Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik
|
|
- Maja Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nanopartiklar kan förbättra avbildningsteknik och diagnostik Bengt Kasemo, professor emeritus, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Anders Persson, professor i medicinsk bildvetenskap, institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet Fredrik Höök, professor, avdelningschef, biologisk fysik, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg b fredrik.hook@chalmers.se I»European technology platform on nanomedicine«(etpn) ingår tre huvudområden: diagnostik, avbildning samt terapi (läkemedel, implantat och regenerativ medicin), vilka alla förutspås bidra till förbättrad prevention och behandling av sjukdomar [1]. Nanotekniken definieras oftast baserat på storleken hos de funktionella byggstenarna i nanoprodukterna, vilka inbegriper storleksområdet 1 till ca 100 nm med en gråzon upp till mikrometerskalan (ca nm). Inom medicinen matchar dessa storleksmässigt allt från de minsta peptiderna till virus, bakterier och till viss del också cellers olika organeller och strukturer (Figur 1), vilka alla är viktiga målstrukturer inom nanomedicinska tillämpningar. Forsknings- och utvecklingsverksamheten har som övergripande mål att med förbättrad precision och pålitlighet kunna identifiera de enskilda individer som löper ökad risk för sjukdom och att kunna diagnostisera sjukdom mycket tidigt i förloppet. Merparten av denna utveckling ligger fortfarande på laboratorieoch preklinisk nivå, där mängder av nya koncept är under snabb utveckling [2-4]. Detta illustreras till exempel av att antalet nanomaterial och processer godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA fortfarande är relativt litet [2]. Även om den stora effekten av nanomedicin bedöms komma successivt under de närmsta tio eller kanske tiotals åren, så gör nanomedicinska produkter som ännu inte är kliniskt godkända redan stor nytta inom den medicinska utvecklingen. Nya mättekniska koncept bidrar till exempel till in vitro-diagnostik och vid utvärdering av diagnostik och terapi vid djurförsök, medan tidsskalan för klinisk användning av nanopartiklar i hög grad är kopplad till säkerhets- och riskaspekter (se separat artikel i detta tema). Nanoteknik för medicinsk diagnostik är ett så stort kunskapsområde att alla dess aspekter inte ryms inom ramen för denna artikel. Här ges i stället en översikt av hur nanotekniken skapar nya möjligheter för avbildnings- och diagnosmetoder, med ett avslutande exempel på hur diagnostik med enmolekylkänslighet är på väg att nå kliniken. Viktiga områden som inte tas upp, även om nanotekniken spås få stor betydelse där, är implanterbara biosensorer och portabla diagnostiska kit designade för användning i tredje världen eller i katastrofsituationer. Avbildningstekniker och diagnostik Nano- och mikropartiklar som används för avbildning varierar i storlek från 1 nm upp till 1 µm. Som beskrivs på annan plats i detta temanummer finns det ett brett spektrum av nanopartiklar, vilkas egenskaper varierar med exempelvis storlek, form, grundmaterial, yta, laddning och löslighet. Viktiga avbildningstekniker där nanopartiklar har stor potential är röntgenavbildning (inklusive DT), magnetisk resonanstomografi samt olika typer av optisk avbildning [3-6]. Nanopartiklar kan ge förbättrade prestanda för dessa tre, men även för andra avbildningsmetoder såsom PET och SPECT. Användning av nanopartiklar bygger på den grundläggande principen att de fungerar som kontrast- eller signalförstärkare genom att påverka växelverkan mellan den externa, avbildande strålningen och de strukturer som ska avbildas samt att nanopartiklarna genom kemiska eller biologiska modifieringar kan göras målsökande. I röntgenavbildning ges kontrasten av elektrontätheten i de atomer (och molekyler) som används som kontrastmedel, vilket betyder att tyngre atomer (högt atomnummer) ger högre kontrast. Detta och det faktum att de hör till de mest utvecklade nanopartiklarna vad gäller kontroll av storlek, form, kemisk ytfunktionalitet med mera gör att guldnanopartiklar för närvarande tillhör de mest intressanta kontrastnanopartiklarna [7]. En lång rad andra tunga ämnen kan dock komma att användas längre fram, och många är under utveckling [5, 6]. Förutom signalstyrka och kontrast måste man samtidigt optimera kombinationen av röntgenstrålningens våglängd (kvantenergi), intensitet och partiklarnas storlek för att minimera skadorna av strålningen och dess