MILJÖATLAS. Foto: Kustbevakningen

Transkript

1 MILJÖATLAS Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Foto: Kustbevakningen

2 Rapportnamn: Miljöatlas Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Datum: september 2011 Författare/Kontaktperson: Henrik Lundius Lundius Consulting Aktiebolag Foto/Omslag: Kustbevakningen 1

3 Bakgrund Baltic master II är ett internationellt projekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten genom att integrera lokala och regionala perspektiv. Fokus ligger på Östersjöregionen och frågor om förebyggande av föroreningar, förvaltning av kustområden samt landbaserad funktion vid oljeutsläpp till havs. Projektet har 48 partners från 9 länder och pågår mellan januari januari Länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Kalmar och Skånes län är partners i projektet och arbetar under Work Package 3 Improved land-based response capacity to oil spills at sea. Konkret innebär detta att Länsstyrelserna åtagit sig att uppdatera det digitala verktyget miljöatlas. Denna rapport syftar till att presentera de gemensamma resultat samt erfarenheter för framtida arbete som länsstyrelserna kommit fram till. Länsstyrelserna avser med detta att fullgöra åtagandet att skriva Recommendations for future harmonisation of coastal management tools. Miljöatlas är en public tjänst och nås via: Definition Inom Baltic Master II har Miljöatlas definierats som Ett kartverktyg för inriktning och prioritering av oljeskyddsinsatser på ett ur miljö- och samhällsperspektiv mest lämpligt sätt. Som definitionen beskriver så är Miljöatlas ett verktyg vilket fungerar som ett stöd för beslutsfattare vid oljeutsläpp. Vid värdering av skyddsvärden har flera länsstyrelser använt sig av ett scenario på ton olja. Miljöatlas kan självklart användas vid andra scenarier. Det har dock visat sig förenkla arbetet att utgå från ett scenario. Miljöatlas består av tre delar: 1. Känslighetskartering och värdering av skyddsvärden 2. Bakgrundskartor 3. Verktyg för bearbetning av informationen Känslighetskartering och värdering av skyddsvärden delas ofta in i följande: 1. Känslighetskartering av kusten 2. Prioriterade områden med områdesbeskrivning Inom Baltic Master II har det i Skåne även gjorts försök att integrera ett kommunalt perspektiv genom kommunal zonindelning. Historia Miljöatlas är ett begrepp som funnits sedan slutet på 70-talet då regeringen uppmanade länen att utarbeta material med en värderig av vad som var viktigt att skydda vid ett oljeutsläpp. Arbetet resulterade i att många län tog fram miljöatlaser i pappersform. Under början på 2000-talet fick IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram en så kallad Nationell Digital Miljöatlas som skulle vara heltäckande för Sverige. Den digitala miljöatlasen fungerar som ett kartprogram där det går att se olika skyddsvärden. Den bygger 2

