En överraskande upptäckt på Vikbolandet fransgökbi Nomada stigma (Hymenoptera: Apoidea) i Sverige
|
|
- Alexandra Berg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ent. Tidskr. 127 (2006) Fransgökbi, Nomada stigma, ny art för Sverige En överraskande upptäckt på Vikbolandet fransgökbi Nomada stigma (Hymenoptera: Apoidea) i Sverige BO G. SVENSSON & L. ANDERS NILSSON Svensson, B.G. & Nilsson, L.A.: En överraskande upptäckt på Vikbolandet fransgökbi Nomada stigma (Hymenoptera: Apoidea) i Sverige. [A surprising discovery in the Vikbolandet peninsula the cuckoo bee Nomada stigma in Sweden.] Entomologisk Tidskrift 127 (1-2): Uppsala, Sweden ISSN x. The cuckoo bee Nomada stigma was unexpectedly found new to Sweden at two sites on the Vikbolandet peninsula in the province of Östergötland. The bee was abundant at one of the sites. The host observed was the mining bee Andrena labialis, a rare species not recorded in the province of Östergötland since 1953 and red-listed as Critically Endangered. The fact that A. labialis was found by coincidence at two sites within a few days suggests that it is more widespread in the province than hitherto assumed. Clearly, targeted search is required for a correct red listing of this and other species of bees. N. stigma is probably an overlooked species rather than a recent immigrant. Identification characters and biology of N. stigma are reviewed. Conservational aspects of both host and parasite are discussed. Bo. G. Svensson, Swedish Species Information Centre, Swedish University of Agricultural Sciences, P.O. Box 7007, SE Uppsala, Sweden. and Dept. of Animal Ecology, Uppsala University, Norbyvägen 18 D, SE Uppsala, Sweden. bo.g.svensson@artdata.slu.se L. Anders Nilsson, Dept. of Plant Ecology, Uppsala University, Villavägen 14, SE Uppsala, Sweden. anders.nilsson@ebc.uu.se Inte trodde jag (BGS) att jag skulle hitta en för Sverige ny biart vid eftersök av svartpälsbiet Anthophora retusa på gamla fyndlokaler i Närke och Östergötland Men gökbiet Nomada stigma upptäktes av en lycklig slump på Vikbolandet, SO om Norrköping. Från denna östgötska halvö finns ett par anmärkningsvärda bin insamlade vid Mem Dels ett exemplar av svartpälsbi, vars etikett saknar angivelse om samlare, men som sitter i Gottfrid Adlerz ( ) samling i Linköping och uppenbarligen är insamlat av honom (Svenska VildbiProjektets data 2005 refereras fortsättningsvis som SVP). Det andra, troligen också samlat av Adlerz, finns i riksmuseet och är två honor av läppsandbi Andrena labialis (SVP). Det var optimalt eftersöksväder den 9 juni 2005, med 16 redan på morgonen, sol och helt klart. Eftersöket var negativt, men jag fortsatte vidare österut mot Norrkrog för att söka liknande miljöer för svartpälsbiet. På vägen dit gjordes ett slumpmässigt stopp vid avtagsvägen till Ursvik i Å församling. Öster om vägen dominerade odlade marker och mot väster var det blandskog. Vägren- arna och åkerkanterna var blomrika, vilket var ett gott skäl till att inventera bin under en timme före lunch. Det svarta pälsbiet återfanns ej. Samma kväll hemma i Uppsala preparerades fångsten från Ursvik och med förvåning nålades bl.a. en hane av A. labialis. Arten hade inte hittats i Östergötland sedan 1953 då en hane samlades i Valdemarsvik av Stellan Erlandsson ( ) (SVP). Dessutom nålades en Nomada-hona som tycktes mystisk. Nästa dag identifierades honan till N. stigma Fabricius 1804 med hjälp av Celary (1995) och Scheuchl (2000). Några dagar senare sammanträffade jag med LAN och vi kunde gemensamt verifiera identiteten av gökbiet som N. stigma genom jämförelse med referensexemplar identifierade av Prof. Dr. Maximilian Schwarz (Ansfelden, Österrike), världsspecialist på släktet Nomada. Vi föreslår fransgökbi som svenskt namn för N. stigma. Honan uppvisar nämligen en iögonfallande hårfrans på bakkroppens 5:e tergit. Arten har utanför Sverige angivits oftast parasitera A. labialis (Westrich 1990, Celary 1995, Scheuchl 2000, Söderman & Leinonen 2003). 75