sekundära effekter, till exempel elektronemission från nanopartiklar. Därtill måste utsöndringsförlopp och/eller metabol nedbrytning av partiklarna kartläggas och kontrolleras. Gemensamt för design och utveckling av nanopartiklar som avbildningshjälpmedel är att man oftast på något sätt (undantag finns) gör dem målsökande, det vill säga väljer eller modifierar dem så att de binder till och anrikas i den vävnad eller celltyp som ska avbildas och diagnostiseras. Det senare kan ske på huvudbudskap b Diagnostiska nanopartiklar kan kraftigt förbättra avbildningstekniker och diagnossystem för bland annat cancer och hjärt kärlsjukdomar. b Vägen dit är komplicerad vad beträffar design, funktion, kommersiell produktion, säkerhet och reglering. b Att designa målsökande nanopartiklar för anrikning i de celler eller den vävnad som ska diagnostiseras är en viktig forsknings- och utvecklingsutmaning. b Relativt få produkter/processer är ännu godkända för klinisk användning. b Biomarkörer är indikatorer på friska eller sjukliga biologiska processer och förutsätter extremt känsliga analysmetoder. Exempel ges på proteinmatriser (protein arrays) och enmolekyldiagnostik. 1 Volym 114
2 FIGUR 1. Nanotekniken omfattar strukturer i storleksordningen ca nm Atomer Proteiner, antikroppar Ribosomer Virus Gener Bakterier Djurceller Små molekyler DNA-sekvenser Hårstrån Kromosomer 0,1 nm 1 nm 10 nm 100 nm 1 μm 10 μm 100 μm 1 mm Atomära gitter Kolnanorör Kvantprickar Integrerade kretsar Elektromagnetiska, flytande, optiska, magnetiska mikrosystem Magnetresonanstomografi. I den fysikaliska nomenklaturen benämns denna princip»nuclear magnetic resonance«, NMR. Avbildningen sker via resonansväxelverkan mellan atomkärnors, oftast protoners (väteh Nanotekniken omfattar strukturer i storleksordningen ca nm med en gråzon upp till ca 1 μm. Inom medicinen motsvarar detta allt från de minsta peptiderna till bakterier. många olika sätt; i tumörer kan anrikning ske tack vare den så kallade EPR (enhanced permeability and retention)-effekten, i andra fall krävs mer sofistikerade målsökande nanopartiklar som med hjälp av bindningsmolekyler (till exempel antikroppar) på ytan specifikt och selektivt binder till den typ av celler eller vävnad som ska avbildas (Figur 2). Storlek och ytkemi kan till exempel användas för att styra endocytos, det vill säga upptag i celler, eller partiklarnas framkomlighet i extracellulär vävnad. Nedan går vi något mer ingående igenom några centrala avbildningsprinciper för identifiering av nanopartiklar inom diagnostik in vivo. Figur 2. Multifunktionell nanopartikel innehållande läkemedel, kontrastförstärkare och komponenter som ökar permeabiliteten genom vävnad eller celler. Ytan är modifierad med PEG (polyetylenglykol), vilket gör partikeln inert och ökar cirkulationstiden, samt målsökande molekyler, till exempel antikroppar. Från [10] med tillstånd från Macmillan Publishers Ltd. Datortomografi. Modaliteten har utvecklats under senare år, och i dag finns teknik tillgänglig som möjliggör avbildning av vävnad med så kallad dubbelenergiteknik (dual-energy computed tomography, DECT). Tekniken tillåter samtidig avbildning med två röntgenenergier, vilket gör det möjligt att bättre diskriminera mellan olika vävnader och erhålla ökad information om vävnadens kemiska sammansättning jämfört med undersökning med en enda röntgen energi. Tekniken möjliggör också framtida användande av nya nanopartikelkontrastmedel. Inom tre till fem år förväntas nya så kallade fotonräknande detektorer finnas tillgängliga för DT och komma till användning i kliniskt bruk. Dessa kommer att ge möjlighet att kvantitativt avbilda enskilda grundämnen med påtagligt högre upplösning och med reducerad stråldos. Pågående forskning med nanopartikelkontrastmedel som samtidigt har luminiscenta, magnetiska och röntgenabsorberande egenskaper har visat lovande prekliniska resultat. Denna forskning ger förhoppning om att i framtiden kunna använda samma nanopartiklar som kontrastmedel vid både magnetresonanstomografi (se nedan) och DECT-undersökningar. Den fluorescerande funktionen kan göra tumören synlig och möjlig att avgränsa från omgivande vävnad vid operativa ingrepp [8, 9]
3 Figur 3. Principer för ELISA (enzymkopplad immunadsorberande analys). Ytan i mikrotiterplattans brunnar är modifierad med en antikropp som binder specifikt till det protein som ska detekteras i provet (steg 1). För att verifiera att proteinet bundit till den primära antikroppen på ytan tillsätts därefter en enzymmodifierad sekundär antikropp som binder specifikt till en annan del av proteinet (steg 2). Om brunnen sedan sköljs före tillsättande av enzymets substrat (steg 3) kommer enzymet att producera en detekterbar (ofta fluorescerande) produkt vars koncentration/ intensitet är proportionell mot koncentrationen av det eftersökta proteinet i provet. I en proteinmatris ersätts brunnarna i mikrotiterplattan av mikrometerstora analyspunkter på en yta. Från [15] med tillstånd från American Chemical Society. kärnors), magnetiska moment (kärnspinn) och yttre magnetfält, inklusive mätning av olika relaxationstider för de magnetiskt exciterade kärnorna [5]. Nanopartiklar med lämpliga magnetiska egenskaper kan påverka nämnda relaxationsprocesser så att den lokala kontrasten och bildsignalen förbättras. Lämpliga nanopartiklar för detta innebär i regel att de har superparamagnetiska egenskaper som ger stark växelverkan med det yttre magnetfältet och med protonernas magnetiska moment, utan att ha egen permanent magnetism. Nanopartiklar av vissa järnoxider, till exempel magnetit (Fe 3 O 4 ), har sådana egenskaper. Nanopartiklarna görs oftast biokompatibla och målsökande (undantag för det senare gäller vid till exempel flödes- och cirkulationsmätningar) genom att de förses dels med ett skyddande, hydrofilt polymerskal, dels med bindningsmolekyler (Figur 2). De senare gör att partiklarna selektivt binder till specifika celler eller vävnader, vilket medför en anrikning av partiklar i det område man önskar avbilda. Optisk avbildning. Optisk avbildning har ett mycket grundare avkänningsdjup än röntgen eller magnetresonanstomografi; de senare penetrerar hela kroppen, medan optisk avbildning bara når några mikrometer till några millimeter djupt beroende på våglängd och vävnadstyp [5]. Optisk avbildning har ändå stor användbarhet, dels för hudskiktsavbildning, dels i inre delar av kroppen med hjälp av fiberoptik och för vävnadsprov ex vivo. Anrikning av optiskt aktiva partiklar sker på samma sätt som vid röntgen eller magnetresonanstomografi, det vill säga med hjälp av aktiv och selektiv inbindning till de celler och den vävnad som ska avbildas. Den optiska förstärkningen kan till exempel ske genom att vanliga färgämnesmolekyler (som exempelvis används vid konventionell fluorescensmikrosopi) ersätts med så kallade kvantprickar (quantum dots). De senare har högre fluorescenstvärsnitt och bleks/åldras mycket långsammare, men är svårare att hantera. Man kan också få avbildningsförstärkning med hjälp av så kallade nanoplasmoniska effekter som förstärker ljusfältet i närheten av till exempel guld- och silvernanopartiklar. Ytterligare ett exempel ges under avsnittet om enmolekyldiagnostik nedan. Teranostik. För samtliga typer av avbildning med hjälp av nanopartiklar gäller att partiklarna oftast förses med ett skyddande, biokompatibelt skal och dessutom specifika bindningsmolekyler som ska göra att partikeln binds enbart till önskad typ av celler eller vävnad. Steget är då inte långt till att förse nanopartikeln med ytterligare en funktion, nämligen en last av läkemedel (Figur 2). Det kan ske på olika sätt, till exempel genom att koppla ihop två typer av nanopartiklar eller genom att en enskild nanopartikel byggs med en inre kärna av avbildningsförstärkaren plus ett första skal av läkemedel och ett ytterligare skal av ett skyddande hölje för att klara transporten till målet och dessutom specifikt målbindande molekyler. Sådana partiklar bidrar då till både terapi och diagnostik: de blir teranostiska [3] och kan följas i realtid både på sin väg mot målet och efter inbindning där läkemedelsfrisättning sker. Svårigheter och hinder. De tekniska och medicinska hindren för att uppnå önskad funktionalitet och säkerhet med diagnostiska och avbildande nanopartiklar är betydande. En stor utmaning är att ge partiklarna rätt ytfunktionalitet, så att de dels överlever transporten via flöde och diffusion fram till målregionen, dels binder in där, och bara där, när de väl nått dit. För den första delen, transporten, måste partikeln motstå eller klara av att olika proteiner eller andra biomolekyler binder till ytan eller modifierar den via enzymatisk nedbrytning, så att den inte förlorar sin diagnostiska eller avbildande och inte minst målsökande funktion. Sådana oavsiktliga modifieringar är vanliga genom så kallad koronaeffekt eller opsonisering, varvid antikroppar, komplementproteiner eller andra biomolekyler kapslar in nanopartikeln, inklusive dess specifika bindningsmolekyler, och den målsökande effekten går förlorad [11]. Om väl dessa svårigheter lösts återstår det mödosamma arbetet att visa att partiklarna kan utsöndras eller brytas ner utan att ge oönskade bieffekter av den typ som beskrivs i en separat artikel om nanotoxikologi i detta tema. In vitro-diagnostik baserad på biomarkörer Medan den nanoteknologiska utvecklingen av in vivo-diagnostik domineras av nanopartiklar liknande dem som utvecklas som bärare av nanoläkemedel eller för avbildning så är in vitro-diagnostik av biomarkörer med så kallade proteinmatriser (protein arrays, protein chips) ett annat snabbt växande område [12, 13]. Biomarkörer är substanser som kan mätas 3 Volym 114
