra till sin försörjning, i den mån detta är rimligt. Dessutom är en av far- eller morföräldrarna endast skyldig att betala underhåll om detta inte påverkar dennes övriga försörjningsåtaganden och äventyrar dennes egen försörjningsförmåga. Underhållskrav gentemot den underhållsskyldiges arvingar ( 142 ABGB) Skyldigheten att betala underhåll till barnet förs, upp till det sammanlagda värdet av kvarlåtenskapen, över från en avliden förälder till dennes arvingar. I barnets rätt till underhållsbidrag räknas allt in som barnet får efter arvlåtaren genom avtal, donation, arvslott eller ett bidrag från offentligt eller privat håll. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala barnets underhåll tills barnet kan försörja sig självt minskar underhållsbidraget till barnet med motsvarande värde.

6 Underhållskrav från föräldrar och mor- eller farföräldrar gentemot barnet ( 143 ABGB) (1) Ett barn är skyldigt att bidra till föräldrarnas och mor- eller farföräldrarnas underhåll, om de inte är i stånd att försörja sig själva och inte grovt har försummat sin underhållsskyldighet mot barnet. Man tar dock hänsyn till barnets egna levnadsförhållanden. (2) Barns underhållsskyldighet är underordnad (i angiven ordning) underhållsskyldigheten för den underhållsberättigades make/maka, exmake/exmaka och släktingar i rakt upp- och nedstigande led. Om det rör sig om flera barn ska dessa efter förmåga dela på underhållsansvaret. (3) Om en förälder, far- eller morförälder har egna tillgångar minskar dennes rätt till underhåll. Dessutom ska barn endast behöva betala underhållsbidrag om detta inte äventyrar barnets försörjning i övrigt. 2. Rättegångsregler: a) Underhållskrav mellan make/maka och registrerade partner samt mellan före detta make/maka och före detta registrerade partner Tvistemål vid distriktsdomstolen, Bezirksgericht. Om tvisten gäller ett värde över euro (månadsbelopp 138,89 euro) måste parterna företrädas av en advokat. Antingen måste i en begäran från början anges vilket belopp talan gäller, eller i form av en begäran i två steg där inkomsten anges och betalningen sker efter det att domstolen gjort en bedömning utifrån inkomsten. De bevis som parterna lägger fram måste utvärderas och diskuteras vid utfrågningen. Tredje part är inte skyldig att lämna uppgifter. Den dom som fastställs av domstolen kan överklagas inom 4 veckor efter det att beslutet meddelats. Den andra parten har möjlighet att svara inom 4 veckor då överklagan lämnats in. Som domstol i andra instans avgörs överklagandet av Landesgericht antingen i ett muntligt förfarande eller bakom stängda dörrar. Domstolens beslut kan fastställa, ändra eller upphäva den överklagade domen. Domen kan om det rör sig om underhållskrav som överstiger euro (= 138,89 euro i månaden) överklagas till högsta domstolen (Oberster Gerichtshof) för prövning. b) Underhållskrav mellan föräldrar (mor- eller farföräldrar) och barn (barnbarn) Ansökan vid distriktsdomstolen (Bezirksgericht) inom ramen för ett utomrättsligt förfarande (ej tvistemål). I princip måste den underhållsberättigade (eller hans juridiska ombud) i förfaranden i första instans inte företrädas av en advokat. Om ett barn är berättigad till underhåll från en förälder (och österrikisk lag gäller) behandlas fallet av en domstolstjänsteman (Rechtspfleger); annars av en domare. Svaranden ska lämna information om sin inkomst och sina tillgångar. Tredjepart, i synnerhet arbetsgivare försäkringskassor kan också uppmanas att lämna information. Till en början räcker det med en ospecificerad begäran, men så snart beräkningsgrunden fastställts, måste ett belopp anges. Bedömningar kan även göras utan eller utanför en muntlig förhandling (ej obligatorisk), varvid resultaten måste meddelas bägge parterna så att de kan inkomma med ytterligare krav. Den dom som fastställts av domstolen kan överklagas inom 14 dagar från det att domen meddelats. Övriga parter kan inom 14 dagar från det att överklagandet lämnats in svara på överklagandet. Domstolen i andra instans (Landesgericht) beslutar vanligtvis bakom stängda dörrar. Genom detta beslut fastställs, ändras eller upphävs den överklagade domen och, om det rör sig om en mer omfattande rättssak, kan domen överklagas till högsta domstolen (Oberster Gerichtshof) för prövning.

7 Artikel 70.b Centralmyndigheters särskilda uppgifter Artikel 51 Centralmyndigheters särskilda uppgifter 1. Centralmyndigheter ska vara behjälpliga i samband med ansökningar enligt artikel 56. De ska särskilt a) vidarebefordra och ta emot sådana ansökningar, b) inleda eller underlätta inledandet av förfaranden vad gäller sådana ansökningar. 2. I samband med sådana ansökningar ska centralmyndigheterna vidta alla lämpliga åtgärder för att a) tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av rättshjälp, när omständigheterna så kräver, b) bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade, bland annat med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63, c) bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomster och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar, bland annat med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63, d) uppmuntra till samförståndslösningar för att få den underhållsskyldige att betala frivilligt, om så är lämpligt genom medling, förlikning eller liknande förfaranden, f) underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar av underhåll, g) underlätta erhållandet av skriftligt bevis eller annat bevis, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 1206/2001, h) vara behjälplig med att fastställa föräldraskap, när detta krävs för indrivningen av underhållet, i) inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder (begränsade till det berörda territoriet) som syftar till att säkra utgången av en pågående ansökan om underhållsbidrag, j) att underlätta delgivningen av handlingar, utan att det påverkar tillämpningen av förordning nr (EG) 1393/ Centralmyndighetens uppgifter enligt denna artikel får, i den utsträckning det är möjligt enligt den berörda medlemsstatens lag, utföras av offentliga organ eller andra organ som står under tillsyn av behöriga myndigheter i den medlemsstaten. Uppgifter om alla sådana offentliga organ eller andra organ som utses, kontaktuppgifter för dessa samt omfattningen av deras uppgifter ska meddelas av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med artikel Ingenting i denna artikel eller i artikel 53 ska innebära att en centralmyndighet åläggs att utöva befogenheter som endast får utövas av rättsliga myndigheter enligt den anmodade medlemsstatens lag. Behörig myndighet för vidarebefordran och mottagande av ansökningar (artikel 51.1) är Bundesministerium für Justiz, Abt I 10 (adress Team Z, e-post team.z@bmj.gv.at). För de uppgifter som avses i artikel 51.2 b, c, g och j svarar centralmyndigheten, för de uppgifter som avses i artikel 51.2 a och d svarar distriktsdomstolen och för de som listas i e, f, h, och i svarar de domstolstjänstemän eller representanter som utsetts av distriktsdomstolen. På grundval av historisk praxis för tillhandahållande av anvisningar till parterna (Manuduktion) genom distriktsdomstolen verkar det rimligt att även bibehålla följande traditionella system (som redan inrättats enligt New York-konventionen): a) Den sökande kan lämna in sin ansökan (skriftligen eller få den upptagen i domstolens protokoll) till distriktsdomstolen närmast sin uppehållsort. Distriktsdomstolen skickar ansökan vidare till centralmyndigheten (Bundesministerium für Justiz). Fall som når utanför landets gräns kan i princip fortsatt behandlas i enlighet med FN-konventionen.

8 b) För inkommande fall, lägger det österrikiska systemet åter tyngdpunkten på distriktsdomstolarna. Efter det att centralmyndigheten kontrollerat att dokumenten är fullständiga, vilket kan leda till att ytterligare dokument begärs, hänvisas fallet till distriktsdomstolen. Distriktsdomstolen måste avgöra om rättsligt bistånd (representationskostnader) ska beviljas. Artikel 70 c Möjlighet till rättslig prövning I artikel 44 föreskrivs följande: Artikel 44 Rätt till rättshjälp 1. Parter som är involverade i en tvist som omfattas av denna förordning ska ha faktisk möjlighet till rättslig prövning i en annan medlemsstat, vilket ska inbegripa verkställighets- och överklagandeförfaranden i enlighet med de villkor som fastställs i detta kapitel. I de fall som omfattas av kapitel VII ska den anmodade medlemsstaten tillse att varje sökande som bor i den begärande medlemsstaten har faktisk möjlighet till rättslig prövning. 2. För att säkerställa denna möjlighet ska medlemsstaterna tillhandahålla rättshjälp i enlighet med detta kapitel, såvida inte punkt 3 är tillämplig. 3. I de fall som omfattas av kapitel VII är en medlemsstat inte skyldig att tillhandahålla rättshjälp om och i den mån som förfarandena i den medlemsstaten gör det möjligt för parterna att föra sin talan utan att rättshjälp behövs, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad. 4. Rätten till rättshjälp ska inte begränsas jämfört med den som tillhandahålls i motsvarande nationella mål. 5. Ingen säkerhet, borgen eller deposition, oavsett benämning, får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter vid förfaranden om underhållsskyldighet. I Österrike beviljas rättshjälp för parter som utan denna hjälp inte skulle kunna driva saken utan att äventyra sin förmåga att försörja sig och de personer för vilkas försörjning de ansvarar. Rättshjälpen kan beviljas som befrielse från rättegångskostnader och utgifter, men även kostnader för advokatarvoden. För förfaranden som gäller underhållsbidrag utanför landets gränser innebär det följande: Ingen skyldighet att betala rättegångskostnader. Ingen skyldighet att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Varje fysisk person får rättshjälp i form av en advokat, om inte rättegångskostnaderna för att få igenom kraven på underhållsbidrag gäller en person som har fyllt 21 år och denne kan bära kostnaderna genom sina tillgångar. Rättshjälp ges inte heller om yrkandet är dåligt övervägt eller utsiktslöst. Även för offentliga organ ställs ett juridiskt ombud till förfogande. Artikel 70 d- Nationella regler och förfaranden för verkställighet Verkställighetsförfarandet inleds alltid på ansökan av den underhållsberättigade (d.v.s. inte på den berörda myndighetens initiativ), varvid det kontrolleras att sökanden har en giltig exekutionstitel (Bewilligungsstadium). Om så är fallet fattar domstolen ett beslut om att inleda ett verkställighetsförfarande. I annat fall avvisas ärendet. Beslutet kan överklagas inom 14 dagar från det att det meddelats. Om exekutionstiteln härrör från en annan medlemsstat har EU-rätten företräde.

9 Hur förfarandet fortgår beror på vilka tillgångar som förfarandet inriktas på. De främsta möjligheterna att få krav på löpande underhåll rättsligt prövat är följande: a) Verkställighet av fordringar: För en sekundogäldenär (gäldenär till den underhållsskyldige, t.ex. dennes arbetsgivare) är det förbjudet att betala sina skulder till den underhållsskyldige och det är förbjudet för den underhållsskyldige att förfoga över belopp som betalats. Detta gäller från och med den utbetalningsperiod som följer på att ett sådant förbud meddelats. I och med detta uppfyller sekundogäldenären sin skyldighet genom att betala den underhållsberättigade, inte den underhållsskyldige. Även om den underhållsskyldige inte har några fordringar på arbetsgivaren etc. ska domstolen meddelas. Vid utmätning av lön kan givetvis aldrig hela lönen tas i anspråk, eftersom den underhållsskyldige är berättigad till existensminimum. Det åligger preliminärt sekundogäldenären att beräkna denna summa, även om det är möjligt att få ett klargörande från en domstol. Vilket belopp som gäller som existensminimum växlar från år till år. De aktuella siffrorna finns på centralmyndighetens hemsida ( b) Utmätning av lös egendom: Det är även möjligt att säkra underhållsbidrag genom utmätning och försäljning av lös egendom. Detta sker genom auktion (även online) eller genom privat försäljning. Intäkterna fördelas mellan fordringsägarna. Egendom som är nödvändigt för att personen ska kunna utöva sitt yrke samt hjälpmedel, medicin eller proteser får inte utmätas. Det är även möjligt att utmäta kontanter (varvid försäljningsdelen av naturliga skäl bortfaller). Också i dessa fall ska ett belopp (existensminimum för resten av månaden) reserveras för den underhållsskyldige. c) Utmätning av fastigheter: Utmätning av fastigheter kan ske genom kvarstad som säkerhet och realiseras genom konkursförvaltning (vinsten) eller genom tvångsexekution (det totala värdet). d) Övriga rättigheter: Hyror, patenträtt och övriga inkomstbringande rättigheter kan också vara föremål för utmätning. e) Ingen utmätning sker om det medför att den underhållsskyldige "arresteras" eller förlorar sina tillstånd (körkort, näringstillstånd eller behörighet att utöva sitt yrke, t.ex. läkarlicens. Det finns ej heller några särskilda regler för kvarstad på bankmedel. Den underhållsskyldiges fordringar på en bank avseende innestående medel på konto omfattas av bestämmelserna om utmätning av fordringar. Spårningsmöjlighet: Om det rör sig om en tredjepartsgäldenär är det möjligt att koppla ansökan om verkställighet till en förfrågan till de sociala trygghetsorganens huvudorganisation (Hauptverband der Sozialversicherungsträger). Om det rör sig om utmätning av lös egendom kan stämningsmannen få i uppdrag att spåra denna (fordringsägaren måste alltså inte i förväg kunna identifiera de föremål som ska beslagtas). Den underhållsskyldiges fastigheter är registrerade i fastighetsregistret. Verkställighetsbegränsningar: När det rör sig om utmätning av lös egendom eller kontanter måste hänsyn tas till tröskelvärdet för existensminimum och att vissa livsnödvändiga föremål är undantagna, att beslagtagande endast undantagsvis får ske på veckoslut eller nattetid samt att det vid naturkatastrofer är möjligt att meddela förbud mot verkställighetsåtgärder. Närmare upplysningar än så ligger utanför ramen för denna beskrivning.

10 Är fordringar på underhållsbidrag prioriterade? Underhållsfordringar är endast i begränsad utsträckning prioriterade i förhållande till andra fordringar. Utestående fordringar behandlas alltid som övriga fordringar. Kraven tillgodoses i den ordning de erkänns. Endast i samband med utmätning av fordringar prioriteras underhållsfordringar. Nivån för existensminimum sänks gentemot fordringar på löpande underhållsbidrag. Man kan bildligt tala om tre olika potter : 1) Upp till allmänt existensminimum uppfylls fordringarna efter turordning. 2) Belopp mellan allmänt existensminimum och existensminimum för underhåll står endast den som är berättigad till underhållsbidraget till förfogande och 3) det "jämkade" beloppet för existensminimum måste den underhållsskyldige även gentemot den som är berättigad till underhållsbidrag - själv få behålla.