2 Bo G. Svensson & Anders L. Nilsson Ent. Tidskr. 127 (2006) a b Figur 1. Nomada stigma, ett parasitiskt bi med det föreslagna svenska namnet fransgökbi, hittades för första gången i Sverige på Vikbolandet Ö om Söderköping sommaren 2005: a) hane b) hona. Kroppslängden är ca. 10 mm. Foto: L. Anders Nilsson. Nomada stigma, a) male b) female was found new for Sweden in The body-length is about 10 mm. När det stod klart att A. labialis som i senaste rödlistan klassats som akut hotad (CR) (Gärdenfors 2005) hade påträffats tillsammans med dess parasiterande gökbi N. stigma, beslöt LAN att göra en halvdags inventeringsresa den 16 juni på Vikbolandet. Ursvik-lokalen nåddes vid 10-tiden. Trots gynnsamt väder påträffades varken läppsandbi eller fransgökbi, men eftersom lokalen bara ligger 7 km från Mem, från vilken ju värdarten A. labialis var känd sedan gammalt, studerades topografiska kartan 1:50000 efter andra platser med lämpliga habitat. Eftersom landskapet i hög grad karaktäriseras av jordbruksbygd, med utspridda kullar av morän och rika möjligheter för gynnsamma skärningar i sydvända brynlägen, föll ögonen på vägen mellan Mem och Tåby som vid Blinnestad löper i sydkanten av ett par kullar. Genast efter ankomsten till skärningen strax V om Blinnestad observerades ett flertal Nomadahonor av stigma-liknande habitus, vilka hovrade i sökflykt över eller satt väntande i vegetationslösa partier av den sydvästvända slänten på norra sidan av vägen. Snart observerades också honor av A. labialis som trafikerade sina bohål i slänten. Detta skingrade de sista tvivlen på att en andra population av fransgökbi hade hittats. Biets identitet verifierades också genom insamlat material. En CR-art och t.o.m. dess parasit hade utan nämnvärd svårighet hittats med utgångspunkt från karta. De två lokalerna, Ursvik och Blinnestad, ligger 10 km från varandra fågelvägen. Historik och identifiering N. stigma har tidigare angetts förekomma i Sverige 76 (Janzon m.fl. 1991, Celary 1995, Gärdenfors 2000) men bakgrunden till denna uppgift är numera oklar (L.-Å. Janzon, pers. medd. 2003). I landets museer finns två honexemplar som av H. Wolf (år 1959) respektive G. Hallin (år 1960) bestämts till N. stigma; det ena är från Skåne 1948, det andra från Småland 1918 och båda finns i Zoologiska Museet i Lund (SVP). De två identifieringarna reviderades 1986 till N. facilis respektive N. integra av M. Schwarz. Inget annat stigma-etiketterat svenskt material har lokaliserats varför vi antar att uppgifterna om förekomst före 2005 berodde på felbestämningar. Nomada stigma tillhör integra-gruppen vilken innehåller 17 arter begränsade till Palearktis och med högst diversitet i medelhavsområdet (Alexander 1994, Alexander & Schwarz 1994). I Nordvästeuropa finns förutom N. stigma också N. argentata, N. facilis och N. integra vilka alla är påträffade i Sverige. Artgruppen kan identifieras med följande karaktärsekvens: Kind kortare än halva höjden av mandibelns fäste, framhöft utan utskott, mandibel enspetsad, överläpp starkt konvex eller S-formad i profil, och överläpp med en tand (Celary 1995). Vid artbestämning av N. stigma i Nordvästeuropa måste man först konstatera att exemplaret saknar vita/gula teckningar på abdomen och att den är röd (och svart), samt att därefter skilja på könen (enligt Scheuchl 2000). Honan uppvisar följande artunika karaktärsekvens: Skulderbuckla röd, överläpp till stora delar röd, kroppslängd ca. 10 mm, och 3e antennsegmentet ungefär så långt som det 4e. Hanen har följande unika sekvens: Mellersta antennsegmenten med en liten skarp
3 Ent. Tidskr. 127 (2006) Fransgökbi, Nomada stigma, ny art för Sverige Figur 2. Skärningsslänt mot sydväst med förekomst av läppsandbi Andrena labialis och Nomada stigma den 16 juni 2005 vid Blinnestad, Östergötland. Högst aktivitet av bin var i det torra kala gråvita partiet under eken. Foto: L. Anders Nilsson. SW-facing slope with Andrena labialis and Nomada stigma on 16 June 2005 at Blinnestad, Östergötland. The highest activity of bees was in the dry and bare grey-white area under the oak. tvärköl (dessa ses uppifrån som små vassa knutor), mandibelns utsida är vinklad i ett hörn (ca. en tredjedel ut från basen), och baklår saknar (starkt behårad) grop undertill. Det är dessutom oavsett kön användbart att kontrollera att överläppen är beväpnad med en liten tand som sitter nära basen (ses bra från sidan) samt att skutellen är påfallande platt två karaktärer som är utmärkande i jämförelse med den närstående N. integra. Enligt svenskt material är honan ca. 10,5 mm (N=5) lång och har bakkroppen övervägande röd, med svart teckning endast basalt på 1:a och 4:e tergiten (Fig. 1b). Överläppen är röd utom mitten som är variabelt brett svart. Tergit 2-4 har på sidorna baktill tydliga, vita, starkt grenade, filtaktiga hår vilka ger ett intryck av en gles frans. Tergit 5 har baktill en iögonfallande, vit-vitgul frans av oliklånga hår. Beväpningen på bakskenbenets ytterändkant består av 5-6 ganska svaga, föga framträdande bleka tornar. Hanen är ca. 10 mm (N=3) lång och genomgående gråare och tätare behårad än honan. Bakkroppen är röd utom basalt på tergiterna 1 och 3-5 där den är svart (Fig. 1a). Antennsegmenten 5-10 har en liten skarp, snett uppåtriktad köl på baksidan. Det vinklade utskottet på mandibelns utsida är tydligare än hos N. integra, den andra arten med mandibelhörn. För identifiering fungerar de illustrerade arbetena av Schwarz (1967), Celary (1995) och Scheuchl (2000) utmärkt. Fenologi De hittills kända svenska beläggen är från 9 och 16 juni. Värdarten läppsandbi har flygtiden 27 maj-18 juli (SVP) och då är troligen juni och juli fransgökbiets flygtid i Sverige. Biotopval, parningssystem och blombesök hos N. stigma Båda lokalerna uppvisar ett brutet landskap med vägslänter, diken, skog och öppna odlingsmarker. Ursvik-lokalen är en smal och lång, av berg delvis uppbruten vägslänt mot öster. Av blommande växter märktes särskilt häckvicker Vicia sepium, käringtand Lotus corniculatus, rödklöver Trifolium pratense, maskros Taraxacum vulgare, svinrot Scorzonera humilis och hundkäx Anthriscus sylvestris. På angränsande odlade fält växte gräsvall. Totalt noterades vid Ursvik 8 arter solitärbin och 12 arter humlor/snylthumlor. Förutom fransgökbi och läppsandbi kan nämnas zonsmalbi Lasioglossum zonulum, långhornsbi Eucera longicornis, brynhumla Bombus soroeensis, haghumla Bombus sylvarum, gräshumla Bombus ruderarius och trädgårdssnylthumla Bombus (Psithyrus) barbutellus. Blinnestad-lokalen (Fig. 2) är en sydvästvänd, bred och blockfri vägslänt av hård, i ytan sprickig lerblandad morän. Både värd och parasit var mest aktiva i ett vegetationslöst parti som uppenbarligen främst skapats genom regnskugga under en ek. Ytan syns tydligt som ett ljust parti i Fig. 2. Av blommande växter i slänten märktes främst gråfibbla Pilosella officinarum, gökärt Lathyrus linifolius, käringtand, rödklöver och alsikeklöver Trifolium hybridum. Dessutom fanns stora bestånd av skogsklöver T. medium som ännu inte gått i blom. På angränsande fält söderut odlades kålväxter och åt SV låg blomrika trädor. I slänten fanns en mycket riklig förekomst av metallbandbi Halictus tumulorum som överallt, även mitt bland bon av A. 77
4 Bo G. Svensson & Anders L. Nilsson labialis, hade sina bon. Ryttarblodbiet Sphecodes ephippius var också mycket talrikt. Arten parasiterar på bl. a. metallbandbi. I ett småhak av slänten fanns en samling bon av gyllensandbi Andrena nigroaenea. Dess parasit gyllengökbi Nomada goodeniana påträffades liksom ett par individer av strimgökbi Nomada striata som parasiterar ärtsandbi Andrena wilkella. På lokalen iakttogs flera hanar av N. stigma patrulleringsflyga motvind längs vägdiket och sedan följa topparna av rödklöverbestånd och sälgsly strax nedanför värdboområdet. Hanarnas patrulleringsflygning fortsatte när solen tillfälligt beslöjats av moln, trots att honorna då satte sig på olika markstrukturer och var till synes inaktiva. Flera hanar sågs dessutom i solsken snabbt patrullera själva boslänten på 1-5 dm höjd, och söka av framträdande markstrukturer och isolerat stående småkratt av ek och slån. Partnersök hos fransgökbiet ansluter således till det vanliga hos Nomadaarterna, där värdartens boområde och uppstickande strukturer utnyttjas för värme, vila och utkik. En hona av N. stigma iakttogs söka nektar i en blomkorg av gråfibbla. Individer av båda könen som insamlats för fotografering besökte genast erbjudna fibbleblommor, varför intrycket är att arten jämfört med många andra inom släktet är relativt starkt blombesökande. I slänter är fibblor ofta beståndsbildande och utgör därför antagligen den viktigaste nektarresursen för fransgökbiet. I utlandet har blombesök på ett flertal växter rapporterats, bl.a. revfingerört Potentilla reptans, raps Brassica napus, sandvita Berteroa incana, vicker Vicia, martorn Eryngium, åkervädd Knautia arvensis, stånds/korsört Senecio-arter, maskros och fibblor Hieracium-arter (Westrich 1990, Celary 1995). Detta tyder också på att arten är relativt nektarkrävande. Ent. Tidskr. 