4 Figur 4. a) Primär antikropp på magnetisk mikropartikel inkuberas med prov och enzymmodifierad sekundärantikropp (jämför ELISA i Figur 3). b) och c) Utsortering i brunnar och tillsättning av enzymsubstrat. d) Avläsning. Från [16] med tillstånd från Nature Publishing Group. objektivt och fungerar som indikatorer på normala eller sjukliga biologiska processer, liksom på hur en specifik behandling fungerar [14]. Genom att bestämma närvaron och koncentrationen av sådana biomarkörer, ofta olika proteiner, som bildas via ett speciellt gen uttryck kan man få en mer precis bestämning av ett sjukdomstillstånd än genom att bara bestämma förändringar i genuttryck. En proteinmatris består av ett antal isolerade areor (punkter), som var och en är preparerad med en specifik igenkännings- eller infångningsmolekyl, till exempel en antikropp. När det prov som ska analyseras tillsätts, binder matchande typ av molekyl i provet till antikropparna på ytan (steg 1 i Figur 3, som illustrerar detektion av biomarkörer baserad på konventionell ELISA enzymkopplad immunadsorberande analys). Om en sådan igenkänningshändelse sker så bildar de två växelverkande molekylerna ett par, till exempel antikropp antigenpar (steg 2 i Figur 3). Avläsningen av att händelsen skett görs oftast optiskt med hjälp av fluorescenta prober, till exempel genom en sekundär antikropp som antingen är fluorescensmärkt eller modifierad med ett enzym som omvandlar ett substrat till en optiskt detekterbar produkt (steg 3 i Figur 3). I en proteinmatris är varje brunn i mikrotiterplattan i stället ersatt med en ca 100 µm 2 stor punkt på en plan yta, vilket väsentligt ökar det antal olika biomarkörer som samtidigt kan detekteras i ett prov. Proteinmatrismetoden är under snabb utveckling och används inom diagnostik, proteomik, funktionsanalys av proteiner, antikroppskarakterisering och för uppföljning av läkemedelsbehandling. Inom diagnostik är de vanligaste målen att identifiera/bestämma antikroppar i blodprov, identifiera koncentration eller förekomst av biomarkörer för sjukdomar, bestämma tillstånd och faser i sjukdomsförlopp eller mäta effekter av olika terapier vid sjukdomsbehandling [12, 13]. En av de största utmaningarna inom den här typen av diagnostik är att man samtidigt som man i många fall behöver kunna sänka detektionsgränsen, det vill säga kunna detektera extremt låga koncentrationer av relevanta biomarkörer, också måste lyckas öka antalet olika sjukdomsrelevanta biomarkörer som kan detekte ras samtidigt, det vill säga öka multiplexkapaciteten. Den senare aspekten vinner på möjligheten att göra punkterna mindre och mindre. Om till exempel varje analyspunkt i en matris upptar ytan nm 2, vilket i dag är tekniskt möjligt, så blir antalet analys areor (punkter) på en kvadratcentimeter 10 miljarder. Denna förtjänst motverkas dock av att man får alltför låga signaler på grund av ytterst få detekterade molekyler per unik punkt. Man måste därför balansera multiplexkapaciten (många analys areor per ytenhet) mot den detektionsgräns man måste nå, vilken alltså kräver en viss minsta analysarea. Enmolekyldiagnostik. Ett koncept, som framgångsrikt lyckats väga förtjänsten av miniatyrisering mot en ultrakänslig detektion av låga koncentrationer av biomarkörer, illustreras i Figur 4 [16]. Konceptet går ut på att blanda antikroppsdekorerade (jämför Figur 2), mikrometerstora magnetiska kulor med det prov som ska analyseras. Avancerade framställningsmetoder har gjort det möjligt att konstruera i stort sett defektfria sfärer, vilket i sin tur väsentligt reducerat den bakgrund som sätter gränsen för känsligheten i konventionella ELISA-test eller proteinmatriser. Efter inkubering av kulorna med provet och enzymmodifierade antikroppar används en magnet för att fiska ut dem, varefter de sprids på en yta som är perforerad med brunnar, vilka var och en är liten nog att bara
5 rymma en magnetisk kula. Därefter tillsätts substrat till brunnarna som tillsluts med en plastfilm innan man undersöker om brunnarna lyser eller inte. Och det räcker faktiskt med ett enda enzym, det vill säga en biomarkör, per brunn för att en signal ska kunna detekteras. Klinisk diagnostik kan dock inte baseras på att man hittar ett enda protein i en brunn, men eftersom varje platta innehåller tiotusentals brunnar (och därmed lika många kulor och därför sammantaget en väldigt stor sensoryta) får man ett mycket gott statistiskt underlag och har (genom att räkna proteiner ett och ett) lyckats påvisa en känslighet under 1 femtomolar (fm) [16]. Multiplexkapacitet, det vill säga samtidig detektion av flera olika biomarkörer, kan åstadkommas genom att använda magnetiska kulor modifierade med andra antikroppar snarare än genom flera analyspunkter på en matris, men är svår att genomföra parallellt. (För mer detaljerad beskrivning, se www. quanterix.com, webbplatsen för det företag som kommersialiserat konceptet.) Sammanfattning Forskningsaktiviteten inom in vivo-avbildning och in vitro-diagnostik ökar snabbt. För in vitro-applikationer kan vi vänta oss en löpande introduktion av nya metoder och produkter under såväl de närmast kommande åren som på längre sikt. På in vivo-området går utvecklingen långsammare på grund av utmaningar kring nanopartikelstabilitet, avläsning och säkerhetsaspekter, och där kommer sannolikt det stora genomslaget och den snabbaste utvecklingen om 5 10 år. Intensiv forskning pågår just nu kring olika nanoteknikbaserade koncept som ska göra det möjligt att med enmolekylkänslighet detektera biomarkörerna direkt när de binder till analyspunkten på en proteinmatris eller en fri nanopartikel. Alternativt kan detektion ske genom att den sekundära antikroppen (steg 3 i Figur 2) märks på ett sådant vis att den kan visualiseras direkt, till exempel genom nanometerstora guldkulor eller kvantprickar, som sprider eller sänder ut ljus mycket effektivt [17]. Vi kommer också att se nya nanopartikelbaserade in vitro-metoder som efter en tid utvecklas för att appliceras in vivo. Som ett avancerat exempel kan nämnas att fluorescerande molekyler släcks ut när de befinner sig inom några nanometers avstånd från en nanopartikel av guld. Sådana utsläckta fluorescensmärkta bindare, till exempel antikroppar, sinnrikt kopplade till guldkulor, kommer dock att lysa när de binder till en biomarkör eftersom de då frigörs från nanopartikeln. Med sådana nanopartiklar har man nyligen lyckats detektera biomarkörer såväl in vivo som inuti celler [18]. För att detta koncept, liksom många andra av de exempel som nämnts, ska nå kliniken är säkerhetsarbetet en nödvändig hämsko för produktutvecklingen. Det är därför svårt att bedöma när dessa kommer att lämna laboratoriemiljön. De senaste årens ökade interdisciplinära samverkan mellan fysiker, kemister, biologer, ingenjörer och medicinare är dock en absolut förutsättning för att de framsteg som sker inom material vetenskap och nanoteknik en dag ska komma att göra skillnad inom medicinsk diagnostik. s b Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Bengt Kasemo är delägare i och konsult till Insplorion som utvecklar och säljer mät- och sensorsystem baserade på plasmonisk sensing samt konsult till Biolin Scientific som ingår i AddLife; Fredrik Höök är delägare i Gothenburg Sensor Devices som äger och utvärderar den kommersiella potentialen hos vissa patent som tas fram i den forskargrupp han leder. Citera som:. 2017;114:EIAE Referenser 1. European Technology Platform Nanomedicine. Nanomedicine Contribution of nanomedicine to horizon May etpn-publications/etpn-white-paper-h Bobo D, Robinson KJ, Islam J, et al. Nanoparticle-based medicines: a review of FDA-approved materials and clinical trials to date. Pharm Res. 2016;33(10): Rizzo LY, Theek B, Storm G, et al. Recent progress in nanomedicine: therapeutic, diagnostic and theranostic applications. Curr Opin Biotechnol. 2013;24(6): Duncan R, Gaspar R. Nanomedicine(s) under the microscope. Mol Pharm. 2011;8(6): Dobrucki LW, Pan D, Smith AM. Multiscale imaging of nanoparticle drug delivery. Curr Drug Targets. 2015;16(6): Kiessling F, Mertens, ME, Grimm J, et al. Nanoparticles for imaging: top or flop? Radiology. 2014;273(1): Ahn S, Jung SY, Lee SJ. Gold nanoparticle contrast agents in advanced X-ray imaging technologies. Molecules. 2013;18(5): Hu Z, Ahrén M, Selegård L, et al. Highly water-dispersible surface-modified Gd(2) O(3) nanoparticles for potential dual-modal bioimaging. Chemistry. 2013;19(38): Zachrisson H, Engström E, Engvall J, et al. Soft tissue discrimination ex vivo by dual energy computed tomography. Eur J Radiol. 2010;75(2):e Ferrari M. Cancer nanotechnology: opportunities and challenges. Nat Rev Cancer. 2005;5(3): Rahman M, Laurent S, Tawil N, et al. Protein-nanoparticle interactions. The bio-nano interface. Chapter 2. Nanoparticle and protein corona. Berlin/Heidelberg: Springer-Verlag; p Biomarkers Definitions Working Group. Biomarkers and surrogate endpoints: preferred definitions and conceptual framework. Clin Pharmacol Ther. 2001;69(3): Casado-Vela J, Gonzalez-Gonzalez M, Matarraz S, et al. Protein arrays: recent achievements and their application to study the human proteome. Curr Proteomics. 2013;10(2): Lee JR, Magee DM, Gaster RS, et al. Emerging protein array technologies for proteomics. Expert Rev Proteomics. 2013;10(1): Pelech S, Jelinkova L, Susor A, et al. Antibody microarray analyses of signal transduction protein expression and phosphorylation during porcine oocyte maturation. J Proteome Res 2008;7(7): Rissin DM, Kan CW, Campbell TG,et al. Single-molecule enzyme-linked immunosorbent assay detects serum proteins at subfemtomolar concentrations. Nat Biotechnol. 2010;28(6): Agnarsson B, et al. Evanescent light-scattering microscopy for label-free interfacial imaging: from single sub-100 nm vesicles to live cells. ACS Nano. 2015;9(12): Swierczewska M, Liu G, Lee S, et al. High-sensitivity nanosensors for biomarker detection. Chem Soc Rev. 2012;41(7): Volym 114
6 Summary Nanoparticles can improve imaging and diagnostics The unique properties of nanoparticles make them tailorable into diagnostic agents on a molecular level, which allow more sensitive and precise in vitro diagnostics and in vivo imaging. While in vitro applications already have impact on diagnostics, in vivo use remains challenging due to difficulties in preparing nanoparticles with acceptable properties regarding toxicity, specific target accumulation and degradation. This article describes the innovative work of developing such platforms, and concludes that while nanotechnology-based diagnostics and imaging are still scarce at the clinical level, the rapid development of many new concepts, devices and processes that are now in the laboratory pipeline promises significant impact in the near future
Celler påverkas av nanopartiklar på gott och ont
Celler påverkas av nanopartiklar på gott och ont Caroline Brommesson Universitetslektor Institutionen för fysik, kemi och biologi Molekylär ytfysik och nanovetenskap Innehåll Nanopartiklars speciella egenskaper
Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se
Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik att medvetet och kontrollerat skapa funktionella strukturer och system med
NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL
NANTXIKLGI: M MÖJLIGA HÄLSRISKER MED NANMATERIAL Prof. Bengt Fadeel Enheten för Molekylär Toxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm Nano: en nanopartikels storlek förhåller
Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)
BIMA43 Patobiologi och farmakologi Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development) 2017-04-07 Johan Andersson Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Föreläsningens innehåll!
BIOLOGISKA TESTMETODER
Emma Larsson 831230 6221 Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 5p, HT 2007 Inst. F. Läkemedelskemi, avd. f. Farmakognosi Uppsala Universitet BIOLOGISKA TESTMETODER In vivo vs. in vitro
) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)
Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som
ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1. Niklas Dahrén
ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1 Niklas Dahrén Vad är syftet med ELISA-test? ü Sy$et med ELISA är a0 ta reda på om provet (t.ex. e, serumprov från en pa3ent) innehåller en specifik an3kropp
Nanotekniken revolutionerar världen.
The Ångström Laboratory Nanotekniken revolutionerar världen. Maria Strømme Professor i Nanoteknologi Uppsala Universitet REVOLUTIONERANDE KRAFTER Grundläggande framsteg i vetenskap och teknik kommer ~
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 14 januari -2012 Skrivtid: 240 min Totalpoäng:
Kärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Årsredovisning 2010. Finansiell kalender. Händelser under 2010... 4. Genovis i sammandrag Mål och Strategi... 5. VD har ordet...6. Verksamhet...
Årsredovisning 2010 2 3 2010 Årsredovisning 2010 Händelser under 2010... 4 Genovis i sammandrag Mål och Strategi... 5 VD har ordet...6 Verksamhet... 9 Nanopartiklar för biomedicinsk avbildning... 10 Proteinportföljen
Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)
Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos
Nanoteknologi. Om hur nanokonceptet växer i Lund. Nanoteknologi 292
Nanoteknologi Om hur nanokonceptet växer i Lund. Nanoteknologi 292 Nanokonceptet växer i Lund 293 Lars Samuelson, professor i halvledarelektronik på avdelningen för fasta tillståndets fysik vid Fysicum
Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning
Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Maria Wallén, toxikolog Avdelningen Reach Kemikalieinspektionen Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Karolinska
Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Kancera AB 8 November 2011
Ursprung i Pharmacia & Karolinska Noterat på NASDAQ OMX First North februari 2011 20 läkemedelsutvecklare, 900 m2 laboratorier inom KI Science Park Kancera AB 8 November 2011 Kancera Fokuserar på elakartad
Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan
DNR LIU-2017-00744 1(5) Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan Fristående kurs 7.5 hp Advanced Course in Magnetic Resonance Imaging (MRI), Focusing at
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse
Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar
Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar
Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar Ulrika Carlander Doktorand IMM enheten för arbetsmiljötoxikologi 5 December 2014 1 Agenda Översikt om nanopartiklar
Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material
Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas Emma Björk Nanostrukturerade material 2 Vad är nanoteknologi? Nano betyder miljarddel, 1 nm= 0.000 000 001 m (ett hårstrå är ca 50 000 nm tjockt) Nanoteknologi:
Mikro/Nanoelektronik. Jan Andersson, Adj. Prof. STC Center Mittuniversitetet, Sundsvall STC Sensible Things that Communicate
Ett Kompetensnav inom SIO Smartare Elektroniksystem, om: Mikro/Nanoelektronik Jan Andersson, Adj. Prof. STC Center, Sundsvall STC Sensible Things that Communicate Ett Kompetensnav inom SIO Smartare Elektroniksystem,
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens
Den stora tekniken för vävnadsanalys och in-vivo analys är ljusmikroskopi.
Fluorescens Teori Kvantutbyte Våglängdsshift Ligandinteraktioner Membraninteraktioner Att utnyttja quenchningseffekter Fluorescensanisotropi rörelse och molekylvikt Fluorescens in-vivo Lokalisering Avståndsmätning
SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse
Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,
Plasmonresonans I metaller så hålls atomerna ihop av
Nanoteknologi Begreppet nanoteknologi myntades redan 1974 av den japanske forskaren Norio Taniguchi då han vid en konferens använde uttrycket för att beskriva vissa processer som används inom halvledarteknologin.
Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät
Onlinemätning av mikrobiologisk påverkan i råvatten, beredning och ledningsnät Johanna Hilding Processingenjör Trollhättan Energi AB Överby vattenverk Förser Trollhättan med omnejd med dricksvatten. Årlig
IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)
2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46
ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING
KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING
Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge
Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund
Är genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs
Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Vad är Klinisk forskning
Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter
NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans
NMR Nuclear Magnetic Resonance = Kärnmagnetisk resonans Nuclear Magnetic Resonance Viktiga kärnor: 1 and 13 NMR används för strukturanalys av organiska föreningar Väteatomer med olika omgivning tar upp
Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson
Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson PhD, forskare Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Ni har säkert hört talas om partiklar Vi exponeras för partiklar! Hanna Karlsson
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Röntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet
UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig
Kvantteknologi. Superpositioner, entanglement, kvantbitar och helt döda katter
Kvantteknologi Superpositioner, entanglement, kvantbitar och helt döda katter Att ta med sig / kunna svara på Vad är skillnaden på en klassisk bit och en kvantbit? Vad är skillnaden på flera klassiska
Dubbel-energi-DT, Dual-energy CT, DECT
Dubbel-energi-DT, Dual-energy CT, DECT Nils Dahlström Univ.lektor med. radiologi (IMH), CMIV, Linköpings Universitet Röntgenkliniken US 1 2015-12-11 DECT 2 1 DECT Fotoelektrisk effekt, k-kant Högt atomnummer.
FAFA55, 2015 Föreläsning 16, läsvecka 7 14 december 2015
FAFA55, 2015 Föreläsning 16, läsvecka 7 14 december 2015 Resonant tunneling Tunneling genom en dubbelbarriär barriär 1 barriär 2 From: J. Davies, The physics of low-dimensional semiconductors, Cambridge,
AroCell AB. Årsstämma. 18 maj 2016
AroCell AB Årsstämma 18 maj 2016 MÄTER VAD SOM ÄR VIKTIGAST! TK 210 ELISA En Känslig och Specifik Biomarkör för Celltillväxt och Cellomsättning ATT FÖRBÄTTRA BESLUT UNDER CANCERBEHANDLING Individualiserade
Kvantteknologi. Superpositioner, entanglement, kvantbitar och helt döda katter
Kvantteknologi Superpositioner, entanglement, kvantbitar och helt döda katter Varför kvantteknologi? Därför att det finns pengar EU kommissionen lanserar 2017 en satsning av 1 000 000 000 på kvantteknologi
Innehåll Tid Föreläsare
PERIOD 1 Övergripande introduktion (om MI; MI med olika modaliteter) Datum måndag till onsdag Föreläsn. nr. Innehåll Tid Föreläsare 7 feb Kursupplägg gå igenom vad om gäller för att få olika delpoäng (krav
Kärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Tentamen Biokemi 2 KEM090
Tentamen Biokemi 2 KEM090 2011 10 28 Max: 70 poäng Godkänt: 35 poäng Väl godkänt: 52 poäng Inga hjälpmedel tillåtna OBS! Besvara inte mer än en fråga per sida! Markera varje sida med personlig kod, datum
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
S-IGF1, isys, IDS Malmö
1(7) S-IGF1, isys, IDS Malmö Bakgrund, indikation och tolkning IGF-1 är en proinsulinliknande molekyl som består av en peptidkedja om 70 aminosyror med 3 disulfidbryggor. Molekylvikten är 7 649 Da. IGF-1
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området
Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av
Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet
Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare
Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander
Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander Nanovetenskap eller nanoteknik är ett nytt forskningsområde där målsättningen är tillverkning och kontrollerbarhet av material på en atomär och
Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom
Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling
MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS
MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna
Slurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit
Slurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit Övergripande måluppfyllelse: Projektet startades med tre målsättningar, vilka samtliga har uppnåtts under projektets
Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu
Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu Vad är nano? Nanoteknologi är vetenskap, ingenjörsteknik och teknologi som bedrivs på nanonivå (ca 1 till 100 nanometer) Nano kan avse teknik, material, partiklar,
Solsystemet samt planeter och liv i universum
Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500
Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad
Biosimilarer Vad är det?
Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna
Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o
Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105
Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?:
Nanotillämpning 1 Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?: T ex: Non-isothermal crystallization behavior of low-density polyethylene/copper
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Viktiga målsättningar med detta delkapitel
Viktiga målsättningar med detta delkapitel Känna till begreppen ytenergi och ytspänning Förstå den stora rollen av ytor för nanomaterials egenskap Känna till storleksberoendet av nanopartiklars smältpunkt
Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Hur påverkar strålning celler och organismer?
Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Bioteknik. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Bioteknik Sammanfattande bedömning Biotekniken har haft en dramatisk utveckling under de senaste decennierna, både från ett forskningsmässigt och tillämpat perspektiv med många vetenskapliga genombrott
Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning
Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion
Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK
KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder/bildsystem 2005-10-28 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer...
Behandling med ATMP eller celler för transplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset
1 (5) 180703 Behandling med ATMP eller celler för transplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset Prioriteringsrådet har till uppgift att utvärdera alla nya behandlingar vid Karolinska Universitetssjukhuset
Kursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed
Cirkulerande cellfritt DNA
Cirkulerande cellfritt DNA - en introduktion Anne Ricksten Equalismöte 2016-11-14 Vad är cirkulerande fritt DNA (cfdna)? Extracellulärt DNA som finns i cirkulationen Fragmenterat DNA, medelstorlek på ca
Från TB studenter till doktorander i biomolekylär och organisk elektronik
Från TB studenter till doktorander i biomolekylär och organisk elektronik Per Björk Anna erland Anna Gick NV programmet i Karlshamn Började TB för att Förutom plugg; FUM och Flamman Tredje året utomlands
Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Sammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Delprov 3 Vetenskaplig artikel. Namn: Personnummer:
Delprov 3 Vetenskaplig artikel Namn: Personnummer: Länk till artikeln: https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/fullarticle/2588684 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel
1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
PledPharma AB (publ) Delårsrapport andra kvartalet 2013
PledPharma AB (publ) Delårsrapport andra kvartalet 2013 Väsentliga händelser efter rapportperiodens slut Fyra av de sex patienter som behövs för att påbörja den andra delen av fas IIb studien PLIANT är
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores Niklas Dahrén Användningsområden för DNA-analys Ta reda på vems DNA som har hittats på en brottsplats. Faderskapsanalys. Identifiera
Dr. Belinda Adler. Kemiska och biokemiska sensorer. Sensorer och mätteknik Belinda Adler Avd. Biomedicinsk teknik. Bioteknik på LTH.
Kemiska och biokemiska sensorer Sensorer och mätteknik Belinda Adler Avd. Biomedicinsk teknik Dr. Belinda Adler Bioteknik på LTH Wien Exjobb på BME Prostatacancer Doktorand på BME Prostatacancer Proteiner
Med tarmfloran i fokus för bättre hälsa
Med tarmfloran i fokus för bättre hälsa Miljarder bakterier styr oss Tarmfloran - ett eget organ! Vårt metagenom ger nya möjligheter för medicinska produkter MetaboGen utvecklar produkter baserat på tarmbakterier,
Cellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014 12 05 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Teknik 16p Nuklearmedicin
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
En ungersk forskargrupp såg möjligheterna att använda det polariserade laserljuset för en komplett biostimulerande behandling.
Bioptrons forskning Den fascinerande forskningen har lett till att två olika grupper medicinska lasrar utvecklats. Högenergilasrarna omvandlar energin till värme och används inom kirurgin for att förånga
Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.
Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen