Underhållsskyldighet - Tyskland

Transkript

1 Underhållsskyldighet - Tyskland 1. Vad omfattar begreppen underhåll och underhållsskyldighet enligt tysk lag? Vem kan göra anspråk på underhåll från en annan person? Barn gentemot föräldrar Föräldrar gentemot barn Äkta makar gentemot varandra Barnbarn och barnbarnsbarn gentemot mor- och farföräldrar och deras föräldrar Mor- och farföräldrar och deras föräldrar gentemot barnbarn och barnbarnsbarn Personer som har barn tillsammans gentemot varandra Partner som har ingått partnerskap gentemot varandra 2. Upp till vilken ålder kan ett barn få underhållsbidrag? Det finns ingen åldersgräns. 3. I vilka fall är tysk lag tillämplig? Tyskland ratificerade Haagkonventionen om tillämplig lag för underhållsskyldighet den 2 oktober 1973, och konventionen trädde i kraft för Tysklands räkning den 1 april För översiktlighetens skull har lagvalsföreskrifterna i konventionen införts i artikel 18 i inledningen till civillagen (Einführungsgesetz zum Bürgerlichen Gesetzbuch, EGBGB). Enligt denna är det lagen på den underhållsberättigades vanliga vistelseort som är giltig när man fattar beslut om underhållsskyldighet. När den underhållsberättigade bor i Tyskland är det alltså tysk lag som gäller. Om sökanden inte kan göra anspråk på underhåll enligt den lag som gäller på hans eller hennes vanliga vistelseort, ska i andra hand lagen i den stat där sökanden och den underhållsskyldige är medborgare användas enligt artikel 18.1 andra meningen i EGBGB (om de har samma nationalitet). I sådana fall där varken lagen på den vanliga vistelseorten eller lagen i det gemensamma hemlandet kan användas för att fastställa underhållsskyldighet ska tysk lag användas enligt artikel 18.2 i EGBGB. Från den grundläggande anknytningen enligt artikel 18.1 och 18.2 i EGBGB finns det två undantag: Enligt artikel 18.5 ska tysk rätt användas när både sökanden och den underhållsskyldige är tyskar och den underhållsskyldige har sin vanliga vistelseort i landet. Dessutom finns i artikel 18.4 en särskild bestämmelse om underhåll efter skilsmässa. Enligt denna ska underhållsskyldighet från en make till den andra efter en skilsmässa bedömas enligt den lag som användes när de blev skilda, om skilsmässan antingen avkunnades i Tyskland eller har blivit erkänd där. 4. Om tysk lag inte är tillämplig, vilken lag tillämpar de tyska domstolarna (om både den som ansöker om underhåll och den underhållsskyldige bor i Tyskland)? Om både den som ansöker om underhåll och den underhållsskyldige bor i Tyskland ska tysk lag tillämpas det avgörs av det faktum att den underhållsberättigade har sin vanliga vistelseort i Tyskland. Om den underhållsberättigade inte bor stadigvarande i Tyskland utan bara tillfälligt, gäller lagen i det land där den underhållsberättigade har sin vanliga vistelseort. I andra hand ska lagen i den underhållsberättigades och den underhållsskyldiges

2 gemensamma hemland användas. I sista hand kan ändå tysk lag tillämpas, nämligen om sökanden inte kan tillerkännas något underhåll vare sig enligt den lag som gäller på den vanliga vistelseorten eller enligt lagen i det gemensamma hemlandet. 5. Ska sökanden vända sig till ett särskilt organ, en central eller lokal myndighet eller domstol för att få underhåll? För att få en underhållsskyldighet erkänd måste sökanden vända sig till en domstol, en ungdomsmyndighet eller en notarie för att få fram en exekutionstitel med vars hjälp det utdömda underhållet kan drivas in med tvång. En tvist kan bara lösas inför domstol. Till notarien eller ungdomsmyndigheten vänder man sig med ärenden där motparten erkänner sin underhållsskyldighet. Ungdomsmyndigheten kan bara ta upp ärenden som gäller underhåll till barn fram till slutet av det tjugoförsta levnadsåret eller underhåll till modern eller fadern med anledning av att ett barn fötts, medan notarien inte har någon sådan begränsning. 5.A. Hur ansöker man om underhåll vid organet eller myndigheten och hur går handläggningen till? Alla rättsliga anspråk på underhåll ska tas upp genom stämning enligt familjerätten eller genom förenklat förfarande inför familjedomstol. Stämningen ska göras enligt bestämmelserna i civilprocesslagen. 6. Kan en ansökan göras för en släktings, en närståendes eller ett underårigt barns räkning? I princip måste var och en själv lägga fram sina krav. Man kan inte lämna in en ansökan på en bekants vägnar. Det enda undantaget gäller underåriga sökande. Den ena föräldern kan i sitt eget namn göra anspråk på underhåll från den andra föräldern för det underåriga barnets räkning. 7. Om sökanden tänker ta ärendet till domstol, hur vet han eller hon vilken domstol som är behörig? Den allmänna domstolen på sökandens vistelseort är i princip behörig också i frågor som rör underhåll. I mål som gäller den ena förälderns eller båda föräldrarnas lagenliga underhållsskyldighet gentemot ett underårigt barn, år domstolen på den plats där barnet eller den förälder som företräder barnet ensam behörig. Detta gäller dock inte om barnet eller den ena föräldern har sin vanliga vistelseort utomlands. Barnet kan också stämma båda föräldrarna för att få dem att uppfylla sin underhållsskyldighet vid domstolen på den plats där den ena föräldern har sin vanliga vistelseort. 8. Måste sökanden gå via en mellanhand för att inleda en domstolsprocess (t.ex. en advokat)? För att föra fram anspråk på underhåll inför domstol är det i regel inte nödvändigt att låta sig företrädas av advokat. Ett undantag är när krav på underhåll på grundval av den lagstadgade underhållsskyldigheten inom äktenskapet eller gentemot ett gemensamt barn tas upp som följdfråga i ett skilsmässoärende. I sådana fall måste föräldrarna låta sig företrädas av en advokat som är behörig vid en tingsrätt eller delstatsdomstol. 9. Måste sökanden betala avgifter för att inleda en process? Om ja, hur mycket kan det sammanlagt tänkas bli? Om sökandens ekonomiska tillgångar är otillräckliga, kan man få rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna? För en rättslig tvist om lagstadgad underhållsskyldighet gentemot maka eller barn utgår kostnader (avgifter och omkostnader). Rättegångsavgiften (i detta fall tre gånger en viss grundavgift) ska betalas när stämningsansökan lämnas in. Beloppet är beroende av hur stora belopp tvisten gäller. Alla övriga rättegångskostnader (som ersättning till vittnen och

3 sakkunniga) beror på storleken på det omtvistade beloppet. Man brukar utgå från underhållet för de första tolv månaderna räknat från det att stämningsansökan lämnades in, men i vissa fall från hela det begärda underhållet. Förfallna belopp som redan skulle ha varit betalda när stämningsansökan lämnades in räknas också med. Exempel: Om den rättslige företrädaren för ett tioårigt barn gör anspråk på ett månatligt underhåll på 241 euro, uppgår tvistebeloppet till euro. Rättegångsavgiften uppgår i så fall normalt till 267 euro (3 x 89 euro enligt nedan). Om hustrun till en arkitekt begär hemskillnads- och sjukvårdsunderhåll på euro i månaden, blir tvistebeloppet euro och rättegångsavgiften 933 euro (3 x 311). Kostnaderna kan alltså variera kraftigt. Till rättegångskostnaderna kommer eventuellt också arvodet för en advokat som ska försvara sökandens intressen. I följande tabell kan man utläsa avgiftens storlek för tvistebelopp upp till euro: Tvistebelopp upp till... euro Grundavgift... euro Tvistebelopp upp till... euro Grundavgift... euro

4 Kostnaderna ska i första hand betalas av den som domstolen anger i sitt beslut. Det innebär i princip att den som förlorar tvisten måste bära kostnaderna. Sökande med otillräckliga tillgångar kan ansöka om rättshjälp. 10. Vilken typ av underhåll kan domstolen bevilja? Om underhållsbidrag beviljas, hur fastställs det? Kan domstolens beslut ändras för att ta hänsyn till ändrade levnadskostnader eller familjeförhållanden? Underhåll betalas som ett regelbundet återkommande belopp. Storleken fastställs med hänsyn till den underhållsberättigades behov och den betalningsskyldiges förmåga. De högre regionala domstolarna i Tyskland (Oberlandesgerichte) har tagit fram tabeller och riktlinjer med vars hjälp man kan räkna fram schablonbelopp för underhåll. Den mest kända är Düsseldorftabellen, som ofta används för beräkning av underhåll till barn. Om underhållet utgörs av ett penningbelopp, kan det anpassas vid betydande förändringar av förhållandena. I så fall måste man lämna in en ansökan om ändring. Om ett underårigt barn mottar underhåll från en förälder som inte lever tillsammans med barnet och underhållet anges som en procentsats av ett visst grundbelopp, så anpassas underhållsbeloppet automatiskt efter hur grundbeloppet ändras vartannat år. I det fallet behövs alltså ingen ansökan om ändring. 11. Hur och till vem betalas underhållet ut? Underhållet ska i princip betalas i förskott varje månad till den underhållsberättigade. För minderåriga barn ska det betalas till den förälder som har vårdnaden om barnet eller till den som annars är berättigad att ta emot det. 12. Om den underhållsskyldige inte betalar frivilligt, vilka åtgärder kan vidtas för att tvinga honom eller henne att betala? En möjlighet är tvångsindrivning av det fastställda underhållet. En sådan indrivning följer de allmänna reglerna.

5 Att den underhållsskyldige faktiskt är skyldig att betala understryks av att en försummelse bestraffas: Den som försummar sin underhållsskyldighet kan straffas med fängelse i högst tre år eller med böter. När ett frihetsstraff är ofrånkomligt kan domstolen göra straffet villkorligt men uppmana att följa den dömde att uppfylla sin underhållsskyldighet. Om den dömde i ett sådant fall grovt eller upprepade gånger underlåter att följa domstolens uppmaning och därigenom ger anledning att anta att han på nytt kommer att bryta mot reglerna (särskilt genom att försumma underhållsskyldigheten), kan domstolen återkalla den villkorliga domen. Om det är första gången kan åklagarmyndigheten avstå från att väcka åtal, eller domstolen kan besluta att lägga ned rättegången och samtidigt ge den underhållsskyldige en tillsägelse att fullgöra sina skyldigheter. 13. Finns det något organ eller någon central eller lokal myndighet som kan hjälpa till med att driva in underhållet? Underhållsanspråket är en normal exekutionstitel för en penningfordran, så den underhållsberättigade måste i princip följa de normala verkställighetsreglerna och själv driva in sin fordran. Däremot kan ungdomsmyndigheten hjälpa till med indrivningen, om det finns ett beslut om myndighetsbistånd (Beistandschaft) för barnet. Detta framgår av paragraf 1712 ff. i civillagen (Bürgerliches Gesetzbuch, BGB). Ett sådant stöd kan enligt paragraf 1713 beviljas om den förälder som ansöker om det är ensam vårdnadshavare för barnet, eller om föräldrarna har gemensam vårdnad men den förälder som ansöker om vårdnadsbidrag ensam har hand om barnet. Det finns också en annan form av stöd från det offentliga, nämligen när en underhållsberättigad beviljas bestämda sociala förmåner (som täcker ett behov som egentligen skulle ha täckts genom underhållet). Om personen i fråga mottar dessa sociala förmåner därför att han eller hon inte har fått det underhåll som han eller hon har rätt till, går rätten till det underhållet i princip över till de behöriga myndigheterna, som då i eget namn kan göra underhållskravet gällande: I vissa fall (när ett barn uppfostras av en ensamstående förälder och den andra föräldern inte lämnar något kontantunderhåll) kan bidrag utgå under en bestämd tid enligt lagen om underhållsstöd (Unterhaltsvorschussgesetz, UVG). I så fall verkställer Underhållsstödkassan (Unterhaltsvorschusskasse) underhållskravet som därefter övergår till den. Om den underhållsskyldige inte betalar något underhåll och vissa andra villkor är uppfyllda kan socialhjälp utgå. I så fall övergår underhållskravet (som kan jämföras med underhållsstödet ovan) till den sociala myndigheten som alltså kan försöka driva in beloppen i fråga. Om den underhållsberättigade har beviljats grundgaranti för arbetssökande, övergår kravet till myndigheten i fråga först sedan den underhållsskyldige har meddelats skriftligen. 14. Kan organet eller myndigheten träda i den underhållsskyldiges ställe och själv betala hela eller en del av underhållet? Vad händer om sökanden bor i Tyskland men den underhållsskyldige i utlandet? De bidrag som nämns i fråga 13 enligt lagen om underhållsförskott, sociala bidrag och grundgarantin för arbetssökande är särskilda sociala förmåner med begränsad omfattning och inga underhåll i egentlig mening. De betalas ut av den behöriga myndigheten direkt till den underhållsberättigade. I grunden är de inte beroende av om underhållskravet kan verkställas eller inte (inom eller utom landet). De myndigheter som kravet har övergått till kan försöka driva in underhållet i eget namn, också i utlandet.

6 Vid sidan om dessa olika former av bidrag står som sagt myndighetsbiståndet enligt paragraf 1712 i civillagen, som inte medför några egentliga bidrag från myndigheternas sida till den underhållsberättigade. I det fallet stöder myndigheterna bara den underhållsberättigades försök att driva in fordran. 15. Kan sökanden få hjälp av ett organ eller en central eller lokal myndighet? Ett beslut om underhållsskyldighet är en normal exekutionstitel för en penningfordran, vilket innebär att den underhållsberättigade i princip måste hålla sig till de normala verkställighetsreglerna. När det finns ett beslut om myndighetsbistånd enligt vad som anges i svaret på fråga 13, kan sökanden få hjälp med indrivningen. 16. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas (namn och adress)? Vid de kommunala förvaltningarna finns i allmänhet ungdomsmyndigheter, som har ansvar för underhållsberättigade barn och föräldrar inom sitt område. Detsamma gäller för socialkontoren och underhållsförskottskassorna. 17. Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? Se svaret på fråga Kan sökanden lämna in en ansökan direkt till ett sådant organ eller en sådan central eller lokal myndighet? Ja. 19. Om ja, hur kan organet eller myndigheten kontaktas (namn och adress)? Se svaret på fråga Vilken typ av hjälp kan sökanden få från organet eller myndigheten? Se svaret på frågorna 13 och 14. Europeiska gemenskaperna, Källan: ger_sv.htm Disclaimer: Det material som tillgängliggörs på Nordic Law Firms hemsida är endast avsett som allmän information och utgör inte, och skall heller inte användas vid, professionell rådgivning. Därför bör materialet inte läggas till grund för åtgärder eller beslut i avsaknad av juridisk rådgivning. Varje form av användning av den information sker uteslutanden pa egen risk av användaren.