127 (2006) Värdval På båda de svenska lokalerna har N. stigma påträffats tillsammans med A. labialis och på Blinnestadlokalen sågs en hona äntra ett bo av A. labialis. Hon kom ut efter ca. 25 s och flög snabbt bort ur värdboområdet. I stort sett hela tiden fanns någon eller flera honor sökflygande eller krypande vid boöppningar av värdarten. En sammanställning över värdval hos N. integra-gruppens arter visar att N. stigma i Sverige av de potentiella värdarterna endast har tillgång till A. labialis och slåttersandbi A. humilis (Tabell 1). Flera boområden av slåttersandbi i Skåne och Småland har dock observerats utan att N. stigma varit närvarande (M. Franzén, pers. medd.; LAN pers. obs.). Detta tyder på att endast läppsandbi är värd för arten i Sverige, liksom i Finland (Söderman & Leinonen 2003) och Danmark (H. B. Madsen, pers. medd. 2005). Geografisk utbredning I övriga Norden är fransgökbiet påträffat i sydöstra Finland (Söderman & Leinonen 2003) och i Danmark (Faester 1959, H. B. Madsen, pers. medd. 2005). I Östersjöområdet har arten dessutom rapporterats från Polen och Tyskland (Westrich 1990, Celary 1995) (deras uppgift om förekomst i Litauen är dock felaktig enl. V. Monsevicius, pers. medd. 2005). Artens totala utbredning är vidsträckt, med förekomst i stora delar av Europa, samt i Nordafrika (Algeriet), Främre Asien och österut till Kazakstan (Celary 1995). I Finland har N. stigma inte påträffats efter 1960 och är rödlistad som akut hotad (Rassi m.fl. 2001, Söderman & Leinonen 2003). I Danmark föreligger endast ett fåtal lokaler (H. B. Madsen pers. medd. 2005). I Tyskland har den klassats som hotad (Westrich 1990, Schmid-Egger m.fl. 1995, Binot Tabell 1. Värdarter (Andrena spp.) för Nomada integra-gruppens arter i Nordeuropa enligt Westrich (1990), Celary (1995), Scheuchl (2000), Cederberg & Nilsson (2001) och Söderman & Leinonen (2003). Huvudvärdar är markerade med xxx. Värdarter inom parentes förekommer ej i Sverige. Hosts (Andrena spp.) used by the Nomada integra species-group in North Europe (from various references). Main hosts are marked with xxx. Host species within brackets are not recorded from Sweden. Host N. stigma N. facilis N. integra N. argentata A. labialis xxx (A. schencki) xxx (A. decipiens)* xxx A. humilis x x? xxx A. fulvago xxx x (A. taraxaci) x x A. marginata xxx * värd för N. stigma ssp. villipes 78
5 Ent. Tidskr. 127 (2006) m.fl. 1998, Burger & Winter 2001, Smissen 2001), och är inte påträffad efter 1980 i de två nordligaste delstaterna Slesvig-Holstein och Mecklenburg- Vorpommern (Dathe m.fl. 2001). Detta kan tyda på en tillbakagång i norr. I Polen är arten endast känd från 9 lokaler efter 1950 (W. Celary pers. medd. 2005) och i Holland endast i 10 individer (Peeters m.fl. 1999). Hur läget är för arten i Sverige kan bara fastställas genom en riktad inventering. Dokumentation av N. stigma Det finns svenska belägg, foto och observationer av N. stigma enligt följande: Östergötland (E-län), Norrköpings kn, Å fg, vid avtaget till Ursvik och 500 m V avtag till Säterviken, RN 6483/1542, 9.VI. 2005, 1, Bo G. Svensson leg., det., et coll.; Tåby fg, Blinnestad V 300 m, S- vänd vägskärningsslänt, RN 6487/1533, 16.VI. 2005, 3 4, L. Anders Nilsson foto, leg., det., et coll., plus ca observerade. Biotopval och blombesök hos värdarten A. labialis Avgörande parametrar vid bevarandearbete för A. labialis är dess resursbehov av födoväxtbestånd och lämpliga boplatser. Endast få uppgifter finns om svenska blombesök. En hane har angivits (S. Erlandsson etikettdata) besöka (åker) vädd Knautia (arvensis), uppenbarligen för nektar. Enstaka honor har både på Öland