4 dock på att länen själva publicerar information som kan vara viktig vid ett oljeutsläpp som till exempel en värdering av skyddsvärden. Detta har dock inte skett i den omfattning som det från början var tänkt. Hur ser det ut idag? Av Sveriges 21 län har 18 län kust antingen mot havet eller mot de sjöar som betecknas som statligt vatten det vill säga Vänern, Vättern och Mälaren. Av dessa 18 län är det endast 6 som har publicerat någon information i Miljöatlas. Blekinge, Halland och Skåne län är de enda som gjort en uttalad värdering av kusten då de pekat ut prioriterade områden. Kalmar och Västerbotten har också i viss mån gjort en värdering då de pekat ut biologiska områden. Östergötland har även pekat ut biologiska områden men då dryga 3000 områden är utpekade är det svårt att argumentera att någon form av värdering mellan skyddsvärdena är gjorda. När det gäller skiktet strandtyp eller kustinventering som det också kallas så har 13 av länen någon information i det skiktet. För de flesta bygger den strandtypsindelningen på en kustinventering gjord 1969 av dåvarande Planverket som inventerade kusten utifrån ett exploateringsperspektiv. IVL Svenska Miljöinstitutet omvandlade denna information utifrån ett känslighetsindex i 10 klasser. Detta har lett till att informationen visat sig innehålla ganska stora felmarginaler. Både därför att kusten till viss del förändrats men kanske mest eftersom det inte var oljesaneringsperspektivet som var syftet med inventeringen. Inventeringen når endast fastlandet och öar som 1969 hade broförbindelse dock inte Norrbottens län. Inventeringen täcker heller inte Vänern, Vättern eller Mälarens kuststräckor. Kalmar och Halland har som en del av Baltic Master II-projektet gjort nya kustinventeringar och kompletterat informationen i skiktet. Skåne har gjort en uppdatering utefter expertis på Länsstyrelsen men inga fältobservationer. Gotland har gjort en satellitbildtolkning och kompletterat med fältobservationer. Vad har gjorts i respektive län? Blekinge län Under Baltic Master I digitaliserade Blekinge sin pappersversion av miljöatlas. Under Baltic Master II har informationen gåtts igenom och uppdaterats. Blekinge har ett 40-tal prioriterade områden som är prioriterade utifrån framförallt ett biologiskt perspektiv men även andra så som friluftsliv och saneringsaspekter. Områdena är väldigt olika i storlek. Allt från en liten ö till stora skärgårdar. Länets strandtypskartering bygger endast på 1969 års inventering vilket för länet är bristfälligt då större delen av kusten utgörs av öar utan broförbindelse. Skåne län Skåne län har sedan början av 2000-talet en egen digital miljöatlas. Skåne har även haft en miljöatlas för land men som nu tagits bort då informationen varit inaktuell och svåruppdaterad. Problematiken Skåne stod inför då Baltic Master II började var att större delen av kusten var prioriterad. Under projektet har istället 4 större områden prioriterats men 3

5 då den gamla informationen till stor del fortfarande var aktuell så behölls den och benämndes som bakgrundsinformation. Då två av de prioriterade områdena är väldigt stora så har delområden pekats ut som beskriver mindre områden inom området. Strandinventeringen från 1969 har kompletterats av expertis inom Länsstyrelsen men dock utan fältstudier. All information har presenterats och remitterats till länets kustkommuner vilket minskar risken för konflikter vid en faktisk händelse. Som en del i Baltic Master II har ett par kommuner i nordvästra Skåne gjort en så kallad zonindelning. Indelningen bygger på liknande strandtyp, uppställningsplatser o.s.v. Zonindelningen visar ett kommunalt operativt perspektiv och kolliderar inte med prioriterade områden eller strandinventeringen. Kalmar län Kalmar län har under Baltic Master II framförallt fokuserat på en heltäckande kustinventering. Detta gedigna arbete har fått resultatet att alla Kalmar läns tusentals öar har inventerats vilket ger ett bra stöd vid saneringsarbete. Inventeringen är gjord från en båt vilket ger en hög precision. Förutom strandinventeringen har Kalmar även pekat ut biologiska områden, friluftsliv och fiskodling. Biologiska områden utgörs av nära 200 fiskreproduktionsområden. Friluftsliv utgörs av cirka 150 marinor. Kalmar har även matat in ett stort antal flygbilder för att visa på kustens karaktär. Hallands län Hallands län har precis som Kalmar gjort en ny kustinventering vilket bland annat innebär att länets många öar nu även ingår i inventeringen. Halland har även sju stycken prioriterade områden vilka är utpekade då de innehåller flera olika skyddsvärden. Halland har även ett skikt med biologiska skyddsvärden. Skiktet innehåller drygt 100 områden som är utpekade på grund utav skyddsvärden som Säl, Fågel 4

6 B eller marina aspekter. Hallands län innehar även stora utsjöbankar vilka är utpekade. Informationen är framtagen i samarbete med kommunerna. Hallands län är således det enda länet som har både en värderad information samt en uppdaterad kustinventering Presentation av skyddsvärda områden Inom Baltic Master II har länen gemensamt tagit fram en mall för hur skyddsvärda och prioriterade områdena kan presenteras. Mallen innehåller även en årstidsaspekt vilket är Känslig tid Bilaga 2 Exempel på redovisning av skyddsvärda områden Akut behov av sanering Sanering kan utföras 32, Styrviksholm m.m. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fågel Fiskreproduktion Friluftsliv Skyddsvärdesbeskrivning Området är prioriterat på grund av tre skyddsvärden. Alla tre har en säsongsaspekt vilket leder till att området inte ses som extra skyddsvärt mellan sep-jan. Särskild hänsyn bör tas till häckande fåglar apr-jul. Vid intressekonflikter bör Fågel och fiskreproduktion ses som mer skyddsvärt än friluftsliv. viktigt då vissa skyddsvärden endast är aktuella under vissa tider på året. Känslig tid är när till exempel fåglar häckar och en sanering bör övervägas då den kan göra mer skada än nytta. Akut behov av sanering är tiden innan känslig tid då det är extra bråttom. Sanering kan utföras är när saneringen kan göras utan att någon hänsyn behöver tas till skyddsvärdet. Saneringsaspekter: Manuell sanering, vid behov hetvattensanering efter känslig tid. Prioriterade objekt: Området ingår i ett större kustvatten av riksintresse för naturvården. Området utgör en förnämlig lokal för sträckfågel. På Flatskär (Millegarn) häckar bl. a. gråtrut, knölsvan, kanadagås, ejder samt fisk- och silvertärna. Öarna öster och nordost om Lindö är även viktiga för häckfågelfauna. På Flatskär finner man t.ex. en skrattmåskoloni. Området är lekområde för vårlekande sill. Områdesbeskrivning: Lindö är en exponerad halvö. Stränderna är blockiga och beväxta med hög strandängsvegetation. Styrviksholm är en låg, beväxt ö medan de övriga öarna öster och nordost om Lindö i huvudsak är små, kala och klippiga. Stränderna öster om Lindö är övervägande grunda med många grynnor i de omgivande vattnen. Î Mallen beskriver vilka skyddsvärden som finns inom området, vilka saneringsaspekter som är specifika för området, om det finns prioriterade objekt inom området samt en beskrivning över områdets karaktär. Mallen har anammats av länsstyrelsernas gemensamma förvaltningsgrupp för digital miljöatlas. Förvaltningsgruppen förespråkar att mallen används för alla områden som är utpekade till prioriterade eller skyddsvärda områden. Hur bygger man en miljöatlas? Det finns flera metoder för att bygga en Miljöatlas. Metoden måste vara anpassad till det nationella krishanteringssystemet. Den som gör en prioritering eller värdering måste göra det ur den beslutandes perspektiv. Är hanteringssystemet centralstyrt måste även miljöatlas byggas utifrån det. Sverige har en lokalstyrd organisation för sanering och därför är det viktigt att informationen är väl förankrad i den lokala organisationen. 5

7 I projektets början inventerades olika metoder för att ta fram miljöatlas. I huvudsak har två metoder identifierats. Först ett som bygger på Geografiska Informationssystem (GIS) Den första metoden har använts i flera länder och bygger på ett centralt framtagande av ett antal skyddsvärden vilka fungerar som indikatorer. Dessa indikatorer karteras och med hjälp av GIS pekas de områden ut där flest skyddsvärden är representerade. Detta är ett bra system på central nivå där den lokala kunskapen är låg. Det får dock inte glömmas bort att det redan vid valet av indikatorer görs en värdering. Om informationen är tänkt att användas av andra organisationer än de vilka utför framtagandet så måste valet av indikatorer vara förankrat i dessa organisationer. I Sverige fungerar denna metod mindre bra då den landbaserade saneringen styrs av över 100 kommuner. Utan en lokal förankring är prioritering på central nivå lönlös. I flera län har därför en annan metod visat sig effektiv och med i stort sett samma resultat och validitet som ovan beskrivna metod. Metoden går ut på att vid värderingen av områden använda sig av expertis från olika områden och sedan i flera steg remittera resultaten till kommuner, myndigheter och intresseorganisationer. Rent praktiskt samlas en grupp experter på regional nivå och kommer överens om ett utkast till vilka områden som är mest skyddsvärda i länet ur flera skyddsvärdesaspekter och utifrån ett scenario på x antal ton olja. Resultatet presenteras för alla inblandade aktörer, vilka erbjuds lämna synpunkter. Där åsikter kolliderar är det viktigt att alla synpunkter vägs in och att det klargörs i informationen om vilka resonemang som framförts. Vilken metod som än väljs så är det viktigt att det framgår vem som är beslutande och ur vems perspektiv informationen är framtagen. Det ska också vara tydligt att det alltid ligger en personlig bedömning bakom informationen. Även vid GISbaserade känslighetskarteringar är valet av indikatorer och Foto: Kustbevakningen parametrar en personlig värdering. Informationen ska alltid omvärderas av expertis vid en händelse då varje händelse är unik. Resultat Baltic Master II-projektet har varit drivande i miljöatlasarbetet i Sverige. Som tidigare diskuterats så har endast 6 av 18 kustlän någon information publicerad i den digitala nationella miljöatlasen. Fyra av dessa ingår i Baltic Master II-projektet. Samarbetet mellan de olika länen har lett till harmonisering på flera punkter varav några är: - Gemensamt saneringsindex för kustklassning. Skåne använde tidigare ett annat system men har övergått till det gemensamma. Halland och Kalmar har dessutom uppdaterat sin inventering med hjälp av fältstudier. - Metod för prioritering. Flera län har testat olika metoder men den som visat sig mest framgångsrik är ändå den som använts i Blekinge, Halland och Skåne. De länen är för övrigt de är de hittills enda som lyckats presentera någon värderad information i Atlasen. - Struktur för presentation i digital nationell miljöatlas. Baltic Master II har varit ledande i att införa möjligheten att visa prioriterade områden som kan vara skyddsvärda ur flera aspekter samt kommunal zonindelning i Nationell Digital Miljöatlas. 6

8 - Förvaltningsgrupp för Nationell Digital Miljatlas. Baltic Master II har under hela projektet varit förespråkare för en förvaltningsgrupp som har ansvar för att samordna och utveckla Nationell Digital Miljöatlas. Eftersom länsstyrelserna numera ansvarar för miljöatlas har detta resulterat i att Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit på sig förvaltandet av Nationell Digital Miljöatlas. En förvaltningsgrupp har bildats där två av sydlänen är representerade. Gruppens arbete kommer därför att fortsätta även efter Baltic Master II är avslutat. Harmonisering I diskussionen kring harmonisering är det viktigt att skilja på harmonisering av informationen i Miljöatlas och harmonisering av GIS-verktyget som Miljöatlas presenteras i. Diskussioner om harmonisering av miljöatlas har en tendens att alltid glida in på den tekniska presentationsbiten. Förmodligen beror detta på att det upplevs enklare att diskutera tekniska lösningar eller snarare bristen på lösningar än att diskutera de mjukare frågorna om värdering och prioritering. Länen i Baltic Master II är tämligen unika i sitt arbete att ta fram en metod för framtagande av prioriterade områden. Då länen är olika, varje händelse är unik, Länsstyrelserna är egna myndigheter och så vidare så är det viktigt med en flexibilitet i framtagandet av skyddsvärda områden dock måste presentationsverktyget vara likartat så att användaren inte möter olika system. Erfarenheter - En fälla som är lätt att falla är att fastna i diskussioner om tekniska möjligheter. Nya finesser inom GIS-området och vilken ny information som gjorts tillgänglig. En miljöatlas måste dock alltid vara tydlig och lättolkad. Detta görs lättast genom att skala av onödig information. Nya tekniska möjligheter och information ska självklart användas i arbetet men fokus måste alltid vara tydlighet. Prestigelöst arbetssätt. Miljöatlas bygger på värderingar. Hårda och mjuka fakta ställs mot varandra. Därför är det viktigt att på ett tydligt sätt lyfta fram eventuella oenigheter istället för att sopa under mattan. Gör det inte svårare än det är. Om processen för framtagandet av prioriterade områden är för komplicerad eller luddig kommer arbetet aldrig bli gjort eller så finns inget förtroende för värderingen och materialet kommer således inte användas vid en händelse. Transparens är nyckeln. Som tidigare diskuterat är det oerhört viktigt med transparens. Då informationen bygger på personliga värderingar och i de flesta fall inte Foto: Kustbevakningen har en juridisk aspekt är det viktigt att informationens framtagandeprocess inte kan ifrågasättas. Informationens innehåll ska däremot alltid ifrågasättas och omvärderas vid en händelse. 7

9 Det är viktigt att redan vid framtagandet ha ett nära samarbete mellan räddningstjänst och naturexpertis. I framtagandet måste hela tiden perspektivet vad är möjligt? vara närvarande. Det är ingen mening att peka ut det som ändå inte går att skydda. Det är även viktigt att under framtagandet ha perspektivet vem är användaren?. Utan detta är det omöjligt forma och anpassa informationen. Hur detta sedan presenteras måste harmoniseras så att de olika metoderna för framtagande har möjlighet att presenteras på ett likartat sätt. Webbadress för Nationell Digital Miljöatlas är gis.lst.se/miljoatlas 8

10 Partners and WP:s WP 1 Project Management and Administration Region Blekinge Regional Council in Kalmar County Municipality of Öland (B7) Swedish Coast Guard Swedish Rescue Services Agency World Maritime University Danish Emergency Management Agency Municipality of Bornholm Maritime Institute in Bremen Maritime Institute in Gdansk Port of Gdynia Klaipeda County Kotka Maritime Research Association WP 2 Communication and Information Region Blekinge has the overall responsibility. WP 3 Improved on-land response capacity to oil spills World Maritime University WP 3 Leader Region Skåne Region Halland County Administrative Board of Blekinge County Administrative Board of Kalmar County Administrative Board of Skåne County Administrative Board of Halland Municipality of Karlskrona Municipality of Ronneby Municipality of Karlshamn Municipality of Helsingborg - Swedish Coast Guard Swedish Rescue Services Agency Blekinge Institute of Technology Danish Emergency Management Agency Municipality of Bornholm Municipality of Gotland Municipality of Öland Saaremaa County Maritime Institute in Bremen Maritime Institute in Gdansk Klaipeda County Port of Gdynia WP 4 Enhanced prevention of pollution from maritime transport Maritime Institute in Gdansk WP 4 Leader Regional Council in Kalmar County Region Halland Municipality of Kalmar Municipality of Västervik Municipality of Oskarshamn Municipality of Gotland Swedish Coast Guard World Maritime University Maritime Institute in Bremen Port of Gdynia Maritime University of Szczecin Kotka Maritime Research Association Associated organisations Bornholm police Finnish Maritime Administration University of Turku Ministry of Agriculture, Environment and Consumer protection Mecklenburg Vorpommern Ministry of Federal State of Bremen Latvian Maritime Association Ministry of Infrastructure, Poland Office of the Marshal of the Pomorskie Voivodeship Abioras Administration of Baltijsk Municipal District Institute of spatial planning, development and foreign relations Zoological Institute of Russian Academy of Science The Ängelholm Rescue Service CPMR, Baltic Sea Commission MILJÖATLAS Sammanfattning och rekommendationer för framtida harmonisering Sep-okt 2011 Framtaget för Länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Kalmar och Skåne län. Baltic Master II Lundius Consulting Aktiebolag 9