och i Skåne tidigt under flygsäsongen, således för nektar, iakttagits besöka maskros (E. Wieslander etikettdata, LAN pers. obs. 2002). En hona har påträffats nektarsöka i blommor av hallon Rubus idaeus, på vars buskar ett flertal hanar patrulleringsflög (LAN pers. obs. 2004). För pollen besöker A. labialis dock antagligen i första hand ärtväxter Fabaceae, vilket antyds både av iakttagelsen av en Medicago-patrullerande hane i Skåne (M. Sörensson pers. medd. 2003), samt att den i Danmark har angivits besöka rödklöver, vitklöver Trifolium repens, häckvicker, hårvicker Vicia hirsuta, lusern Medicago sativa och käringtand (Jörgensen 1921). I Centraleuropa har arten oftast konstaterats besöka olika ärtväxter och angivits som sannolikt oligolektisk (=specialiserad/anpassad till att samla pollen endast på arter från en växtfamilj) på denna växtfamilj (Westrich 1990). Den har dock där (sannolikt för nektar) noterats även besöka växter av andra familjer, som smultron Fragaria vesca, åkersenap Sinapis arvensis, kårel Erysimum, bosyska Ballota nigra, rundhagtorn Crataegus oxyacantha, timjan Thymus, åkervädd, maskros, olvon Viburnum, teveronika Veronica chamaedrys och smörblommor Ranunculus-arter (Alfken 1913, Stoeckhert 1933, Dylewska 1987, Westrich 1990). I Storbritannien har den uppgivits Fransgökbi, Nomada stigma, ny art för Sverige besöka uteslutande ärtväxter (Falk 1991). En bevarandebiologiskt viktig fråga att lösa är vilket pollen arten är beroende av i Sverige. Bobyggnad har i Danmark observerats ske i fast mark, till exempel i lerslänter, och ofta flera honor tillsammans (Jörgensen 1921). Från Mellaneuropa har uppgivits att bon, mestadels i stora aggregationer med upp till 600 bon, anläggs i jordvallar, dikeskanter, åbrinkar, kustbranter och invid förslitningsspåren på markvägar och stigar (Schmiedeknecht 1884, Alfken 1913, Dylewska 1987, Westrich 1990), men också på kortvuxna gräsmarker på hård lerjord (Stoeckhert 1933). I Storbritannien har ganska stora, täta kolonier observerats i lodräta skärningar eller i blottade exponerade ytor av jordbankar (Falk 1991). Boet består av ett cm djupt gångsystem och vanligtvis arbetar 2 eller 3 honor i samma bo (Sowa m.fl. 1976). Att arten är relativt flexibel i kravet av boplats antyder att den inte är primärt begränsad av boplatsbrist. Värdartens förekomst och rödlistestatus En parasitbiarts förekomst är naturligtvis starkt kopplad till förekomsten av värdarten. Läppsandbiet A. labialis är i Sverige före 2005 känt från totalt 16 lokaler fördelade på 5 län (M, K, H, O, E) och genom 50 exemplar, varav inte mindre än 17 insamlades vid ett och samma tillfälle av Carl Gustav Thomson ( ) som ca vid Örtofta i Skåne fann en "hel coloni...som byggde i en grusbacke" (Thomson 1888). Tre av de 16 lokalerna och 6 av exemplaren är från Östergötland (Mem , Linköping , Valdemarsvik , dessutom finns 2 utan ortseller årsangivelse). Värdarten läppsandbiet har nyligen rödlistats som akut hotad (CR) i Sverige (Gärdenfors 2005). Denna klassning gjordes med hänvisning till C2a(i), vilket kodar till liten nationell population och fortgående minskning, och att ingen delpopulation består av fler än 50 reproducerande individer (Gärdenfors 2005). Arten var då endast känd från två lokaler, en i Skåne (Lunds kn, Revingehed) och en i Blekinge (Karlshamns kn, Lycke, dock ej eftersökt där sedan 1989). De två av en slump nyfunna lokalerna för A. labialis på Vikbolandet 2005 gör att bedömningen bör revideras. Med all sannolikhet finns flera okända förekomster på Vikbolandet. Det råder ingen brist på möjliga lokaler i landskapet, vilket innebär att A. labialis liksom dess parasitbi N. stigma i en riktad inventering faktiskt kan visa sig vara relativt vanliga. Att satsa rejält på inventeringar som ger underlag för populationsuppskattningar kan därför vara en god investering i bevarandearbetet för 79
6 Bo G. Svensson & Anders L. Nilsson denna och troligen fler arter på rödlistan (Nilsson 2005). Naturvårdsåtgärder Det är nödvändigt att skydda befintliga och skapa nya boplatser, i kombination med kontinuitet av födoväxtbestånd, för att bevara och gynna läppsandbiet och därmed också dess parasit N stigma. Vägnära marker bör även skötas så att bin och andra blomberoende insekter gynnas. En riktad inventering inklusive biologisk studie av värd och parasitbi bör utföras i juni-juli för att fastställa förekomster, populationsstorlekar, blombesök, resursfördelningar och hot. Endast genom att skydda läppsandbiet i Östergötlands län kan fransgökbiet bevaras i Sverige. Tack Vi vill tacka åtgärdsprogramansvarig Inger Holtz (Länsstyrelsen i Örebro län) respektive Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna (ArtDatabanken) för ekonomiskt stöd till inventeringen, samt Björn Cederberg och Håkan Ljungberg för kommentarer över manuskriptet. Vi tackar också Henning Bang Madsen (Köpenhamn), Waldemar Celary (Kraków) och Virgilijus Monsevicius (Varenos raj., Litauen) för artuppgifter. Litteratur Alexander, B.A Species-groups and cladistic analysis of the cleptoparasitic bee genus Nomada (Hymenoptera: Apoidea). Univ. Kansas Sci. Bull. 55: Alexander, B.A. & Schwarz, M A catalog of the species of Nomada (Hymenoptera: Apoidea) of the world. Univ. Kansas Sci. Bull. 55: Alfken, J.D Die Bienenfauna von Bremen. Abh. Naturw. Ver. Bremen 22: Binot, M., Bless, R., Boye, P., Gruttke, H. & Pretscher, P Rote Liste gefährdeter Tiere Deutschlands. Schriftenreihe für Landschattspflege und Naturschutz 55: Burger, F. & Winter, R Rote Liste der Wildbienen (Hymenoptera: Apidae) Thüringens (excl. Bombus). Nuturschutz report 18: Cederberg, B. & Nilsson, L.A I: Croneborg, H. Skogsbeten, en metodstudie från Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län, Livsmiljöenheten. Rapport 5 (2002): xxxix-xlii. Celary, W Nomadini (Hymenoptera, Apoidea, Anthophoridae) of Poland. Monogr. Fauny Polski 20: Dathe, H.H., Taeger, A. & Blank, S.M Verzeichnis der Hautflügler Deutschlands. Entomofauna Germ. 4: Dylewska, M Die Gattung Andrena Fabricius (Andrenidae, Apoidea) in Nord- und Mitteleuropa. Acta Zool. Cracov. 30: Ent. Tidskr. 127 (2006) Fabricius, J.C Systema piezatorum, secundum ordines, genera, species adiectis synonymis, locis, observationibus, descriptionibus. Reichard, Brunsvigae. Faester, K Aculeate hymenopterer ny for den danske fauna. Ent. Medd. 29: 45. Falk, S A review of the scarce and threatened bees, wasps and ants of Great Britain. Research and Survey in Nature Conservation 35: Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala. Janzon, L.-Å., Svensson, B.G. & Erlandsson, S Catalogus Insectorum Sueciae. Hymenoptera, Apoidea. 3. Megachilidae, Anthophoridae and Apidae. Ent. Tidskr. 112: Jörgensen, L Bier. Danm. Fauna 25: Nilsson, L.A Blåklocksandbi - en bevarandebiologisk utvärdering. Länsstyrelsen i Gotlands län, Rapporter om natur och miljö 2005(2): Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (red) Suomen lajien uhanalaisuus Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. Peeters, T.M.J., Raemakers, I.P. & Smit, J Voorlopige atlas van de Nederlandse bijen. European Invertebrate Survey Nederland, Leiden. Scheuchl, E Illustrierte Bestimmungstabellen der Wildbienen Deutschlands und Österreichs. I: Anthophoridae. 2:a uppl. Preisinger, Landshut. Schmid-Egger, C., Risch, S. & Niehuis, D Die Wildbienen und Wespen von Rheinland-Pfalz (Hymenoptera, Aculeata). Fauna und Flora in Rheinland-Pfalz. Zeitschrift für Naturschutz, Beiheft 16: Schmiedeknecht, O Apidae Europaeae (Die Bienen Europas). I. Friedländer, Gumperda & Berlin. Schwarz, M Die Gruppe der Nomada cinctiventris Fr. (=stigma auct. nec F.) (Hymenoptera, Apoidea). Polskie Pismo Ent. 47: Smissen, J. van der Die Wildbienen und Wespen Schleswig-Holsteins Rote Liste II: Landesamt für Natur und Umwelt des Landes Schleswig- Holstein. Flintbek. Sowa, S., Mostowska, I. & Wrona, S Studies on the biology of Andrena labialis Kirby (Hym., Apoidea) in the Olsztyn district. Polskie Pismo Ent. 46: (på polska med engelsk sammanfattning) Stoeckhert, F.K Die Bienen Frankens (Hym. Apid.). Eine ökologisch-tiergeographische Untersuchung. Beih. Deutsche Ent. Z. 1932: Söderman, G. & Leinonen, R Suomen mesipistiäiset ja niiden uhanalaisuus. Tremex Press Oy, Helsinki. Thomson, C.G XXXVII. Bidrag till Sveriges insectfauna. Opusc. Ent. 12: Westrich, P Die Bienen Baden-Württembergs II. 2:a uppl. Ulmer, Stuttgart. 80
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning
Bzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén
Inventering av naturvårdsintressanta insekter inom fastigheterna Strandskogen 10:6 och 10:7, Mörbylånga kommun Markus Franzén Bjuv 2009-09-15 1 Innehållsförteckning Uppdragsinformation...3 Beställare...3
Sandbiet Andrena flavipes i Sverige (Hymenoptera: Andrenidae)
Sandbiet Andrena flavipes i Sverige (Hymenoptera: Andrenidae) erörx cederberc & L. ANDERS NILSSoN Cederberg, B. & Nilsson L. A.: Sandbiel Andrena.flavipes i Sverige (Hymenoptera: Andrenidae). [The mining
Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
ett nytt sandbi för Sverige
Ent.Tidskr.121 (2000) Andrena chrysosceles (Kirby) - (Hymenoptera : Andrenidae) Andrena chrysosceles - ett nytt sandbi för Sverige ett nytt sandbi för Sverige MTKAEL sörexssox Sörensson, M.'. Andrena chrysosceles
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl
Vildbin i vägkanter längs väg O 1655 Roasjö-Reaskäl 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Klassindelning av vägkanter... 3 Resultat... 4 Redovisning av vägkanter... 5 Sträcka 01... 9 Sträcka
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
Nyheter från småländska bangårdar
Nyheter från småländska bangårdar Anna Knöppel Under sommaren 2008 inventerades ett antal sydsvenska bangårdar på bland annat kärlväxter. Inte minst de småländska bangårdarna bjöd på intressanta fynd.
FLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD, UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV STADSBYGGNADSKONTORET DETALJPLAN
FLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV GÖTEBORGS STAD, STADSBYGGNADSKONTORET 2015-10-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444
Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun
på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,
Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea)
Ent. Tidskr. 130 (2009) Bin i Stenbrohults socken Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland 6. Humlor och solitära bin (Hymenoptera: Apoidea) Sven G. Nilsson, Markus Franzén & LARS NORÉN Nilsson, S.G.,
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Flyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Sandmaskrosor på Öland
Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Fladdermusfaunan i Kronetorps park, Burlövs kommun
, Burlövs kommun Rapport 2014-05-08 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu karin.gerell@sjobo.nu Uppdragsgivare: Kronetorp Park AB Cecilia Lyddby Kartmaterial:
De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Vildbin i Västra Götalands län
Vildbin i Västra Götalands län Vildbin värdefulla och hotade De flesta känner till honungsbiet och den stora nytta det gör som pollinerare av växter och grödor. Mindre känt är att det finns hela 300 arter
Fakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009
Biparadiset ett naturprojekt i Bokhultet, Växjö Jan 2009 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Mål med Biparadiset 4 Beskrivning av området 5 Viktiga blommande träd och buskar i Bäckaslöv 7 Viktiga
Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län
Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult
Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet
Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet Biparadiset i Bokhultet Biparadiset i Växjö är Sveriges första biparadis. Det invigdes 2010 och skapades på en två hektar stor plan som tidigare användes för övningskörning
Om detta hade jag ingen aning. Jag hade aldrig
Svartpälsbi Anthophora retusa återfunnet i Uppland Svartpälsbiet Anthophora retusa är stort och spektakulärt med svart päls, grönt turkosa ögon och rödagula pollenbyxor på bakbenen. Svartpälsbiet är biet
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Jordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Vildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1
Naturinformation Rapport 2014:1 Vildbina behöver hjälp! Park och naturförvaltningen, april 2014. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras:
REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.
Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Åtgärdsprogram för vildbin på ängsmark 2011 2016
Åtgärdsprogram för vildbin på ängsmark 2011 2016 rapport 6425 mars 2011 Åtgärdsprogram för vildbin på ängsmark 2011 2016 slåttersandbi (Andrena humilis), guldsandbi (Andrena marginata), pärlbi (Biastes
Förslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 2011
Uppmätning av mängden bin och fjärilar vid Malma betesmarker, Värmdö 20 Jan Bergsten, för WWF Nu kommer de hotade arterna tillbaka till Malma... Den mindre bastardsvärmaren lever som larv av de klöverväxter
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Ombyggnad av väg 209 i Konungsund
Rapport 2007:57 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Invid RAÄ 3 Konungsund 10:1 och 11:1 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm
Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm Bedömning av inventeringsbehov av huggorm vid den planerade vindkraftanläggningen Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Johan Lindberg, Enetjärn Natur
Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Pelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009
Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Spetssandbi LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Spetssandbi och andra rödlistade sandbin beroende av sälg- och videblommor i Sverige En inventering och statusbedömning 2006 Meddelande 2007:12 - 2 - Författaren är
UPPFÖLJNING AV FÖREKOMSTEN AV VÄSTLIG KNOTTER-
UPPFÖLJNING AV FÖREKOMSTEN AV VÄSTLIG KNOTTER- LAV I ÄLVRUMMETS NATURRESERVAT, TROLLHÄTTAN 2015-12-21 Rapport 2015:2 Rapport: 2015:2 ISSN: 1403-1051 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30
Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)
Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Innehåll 1. Sökande och fastighet... 2 2. Beskrivning av verksamheten... 3 3. Områdesbeskrivning... 3 3.1 Landskapsbild... 3 4. Berörda arter...
Åtgärdsprogram för stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi 2010 2014. (Megachile lagopoda, Coelioxys conoidea och C.
Åtgärdsprogram för stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi 2010 2014 (Megachile lagopoda, Coelioxys conoidea och C. obtusispina) rapport 6332 januari 2010 Åtgärdsprogram för stortapetserarbi,
INVENTERING AV FLADDERMÖSS BLOMMERÖD, HÖÖRS KOMMUN UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV DETALJPLAN
INVENTERING AV FLADDERMÖSS BLOMMERÖD, HÖÖRS KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV HÖÖRS KOMMUN 2015-10-25 Naturcentrum AB, 2015 Stenungsund: Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Naturvårdsåtgärder i stationsmiljöer och längs linjer
Naturvårdsåtgärder i stationsmiljöer och längs linjer Här presenteras konkreta åtgärdsförslag för att bevara, gynna och utveckla den biologiska mångfalden på 15 inventerade stationsområden och 5 inventerade
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Två för Sverige nya solitärbin från Sydostskånes kust (Hymenoptera: Apoidea)
Ent. Tidskr. 127 (2006) Två nya solitärbin för Sverige Två för Sverige nya solitärbin från Sydostskånes kust (Hymenoptera: Apoidea) Mikael Sörensson Sörensson, M.: Två för Sverige nya solitärbin från Sydostskånes
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar
Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander
Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.
Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat
Peter Nolbrant, Väftgatan 2, Skene ,
Test av analyser av höjddata för att hitta värdefulla miljöer för bin Peter Nolbrant 2014-03-10 Jag har nyligen provat med analyser av höjddatabas (2x2 m) över området Osdal-Bråt för att se hur resultatet
Genusstudier i Sverige
Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
Vildbin och andra insekter längs vägkanter med färgginst
Vildbin och andra insekter längs vägkanter med färgginst driftområde Mariestad Rapport 2012:067 Trafikverket Samhälle, Region Väst Kontaktperson: Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog, UHasm Text och
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Adolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter
Adolfsbergs-/Storvretaskogen Rödlistade arter Naturinventering under 2015 Delrapport Sammanställd av Patrick Fritzson Version 2015-10-28 1 Arbetsgruppen Rädda Storvretaskogen Naturinventering en delrapport
Övervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07 2 Version 2.0 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation... 5 3. Resultat...5 4. Hur många lodjur finns
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C
"#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,
FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,
Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta
Tre nya tomter i Ekängen
Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR
Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Slutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
FIBERDRAGNING I GÅRDEBY
RAPPORT 2017:25 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING FIBERDRAGNING I GÅRDEBY INVID RAÄ 67:1 OCH 75:1 GÅRDEBY-BERGA 2:3 OCH 12:1 SAMT SPOLSTAD 4:1 OCH 4:6 GÅRDEBY SOCKEN SÖDERKÖPINGS
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.
P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste