KALLELSE. Nr Ärenden Dnr Handl. Sid 5-6. Sekretessärenden. - Separat handling

Transkript

1 KALLELSE Datum SOCIALNÄMNDEN Sammanträdande organ Socialnämnden Tid Onsdagen den 24 juni 2015, 15:00 Plats Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm Nr Formalia Dnr Handl. Sid 1. Upprop Val av protokollsjusterare Fastställande av dagordning Nr Information Dnr Handl. Sid 4. TEMA Ensamkommande flyktingbarn BM/AC - - kl. 15:10 15:30 Nr Ärenden Dnr Handl. Sid 5-6. Sekretessärenden - Separat handling 7. Revidering av riktlinjer för serveringstillstånd SOCN/2015:39 LF/BM 2 8. Förslag till riktlinjer för socialnämndens föreningsstöd 9. Yttrande över förstudie om barnfattigdom i Katrineholm 10. Yttrande över strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen 11. Verksamhetsuppföljning - Muntligt - Månadsrapport SOCN/2015:47 LQ 32 SOCN/2015:32 BM 35 SOCN/2015:40 BM 48 - SOCN/2014:66 LF BM Meddelanden Delegationsbeslut Pat Werner Ordförande Kallelse SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: (vxl) Telefax: E-post: [email protected]

2 2 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2015:39 Staben Vår handläggare Curt Benckert Ert datum Er beteckning Socialnämnden Katrineholms kommuns riktlinjer för alkoholservering Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom de förslagna förändringarna i riktlinjerna. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden gör vissa förtydliganden avseende villkor vid sent öppethållande samt markering för bristande betalningar till det allmänna. Ärendebeskrivning Med anledning av att Folkhälsoinstitutet har avvecklats och deras uppgifter har övertagits av Folkhälsomyndigheten ändras namnet. För att trycka på att är normaltid för ett serveringsställe införs att ett prövningstillstånd för de som vill ha öppet efter kl För att tydliggöra hur socialnämnden ser på bristande betalning till det allmänna har precisering. Förseelse som föranleder en Erinran är en restföring av skattekontot överstigande kr och om en skatteskuld går till kronofogden kommer bolaget att tilldelas en Varning. Då Samhällsbyggnadsförvaltningen handlägger folköl är det de som skall upprätta riktlinjer för folkölet. Ärendets handlingar Förslag till riktlinjer för alkoholservering Curt Benckert Alkoholhandläggare SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: socialfö[email protected]

3 3 Katrineholms kommuns riktlinjer för alkoholservering Innehåll Katrineholms kommuns riktlinjer för alkoholservering... 1 Innehåll... 1 Inledning Alkohollagen en skyddslag... 3 Bakgrund... 3 Ansökan och handläggning... 4 Ansökan behöver inte göras... 4 Riktlinjer vid ansökan... 4 Handläggningstider vid ansökan... 4 Kommunens informationsskyldighet med mera... 5 Remissyttranden... 5 Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl... 7 Kommunens tillsynsverksamhet... 8 Tillsynsavgifter... 9 Riktlinjer vid servering Serveringstider Ordning och nykterhet Uteserveringar Gemensamt serveringsutrymme Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Om folköl Folkhälsomyndighetens roll Katrineholms kommuns riktlinjer för alkoholservering... 1 Innehåll... 1 Inledning Alkohollagen en skyddslag... 2 Bakgrund... 2 Ansökan och handläggning... 3 Ansökan behöver inte göras... 3 Riktlinjer vid ansökan... 3 Handläggningstider vid ansökan... 3 Kommunens informationsskyldighet med mera... 4 Remissyttranden... 4 Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl... 6 Kommunens tillsynsverksamhet... 7 Tillsynsavgifter... 8 Riktlinjer vid servering... 9 Serveringstider... 9 Ordning och nykterhet... 9 Uteserveringar Gemensamt serveringsutrymme

4 4 Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Om folköl Folkhälsoinstitutets roll

5 5 Inledning Alkohollagen en skyddslag Sedan den 1 januari 2011 gäller en ny alkohollag (AL). Lagen finns för att begränsa alkoholens skadeverkningar. En utgångspunkt för kommunerna är att skyddet för människors hälsa går före företagsekonomiska eller näringspolitiska hänsyn. Av 8 kap 9 AL framgår att kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt alkohollagen och anslutande föreskrifter samt att kommunen ska ha riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Lagstiftaren betonar vikten av att kommunernas riktlinjer innehåller vad som gäller enligt alkohollagen (2010:1622) och tillhörande föreskrifter och vilka hänsyn till lokala förhållanden som kommunen tar vid tillståndsgivningen. Statens Folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut (FHI) (FHI), nu Folkhälsomyndigheten,har tog tagit fram en modell för hur dessa riktlinjer ska utformas och denna modell ligger till grund för dessa riktlinjers utformning. Bakgrund I propositionen till den gamla alkohollagen fick kommunerna uppdraget att ha alkoholpolitiska program med de kriterier kommunen avsåg att tillämpa när man bedömde om en servering kunde orsaka alkoholpolitiska olägenheter, till ledning för personer som ville ansöka om serveringstillstånd. I nya lagen framhålls serveringsställets geografiska belägenhet, t.ex. att lokalen är belägen i ett bostadsområde, vid en skola eller fritidsgård, nära ett boende för missbrukare eller ungdomar. Särskilt utpekade miljöer som typiskt sett innebär risker för uppkomsten av olika alkoholrelaterade olägenheter (prop. 2009/10:125, s. 98). Syftet med riktlinjerna för alkoholservering Alkohollagen är en social skyddslagstiftning och där social hänsyn ska ha företräde framför näringsintressen men med beaktande av att en viss utveckling har skett t.ex. angående människors utevanor vid utformningen av de serveringstider som gäller i kommunen. Riktlinjerna utgår från alkohollagens regler och ska inte uppfattas som lag. Det räcker inte att enbart hänvisa till riktlinjerna som grund för att avslå en ansökan om provsmaknings- eller serveringstillstånd. Det måste också till konkreta omständigheter som talar mot beviljandet, exempelvis polisens och miljöförvaltningens remissyttranden. Katrineholms kommuns riktlinjer är politiskt förankrade och beslutade av kommunfullmäktige. Riktlinjerna läggs ut på kommunens hemsida då de också ska vara kända hos allmänheten. Riktlinjerna visar kommunens nuvarande uppfattning och ambitionsnivå. Riktlinjerna ska därför revideras regelbundet dock minst året efter varje valår. Utöver riktlinjerna har kommunen upprättat en tillsynsplan som redovisar det planerade tillsynsarbete. 3

6 6 Ansökan och handläggning Ansökan behöver inte göras Man behöver inte ansöka om serveringstillstånd under förutsättning att nedanstående villkor är uppfyllda. 1. avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, 2. sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och 3. äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker Riktlinjer vid ansökan En ansökan om serveringstillstånd bedöms utifrån alkohollagen, alkoholförordningen, olika förarbeten, rättspraxis samt föreskrifter och kommentarer meddelade av Statens FolkhälsoinstitutFolkhälsomyndigheten samt kommunens riktlinjer. Handläggningstider vid ansökan Rättsregel Enligt 5 alkoholförordningen (2010:1636) ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig/komplett ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader. Kommunen ska informera sökanden om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Riktlinjer För att Tillståndsmyndigheten ska kunna fatta beslut i ett ärende krävs att sökanden inkommer med en fullständig ansökan innebärande att ansökan åtföljs av de underlag som krävs. Handläggningstider räknas från den dag ansökan är komplett till den dag som tillstånd meddelas. När ansökan är komplett gäller följande handläggningstider: Typ av ansökan Ansökan om nytt serveringstillstånd Ändrade förhållande - utökad tid eller utvidgad lokal Ändrade ägarförhållanden Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd för slutet sällskap Anmälan om catering, provsmakning, kryddning av snaps Handläggningstid 9 arbetsveckor 4 arbetsveckor 9 arbetsveckor 6 arbetsveckor 4 arbetsveckor 2 arbetsveckor I Katrineholms kommun beslutas tillfälliga ärenden enligt alkohollagen av alkoholinspektör och stadigvarande av socialnämndens utskott (SU). Avslag/återkallande av stadigvarande tillstånd är inte dellegerat och fattas av socialnämnden. Vid beslut som fattas av SU ska alkoholinspektören lämna in handlingar, underlag till beslutet, senast 14 dagar innan sammanträdesdatum. Beslutet blir gällande när protokollet justerats. Tillståndsbevis kan då skrivas ut. 4

7 7 Kommunens informationsskyldighet med mera Rättsregel Enligt 8 kap 9 AL har kommunen en skyldighet att informera om vad som gäller enligt denna lag och anslutande författningar. Riktlinjer Kommunen har ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn över serveringstillstånden av alkohol. Kommunen tar ut en avgift för prövningen av serveringstillstånd samt tillsynsavgifter av dem som har dessa tillstånd. För att informera krögare och intresserade bedriver kommunen ett omfattande arbete. Utöver telefonrådgivning har kommunen krögarträffar och samverkansträffar för att få en nära kontakt med krögarna. På kommunens hemsida kan tillstånd sökas direkt via e-tjänsten samt ändra serveringsansvariga. Där finns information om tillstånd och avgifter. Möjlighet att hitta restauranger med tillstånd För att uppnå likartad bedömning i länet så samverkar kommunerna med varandra. Samverkan med polis och räddningstjänst och miljöförvaltningen sker regelbundet. Årligen hålls utbildning i Ansvarsfull alkoholservering vars syfte är att öka kunskapen om alkoholens medicinska effekter och främja en ansvarsfull alkoholutskänkning vilket leder till mindre medicinska skador och mindre krogrelaterat våld. Bekräftelse på att ansökan/anmälan inkommit ska sändas till sökanden/anmälaren inom 14 dagar. Bekräftelse på att ansökan/anmälan är komplett ska delges sökanden/anmälaren senast inom 14 dagar. Kunskapsprov Kommunen ska vid sin prövning av en sökandes kunskaper i alkohollagstiftningen endast godkänna avlagt prov framtaget av Statens folkhälsoinstitutfolkhälsomyndigheten. Provet får inte vara äldre än 3 år. Ett kunskapsprov får avläggas muntligen om sökanden inte behärskar något av de språk som proven tillhandahålls på, kan styrka påtagliga läs- eller skrivsvårigheter eller om det i övrigt finns särskilda skäl. Tolk som anlitas ska vara auktoriserad. Kunskapsprov kan göras av person som ansöker om serveringstillstånd och av person som ingår i bolag/enskild firma/förening som innehar serveringstillstånd. En sökande som inte blir godkänd ska få en ny möjlighet att visa sina kunskaper. En sökande kan erbjudas sammanlagt tre tillfällen till prov. Resultat av kunskapsprov ska delges senast två (2) arbetsdagar efter avlagt prov. Nytt prov kan göras tidigast 5 dagar efter föregående prov. För kunskapsprov uttages en individuell avgift per provtillfälle. Efter 3 underkända prov avslås ansökan och en ny ansökningsavgift ska erläggas. Remissyttranden Rättsregel Enligt 8 kap 11 AL ska kommunen hämta in polisens yttrande vid en prövning av ett stadigvarande serveringstillstånd, såväl till allmänheten som till ett slutet sällskap. Kommunen ska också hämta in polisens yttrande vid en prövning av tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, om det inte rör sig om ett litet arrangemang. Enligt 8 kap 16 AL ska också de lokaler som används för stadigvarande servering vara brandsäkra. Brandsäkerheten kan också vara något som kommunen behöver beakta när den prövar en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd. 5

8 8 Riktlinjer Vid ansökan om stadigvarande tillstånd till allmänheten eller till slutna sällskap och vid en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten eller slutna sällskap inhämtar kommunen som regel remissyttranden från polismyndigheten, räddningstjänsten och miljöförvaltningen. När det gäller ansökningar om permanenta serveringstillstånd inhämtas också remissvar från skatteverket och kronofogdemyndigheten och vid behov sådana remisser när det gäller ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten eller slutna sällskap. Samtliga remissinstansers yttranden väger tungt vid handläggningen av ärendet. Polismyndigheten Polismyndigheten yttrar sig i fråga om: 1. Vandel 2. Sökt serveringstid 3. Ordningsstörningar vid serveringsstället 4. Krav på förordnade ordningsvakter 5. Om tillstånd till offentlig tillställning (danstillstånd) Vid användande av mark till uteservering eller vid annat nyttjande av allmän mark ska även polismyndighetens tillstånd sökas och inges till tillståndsenheten innan serveringstillstånd beviljas (dispositionsrätt). Polismyndighetens yttrande tillmäts stor betydelse vid bedömningen av ansökan. Räddningstjänsten Bedömningen av säkerheten med då främst fokus på brandsäkerheten görs av räddningstjänsten. Räddningstjänsten gör en personantalsbedömning utifrån ritning som visar serveringslokalen i färdigt skick avseende bordsavdelning, eventuell scen och antal platser vid bord. Antal sittplatser i lokalen samt det totala personantalet ska framgå av tillståndsbeviset. Detta medför att det är av stor vikt att en skalenliga och korrekta ritning inges i varje ärende så att ett fullgott underlag finns för räddningstjänst att göra en korrekt bedömning av personantalet utifrån de förutsättningar som gäller för lokalen. Räddningstjänsten hör i sin tur, inom den remiss man erhållit i ett alkoholärende, sotarmästaren vilken senare bl.a. har att kontrollera imkanaler. Kommunen har som praxis att vid beviljande av serveringstillstånd genom villkor bestämma högsta antalet besökare i serveringslokalen till de högsta antal besökare som räddningstjänsten bedömer som högsta antal besökare utifrån ovan nämnda kriterier i sitt senaste brand- och tillsynsprotokoll. Miljöförvaltningen För att kunna göra en fullgod bedömning av olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa dit ljudstörningar hör skickas bl.a. remiss till miljöförvaltningen som ombeds ta ställning till risk för olägenheter med betoning på risken för ljudstörningar i samband med den sökta verksamheten, ett ställningstagande till den sökta serveringstiden samt eventuella andra hinder som skulle kunna medföra särskild risk för människors hälsa. Skatteverket Skatteverket yttrar sig i fråga om: 1. Restföringar av skatter och avgifter till det allmänna 2. Betalningsuppmaningar 6

9 9 3. Beslut om kontrollavgifter 4. Inkomst av kapital, över och underskott av näringsverksamhet, inkomst av tjänst, huruvida företrädare för bolaget deklarerat eller inte samt förekomst av F-skattsedel. Skatteverket kan dels höras för direkta registeruppgifter om restföringar av skatter men kan också fungera som sakkunniga till kommunen vid bedömning av inlämnad finansieringsplan. Remiss skickas också till skatteverket vid betydande förändringar i bolag med serveringstillstånd. Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl Rättsregel Enligt 8 kap 17 AL får kommunen vägra serveringstillstånd om serveringsstället på grund av placering eller andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa. Riktlinjer Lagregeln gör det möjligt för en kommun att förhindra etableringar av restauranger med servering av alkoholdrycker i särskilt känsliga områden, såsom i närheten av skolor, ungdomsgårdar eller där många ungdomar annars brukar samlas eller i områden med känd missbruksproblematik och där social hänsyn ska vara överordnad företagsekonomisk eller näringspolitisk hänsyn. Om antalet restauranger i ett område har ökat eller riskerar att öka i en sådan omfattning att påvisbara olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa har uppkommit eller med grund kan befaras uppkomma, kan kommunen som tillståndsmyndighet förhindra att nya serveringstillstånd i området beviljas. Vid varje ansökan av ett nytt tillstånd och vid varje väsentlig utökning av verksamheten (som ska anmälas till kommunen) i en befintlig restaurang, ska tillståndsmyndigheten beakta risken för att det kan uppstå olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Remissinstansernas yttranden och bedömning tillmäts stor betydelse vid bestämmande av om sökt serveringstillstånd kan medföra risker eller olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller innebära särskild risk för människors hälsa. Servering på idrottsarenor Katrineholms kommun har en restriktiv syn på alkoholservering i samband med idrottsutövande eller i lokaler där sådant utövande kan förekomma. En bedömning görs i varje enskilt fall om utifrån de förutsättningar som ansökan omfattar med särskilt fokus på publikens förväntade ålderssammansättning och risken för ordningsstörningar. Om sökt serveringslokal används för organiserad ungdomsidrott, bör villkor infogas i serveringstillståndet om att alkoholservering inte får ske under tid som sådan verksamhet bedrivs. På och i direkt anslutning till idrottsanläggningar kan alkoholservering medges på avgränsade ytor dock inte på läktarplats. Serveringstider som kan medges begränsas till två timmar före och två timmar efter arrangemanget. De alkoholdrycker som kan medges är starköl, vin och andra jästa alkoholdrycker. Specifika miljöer kan medföra att särskild hänsyn ska tas till exempel särskild ungdomshänsyn, vid planerad verksamhet i eller i omedelbar närhet till skolor och fritidsgårdar. Undantagen är restaurangskolor och liknande verksamhet. 7

10 10 Kommunens tillsynsverksamhet Rättsregel Enligt 9 kap. 2 och 3 AL har kommunen ett tillsynsansvar tillsammans med polismyndigheten över servering samt marknadsföring av alkoholdrycker. Riktlinjer Den omedelbara tillsynen av restaurangerna utövas av kommunens tillståndsenhet och polismyndigheten. Tillsyn brukar uppdelas i förebyggande, inre och yttre tillsyn. Dessa kan delas in i rutin-, uppföljnings-, påkallad & utökad tillsyn. Förebyggande tillsyn Förebyggande tillsyn (alternativt förebyggande arbete) rör vitt skilda saker såsom rådgivning via telefon och informationsmöten. Årliga möten för kommunens krögare där information utbyts. Utbildningen av krogpersonal, (ansvarsfull alkoholservering) osv. Samverkansmöte mellan aktuella myndigheter och några inbjudna krögare. Dessa former av förebyggande arbete ökar kunskapen hos krögarna och deras anställda. Detta i sin tur ökar medvetenheten om alkohollagens tillämpning så att olika frågor belyses som i förlängningen syftar till att verksamheterna ska drivas i samklang med lagen och att alkoholserveringen ska ske med ett större ansvarstagande. Inre tillsyn Inre tillsyn innebär att en skrivbordsbaserad kontroll görs avseende om förutsättningarna för tillstånd fortfarande föreligger. Sådan tillsyn sker på regelbunden basis flera gånger per år och tillståndshavare. Tillståndsenheten tar varje år emot tillståndshavarnas restaurangrapport vars uppgifter läggs till grund för den årliga tillsynsavgiften. Restaurangrapporten granskas med avseende på avvikelser; t ex att en orimligt stor del av omsättningen härrör från alkoholförsäljning.uppgift om hur en tillståndshavare sköter sig i ekonomiskt hänseende inhämtas från skattemyndigheten eller kronofogdemyndigheten. Uppgift om hans personliga lämplighet kan inhämtas via polisens belastnings- och misstankeregister. Uppgift kan även hämtas från Bolagsverket för kontroll av huruvida den personkrets som lämplighetsprövades inför tillståndsgivningen består eller om förändringar i denna har skett utan att anmälas till tillsynsmyndigheten. Information inkommer också till tillståndsenheten via samverkande myndigheter och från andra källor såsom allmänhet och media. Inre tillsyner sker i med jämna mellanrum. Beroende på situation kan de även göras såsom en uppföljning, påkallad eller utökad tillsyn. Yttre tillsyn Yttre tillsyn är då kommunen besöker serveringsstället under pågående verksamhet, för att på plats kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen. Besök på serveringsstället kan genomföras av kommunala tjänstemän på egen hand eller i samverkan med andra myndigheter såsom polis, räddningstjänst, miljöförvaltning, skattemyndighet m fl. Yttre tillsynsbesök kan uppdelas i rutinbesök, påkallade besök och uppföljningsbesök. Det är tillståndsenhetens målsättning att genomföra minst ett rutinbesök per tillståndshavare och år. Påkallade besök görs då inre tillsyn givit anledning till det. Uppföljningsbesök blir aktuella då missförhållanden förelegat vid tidigare besök. Yttre tillsyner sker med ojämna mellanrum. Beroende på situation kan de även göras såsom en uppföljning, påkallad eller utökad tillsyn. Resultatet av både inre och yttre tillsyn kan leda till att en utredning öppnas och att förnyade remisser 8

11 11 skickas till berörda myndigheter, kommunicering av tillståndshavaren mm samt vid grövre fall till förslag på beslut om sanktionsåtgärder. Resultatet av en tillsyn kan utmynna i sanktionerna erinran, varning eller återkallelse av tillståndet. Framkommer det att ett tillstånd inte utnyttjas ska det återkallas. Tillsynsavgifter Rättsregel Kommunen har enligt 8 kap 10 AL rätt att ta ut avgifter för tillsyn av den som har provsmaknings- eller serveringstillstånd. Avgifterna beslutas av kommunfullmäktige och baseras på självkostnads- och likställighetsprincipen som regleras närmare i kommunallagen (1991:900). Riktlinjer Katrineholms kommun tar ut en avgift för serveringstillstånd samt tillsyn. Aktuella avgifter framgår av kommunens hemsida. Katrineholms kommun tillämpar tre slag av tillsynsavgifter, en årlig tillsynsavgift som ska täcka den löpande tillsynsverksamheten och en speciell, tillfällig tillsynsavgift som tas ut i samband med ägarskifte (när en juridisk person har tillståndet). Den årliga tillsynsavgiften baseras på en fast grundavgift tillsammans med en rörlig avgift vars storlek är kopplad till serveringsställets försäljningsvolym (årsomsättning) av alkoholdrycker. Detta p.g.a. att det bedöms vara skillnader i tillsynsbehovet på exempelvis restauranger med liten försäljningsvolym alkoholdrycker och serveringsställen som t.ex. pubar, dansställen och restauranger med högre årsomsättning av alkoholdrycker. Avgifterna grundas på föregående års siffror. Tillståndshavarna är skyldiga att lämna in dessa uppgifter till tillståndsmyndigheten. Vid nyetablerade restauranger tas en preliminär tillsynsavgift ut baserad på en enligt kalkyl förväntad försäljningsvolym av alkoholdrycker. Avgiften tas ut för antal kvarvarande, hela månader till årsskiftet. När omsättningssiffrorna sedan redovisas görs en korrigering av avgiften, dvs. är den preliminära avgiften satt för låg tas en tilläggsavgift ut och är den preliminära avgiften för hög betalas en del av den tillbaka. Vid befintliga restauranger tas tillsynsavgiften ut en gång per år baserad på tidigare års alkoholförsäljningssiffror. Detta oavsett om ägarskiften beräknas ske/har skett under året. Det får anses vara upp till de inblandade parterna att beakta detta i samband med köpet. Vid större förändringar av verksamhetens art i samband med köp kan eventuellt en preliminär beräkning av tillsynsavgiften komma att ske, se ovan angående nyetablerade restauranger. Den tillfälliga tillsynsavgiften tas ut när någon/några går in och köper ett befintligt bolag med serveringstillstånd. Vid en sådan ägarförändring ska de nya ägarnas lämplighet prövas som vid en nyansökan. För att finansiera denna merkostnad tas en tillfällig tillsynsavgift ut. Denna tillsynsavgift tas ut när anmälan om förändrat ägarförhållande sker och en prövning av huruvida de förutsättningar som gällde för meddelandet av serveringstillståndet fortfarande föreligger ska ske. Avgifterna ska täcka kostnaderna för det förebyggande arbetet och inre och yttre tillsyn. En förseningsavgift för försent inlämnad restaurangrapport kommer att tas ut. Kostnader för tolk till kunskapsprovet tas ut till självkostnadspris. Avgift för kunskapsprovet är per gång och ingår inte i ansökningsavgiften. Om ansökan om 9

12 12 tillfälligt tillstånd till allmänheten respektive till slutet sällskap avslås återbetalas den del av prövningsavgiften som avser tillsyn. Riktlinjer vid servering Serveringstider Rättsregel I 8 kap. 19 AL stadgas att servering av alkoholdrycker får påbörjas tidigast kl och avslutas senast kl , om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat. Riktlinjer Bestämmelsen om serveringstider syftar främst till att motverka olägenheter som onykterhet och oordning. Bestämmelsen om serveringstider är en viktig del av den svenska alkoholpolitiken, och social hänsyn ska därför gå före affärsmässiga eller konkurrensmässiga hänsyn. Att en konkurrerande restaurang redan har fått längre serveringstid behöver inte motivera bifall till en annan ansökan. När kommunen prövar en restaurangs serveringstid ska man beakta om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller om den kan innebära särskild risk för människors hälsa. Skyddet för människors hälsa och intresset av att upprätthålla ordning, nykterhet och säkerhet står i förgrunden när kommunen prövar sena serveringstider. Den i lagen angivna tiden får anses vara normaltid för ett serveringställe. I undantagsfall kan sserveringstid för inneservering medges som längst till kl För att undvika uppkomsten av störande olägenheter kan den förlängda tiden beviljas under en prövotid av ett år. I sällsynta fall kan undantag för tillfälligt utökad serveringstid till kl medges. Serveringstid för uteservering medges mellan kl söndag till torsdag. Fredagar och lördagar mellan kl Vid bedömning av lämplig serveringstid görs alltid en prövning i det enskilda fallet där det ska beaktas om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller innebära särskild risk för människors hälsa, jämför 8 kap. 17 AL vilken bedömning är överordnad företagsekonomisk eller näringspolitisk hänsyn. Remissinstansernas yttranden och bedömning tillmäts stor betydelse vid bestämmande av serveringstider. Särskild vikt tillmäts polismyndighetens bedömning av risken för ordningsstörningar respektive vid miljöavdelningens bedömning av risken för ljudstörningar. Tillfälligt utökad serveringstid till kl medges endast vid sådana dagar, då hög ljudnivå vid senare tidpunkter och viss störning av boende ändå är att förvänta på grund av den aktuella dagens karaktär av allmän festdag eller själva huvudarrangemanget, samt att det inte i övrigt kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Ordning och nykterhet Rättsregel Allmänna bestämmelser om försäljning finns i 3 kap AL, och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8 kap AL. I 1 kap 11 2 st. AL står det att försäljning kallas servering om drycken ska förtäras på stället. Bestämmelserna i 3 kap AL om försäljning är därför tillämpliga även vid servering. 3 kap 5 AL och 8 kap 20 AL handlar båda om att se till att det råder ordning där man säljer och serverar alkoholdrycker. 10

13 13 Riktlinjer I möjligaste mån ska skador förhindras vid försäljning, och den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på försäljningsstället. Personal ska vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Serveringen av alkoholdrycker ska vara ansvarsfull och präglas av måttfullhet. Fokus är återhållsamhet vid servering så att skadeverkningar av alkohol ska förhindras. Det är ett krav på att ordning och nykterhet gäller såväl på serveringsstället som i dess direkta närhet. Det är därför av betydelse hur krögaren tillser att han har kontroll över alkoholserveringen. Faktorer som ökar säkerheten är personaltäthet, vilken utbildning personalen har, lokalernas utformning eventuell utarbetad alkoholpolicy. Andra faktorer av betydelse är tillstånd för olika dryckesslag vid olika typer av arrangemang. För att undvika försäljning och servering av större mängder alkohol till en person eller grupp är det inte tillåtet att servera hela flaskor, hinkar med starköl eller så kallade shotsbrickor. Kommunen har möjlighet att villkora att försäljning endast får ske i form av bordsservering. Kommunen ser gärna att det skapas en alkohol- och drogpolicy på serveringsställena och kommer att arbeta för att krögarna utarbetar en sådan. Kommunen har även som krav att arbetande personal efter kl ska ha genomgått utbildningen ansvarsfull alkoholservering. På sikt kommer det krävas att serveringsansvariga ska ha genomgått utbildningen. Uteserveringar Rättsregel Enligt 8 kap 14 1 st. AL ska ett serveringstillstånd avse ett visst avgränsat utrymme, exempelvis en uteservering som finns i anslutning till serveringsstället. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än inomhus. Vid ett beslut om serveringstillstånd kan kommunen även villkora tiderna för när uteserveringen ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen, till exempel de som bor i närheten av restaurangen. Om kommunen inte har villkorat tillståndet med en särskild utrymningstid för uteserveringen gäller serveringsställets utrymningstid, det vill säga 30 minuter efter den serveringstid som gäller för serveringsstället i övrigt. Se 8 kap 19 i AL samt regeringsrättens dom Mål nr Riktlinjer Av 8 kap. 14 AL framgår att ett serveringstillstånd ska avse ett visst avgränsat utrymme, vilket medför att det även kan avse en uteservering som finns i anslutning till serveringsstället. Det betyder också att området för uteserveringen ska vara tydligt markerad. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än de tider som gäller inomhus. Det kan även villkoras tider för när uteserveringen ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen t.ex. boende i närheten av restaurangen. Även andra villkor som t.ex. villkor för musikspelande kan infogas i ett beslut. I ordningslagen finns grundläggande regler om uteserveringar. Alkoholservering på uteservering regleras inte särskilt i alkohollagen, utan samma regler som vid bedrivande av alkoholservering i övrigt gäller även vid uteservering. Vid ett beslut om servering på uteservering ska uteserveringen vara utrymd senast 30 minuter efter den serveringstid som beviljats. Uteserveringen ska avgränsas på ett betryggande sätt, och uppfylla övriga krav t.ex. godkännande av markägaren, tillstånd från polismyndigheten att använda offentlig 11

14 14 plats samt bygglov där så krävs. Rökning på uteserveringar är tillåtet med beaktande av de regler som finns i Tobakslagen exempelvis för hur en uteservering får vara utformad rörande väggar och tak för att rökning ska vara tillåten. Krögaren har att tillse att de har tillstånd från markägaren eventuella bygglov och krav på utformning. Gemensamt serveringsutrymme Rättsregel I 8 kap 14 2 st. AL ges möjlighet för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Det innebär att ett särskilt tillstånd kan beviljas för att servera på samma yta. Särskilda villkor kan meddelas i samband med beslutet om tillstånd för ett gemensamt serveringsutrymme. Riktlinjer En förutsättning är att de bolag som ansöker om gemensamt serveringsutrymme har ett eget serveringstillstånd i direkt anslutning till den gemensamma ytan. En individuell prövning görs av villkor och tider. De särskilda villkoren kan avse vakter vid tillfälliga tillställningar, endast bordservering. Det går att ansöka om ett eget serveringstillstånd samtidigt med en gemensam ansökan även vid ansökan om tillfälliga tillstånd. Kommunen kan välja att behandla ansökningarna samtidigt något som kan påverka handläggningstiderna. Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Rättsregel Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer kan en kommun när den meddelar tillstånd också meddela olika slags villkor. Syftet är att motverka alkoholpolitiska skadeverkningar. Villkoren kan alltså endast meddelas vid beslut om serveringstillstånd. Dit räknas också beslut om utökning av ett gällande tillstånd, till exempel förlängd serveringstid och utökning av serveringslokal eller annat serveringsutrymme. Villkoren får inte vara generella utan behovet ska bedömas i varje enskilt fall. Kommunen kan däremot i sina riktlinjer beskriva under vilka förutsättningar ett beslut kan komma att villkoras. Riktlinjer Exempel på vad villkoren kan avse: förordnande ordningsvakter efter vissa klockslag eller vid olika typer av evenemang olika utrymningstider för servering i olika lokaler eller utrymmen på ett serveringsställe (exempelvis för uteservering) olika serveringstider beroende av typ av evenemang på en idrottsanläggning antal gäster på serveringsstället begränsning av servering genom att endast tillåta bordsservering, eller att vid vissa evenemang endast tillåta bordsservering utbildning för personal vid sen serveringstid, exempelvis Ansvarsfull alkoholservering särskild säkerhetsutrustning på serveringsstället vid sen serveringstid, såsom metalldetektorer. Viss förändring kan tillåtas efter en viss prövotid Formaterat: Punktlista + Nivå: 1 + Justerad vid: 0,63 cm + Indrag vid: 1,27 cm 12

15 15 Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Rättsregel Enligt 8 kap 2 AL kan ett serveringstillstånd meddelas för servering till allmänheten eller slutet sällskap. Tillståndet kan vara stadigvarande eller avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Riktlinjer Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller till slutet sällskap. Tillståndet kan vara stadigvarande eller avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle. Tillfälliga serveringstillstånd till slutna sällskap kan dels vara i näringssyfte (s.k. festvåningstillstånd) och dels till egna medlemmar (s.k. klubbrättigheter). Vid tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten eller slutet sällskap ska tillredd mat tillhandahålls enligt 8 kap st. AL. Vid definition av tillfällig servering så utesluts regelbundet återkommande verksamhet. Ansökningar om tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten kan avse allt ifrån stora till små festivaler och enstaka mindre evenemang. Antal tillfällen per år som tillfälliga tillstånd kan meddelas, utan att övergå till regelbunden verksamhet, vilket kräver ett stadigvarande serveringstillstånd, är från en dag upp till 90 dagar per kalenderår och max sex (6) gånger per kalenderår. Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten: Alkoholserveringen ska ingå i ett seriöst evenemang. Återhållsamhet bör gälla vid ansökningar om serveringstillstånd i samband med idrottsevenemang eller arrangemang som riktar sig främst till ungdomar. Några viktiga punkter att tänka på vid ansökan om tillfälliga serveringstillstånd är: 1. Sökanden ska ha beviljats markupplåtelse 2. Sökanden ska ha beviljats rätt att disponera markytan/lokalen. 3. Miljöförvaltningens krav på livsmedelshantering ska vara uppfyllda. 4. Lagad eller på annat sätt tillredd mat ska kunna tillhandahållas. 5. Serveringen ska bedrivas inom en avgränsad serveringsyta, med tillfredsställande antal sittplatser och tydliga avgränsningar. 6. Serveringstid medges som längst till kl Betryggande tillsyn över serveringen ska vara möjlig. Sökanden ska vara såväl personligt som ekonomiskt lämplig i enlighet 8 kap. 12 AL samt att arrangemanget i övrigt ska uppfylla de krav som alkohollagen ställer. Kravet på lämplighet kan i vissa fall även omfatta en huvudarrangör för t.ex. en festival om denne bedöms ha betydande inflytande även för serveringsrörelsens bedrivande. Tillfälliga serveringstillstånd till slutet sällskap. Ett slutet sällskap är en begränsad krets av personer som delar någon form av gemensamt intresse och där personerna som ska delta på sökt arrangemang är kända i förväg. När det gäller servering till slutet sällskap får det inte vara en tillställning som betraktas som offentlig enligt ordningslagen, utan kretsen som arrangemanget vänder sig till ska vara sluten. En förutsättning för att man ska kunna få tillfälligt tillstånd till 13

16 16 slutet sällskap är att man kan visa kunskap i alkohollagen. Kunskapskravet för en förening eller ett bolag är att minst 50 % av firmatecknarna ska ha klarat provet. Se mer ovan under Kunskapsprov. En ansökan om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap skickas på remiss till miljöförvaltningen, polismyndigheten och räddningstjänsten och när sökanden är för kommunen okänd eller om tveksamheter i övrigt föreligger till skatteverket. Vid tillfälliga tillstånd till slutna sällskap kan tillståndsmyndigheten komma att begära in kvitton på inköp av alkoholdryckerna som tillhandahållits gästerna. Vid tillfälliga tillstånd till allmänheten kan restaurangrapporten komma att begäras in. Sanktioner vid lagöverträdelser Det finns två typer av sanktionsmöjligheter i alkohollagen, dels straffrättsliga sanktioner och dels administrativa sanktioner. De förra hanteras av polis, åklagare och domstolar och de senare av olika tillsynsmyndigheter med möjlighet till överprövning hos förvaltningsdomstolarna. Sanktionsmöjligheterna, som återfinns i 9 kap AL är utformade efter en sorts trappstegsmodell, där den lindrigaste formen Erinran kan meddelas vid överträdelser av alkohollagen som inte är av allvarligare art, Varning meddelas i allvarligare fall. I normalfallet tilldelas en varning vid en allvarligare överträdelse och Återkallelse av ett serveringstillstånd sker normalt först sedan flera allvarliga överträdelser skett med undantag för vissa särskilt allvarliga överträdelser där serveringstillståndet kan återkallas direkt så som när det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren har ingripit eller tillståndshavaren har brutit mot alkohollagen eller vad som i övrigt för serveringstillståndet gäller på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd. Straffbestämmelserna återfinns i 10 kap AL. En viktig omständighet är att straffansvaret vid servering är personligt och att den som medvetet eller av misstag säljer eller lämnar ut alkoholdryck till den som inte fyllt 18 år eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annan drog gör sig skyldig till olovlig dryckeshantering och kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Exempel på förseelse som föranleder en erinran är en restföring av skattekontot överstigande kr och om en skatteskuld går till kronofogden kommer bolaget att tilldelas en Varning. Om folköl Riktlinjer för fförsäljning av folköl i butik liksom och caféer servering av alkohol på restaurang regleras i alkohollagen (2010:1622). Varje handlare måste ha kunskaper om de regler som gäller vid försäljning av folköl. Det är försäljarens skyldighet att förvissa sig om att folköl inte säljs eller lämnas ut till den som inte fyllt 18 år. Därför måste butiksägaren ansvara för att se till att personalen har tillräckliga kunskaper vad det gäller försäljning av folköl. Folköl är en alkoholdryck som har en alkoholhalt överstigande 2,25 volymprocent men inte 3,5 volymprocent. Öl med lägre alkoholstyrka (lättöl) är ingen alkoholdryck utan utgör s.k. lättdryck. Öl med högre alkoholstyrka än 3,5 volymprocent definieras som starköl. För att få sälja folköl krävs det att försäljningsstället är godkänt som stadigvarande livsmedelslokal. Det innebär att butiken måste ha ett brett och varierat sortiment av matvaror. Det ska därför finnas ett flertal av varje försäljningstyp till försäljning, alltså flera konserver, mejeriprodukter, charkprodukter, smörgåsar, frysta varor, bröd och grönsaker. Det ska även finnas ett sortiment av lättdrycker till försäljning i butiken som till exempel lättöl, 14

17 17 läsk och vatten. Tillsynen och riktlinjer utarbetas av Samhällsbyggnadsförvaltningen som handlägger tillstånd och tillsyn. Folkhälsoinstitutets Folkhälsomyndighetens roll Statens folkhälsoinstitut folkhälsomyndighet har en nationell tillsynsroll för bland annat servering av alkohol. Kommunerna utövar tillsyn över restaurangerna och länsstyrelserna ansvarar för tillsyn över kommunerna och att vara ett stöd för dem i deras arbete. Folkhälsomyndigheten Folkhälsoinstitutet ska arbeta med att ge ut föreskrifter och allmänna råd, följa rättstillämpningen, stå för kunskapsförsörjning och utveckling av metoder inom området, ansvara för centralt register för serveringstillstånd, analysera och följa upp och utvärdera utvecklingen inom området. Till uppgifterna hör även att arbeta med underlag som hör samman med regeringens ledning, styrning och utvärdering av folkhälsoområdet samt anmäla behov av lagändringar och andra åtgärder till ansvarigt departement inom regeringskansliet. I Folkhälsoinstitutets Folkhälsomyndighetens uppgifter ingår att stödja den tillsyn som bedrivs av länsstyrelser och kommuner genom rådgivning, utbildning och information. Att arbeta med en modell för kommunala riktlinjer är en del av vårt uppdrag.u ha riktlinjer för alkoholservering. Statens folkhälsoinstitu 15

18 18 Nationella bedömningskriterier för kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet inom alkoholområdet FEBRUARI VERSION 2

19 19 Nationella bedömningskriterier alkohol Nationella bedömningskriterier är ett samlat dokument med fyra granskningsområden med tillhörande kriterier som är avsett att vara ett verktyg för länsstyrelserna bedömning av kommunens tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt alkohollagen. Enligt förordning om samordning inom alkohol-, narkotika, dopnings- och tobaksområdet (2012:606) ska länsstyrelserna årligen göra en bedömning av kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet. Folkhälsomyndigheten, tidigare Statens Folkhälsoinstitut har under tillsammans med representanter från utvalda länsstyrelser och kommuner i en nationell arbetsgrupp, tagit fram ett förslag till nationella bedömningskriterier. Syftet med dessa bedömningskriterier är att uppnå enhetlighet och transparens vid länsstyrelsernas årliga bedömning av kommunernas verksamhet. Arbetet med att ta fram en modell för nationella bedömningskriterier (NBK) har utgått från aktuell lagstiftning, den årligen framtagna Länsrapporten samt SLATT-modellen (Sveriges länsstyrelser utvecklar alkohol- och tobakstillsyn). Variablerna ger sammantaget en bild av hur kommunens verksamhet inom alkoholområdet fungerar. Bedömningen grundar sig på att lagstadgade krav ska vara uppfyllda för att verksamheten slutgiltigt ska kunna bedömas som godkänd enligt denna modell. Folkhälsomyndigheten kommer regelbundet att följa upp de nationella bedömningskriterierna. Bedömningskriterierna är indelade i fyra granskningsområden: 1. Tillståndsprövning och anmälan 2. Tillsyn 3. Sanktioner 4. Samverkan Kommunens verksamhet bedöms utifrån nedanstående nivåer. Bedömningen grundas på om kommunen uppfyller lagstadgade krav inom respektive område. Godkänd Ej godkänd Vid den slutgiltiga och sammantagna bedömningen avseende de fyra granskningsområdena, kan länsstyrelsen även titta på ett antal punkter utöver de lagstadgade kraven och ge kommentarer om dessa, se sidan 12. 2

20 20 Allmänna uppgifter 1. Kommun 2. Antal invånare 3. Ange datum för länsstyrelsen verksamhetstillsyn 4. Ange datum för länsstyrelsen löpande tillsyn 5. Hur många årsarbetskrafter har kommunen avsatt innevarande år, för arbete enligt alkohollagstiftningen? (Sätt kryss efter rätt tjänstgöring). 25 % eller mindre 50 % eller mindre 75 % eller mindre 100 % eller mindre 100 % eller mer 6. Hur många stadigvarande serveringstillstånd fanns i kommunen föregående år den 31 december? 7. Hur många detaljhandelsställen/ serveringsställen för folköl fanns anmälda i kommunen den 31 december? 3

21 21 GRANSKNINGSOMRÅDE 1. Tillståndsprövning och anmälan Alkohollagen (2010:1 622) 5 kap. Detaljhandel 5 Detaljhandel med folköl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel 1. som ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 1 livsmedelslagen (2006:804) eller registrerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, och 2. som är avsedda för stadigvarande försäljning av livsmedel och där det också säljs mat. Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket får detaljhandel med folköl bedrivas av detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av sådan öl. Den som bedriver detaljhandel med folköl ska anmäla verksamheten till den kommun där försäljningen sker. Försäljning får inte påbörjas förrän anmälan har gjorts. Den som bedriver detaljhandel med folköl ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och svara för att personalen har erforderliga kunskaper om vad som gäller för försäljningen. För egenkontrollen ska det finnas ett särskilt program. 8 kap. Servering av alkoholdrycker 8 Servering av folköl får, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, ske om verksamheten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel som 1. ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 1 livsmedelslagen (2006:804) eller registrerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, och 2. är avsedda för stadigvarande verksamhet med livsmedel och där mat serveras samtidigt. Trots första stycket får folköl serveras i sådana fall som anges i 1 a, 1 b eller av den som innehar serveringstillstånd. Den som avser att bedriva servering av folköl ska anmäla verksamheten hos den kommun där serveringen ska ske. Servering får inte påbörjas innan anmälan har gjorts. Vad nu sagts gäller inte i fall som avses i 1 a, 1 b eller den som har serveringstillstånd. Den som är anmälningsskyldig enligt tredje stycket ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över serveringen. För egenkontrollen ska det finnas ett för verksamheten lämpligt program. Lag (2012:205). 9 Kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Lagtext: För tillhörande föreskrifter se bilaga 1 (FoHMFS 2014:7) samt bilaga 2 (FoHMFS 2014:6) 4 GRANSKNINGSOMRÅDE 1

22 22 11 En ansökan om stadigvarande serveringstillstånd får inte bifallas utan att polismyndighetens yttrande har inhämtats. Detsamma gäller, om det inte rör sig om arrangemang av endast obetydlig omfattning, tillfälligt serveringstillstånd för servering till allmänheten. Polismyndigheten ska i sitt yttrande redovisa samtliga omständigheter som ligger till grund för myndighetens bedömning i det enskilda fallet och särskilt yttra sig om sökandens allmänna lämplighet för verksamheten. Om en ansökan avser servering inom eller invid ett militärt område ska yttrande dessutom inhämtas av vederbörande militära chef innan ansökan får bifallas. 12 Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i denna lag. Sökanden ska genom att avlägga ett prov visa att han eller hon har de kunskaper om denna lag och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett författningsenligt sätt utöva serveringsverksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om prov som avses i andra stycket och om undantag i vissa fall från skyldigheten att avlägga prov. 15 Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter. Serveringsstället ska vara utrustat med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplatser för matservering. Om det finns en drinkbar får den ta i anspråk endast en mindre del av serveringsställets totala yta och vara belägen i nära anslutning till matsalen. Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten får meddelas om serveringsstället tillhandahåller tillredd mat. Detsamma gäller tillstånd för servering i slutet sällskap. Tillstånd för servering av starköl, vin och annan jäst alkoholdryck i foajéer till teater eller konsertlokal under paus i föreställning eller konsert får meddelas utan krav på matservering. Det ställs inte heller krav på matservering vid provsmakning enligt 6 eller 7. Lag (2012:205) 16 Lokaler som används för servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap av den som har stadigvarande serveringstillstånd ska vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. 17 Om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda. 5

23 Tillståndsprövning och anmälan Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunens granskning av den personliga lämpligheten enligt 8:11,12. b. Kommunens bedömning av risken för olägenheter enligt 8:11,17. c. Kommunens granskning av den ekonomiska lämpligheten enligt 8:12. d. Kommunens granskning av finansieringen enligt 8:12. e. Kommunens bedömning av serveringsstället enligt 8:15,16,17. f. Kommunens bedömning av kravet på matutbud enligt 8:15. g. Kommunen beaktar de sociala skyddsaspekterna enligt alkohollagen vid tillståndsprövning. h. Tillståndsbevis utfärdas enligt FoHMFS 2014:6. i. Kommunens rutiner för att ta emot anmälan gällande folkölsförsäljning/servering enligt 5:5 samt 8: Riktlinjer Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen har riktlinjer enligt 8:9. b. Kommunens riktlinjer överensstämmer med gällande lagstiftning. 6

24 24 GRANSKNINGSOMRÅDE 2. Tillsyn Alkohollagen (2010:1 622) 9 kap. Tillsyn m.m 2 Kommunen och polismyndigheten har tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker. Kommunen och polismyndigheten har också tillsyn över detaljhandeln med folköl. Kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen. 8 På begäran av en annan tillsynsmyndighet ska kommunen lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin tillsyn. Kommunen ska även på begäran av Skatteverket eller Tullverket lämna de uppgifter som behövs för beskattning eller påförande av tull. Polismyndigheten ska underrätta andra tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn. Kronofogdemyndigheten ska underrätta vederbörande tillståndsmyndighet om en tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga skatter eller socialavgifter. På begäran av länsstyrelsen ska sådan underrättelse ges till denna. På begäran av en tillsynsmyndighet ska polismyndigheter samt Skatteverket och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter lämna uppgifter som tillsynsmyndigheten behöver för sin tillståndsprövning eller tillsyn. 9 Polismyndighet ska på begäran lämna annan tillsynsmyndighet den hjälp som behövs vid tillämpningen av En begäran enligt första stycket får göras endast om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan vidtas utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 15 På begäran av tillsynsmyndighet ska den som bedriver servering av eller detaljhandel med folköl lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till rörelsens lokaler för att utöva tillsynen. 7

25 Tillsynsplan Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen har upprättat tillsynsplan enligt 9:2. b. Kommunen har lämnat in tillsynsplanen till länsstyrelsen enligt 9: Tillsyn Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen bedriver tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna som gäller för serveringstillstånd enligt 9:2. b. Kommunen bedriver tillsyn över detaljhandel/servering av folköl enligt 9: Handläggning och dokumentation enligt Förvaltningslagen samt Offentlighets- och sekretesslagen Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunens handläggning och dokumentation följer lagstadgade krav enligt gällande lagstiftning. 8

26 26 GRANSKNINGSOMRÅDE 3. Sanktioner Alkohollagen (2010:1 622) 9 kap. Tillsyn m.m. 17 En kommun får meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, en varning om denne inte 1. uppfyller de krav som gällde för tillståndets meddelande, eller 2. följer de bestämmelser som gäller för servering enligt denna lag eller de villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 18 En kommun ska återkalla ett serveringstillstånd om 1. tillståndet inte längre utnyttjas, 2. det med tillståndshavarens vetskap har förekommit brottslig verksamhet på serveringsstället eller i anslutning till detta utan att tillståndshavaren har ingripit, eller 3. tillståndshavaren har brutit mot denna lag eller vad som i övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd, eller har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett varningen har rättats till. Om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt serveringsutrymme enligt 8 kap. 14 andra stycket får i stället tillståndet för gemensamt serveringsutrymme återkallas, om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som är ansvarig för en händelse som ska föranleda återkallelse av serveringstillståndet. 19 Föranleder detaljhandel med eller servering av folköl olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om bestämmelserna i denna lagstiftning inte följs får kommunen förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta verksamheten eller, om förbud är en alltför ingripande åtgärd, meddela en varning. Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla för vissa närmare angivna tider eller under vissa närmare angivna omständigheter. Förbud meddelas för en tid av sex månader eller, vid upprepad eller allvarlig försummelse, tolv månader räknat från det att den som bedriver försäljningen fått del av beslutet. Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande enligt denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kommun där det företag som bedriver försäljningen har sitt säte eller där den person som bedriver försäljningen har sitt hemvist. Om personen inte har hemvist inom landet beslutar Stockholms kommun. 9

27 Sanktioner Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen använder alkohollagens sanktionsmöjligheter avseende serveringstillstånd, där det är påkallat enligt 9:17,18. b. Kommunen använder alkohollagens sanktionsmöjligheter avseende detaljhandel/servering med folköl, där det är påkallat enligt 9:19. c. Kommunen beaktar de sociala skyddsaspekterna enligt alkohollagen, vid handläggning av sanktions-ärenden enligt 9:17,18,19. 10

28 28 GRANSKNINGSOMRÅDE 4. Samverkan Kriterium Godkänd Ej godkänd Kommentar a. Kommunen lämnar uppgifter till annan myndighet som denna behöver för sin tillsyn enligt 9:8. 11

29 29 Länsstyrelsens slutgiltiga och sammantagna bedömning av kommunens verksamhet På nästa sida görs en sammantagen bedömning av kommunens arbete, avseende de fyra granskningsområdena för tobakstillsyn. Grunden för att kommunen ska kunna bedömas som godkänd är att den uppfyller lagens krav på samtliga granskningsområden. Därutöver kan länsstyrelsen även titta på följande punkter och ge kommentarer. Punkter utöver de lagstadgade kraven Kommunens riktlinjer är antagna på politisk nivå. Kommunens tillsynsplan är antagen på politisk nivå. Kommunens uppföljning av tillsynsplanen sker regelbundet på politisk nivå. Kommunen samverkar med andra berörda myndigheter. Kommunen samverkar med restaurangbranschen. Kommunen samverkar med näringsidkare som säljer/serverar folköl. Kommunen avsätter årsarbetskrafter som står i proportion till uppdraget och tillsynsplanens ambitioner. Kommunen arbetar enligt metoden Ansvarsfull Alkoholservering som helhet. OBS! Glöm inte att göra en helhetsbedömning, se inledning! 12

30 30 Sammanfattning Kommunen Godkänd Ej godkänd bedöms enligt ovanstående kriterier med: Övriga synpunkter Länsstyrelse Datum Ort Namnteckning Namnförtydligande

31 31 Solna Nobels väg 18, Solna Östersund Forskarens väg 3, Östersund.

32 32 FÖRSLAG RIKTLINJE Sid: 1 (3) SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCIALNÄMNDENS FÖRENINGSSTÖD Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Föreningar Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Ekonom/controller SOC och föreningskonsulent STF Beslutande Tidpunkt för uppföljning Socialnämnden Riktlinjer för socialnämndens föreningsstöd Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 17 november 2014, 20, att anta Övergripande anvisningsdokument för föreningsstöd. Samtidigt beslutades att KFS 3.16 Regler för socialnämndens föreningsbidrag skulle utgå. Kommunfullmäktige beslutade även att uppdra åt berörda nämnder att upprätta riktlinjer för föreningsstöd i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse. Allmänna villkor Socialnämndens föreningsbidrag ska stödja föreningar/organisationer med värderingar och verksamhet enligt socialtjänstens målsättning och inriktning. Särskild uppmärksamhet riktas till föreningar eller organisationer som bedriver stödverksamhet för utsatta personer. Former av bidrag Socialnämnden har följande former av bidrag: Grundbidrag för löpande verksamhet Övrigt bidrag. Nämnden gör bedömning utifrån innehåll i ansökan. Grundbidrag kan endast sökas hos socialnämnden. Bidrag kan ej utgå till aktiviteter som genomförs inom kommunal verksamhet och i dess egen regi. Nämnden har möjlighet att prioritera vissa grupper och verksamheter i bidragsfördelningen. Förutsättningar för att erhålla bidrag enligt denna riktlinje är att sökande uppfyller nedanstående villkor. Sökanden ska: vara en ideell förening, vara ansluten till en riksorganisation, om sådan finns, vara grundregistrerad hos socialnämnden verka inom nämndens verksamhetsområde ha sin verksamhet företrädesvis förlagd till Katrineholms kommun. Bidrag utgår endast för medlemmar som är boende inom kommunen ha antagit stadgar, ha en utsedd ansvarig styrelse och ha revisorer. Stadgar ska kunna visas upp på begäran, Godkänd (underskrift beslutande): Rubrik till Intranät/Webb: Ska publiceras på Intranät Webb Publicerad (underskrift och datum)

33 33 FÖRSLAG RIKTLINJE Sid: 1 (3) SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCIALNÄMNDENS FÖRENINGSSTÖD Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Föreningar Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Ekonom/controller SOC och föreningskonsulent STF Beslutande Tidpunkt för uppföljning Socialnämnden diskriminering i föreningslivet exempelvis på grund av ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, åsikt eller kön får inte förekomma. Verksamheten ska inte främja våld, rasism eller bruk av alkohol och droger. Grundbidrag För att vara berättigad till grundbidrag ska till ansökan bifogas följande: verksamhetsplan resultat- och balansräkning verksamhets- och revisionsberättelse för senaste verksamhetsår årsmötesprotokoll med förteckning över aktuell styrelse, revisorer och uppgift om medlemsavgift. uppdatering av föreningsuppgifter då förändring skett under året (speciell blankett finns). Grundbidraget är ett stöd för den löpande föreningsverksamheten. Har bidrag sökts på annat håll ska detta framgå av ansökan. Bidrag till hyra av föreningslokal utgår endast om nämnden finner att skäl för detta finns. Föreningens ekonomiska ställning påverkar nämndens årliga bedömning om behovet av bidrag. Prövning sker varje år på grundval av de uppgifter som lämnats i ansökan. Oriktiga uppgifter i ansökan kan medföra att nämnden avslår ansökan om bidrag. Förening som inte tar ut någon medlemsavgift, bedöms inte ha behov av ekonomiskt stöd från kommunen. Övrigt bidrag Bidragsansökan som inte kan bedömas inom grundbidrag hanteras inom Övrigt bidrag. Bedömning görs utifrån innehållet i ansökan, och kan villkoras utifrån uppdrag under året. Då skrivs en separat överenskommelse med föreningen. Avvikelse från riktlinjen Om särskilda skäl finns kan nämnden göra avvikelser från dessa riktlinjer. Ansökan, utbetalning och uppföljning Ansökan om grundbidrag görs på särskild blankett som ska vara insänd senast den 31 mars. Grundbidrag betalas ut under andra kvartalet det år ansökan avser. Övrigt bidrag kan sökas löpande under året. Godkänd (underskrift beslutande): Rubrik till Intranät/Webb: Ska publiceras på Intranät Webb Publicerad (underskrift och datum)

34 34 FÖRSLAG RIKTLINJE Sid: 1 (3) SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCIALNÄMNDENS FÖRENINGSSTÖD Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Föreningar Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Ekonom/controller SOC och föreningskonsulent STF Beslutande Tidpunkt för uppföljning Socialnämnden Föreningsbidraget utgör stöd till mottagarens verksamhet och ska användas till det ändamål som angivits i ansökan. Redovisning av hur bidraget använts sker genom upprättad verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning. Av verksamhetsberättelsen ska framgå vad som gjorts i förhållande till tidigare insänd verksamhetsplan. Redovisning ska ske även om fortsatt föreningsbidrag inte kommer att sökas. Vid bedömning av bidrag träffar varje förening en gång per år utsedda ledamöter från socialnämnden, tjänsteman från socialförvaltningen och föreningskonsulent för att följa upp föreningens planerade och genomförda verksamhet. Uppdelning av utbetalning möjliggör för nämnden att göra uppföljningar under året av beviljade bidrag. Om verksamheten förändras så att mål, som angetts i ansökan, inte längre kan uppnås ska detta omgående meddelas till föreningskonsulenten. Möjligheten att erhålla bidrag kommande år kan då komma att påverkas. Vid upphörande av verksamhet under innevarande bidragsår måste en diskussion ske med nämnden om eventuellt kvarvarande föreningsstöd. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att anta riktlinjer för föreningsstöd Överordnade styrdokument Övergripande anvisningsdokument för föreningsstöd (senast antaget av kommunfullmäktige , 20). Godkänd (underskrift beslutande): Rubrik till Intranät/Webb: Ska publiceras på Intranät Webb Publicerad (underskrift och datum)

35 35 1 (4) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2015:32 Ledning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ulla-Karin Alnebo Yttrande över förstudie om barnfattigdom i Katrineholm Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom socialförvaltningens bedömning och överlämna yttrandet till kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) inlämnade i mars 2013 en motion rörande barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet Barnfattigdom vad kan vi göra för att mildra konsekvenserna? I motionen hänvisar motionärerna till den rapport som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd ökar. Mot denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm ska genomföras och att utredningen ska komma med konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen och uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningarna som är relevanta. Fullmäktige beslutade vidare att förstudien ska ligga till grund för eventuellt fördjupat utredning. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen i april Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag om insatser som kan mildra effekterna av ekonomisk utsatthet och minska banfattigdom på längre sikt. I kommunplan framgår att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda ska stöttas på ett tidigt stadium. Att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvensteringen ett samhälle kan göra. Det är viktigt att beakta barnperspektiv i planarbetet. Kommunen ska i första hand stödja kultur, idrott, fritid för barn och ungdomar. Kommunplanen anger även att folkhälsoarbetet både kan handla om insatser för enskilda och om förebyggande arbete kring olika grupper i samhället, till exempel barn och unga. I det fortsatta arbete är det viktigt att särskilja på, vilken nivå åtgärder och insatser för att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet sker. I ett längre perspektiv är det viktigt att kommunen samlat arbetar systematiskt och med strukturella insatser samtidigt SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer

36 36 2 (4) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2015:32 Ledning som det sker direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Följande aktiviteter har identifierats i syfte att förbättra villkoren för utsatta flickor och pojkar i Katrineholm. En del av aktiviteterna förutsätter medel vid genomförandet. En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att klarlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring implementering av barnkonventionen. Gruppen som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning. Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän. Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektiv/barnkonventionen. Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv. Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut Socialförvaltningen ser över riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd ges möjlighet att betalas medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något.) Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete. Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger. Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder fördeltagande. SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer

37 37 3 (4) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2015:32 Ledning Socialförvaltningens bedömning Socialförvaltningen ställer sig i stort bakom den genomförda förstudien. Det är ytterst angeläget att alla ärenden inom kommunen ska belysas ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen ställer sig positiv till att en grupp med representanter från kommunens alla förvaltningar tillsätts. Både för att implementera barnkonventionen men även för att inventera vad som görs samt gemensamt se över vad respektive förvaltning kan göra för att förbättra situationen och minska barnfattigdomen för våra pojkar och flickor i Katrineholm. Gruppen bör ledas av en tjänsteman från kommunledningsförvaltningen (KLF) då det är en kommungemensam fråga. Inom socialförvaltningen tas många individbeslut både rörande familjers försörjning samt insatser för att förbättra barns livsvillkor. När det gäller utredningar kring barn genomförs de utifrån BBIC (Barns behov i centrum), som är ett utrednings- och dokumentationssystem som Socialstyrelsen förespråkar. Modellen syftar till att alltid fokusera på barnets bästa samt att vid behov sätta in insatser så fort det konstaterats ett behov. Socialförvaltningen bedömer att en viktig del i att förbättra barns villkor handlar om tidiga och förebyggande insatser. Viktigt är därför ett nära samarbete med framförallt bildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt barnhälsovården för att ytterligare förbättra förebyggande insatser samt riktade insatser för pojkar och flickor som lever i ekonomisk utsatthet. Inom enheten ekonomiskt bistånd har en socialsekreterare rollen som barnambassadör. Syftet har varit att fokusera på vikten av att alla utredningar och beslut ska belysas utifrån ett barnperspektiv samt påminna och stödja sina kollegor kring detta. Socialförvaltningens bedömning är att det redan idag genomförs individuella bedömningar och att hänsyn tas till barns behov. Detta uppmärksammas särskilt när familjer beviljas försörjningsstöd under en längre tid. Hushåll med barn i årskurs 4-9, som mottagit försörjningsstöd under en längre tid kan ansöka om fritidspeng sedan För denna kostnad får kommunen idag stadsbidrag. Att mer generellt utöka försörjningsstöd för barn och ungas fritidsaktiviteter med mera bedöms inte vara rätt väg utan socialförvaltningen ska även fortsättningsvis göra individuella bedömningar där hänsyn ska tas till barns behov När det gäller ansökningar till sommarläger görs även där individuella bedömningar utifrån barns behov. Socialförvaltningen har inga sommarläger i egen regi. Det finns ett särskilt avsnitt i socialtjänstlagen som berör socialnämndens ansvar i dessa frågor. Ansvaret innebär bland annat att socialtjänsten ska verka för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. I nära samarbete med hemmet främja en allsidig och personlig utveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar. Aktivt arbeta för att motverka missbruk bland barn och ungdomar. Socialtjänsten ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som visat tecken på en ogynnsam utveckling. SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer

38 38 4 (4) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2015:32 Ledning I samarbete med hemmen arbeta för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver. Detta innebär även att kommunen har ett ansvar att barn inte blir bostadslösa. Barnperspektivet måste således även implementeras i kommunens bostadsstrategi för att kommunen ska uppfylla lagkraven. Socialförvaltningens bedömning är att samtliga förvaltningar gemensamt bör fortsätta att kartlägga sina verksamheter samt upprätta en handlingsplan med ytterligare konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser för flickor och pojkar som lever i ekonomisk utsatthet. En handlingsplan kan även omfatta förslag till kompetensutveckling för politiker och tjänstemän med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom. Lorraine Fröberg Förvaltningschef Socialförvaltningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer

39 39 1 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Vår handläggare Jenny Bolander Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm Ärendebeskrivning Bakgrund Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) lämnade i mars 2013 in en motion rörande barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet Barnfattigdom vad kan vi göra för att mildra konsekvenserna? I motionen hänvisar motionärerna till den rapport om barnfattigdom som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd ökar. Mot denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm görs omgående och att utredningen ska komma med konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, KF , att bifalla motionen och att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta. Fullmäktige beslutade vidare att förstudien ska ligga till grund för en eventuellt fördjupad utredning. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen i april Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har lika värde och att alla barn utan åtskillnad ska ha samma utvecklingsmöjligheter. Enligt artikel 27 i FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. FN:s barnkonvention bildar en ram kring barns hela tillvaro och markerar inte bara barns rätt till ekonomiskt bra förhållanden utan hela barnets livssituation skall ses som en helhet. Tanken är att man inte kan se barnets levnadsstandard enkom som en mätning av den enskilda individens/familjens inkomstnivå utan en familjs ekonomi påverkar också andra delar av dess liv. Flera studier har belagt samband mellan låg socioekonomisk position i barndomen och sämre hälsa, utbildning och inkomster i vuxen ålder och i vissa fall har ekonomisk utsatthet direkt kunnat utpekas som bakomliggande orsak till detta. Många barn bär med sig utsattheten in i vuxenlivet och för den vidare till nästa generation. De belastas med ett negativt arv, med sämre möjligheter än andra.

40 40 2 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Kommuner har som uppgift att följa barnkonventionen. Förstudien utgår därför från en ambition om att dels i ett längre perspektiv utveckla det systematiska arbetet med strukturella insatser och dels om direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Bedömningen är att en del åtgärder kan mer direkt påverka barns omedelbara livsvillkor och andra är mera långsiktiga sätt att påverka barns levnadsvillkor. I förstudien används begreppet ekonomiskt utsatta. Skälet är att begreppet utsatthet är ett ord som markerar sammanhanget mellan ett barns/ens familjs ekonomiska situation och dess övriga livssituation. Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet Det finns en oenighet kring användandet av definitionen barnfattigdom. Sverige har inte ett entydigt sätt att beskriva fattigdom eller hushållens materiella levnadsstandard på, utan flera olika beskrivningsmetoder används. Ett entydigt sätt att mäta förekomsten av barnfattigdom finns därav inte. Ett mått som har använts handlar om relativ fattigdom vilket är EU:s fattigdomsmått, vilket beskriver andel hushåll som har lägre inkomst än sextio procent av landets medianinkomst (Salonen T. 2010). Rädda Barnen använder sig av ett så kallat absolut mått där två delmått satts samman, låg inkomststandard och försörjningsstöd. Att leva i barnfattigdom räknas i enlighet med detta de familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd (Salonen T. 2012). Definitionen kan klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom. För fokus på de rent ekonomiska förutsättningarna för familjer som lever i ekonomisk utsatthet kan således Rädda Barnens definition av barnfattigdom användas. Det finns inget gemensamt mått för den sociala dimensionen av fattigdom, men exempelvis Statistiska Centralbyrån (SCB) har i rapporten Barns fritid (2009) visat på att barn som lever i ekonomisk utsatthet inte deltar i fritidsaktiviteter i samma utsträckning som jämnåriga. Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) lyfter den sociala dimensionen. De menar att barn i ekonomisk utsatthet i Sverige sällan saknar mat och kläder, utan snarare drabbas av andra svårigheter som har konsekvenser både under uppväxten och för framtiden. Det kan exempelvis handla om trångboddhet och otrygghet i bostadsområdet. Låg inkomststandard Måttet låg inkomststandard är framtaget av Statistiska Centralbyrån för att relatera hushållens inkomster med en norm för levnadsomkostnader. Modellen tar hänsyn till hushållens inkomster och utgifter. 1 1 I Rädda Barnens rapport 2012 (sid 15) ges exempel på hur detta mått fungerar: 2010 angavs gränsvärdet för ett hushåll med en vuxen och ett barn till kronor per månad (gränsvärdena räknas fram från SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister enligt framtagna formler). Alla familjer med en disponibel inkomst (när alla skatter,

41 41 3 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Försörjningsstöd Försörjningsstöd är en mätning av antalet hushåll som under en angiven tid söker och har rätt till försörjningsstöd. Försörjningsstöd har genom historien haft både olika namn och utformning men är också idag samhällets hantering av människors behov av ekonomiskt stöd till sin dagliga överlevnad. Försörjningsstödets föregångare har bland annat kallats fattighjälp, socialhjälp eller socialbidrag. Rätten att få försörjningsstöd är omgärdat av ett nationellt och lokalt (kommunalt) regelverk. Staten fastställer en så kallad riksnorm för försörjningsstödet. För varje enskild sker sedan en individuell prövning av hushållets ekonomi, där alla möjligheter att lösa de ekonomiska problemen på annat sätt skall prövas. Omvärldsbevakning Nationell nivå Enligt Rädda Barnens årsrapport 2014 finns det cirka barn som lever i ekonomisk utsatthet. Enligt rapporten uppgick barnfattigdomen år 2012 till 12,0 procent av alla barn i Sverige, vilket motsvarar cirka barn. Det är en minskning med 0,1 procentenheter eller cirka barn i åldern 0 17 år jämfört med Fler barn levde i familjer med enbart låg inkomststandard (5,6 procent av alla barn i Sverige) än i familjer med enbart försörjningsstöd (4,1 procent). Andelen barn i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 2,3 procent under Konjunkturläget är fortsatt osäkert vilket påverkar framför allt de barnhushåll där föräldrarna har en svag eller obefintlig position på arbetsmarknaden. Bakom de flesta barn som lever i fattigdom står en eller två föräldrar med dålig kontakt med arbetsmarknaden och/eller någon form av ohälsa. I årsrapporten som Rädda Barnen tagit fram om barnfattigdom, konstateras det att det finns fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund, 29,1 procent lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 5,2 procent av de barn som har föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger högre bland barn med utländsk bakgrund. I rapporten konstateras också att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för barn att tvingas leva under ekonomiskt begränsade förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra och ett mycket tydligt mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften, 53,4 procent av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i ekonomisk utsatthet 2012, jämfört med endast 2,1 procent av alla de barn som bodde med båda sina svenskfödda föräldrar. Rädda Barnens årsrapport 2014 visar att: bidrag, förmåner räknats in) under det aktuella gränsvärdet har en låg inkomststandard.

42 42 4 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Den ekonomiska utsattheten bland barn och deras familjer minskade 2012 med 0,1 procentenheter till 12,0 procent. Cirka barn levde i ekonomisk utsatthet år Detta motsvarar en minskning med cirka barn i åldern 0 17 år. Barnfattigdomen har minskat generellt i Sverige mellan 2011 och 2012 oavsett föräldrakonstellation. Barnfattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar har minskat från 28,0 procent till 27,8 procent. I gruppen barn till sammanboende föräldrar har barnfattigdomen minskat från 8,1 till 8,0 procent. I 162 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat under Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner, från 31,7 procent i Malmö till 3,6 procent i kranskommunen Lomma. De flesta av de 20 kommuner som har lägst barnfattigdom är kranskommuner i storstadsregionerna såsom Lomma, Härryda, Täby, Knivsta och Hammarö. Kommuner Forshaga kommun utsågs av Föreningen Majblomman till årets Majkommun 2013 för sitt arbete med att ta fram en handlingsplan för minskad barnfattigdom. Handlingsplanen innehåller ett antal förslag såsom tillgång till avgiftsfria aktiviteter, garanti för att alla unga i en viss ålder garanteras feriearbete och nolltolerans mot bostadslöshet för barnfamiljer. År 2014 utsågs Sundbyberg till årets Majkommun för att kommunen visat en hög kompetens i alla sektorer som berörs av barnfrågor. Långsiktigt har kommunen evidensbaserade mål för att minska barns socioekonomiska utsatthet i Sundbyberg. Förskolenämnden och grundskole- och gymnasienämnden har beslutats om en avgiftsfri förskola och skola, vilket betyder att inga aktiviteter får kosta eller kräva särskild utrustning hemifrån för att man ska kunna delta. Det betyder också att matsäck ska göras i förskolan eller skolan om det behövs vid utflykter. Vidare har Sundbyberg satt igång ett arbete för att försöka utjämna ytterligare skillnader. Det pågår en kartläggning av hur det ser ut specifikt i staden. Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomiskt utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i egna verksamheter och i övriga landet. Partnerskap för barnkonventionen Tio kommuner bildade 2004 ett Partnerskap för barnkonventionens genomförande. Kommunerna samarbetar för att utveckla arbetet för barns rättigheter. Ambitionen med Partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Partnerskapet har valt tre områden att arbeta med: Barns och ungas inflytande, kommunernas styrprocesser samt uppföljning med indikatorer. Partnerskapet består av följande 10 kommuner i samarbete: Borlänge kommun

43 43 5 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Gävle kommun Göteborg stad Haninge kommun Karlskoga Degerfors kommuner Trelleborgs kommun Uppsala kommun Västerås kommun Örebro kommun Östersund kommun Exempel på insatser för att stärka skyddet för barn Nedan sammanfattas ett antal exempel på insatser för att mildra konsekvenserna av barnfattigdom/ekonomisk utsatthet. Sammanställningen har gjorts utifrån extern och intern översyn av befintliga insatser. Kommunal handlingsplan Barnperspektivet redovisas/synliggörs i alla beslut Barnkonsekvensanalyser vid beslut som påverkar barn Barnchecklistor vid beredning/beslut av ärenden Nollvision för vräkningar av barnfamiljer Feriearbete för unga vuxna Satsning på arbetsplatser för vuxna för att öka familjers intäkter. Till exempel projektet pågående projekt som Arbetslinjen 3.0 och tidigare Arbetslinjen. Möjlighet till förskola på obekväm tid Läxhjälp Avgiftsfri skola Avgiftsfria kultur- och fritidsaktiviteter Regler för insamlingar i skolan Kostnadsfria skollovsaktiviteter Sommarläger erbjuds barn som önskar/behöver Inrättande av lokala barnombudsmän Livsvillkor i Katrineholm I november månad 2014 fanns öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Katrineholm. Av dessa var 712 personer utrikesfödda. (AMS) Socialförvaltningens uppföljning visar att det under 2013 fanns barn i hushåll som beviljats försörjningsstöd. Under 2012 var det 947 barn. I Rädda barnens rapporter ses att Katrineholm under flera år legat förhållandevis stilla när det gäller nivån på barnfattigdomen i kommunen. I en ranking av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2012 har Katrineholm en rankingplats på 278 bland Sveriges 290 kommuner. Under 2012 fanns det barn i Katrineholm varav var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Nedan framgår andel barn 0 17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd i Sörmlands kommuner år 2012.

44 44 6 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Enbart låg inkomststandard. Enbart försörjningsstöd. Både låg inkomststandard och försörjningsstöd. Vingåker 84, Gnesta 90,1 5,1 3,4 1,5 9,9 Nyköping 90,6 3,6 3,8 2 9,3 Oxelösund 92,6 3 2,8 1,6 7,4 Flen 79,6 5,3 7,8 7,3 20,4 Katrineholm 80,9 5,1 8,3 5,8 19,2 Eskilstuna 78,2 5,5 9,4 6,9 21,8 Strängnäs 89,4 3,6 5,8 1,2 10,6 Trosa 94,8 2,3 2,1 0,7 5,1 Total andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Nedan framgår andelen familjer i Katrineholm med låga inkomster 2012 enligt SCB:s inkomst och taxeringsregister (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Andel (%) familjer med låga inkomster Ensamstående utan hemmav. barn* Ensamstående med hemmav. barn* Övrig familjer med hemmav. barn* Familjer med sjukoch aktivitetsersättning Katrineholms kommun Länet Riket *Barn under 18 år. Avser disponibel inkomst. Barnfattigdomsindex 2012 Källa: SCB, inkomst- och taxeringsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Katrineholms Länet Riket kommun Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk svensk bakgrund, procentenheter Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll

45 45 7 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Kommunledningsförvaltningens bedömning Katrineholms kommuns utgångspunkt är att vårt samhälle präglas av en manlig norm. Det får konsekvenser för oss i kommunen när vi ska bedriva våra verksamheter och det betyder att om vi inte gör något aktivt åt saken så kommer styrningen framförallt att gynna män. Därför vill kommunen att styrsystemet ska bidra till att minska ojämställdheten. Ambitionen med att styra genusmedvetet är att i både planering och uppföljning synliggöra var och på vilket sätt resurser och makt fördelas olika mellan könen och utifrån detta medvetet omfördela resurser och makt, så att män och kvinnor, flickor och pojkar kan ta del av detta på lika villkor. Det ovanstående är en av utgångspunkterna i Katrineholms kommuns styrsystem. Kommunplanen för anger att Katrineholms kommun även fortsättningsvis ska vara en föregångare när det gäller jämställdhetsintegreringen av styrningen, vilket innebär att det kommande arbetet med barnfattigdom måste kartläggas och analyseras ur ett genus-/jämställdhetsperspektiv. Med hänvisning till kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika livsvillkor, utifrån ett genusperspektiv, är det viktigt att i det fortsatta arbetet konsekvent integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv. De resultat, åtgärder, strategier som det fortsatta arbetet ska utmynna i kommer att blir mer träffsäkra om de har utgått ifrån en medvetenhet om att utsattenheten kan se olika ut och få olika konsekvenser, utifrån ett könsperspektiv. Under 2012 fanns det barn i Katrineholm varav var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Det utgör en andel på 19,1 procent barn. Det innebär att ett av fem barn i Katrineholm växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll under hela eller delar av sin barndom idag. Det pågår flera insatser med syfte att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet och att minska barnfattigdom på längre sikt. Kommunfullmäktiges beslutade i januari 2012 om att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Under 2015 planeras fortsatt arbete med att förstärka barnperspektivet i bland annat handläggning av ekonomiskt bistånd. I Rädda Barnens årsrapport framgår att sedan 1990-talets början har inkomstskillnaderna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna. Arbetstillfällen lyfts därför ofta som svar mot barnfattigdom då barnen drabbas av förädlarnas uteblivna inkomst. Inom Katrineholms kommun Övergripande plan med budget står det i ett av de övergripande målen att Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. För att få ut fler personer i lönearbetet finns också följande resultatmål: Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Fler av de personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete

46 46 8 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Vad görs i Katrineholm redan idag I Kommunplan framgår att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Vidare framgår att genom att satsa på utbildning lägger vi fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvesteringen ett samhälle kan göra. Vidare anges att den offentliga gemensamma miljön ska vara inspirerande och aktiverande. Det är viktigt att beakta barnperspektiv i planarbetet. Kommunen ska i första hand stödja kultur, idrott och fritid för barn och ungdomar. Kommunplanen anger också att folkhälsoarbetet både kan handla om insatser för enskilda och om förebyggande arbete kring olika grupper i samhället, till exempel barn och unga. Tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar kommunplanen den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. I kommunplanen anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Kommunplanen ligger till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för nämndernas planer med budget och för ägardirektiven till de kommunala bolagen. I det vidare arbetet är det viktigt att särskilja på vilken nivå åtgärder och insatser för att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet sker. I ett längre perspektiv är det viktigt att kommunen samlat arbetar systematiskt och med strukturella insatser samtidigt som det sker direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Förslag om vidare insatser som kan mildra effekterna av ekonomisk utsatthet minska barnfattigdom på längre sikt Vad kan Katrineholm göra I förstudien har ett antal aktiviteter identifierats i syfte att förbättra villkoren för utsatta flickor och pojkar i Katrineholm. Aktiviteterna har som mål att vara hållbara och långsiktiga. En del av de föreslagna aktiviteterna förutsätter medel vid ett eventuellt genomförande. En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen o Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut

47 47 9 (9) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Datum KS/2015: Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något) Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande

48 48 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2015:40 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Bruno Maras Yttrande över strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom den genomförda förstudien som har tagits fram av socialförvaltningen tillsammans med kommunchefen. Förstudien ska vidaresändas till kommunledningsförvaltningen. Sammanfattning De senaste åren har allt fler individer och familjer, som uppbär försörjningsstöd eller har skulder sedan tidigare, nekats förstahandskontrakt av hyresvärdar som är verksamma i Katrineholms kommun. Dessa individer och familjer kan således inte etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden och riskerar att bli bostadslösa. Konsekvensen av hyresvärdarnas inställning till dessa särskilda grupper är att allt fler sociala kontrakt har fått förmedlas via socialnämnden. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har i uppdrag att som underlag för beredningen av övergripande plan med budget genomföra förstudie om att tillsammans med berörda aktörer ta fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda nämnder och andra berörda aktörer. Uppdraget ska avrapporteras till kommunfullmäktige senast i april år Förvaltningens bedömning Ett nytt arbetssätt behöver skapas, som präglas av en stark samverkan. Kommunens olika parter ska tillsammans med fastighetsägarna föra en dialog kring sociala kontrakt och kommunens bostadssituation. Dialogen kan förslagsvis ske två gånger per år. Ansvaret för att samordna dessa träffar bör ligga på kommunledningsnivån. Vid dessa tillfällen ska parterna gå igenom de sociala kontrakten och göra en gemensam bedömning av huruvida den enskilde kan erbjudas ett förstahandskontrakt hos en av fastighetsägarna. Under mötet ska kommunen även beskriva situationen kring sociala kontrakt och diskutera andra bostadsfrågor. Mötet ger parterna en plattform där man kan utbyta erfarenheter med varandra men även uppmuntra till ett socialt ansvarstagande. För de fastighetsägare som vill fortsätta teckna avtal genom kommunal hyresgaranti så ska det ske en mer intensiv kontakt. I dessa fall bör en dialog ske var tredje månad. Kommunen kan även ingå avtal med intresserade fastighetsägare som innebär att viss procent av deras fastighetsbestånd ska lämnas vidare till kommunen. Det måste även bli en genomströmning av antal lediga lägenheter, även detta kan lösas genom avtal med hyresvärdar och där KFAB måsta bli ett föredöme och ta sitt ansvar. SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer

49 49 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN SOCN/2015:40 Stab Ett avtal skulle kunna innebära att socialtjänsten skriver ett socialt kontrakt på 12 till 18 månader. Kontraktet ska därefter övergå till den enskilde, under förutsättning att hyra betalats och inga störningar förekommer. Fastighetsägaren kan då vara tvungen att accepterar en mer osäker ekonomi hos hyresgästen. Det enda krav fastighetsägarna kan ha är att personen inte har obetalda hyresskulder hos fastighetsägaren. Detta skulle innebära att hyresgästen som klarar själva boendet och betalning inom en rimlig tid får teckna ett förstahandskontrakt. Socialtjänsten kan i och med detta koncentrera sig mer på de personer som behöver mer stöd och tätare uppföljning för att klara sitt boende. Ärendets handlingar Förstudie Strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen Lorraine Fröberg Förvaltningschef Socialförvaltningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Org.nummer

50 50 Strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen Förstudie

51 51 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Innehållsförteckning 1 Förstudie Genomförande Resurser under förstudien Arbetsmetod Tidsplan Avreglering som förändrade villkoren i Sverige Aktuella författningar som är relevanta för området Nulägesbeskrivning av antalet sociala kontrakt Aktuella avtal och överenskommelser Kommunal hyresgaranti Ekonomisk redovisning av kostnader för sociala kontrakt Förtydligande kring samverkande aktörer och egna ansvarsområden Förslag på strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen Förslag på arbetsfördelning i kommunen och vad den juridiska kompetensen ska finnas Referenser

52 52 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen 1 Förstudie Kommunstyrelsen har i uppdrag att som underlag för beredningen av övergripande plan med budget genomföra förstudie om att tillsammans med berörda aktörer ta fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda nämnder och andra berörda aktörer. Uppdraget ska avrapporteras till kommunfullmäktige senast i april år De senaste åren har allt fler individer och familjer, som uppbär försörjningsstöd eller har skulder sedan tidigare, nekats förstahandskontrakt av hyresvärdar som är verksamma i Katrineholms kommun. Dessa individer och familjer kan således inte etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden och riskerar att bli bostadslösa. Konsekvensen av hyresvärdarnas inställning till dessa särskilda grupper är att allt fler sociala kontrakt har fått förmedlas via socialnämnden. 1.1 Genomförande Förstudien kommer att innehålla: Aktuella författningar som är relevanta för området. En nulägesbeskrivning av antalet sociala kontrakt i kommunen. En ekonomisk redovisning av kostnader för sociala kontrakt. Aktuella avtal och överenskommelser, exempelvis kommunal hyresgaranti. Förtydligande kring samverkande aktörer och egna ansvarsområden. Förslag på strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen. Förslag på arbetsfördelning kring sociala kontrakt i kommunen och var den juridiska kompetensen ska finnas. 1.2 Resurser under förstudien Bedömningen är att inget extra behov av resurser behövs under förstudien. Eventuellt är nätverk och studiebesök för fördjupning av goda exempel nödvändigt. 1.3 Arbetsmetod Underlag till förstudien tas fram av socialförvaltningen tillsammans med kommunchefen. Underlaget ska samverkas med berörda förvaltningar i kommunen. Sammanställning sker av handläggare på socialförvaltningen. 3

53 53 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen 1.4 Tidsplan December framtagande av underlag påbörjas Januari fortsatt arbete med underlag Februari sammanställning av underlag Mars fortsatt beredning inför KS April ärende upp i KF 2 Avreglering som förändrade villkoren i Sverige De offentliga strategierna för att motverka hemlöshet har sedan 1990-talet fokuserat på att hitta olika boendelösningar som exempelvis träningslägenheter eller sociala kontrakt. Oavsett vilket strategi som den enskilda kommunen tillämpade så var syftet densamma. Boendeformerna skulle hjälpa personer som av olika anledningar inte kan få en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet träningslägenheter och sociala kontrakt började växa i samband med de bostadspolitiska förändringarna som skedde under 1990-talet. Fram till och med 1990-talet utgjorde den sociala bostadspolitiken en hörnsten i den kommunala välfärdspolitiken. Den bostadssociala praxis som fram till dess gällde ute i kommunerna auktoriserades av den nationella bostadspolitiken. Den nationella bostadspolitiken utgick framför allt från sociala mål och ambitioner. Det övergripande målet var att förhindra att personer blev hemlösa och motverka boendesegregation. Målet sammanfattades framför allt genom formuleringen; alla invånare skulle ha rätt till en god bostad. Under 1990-talet förändrades däremot välfärdsideologin från den traditionella grundtanken, där samhället har ett kollektivt ansvar för människors sociala välfärd, till en mer individualistisk välfärdsideologi. I och med denna ideologiska förändring började man betona att de sociala rättigheterna är kopplade till vissa skyldigheter. Detta framgår tydligt i socialtjänstlagen (SoL) där rätten till bistånd förutsätter att vissa motkrav ställs på individen som ska försöka förändra sin situation. Denna utveckling påverkade även bostadspolitiken. Föreställningen om att bostadsförhållanden och bostadsbyggande kunde planeras och styras uppifrån ersattes av en mer positiv syn på marknadens förmåga, att tillfredsställa medborgarnas individuella behov och preferenser. Den nya synen befästes bland annat genom att flera regelverk, som påverkat bostadsmarknadens utveckling, ändrades tidigt på 1990-talet. Lagen om bostadsförsörjningens främjande och Lagen om kommunal bostadsanvisning avskaffades år Avskaffandet av dessa lagar ledde exempelvis till att många kommuner lade ner sina bostadsförmedlingar. Avskaffandet av dessa lagar innebar att de kommunala bostadsföretagen behövde ta ett mycket större socialt ansvar än tidigare. I många fall flyttades den kommunala bostadskön helt enkelt över till kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Den politiska ändringen var av en mycket stort betydelse för kommunernas socialtjänster. De offentliga insatserna på bostadsområdet skulle från och med nu, i betydligt större utsträckning än tidigare, anpassas till marknadens villkor. Innan 1990-talets avregleringar fanns det lokala bostadspolitiska instrument, som exempelvis ett organiserat förturssystem och kontroll över lägenhetsfördelningen genom de kommunala bostadsförmedlingarna. Dessa instrument antas ha bidragit till att det var lättare att anförskaffa lägenheter till invånare som behövde ett socialt kontrakt. 4

54 54 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen 3 Aktuella författningar som är relevanta för området Boverket och Socialstyrelsen definierar träningsboende och sociala kontrakt som kommunernas utbud av boendelösningar för personer som inte själva kan skaffa sig en bostad, eftersom de av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningarna som är kopplade till någon form av hyresavtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. Detta innebär att kommunerna hyr lägenheter av sina bostadsföretag eller av andra privata fastighetsägare som är verksamma inom kommunen. Kommunen hyr sedan ut lägenheter i andra hand till bostadslösa personer, som inte kan få eller inte klarar av att sköta ett eget boende. Historiskt sett har sociala kontrakt varit en lösning för Katrineholms invånare med sociala problem eller missbruk. Den enskilde fick stöd av socialtjänsten att skaffa en bostad hos fastighetsägare som är verksamma i Katrineholm. Socialtjänsten beviljade därefter det stöd som den enskilde behövde för att kunna återfå kontroll över sin egen situation så snabbt som möjligt. Idag beviljas personer ett socialt kontrakt utan att de har sådana problem men som ändå inte godkänns på den ordinarie bostadsmarknaden. Dagens sociala kontrakt kan beskrivas mer som ett sätt för kommunens invånare att få bostad. Individerna eller familjerna kan ha arbete, men låga inkomster eller osäkra anställningsförhållanden. Majoriteten skulle klara av att hyra en bostad på egen hand om inte kraven från fastighetsägarna hade hårdnat. Socialtjänstlagen ställer krav på kommunens verksamhet när det gäller bostadsfrågor som berör den enskilda invånaren. Enligt 3 kap 2 SoL ska socialnämnden medverka i samhällsplanering, skapa goda förhållanden för grupper som är i behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska även främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. När det gäller rätten till bistånd enligt 4 kap 1 SoL så har den enskilde rätt till bistånd i form av hjälp för att anskaffa en bostad. Syftet med hela socialtjänstlagen är att stödja den enskilde så att denne kan återfå kontroll över sin egen situation och sitt eget liv. Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag började gälla den 1 januari 2011 och majoriteten av kommunerna har uppdaterade ägardirektiv till de allmännyttiga bolagen som är från 2011 eller senare. Enligt Boverket så har endast 34 av 277 kommuner med allmännyttigt bostadsbolag ett ägardirektiv som är från tiden innan den nya lagen började gälla. Majoriteten av bolagen med ägardirektiv från tiden innan lagändringen återfinns i kommuner med färre än invånare. Lagen har i många fall förändrat ägardirektiven, där en viktig del är förändrade avkastningskrav. Som ett affärsmässigt drivet bostadsbolag ska kraven kunna jämföras med de som gäller för ett liknande privat bostadsbolag på den lokala bostadsmarknaden eller en liknande bostadsmarknad. Ägardirektiven är också det främsta verktyget kommunerna har för att styra de allmännyttiga bostadsbolagen så att bostadsförsörjningen i kommunen säkerställs. Detta får däremot inte ske på ett sätt som tvingar det allmännyttiga bolaget att åsidosätta affärsmässigheten eller som missgynnar andra aktörer. 5

55 55 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Sedan 1995 har Katrineholms kommun ett ägardirektiv för verksamheten i Katrineholms Fastighets AB (KFAB). Senaste revideringen av ägardirektivet skedde den 16 december I ägardirektivet anges följande: Bolaget skall i enlighet med lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag bedriva verksamheten med hyresrättsfastigheter utifrån affärsmässiga principer. [ ] Bolaget ska bereda socialt utsatta grupper boende. 4 Nulägesbeskrivning av antalet sociala kontrakt Fastighetsägarnas höjda krav för att kvala in på bostadsmarknaden har bidragit till att sociala kontrakt har ökat kraftigt. Enligt Boverket så har denna typ av uthyrning växt och fortsätter att växa i hela landet. På nationell nivå fanns det sociala kontrakt i 201 kommuner år 2008, varav 41 av dessa fanns i Katrineholm. År 2014 fanns det nästan sociala kontrakt i 233 kommuner, varav 130 av dessa fanns i Katrineholm. Kommuner som har flest sociala kontrakt År 2014 % av befolkningen Kommuner som har flest sociala kontrakt År 2014 % av befolkningen Göteborg ,3 % Järfälla 160 0,2 % Malmö ,4 % Haninge 160 0,2 % Uppsala 986 0,5 % Linköping 150 0,1 % Stockholm 700 0,1 % Ljungby 150 0,5 % Södertälje 471 0,5 % Sundbyberg 140 0,3 % Gävle 450 0,5 % Landskrona 140 0,3 % Jönköping 430 0,3 % Katrineholm * 130 0,4 % Helsingborg 372 0,3 % * Plats 27 av 233 kommuner Eskilstuna 312 0,3 % Sundsvall 300 0,3 % Umeå 300 0,3 % Solna 250 0,3 % Kalmar 210 0,3 % Värmdö 209 0,5 % Nacka 207 0,2 % Växjö 200 0,2 % Lund 200 0,2 % Luleå 200 0,3 % Borås 179 0,2 % Karlstad 173 0,2 % 6

56 56 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Idag finns det inget standardiserat system för att söka bostad i Sverige. Fastighetsägare så väl som bostadsföretag har idag stor frihet att själva avgöra hur de hanterar sin uthyrningsverksamhet. Enligt undersökning som genomfördes av Boverket år 2014 så uppgav 135 kommuner att de har någon form av förturssystem för att söka bostad. De senaste tio åren har antalet kommuner som uppger att de ger förtur till vissa grupper ökat i antal. Den vanligaste orsaken är att en person har fått arbete i kommunen men har för långt att pendla. Nyanlända personer hör också till den grupp som ofta ges förtur. De båda gruppernas andel av beviljade förturer har legat runt drygt 45 procent om man ser tillbaka de senaste fem åren. För några år sedan var den vanligaste orsaken till förtur att en person med lättare rörelsehinder behövde en mer tillgänglig lägenhet, och beviljades förtur på grund av det. Den andelen har numera sjunkit och orsaken till förtur på grund av sociala skäl eller medicinska orsaker har ökat. Ett fåtal kommuner använder sig idag av kommunala bostadsförmedlingar. Med kommunal bostadsförmedling avses en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. Andra kommuner har valt bort bostadsförmedling och valt att samarbeta på olika nivåer när det gäller förmedling av lägenheter. Allmännyttan har en egen kö, vilket är det vanligaste och förekommer i 250 kommuner. Kommunen har en lista med hyresvärdar på sin webbplats, finns i 158 kommuner. Bostadsportal på kommunens webbplats, 41 kommuner. Boplats Göteborg är en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen. Där förmedlas hyresrätter från samtliga kommunala och flera privata hyresvärdar. På hemsidan förmedlas även lägenheter och rum från privatpersoner samt annonser för lägenhetsbyten. En förutsättning för att invånarna ska kunna vara aktiva i bostadssökande är tillgången till internet. Boverket bedömer att det är närmast ett måste för den som söker bostad idag. 7

57 57 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen 5 Aktuella avtal och överenskommelser Enligt Bovekrets undersökning arbetar många kommuner med strategier som berör sociala kontrakt. I många av dessa kommuner har det blivit allt vanligare att de sociala kontrakten sprids ut i olika bostadsområden, på så vis har kommunerna minskat på utanförskapet och segregering. Kommunerna har som mål att hyresgästen ska få bo kvar och ta över kontraktet inom exempelvis ett år. Kommunerna har oftast en tydlig överenskommelse och en stark samverkan med fastighetsägare, vilket innebär att individerna kan hyra en lägenhet direkt från fastighetsägaren. Katrineholms kommun saknar i dagsläget ett avtal och andra överenskommelser med privata fastighetsägare som är verksamma inom kommunen. För socialförvaltningen är sociala kontrakt en lösning när allt fler av Katrineholms invånare söker hjälp bara på grund av sin bostadssituation. Socialförvaltningen förhandlar direkt med fastighetsägarna inom kommunen när det gäller boenden för de som riskerar att bli bostadslösa. Genom att garantera hyran, ge stöd till hyresgästen och komma överens om en kort uppsägningstid så har det visat sig vara lättare att få fastighetsägare att släppa till lägenheter. Den forskning som finns kring hemlöshet ger kritik till kommunerna som låter socialtjänsten samverka med fastighetsägarna kring sociala kontrakt. Forskare menar att ju mer socialtjänsten samverkar med fastighetsägarna desto svårare blir det för den enskilde att få ett erbjudande om förstahandskontrakt hos fastighetsägaren. Detta leder i sin tur att marknaden för träningslägenheter och sociala kontrakt permanenteras och fortsätter att växa i hela Sverige. Forskare bedömer att genom sociala kontrakt så får den enskilde oftast mycket sämre förutsättningar när denne ska söka nästa bostad hos en privat fastighetsägare. Privata fastighetsägare vill inte erbjuda ett förstahandskontrakt om individen har haft, eller har, ett socialt kontrakt. I Katrineholm har ett fåtal av hyresgäster med sociala kontrakt fått erbjudande om att teckna ett förstahandskontrakt direkt med fastighetsägaren. Det innebär att kommunen fortsätter har många invånare som tvingas bo år efter år med ett socialt kontrakt. Den enskilde får således inte möjlighet att ta kontroll över sin egen situation. 5.1 Kommunal hyresgaranti Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots detta har svårighet att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med besittningsskydd. 64 av landets kommuner använde sig under år 2013 av den möjligheten. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget kontrakt på en bostad. Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket. Av de kommuner som använder sig av garantierna var det drygt 40 procent som ställde ut hyresgarantier där de hade möjlighet att söka statligt bidrag. Drygt 50 procent ställde ut hyresgarantier som inte uppfyllde kriterierna för att få statligt bidrag. Katrineholm är en av de kommuner som inte uppfyller kriterierna. 8

58 58 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Katrineholm införde kommunal hyresgaranti år Kommunen har definierat kommunal hyresgaranti som: ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar hyresgästens skyldighet att betala hyran. Kommunens hyresgaranti innebär inte att hyresgästen kan underlåta att betala hyra till fastighetsägaren. Om hyresgarantin måste utnyttjas har kommunen rätt att kräva tillbaka skulden från hyresgästen. Med andra ord kvarstår den enskilde hyresgästens betalningsansvar. Kommunen tecknar enkel borgen innebärandes att kommunen blir betalningsskyldig först sedan fastighetsägare uttömt alla möjligheter att driva in skulden. Villkoren för att kommunen ska lämna hyresgaranti är bland annat. att den enskilde annars vägras förhyrning på grund av att försörjningsstöd inte godtagits som inkomst, att den enskilde får en bostad med besittningsrätt och att den enskilde ska kunna betala hyran. Sedan kommunal hyresgaranti infördes så har cirka 15 individer fått teckna förstahandskontrakt. Socialförvaltningen ser detta som positivt för invånarna vars bostadsproblem har lyckats bli löst och individerna behöver inte ha ett ärende inom socialtjänsten. 6 Ekonomisk redovisning av kostnader för sociala kontrakt År 2014 redovisar socialförvaltningen en nettokostnad på cirka tkr för arbete med sociala kontrakt. Nettokostnaden som redovisas består i huvudsak av personalkostnader, obetald hyra till förvaltningen och kostnader för renovering, reparation eller flyttstädning av lägenheterna. Socialförvaltningens utredningskostnader inför ett socialt kontrakt varierar utifrån hur omfattande utredning som behöver göras. Till utredningskostnaderna kan det komma antingen kostnad för anpassning av lägenheten, renovering, lagerhållning av den enskildes möbler, transport- och städkostnader i samband med in- och utflyttning. Socialsekreterare måste kontinuerligt följa upp av dessa ärenden så läge individerna hyr bostaden av förvaltningen. Sociala kontrakt Ack Utfall i tkr Hyresintäkter, från hyresgäster Summa intäkter Personalkostnader Externa hyror, från fastighetsägare Övr. kostnader, renovering, städ etc Finansposter 0 Summa kostnader NETTORESULTAT Totalt Personalkostnaderna omfattar en socialsekreterare på heltid som följer upp alla avtal, en bostadssamordnare på deltid, en socialsekreterare på deltid som utför utredningar samt två boendecoacher på heltid. Inför år 2015 finns det ett behov av att utöka verksamheten med en socialsekreterare på heltid och en boendecoach på heltid. 9

59 59 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen 7 Förtydligande kring samverkande aktörer och egna ansvarsområden Kommunen kommer att samverka med fastighetsägare som äger fler än tio lägenheter och som är verksamma i Katrineholm. Nedan redovisas dessa fastighetsägare och antal lägenheter som de äger. Fastighetsägare Antal lägenheter Alarosen AB 101 Arbikus Fastigheter AB 150 Björkviks Fastigheter AB 16 Borgus AB 50 City-Fastigheter i Katrineholm AB 43 Dapo Real Estate Group AB 41 Fridhem Fastigheter 20 Heimstaden Katrineholm HyresHuset Katrineholm 819 Invest Borgen AB 50 Katrineholms Fastighets AB, KFAB Laxen i Katrineholm HB 77 Lebourne Real Estate AB 12 LE Lundbergs 714 Lyktan Fastigheter AB 44 Oliven Fastighets AB 115 Orestone AB 58 Sommargyllen Invest AB 12 Tegelstaden Bygg AB 700 Vallabostäder 43 Vinterklasen 70 Totalt I samverkan med fastighetsägare ska kommunen representeras av kommunchefen med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och socialförvaltningen. 10

60 60 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen 8 Förslag på strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen Ett nytt arbetssätt behöver skapas, som präglas av en stark samverkan. Kommunens olika parter ska tillsammans med fastighetsägarna föra en dialog kring sociala kontrakt och kommunens bostadssituation. Dialogen kan förslagsvis ske två gånger per år. Ansvaret för att samordna dessa träffar bör ligga på kommunledningsnivå. Vid dessa tillfällen ska parterna gå igenom de sociala kontrakten och göra en gemensam bedömning av huruvida den enskilde kan erbjudas ett förstahandskontrakt hos en av fastighetsägarna. Under mötet ska kommunen även beskriva situationen kring sociala kontrakt och diskutera andra bostadsfrågor. Mötet ger parterna en plattform där man kan utbyta erfarenheter med varandra men även uppmuntra till ett socialt ansvarstagande. För de fastighetsägare som vill fortsätta teckna avtal genom kommunal hyresgaranti så ska det ske en mer intensiv kontakt. I dessa fall bör en dialog ske var tredje månad. Kommunen kan även ingå avtal med intresserade fastighetsägare som innebär att viss procent av deras fastighetsbestånd ska lämnas vidare till kommunen. Det måste även bli en genomströmning av antal lediga lägenheter, även detta kan lösas genom avtal med hyresvärdar och där KFAB måste bli ett föredöme. Ett avtal skulle kunna innebära att socialtjänsten skriver ett socialt kontrakt på 12 till 18 månader. Kontraktet ska därefter övergå till den enskilde, under förutsättning att hyra betalats och inga störningar förekommer. Fastighetsägaren kan då vara tvungen att accepterar en mer osäker ekonomi hos hyresgästen. Det enda krav fastighetsägarna kan ha är att personen inte har obetalda hyresskulder hos fastighetsägaren. Detta skulle innebära att hyresgästen som klarar själva boendet och betalning inom en rimlig tid får teckna ett förstahandskontrakt. Socialtjänsten kan i och med detta koncentrera sig mer på de personer som behöver mer stöd och tätare uppföljning för att klara sitt boende. 8.1Förslag på arbetsfördelning i kommunen och vad den juridiska kompetensen ska finnas Inom kommunen föreslås hyresadministrationen för sociala kontrakt övergå från socialförvaltningen till kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen jobbar idag med bland annat fakturering av hyror som avser KFABs fastigheter. Genom att flytta på hyresadministrationen så får kommunen en mer effektiv användning av befintliga resurser. Detta eftersom kommunledningsförvaltningens befintliga hyresadministrativa kompetens kan tas tillvara även när det gäller administrationen av sociala kontrakt. Socialförvaltningen fortsätter ansvara för att utreda och bevilja bistånd i form av ett socialt kontrakt och fortsätter följa upp de individer som har ett socialt kontrakt. Målet är att hyresgästen ska få bo kvar och ta över kontraktet inom 12 till 18 månader. Socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen kommer fortsätta att vara i behov av hyresjuridiska kompetensen när det gäller frågor kring sociala kontrakt. Med hänvisning till KFABs ägardirektiv, föreslås KFAB tillhandahålla den hyresjuridiska kompetensen som kommunens förvaltningar är i behov av. Genom att använda bolagens befintliga kompetens kring hyra av bostäder så får kommunen en mer effektiv användning av befintliga resurser. 11

61 61 Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Referenser Blid, M (2008) Ett folkhem för alla? Kommunala insatser mot hemlöshet Boverket (2008) Bostadsmarknadsenkäten Boverket (2014) Bostadsmarknadsenkäten Boverket (2008) Kontrakt via kommunen. Sekundära bostadsmarknaden Löfstrand, C (2003) Boendetrappor och bostadslöshetskarriärer Rothstein, Bo & Bergström, Jonas (1999). Korporatismens fall och den svenska modellens kris. Stockholm: SNS. Socialstyrelsen (2006) Hemlöshet i Sverige Omfattning och karaktär Socialstyrelsen, Boverket (2007) Hur utvecklas den sekundära bostadsmarknaden? Vahlne Westerhäll, Lotta (2002). Den starka statens fall?: en rättsvetenskaplig studie av svensk social trygghet Socialtjänstlagen, upplaga 28:1 (2015) Fastighetsföretag - Ägardirektiv för Katrineholms Fastights AB (antagen på KFABs extra bolagsstämma , fastställd av Kommunfullmäktige i Katrineholm , 206) 12

62 62 Månadsrapport Socialförvaltningen Maj 2015

63 63 Socialförvaltningen Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt Investeringar Resultatmål Bilagor Bilaga 1: Resultaträkning

64 64 Socialförvaltningen 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt Socialförvaltningen prognostiserar ett underskott år 2015 på ca tkr. Justeringen i prognosen beror på kommunstyrelsens omdisponering av medel till socialförvaltningen på totalt tkr år Socialförvaltningens underskott på tkr utgår ifrån förutsättningen att volymökningarna, som har redovisats under januari till och med maj månad, upphör helt framöver och återgår till en mer normal nivå för en kommun i Katrineholms storlek. Socialförvaltningen jobbar aktivt med att hitta alternativa lösningar till alla placeringar men förvaltningens inventering av placerade individer visar att inga andra lösningar bedöms vara tillräckliga för att säkra individens behov av omsorg och behandling. Förvaltningen har undersökt situationen med närliggande kommuner och samtliga ser en ökning av institutionsplaceringar inom sina verksamheter. Placeringarna har reviderats av avdelningscheferna, mycket erfarna socialsekreterare och sakkunniga för att säkerställa att inget annat alternativ har missats. Alla placeringar som är gjorda är av allvarlig karaktär då det handlar om psykiskt ohälsa, missbruk, våld i nära relationer, självskadebeteende och övergrepp. De omdisponerade medlen från kommunstyrelsen täcker nästan helt de kostnader som volymökningarna har medfört under årets första fem månader. När det gäller bostadssituationen så har förvaltningen inte märkt någon förbättring i kommunen. Flertal av de placerade vuxna kan ännu inte lämna den institutionella placeringen eftersom individerna saknar bostad i kommunen. Samtidigt söker många invånare bostad via socialförvaltningen eftersom de inte beviljas bostad direkt av fastighetsägarna. Väntelistan är nu lång och vissa individer har väntat i cirka ett år på en bostad. Socialförvaltningen prioriterar först och främst sådana ärenden där barn är inblandade. Inga barn ska vara bostadslösa i kommunen. Utbudet av bostäder i kommunen täcker dock inte den efterfrågan som förvaltningen ser. För att förvaltningen ska kunna få en budget i balans så måste de kommungemensamma verksamheterna - med att stödja äldre med funktionsnedsättning på grund av ett tidigare missbruk, trygghetsanställningar, sociala kontrakt ses över. För tillfället pågår det utredningar kring dessa verksamheter men inga beslut har tagits vilket innebär att verksamheterna fortsätter skapa ett underskott inom socialförvaltningen, så som de har gjort de tidigare åren. Socialförvaltningen redovisar ett utfall på tkr för perioden januari till maj 2015, det är ca tkr högre är budgeterat för perioden. Närmare 87 procent av den redovisade avvikelsen mot budget beror på årets volymökningar. 3

65 65 Socialförvaltningen Nedan finns en specifikation på det redovisade underskottet för perioden ; Aktiviteter utanför SoL och gällande reglemente; tkr Volymökningar av placeringar på grund av psykisk ohälsa; tkr Volymökningar inom ekonomiskt bistånd; tkr Realiserade förluster Förskott förmån; tkr Vidtagna besparingsåtgärder inom förvaltning; tkr Redovisat underskott för perioden; tkr Genom att hitta alternativa lösningar vid tillsättande av tjänster som inte avser myndighetsutövning och genom att minska antal kontaktpersoner/kontaktfamiljer så har socialförvaltningen kunnat göra en besparing på tkr under den gångna perioden år Socialförvaltningen kommer fortsätta arbeta med besparingar även resten av året. Framöver kommer förvaltningen vidta ytterligare åtgärder i form av; minska inköpen som inte påverkar klienten, inventera och minska på antal skrivare, fortsätta att se över lokala riktlinjer kring omkostnadsersättning till familjehem etc., handledning i större arbetsgrupper, minska på utbildningar - prioritera myndighetsutövande verksamhet då krav finns från Socialstyrelsen, se över samtliga boendealternativ i egen regi och effektivisera verksamheterna samt anpassa dessa till statens utredning SOU 2014:3, nytt arbetssätt ska införas för att effektivisera sociala beredskapen, vissa vakanta tjänster kommer inte tillsättas - istället utbilda personal för att klara av bredare uppdrag, ingående styrning av flex/övertid, lyfta upp diskussion om arbetsgivarens ansvar vid missbruksvård på Vårnäs och MERCUR, gemensam planeringsdag, fortsätta med tjänstemannaberedning, som försöker tillsammans med socialsekreterare ständigt hitta alternativa lösningar i olika ärenden för att undvika dyra placeringar 4

66 66 Socialförvaltningen Stab Under maj månad hade staben två planeringsdagar som utgick ifrån verksamhetsplanen för Enheten fokuserade bland annat på att skriva arbetsbeskrivningar för att utifrån dem lättare kunna utveckla samarbetsformer samt kommunikation och hur kommunikation påverkar den enskilda gruppmedlemmen så väl som hela gruppen. Alkoholhandläggarna i Flen, Katrineholm och Vingåkers kommun bjöd gemensamt in till en två dagars utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Inbjudan vänder sig till restaurangägare, restaurangpersonal samt ordningsvakter verksamma i Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Utbildningens syfte är att ge ökade kunskaper om alkoholens skadeverkningar och en större förmåga att säga nej till överservering, minska riskerna för alkoholrelaterade våldshandlingar och olyckor i restaurangmiljö, höja personalgruppers kunskaper om olika droger och drogsituationen, informera om lagar och förordningar vid alkoholservering samt restaurangpersonal och ordningsvakters befogenheter och skyldigheter samt ge tips och råd om hur vanligt förekommande konflikter med gäster kan hanteras. Samarbetet med FoU Sörmland har fortsatt under maj månad i syfte att ta fram en utbildningsplan för de som arbetar med barn och unga och som saknar socionomexamen. Enheten samarbetar också med FoU Sörmland kring att ta fram en bra plan för ett introduktionsår för nyanställda socialsekreterare. Utvecklingsledaren inom staben, som även är projektledare för SkolFam, genomförde en nätverksträff för alla grupper i Region Ost den 27 maj, där 21 personer från Katrineholm, Motala, Norrköping och Nacka deltog. I början av maj deltog controllern, tillsammans med avdelningschefen för öppenvården, på konferensdagen om ungas psykiska ohälsa och sociala investeringar. På konferensen, som hölls i Eskilstuna, fick controllern ta del av resultaten från ett arbete med att kartlägga och beräkna samhällskostnader för målgruppen unga med psykisk ohälsa. Regeringen har publicerat sin utredning över boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3). Controllern har tillsammans med öppenvårdsavdelningen påbörjat revidering av utredningen som kommer medföra förändringar i innehållet av de insatser som finns inom förvaltningen. Eftersom innehållet i insatserna kommer att ändras så föreslår utredningen att vissa ändringar i definition av begrepp ska göras, exempelvis hem för vård eller boende (HVB) ska omdefinieras till hem för omvårdnad och behandling (HOB). I slutet av månade genomförde förvaltningen en introduktion till nyanställda. Nyanställda fick information om den nya kommunplanen, avdelningarnas verksamheter samt stabens funktion och serviceutbud. Syftet med introduktionen var att informera nyanställda kring vilka insatser som finns i egen regi och var de kan vända sig i olika situationer. Det systematiska kvalitetsarbetet presenterades också kortfattat. 5

67 67 Socialförvaltningen Myndighetsavdelningen Under maj månad har det varit invigning av förvaltningens nya lokaler och det är bra att socialförvaltningen nu är mer samlad, det gynnar samarbetet. Under månaden har två av avdelningens medarbetare gått i pension och det har varit avtackning. Båda har jobbat i förvaltningen mer än 30 år så det är stor kompetens och erfarenhet som lämnat oss. Enheten Bistånd barn, unga och vuxna Under maj månad har två medarbetare sagt upp sig för att gå vidare till andra arbeten. Anledningen till att de väljer andra jobb är framförallt att den nya arbetsplatsen är närmare hemmet och man slipper lång pendling. En av våra socialsekreterare har under månaden gått över till öppenvårdsavdelningen och kommer att arbeta där som behandlare. En socialsekreterare har börjat på enheten och mycket positivt är att hon har flera års erfarenhet av barnutredningar. Två av medarbetarna är fortsatt sjukskrivna. Det finns fortsatt vakanser och rekrytering pågår. De vakanser som finns täcks av konsulter motsvarande tre heltider. Personalbristen gör att det är svårt att hålla tiden för förhandsbedömningar samt att det blivit allt fler sena utredningar. Enheten har begärt stöd från personalkontoret med rekryteringar då detta arbete börjar bli allt mer omfattande. Vad gäller utbildningar har det skett en del under maj månad. Det har varit en hel del utbildning och nätverksmöten kring BBIC (Barns behov i centrum). En ny BBIC modul har införts i klientsystemet vilket kommer att underlätta när alla är bekväma med modulen. För de socialsekreterare som arbetar med vuxna har en påbörjat utbildning i ASI (en intervju/ kartläggningsmetod inom missbruksvården) En socialsekreterare har varit på utbildning i LVM lagstiftningen. De socialsekreterare som utreder och följer upp ensamkommande barn har varit på en tre-dagars utbildning med fokus på just dessa barn och deras situation. När det gäller familjehem och familjerätt har det under månaden satsats på information på hemsidan och facebook kring behovet av familjehem/kontaktfamiljer och särskild förordnad vårdnadshavare. Det har genomförts informationsträffar och det har kommit en del intresserade vilket är positivt. Familjerätten har varit på dialogmöte med Tingsrätten i Nyköping. Arbetet med SkolFam fortsätter och det har genomförts en regionsträff här i Katrineholm. En första utvärdering av SkolFam har påbörjats och genomförs av en nationell samordnare. Det har inte kommit något ensamkommande barn under maj månad med i kontakt med migrationsverket är prognosen att det i juni kommer flera då tillströmning av barn till Sverige nu har ökat kraftigt. Samverkan med andra pågår ständigt, under maj månad har personal deltagit i flera olika former av samverkan såsom Barnahus, Elevhälsan, BVC m fl. Socialsekreterare har även träffat förskolepersonal för att informera om anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen. Det har varit många polisförhör och samråd under månaden. Enligt statistik har Katrineholms kommun flest polisanmälningar i Södermanland kring barn som far illa. Det är även en ökning av anmälningar som gäller ungdomar som har mycket hög skolfrånvaro och ungdomar som inte vill bo hemma längre utan flytta hemifrån. 6

68 68 Socialförvaltningen Enheten Ekonomiskt bistånd Under månaden har det varit lätt turbulens på enheten då fyra gravida socialsekreterare fick barn/ blev sjukskrivna samt ytterligare en sade upp sig för annat arbete. Enheten har anställt tre nya socialsekreterare under månaden. Oron var stor inför den arbetstyngda sista veckan (utbetalningsveckan). Personalen pratade ihop sig och fyra, mer erfarna, socialsekreterare ställde upp på övertid för att hjälpa de oerfarna så att alla ärenden blev behandlade i tid. Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat med 11 procent jämfört med maj månad Utbetalt försörjningsstöd har ökat med 18 procent jämfört med maj månad De grupper som har ökat är arbetslösa, sjukskrivna samt glappersättningsärenden. Glappersättningsärenden ökar eftersom Arbetsförmedlingen har på kort tid fått många vakanser inom den egna organisationen, detta medför att de inte hinner med ärenden som planerat och individerna söker stöd av socialförvaltningen. Öppenvårdsavdelningen I projektet Tweenis, som är ett gemensamt projekt mellan socialförvaltingen med kultur -och turism och bildningsförvaltningen kring förebyggande arbete med ungdomar har projektet fått en ny vändning. Vändingen kom efter gruppen gjort studiebesök i Motala och förvaltningscheferna gjort studiebesök i Malmö, på "Ett aktiviteternas hus". Gruppen kommer nu att titta på dessa exempel och istället utgå från Katrineholms förutsättningar och göra ett förslag. Skillnaden från ursprungstanken är att man behöver arbeta mer mot föreningar, föräldrar, volontärer och andra kommuninvånare för att nå ett framgångsrikt och hållbart arbete. Förstudien till en eventuell Familjecentral pågår. Frågor som återstår är lokalisering och kostnader för dessa. Inom enheten öppna insatser har det under maj för en jämn tillströmning av ärenden. Ingenting sticker ut från föregående månader. Hemmaplanslösningsprojektet En lägenhet är klar och en person har flyttat in. Klienten kommer från en längre extern institutionsbehandling. Planeringen var att två till skulle flytta in i de andra lägenheterna, KFAB har dock meddelat att de inte kan få klart två kök för än i oktober. Från början var det sagt att detta skulle påbörjas direkt efter att första lägenheten var klar. Då det finns planering av tilltänkta klienter i dessa har andra planeringar fått göras i avvaktan. En person får bo tillfälligt i en annan lägenhet hos en annan fastighetsägare. Den andra får vara kvar på intuition tills vidare planering kan göras. Kostnad på denna avvaktan kommer resultera i en kostnad på ca 120 tkr. Enheten Kollektivet HVB KFAB och socialförvaltningen har nu kommit överens muntligt och enheten har fått ett kontrakt, men på grund av att vissa renoveringar inte stod med i kontraktet har enheten inte kunnat skriva på kontraktet. Nytt möte med KFAB är planerat till den femte juni. Kontakt med KFAB bedöms inte vara effektiv eftersom det har tagit mycket tid att få ett förslag och därefter saknar förslaget delar av det som har överenskommits. 7

69 69 Socialförvaltningen Enheten har en annons ute med sista ansökningsdag den första juni. En i personalgruppen kommer påbörja ny tjänst som hemterapeut på Familjeenheten den första september. Förhoppningen är att rekryteringen ska vara klar innan midsommar. Kollektivet HVB har varit fullbelagt under maj. Två ungdomar kommer att flytta till Klivets Lägenhetsboende den första juni respektive den andra juni. En inflytt är planerat i mitten av juni. Per den sista maj fanns det inga ungdomar i kö till Kollektivet HVB, frånsett en extern intresseanmälan från Vingåker. Enheten kommer under hösten närvara vid utredande socialsekreterarnas gruppträffar för att marknadsföra Kollektivet HVB. Detta på grund av att det är stor personalomsättning bland socialsekreterarna och de har lite kunskap om vad socialförvaltningens öppenvårdsavdelning har att erbjuda. Personalgruppen hade handledning under maj månad. Dessutom har personalen haft möte med ny handledare inför hösten. Arbetsgruppen är nöjd med nuvarande handledare, men både nuvarande handledare och gruppen är överens om att det ska avslutas då vi har haft samma sedan hösten I slutet av maj månad hade Kollektivet HVB möte med barnhandläggare från Familjehemsgruppen. Mötets syfte var att ha gemensamma genomgångar av de ungdomar som de placerat på Kollektivet. Enheten är klar med semesterplaneringen. Under maj har en ny vikarie introducerats. Alla kommer att få den semester som önskats, men det är fortfarande vissa pass som inte är tillsatta. Detta påverkar dock inte semestrarna då enheten har lyckats bemanna utifrån de krav som ställs på verksamheten, det vill säga dygnet runt-bemanning. 1.2 Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt minska inköpen som inte påverkar klienten, inventera och minska på antal skrivare, fortsätta att se över lokala riktlinjer kring omkostnadsersättning till familjehem etc., handledning i större arbetsgrupper, minska på utbildningar - prioritera myndighetsutövande verksamhet då krav finns från Socialstyrelsen, se över samtliga boendealternativ i egen regi och effektivisera verksamheterna samt anpassa dessa till statens utredning SOU 2014:3, nytt arbetssätt ska införas för att effektivisera sociala beredskapen, vissa vakanta tjänster kommer inte tillsättas - istället utbilda personal för att klara av bredare uppdrag, ingående styrning av flex/övertid, lyfta upp diskussion om arbetsgivarens ansvar vid missbruksvård på Vårnäs och MERCUR, gemensam planeringsdag, fortsätta med tjänstemannaberedning, som försöker tillsammans med socialsekreterare ständigt hitta alternativa lösningar i olika ärenden för att undvika dyra placeringar 8

70 70 Socialförvaltningen 1.3 Investeringar Följer fastställd plan, investeringsmedel beräknas vara förbrukade i slutet av året. 9

71 71 Socialförvaltningen 2 Resultatmål Resultatmål Utfall Målvär de Period Senaste kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka 2015 Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka 2015 Socialnämnden har utökat sin tillgänglighet via telefon, genom att inte bara ha telefontider på morgonen utan kan nu även nås övrig tid, då socialsekreterna inte är upptagna av besökare

72 72 Socialförvaltningens resultat med spec. Ack Helår 2015 Ack Helår 2014 på aktiviteter som påverkar verksamhetens utfall Utfall Total budget Avvikelse Total budget Utfall Utfall Externa intäkter varav korr förskott förmån varav Migrationsverket för ensamkommande BoU varav sociala kontrakt varav Arbetsförmedlingen Interna intäkter Summa intäkter Bidrag varav föreningsbidrag varav försörjningsstöd Köp av vht inkl konsultkostn varav utredningskonsulter varav instituionsplaceringar BoU varav institutionsplaceringar BoU volymökning i år varav institutionsplaceringar ensamkommande BoU varav konsulentstödda familjehem BoU varav konsulentstödda familjehem BoU volymökning i år varav institutionsplaceringar Vx varav institutionsplaceringar Vx volymökning i år varav institutionsplaceringar samsjuka Vx Personalkostnader varav familjehem BoU varav utredning, uppföljning & admin ensamkommande varav utredning, uppföljning admin sociala kontrakt varav utredning, uppföljning och admin samsjuka varav familjehem ensamkommande BoU varav kontaktpersoner/- familjer varav trygghetsanställda Externa hyror varav sociala kontrakt Övr vht kostnader varav sociala kontrakt Interna hyror Interna övr kostnader varav sociala kontrakt Kapitalkostnader Finansposter Summa kostnader NETTORESULTAT

73 73 1 (1) Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår beteckning Vår handläggare Emma Fälth Ert datum Er beteckning Meddelanden Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga anmälan av meddelanden till handlingarna. In- och utgående skrivelser Utdrag ur socialnämndens diarium över handlingar för perioden Förteckning över handlingarna finns på socialförvaltningen, Västgötagatan 18, Katrineholm. SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: (vxl) Telefax: E-post:

74 Försörjningsstöd Delegationsbeslut Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt antal hushåll försörjningsstöd Antal barn som ingår i försörjningsstöd Varav 18-24år Varav antal med utbet. under månaden Män Kvinnor Varav 18-24år Män Kvinnor Samtliga ärendetyper (Förs. stöd, 2:a handskontr. Egna medel) Avslutade ärenden Varav 18-24år Aktualiseringar Startade utredningar Varav 18-24år Utbetalt försörjningsstöd under månaden Genomsnitt per hushåll

75 Beslutsstatistik orsak till försörjningsstöd Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Annat f-hinder, barnomsorg saknas Varav år Annat f-hinder, p.g.a. sjukdom Varav år Annat f-hinder, grundskolestudier Varav år Annat f-hinder, gymnasiestudier Varav år Annat f-hinder, ingen arbetsförmåga, ej rätt till sjuk-eller aktivitetsersättning Varav år Annat f-hinder, insats klivet Varav år Annat f-hinder, otillräcklig pension Varav år Annat f-hinder, väntar på pension/äldreförs.stöd Varav år Annat f-hinder

76 76 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Varav år Arbetar deltid ofriv otillräcklig inkomst Varav år Arbetar deltid ofriv väntar inkomst Varav år Arbetar heltid otillräcklig inkomst Varav år Arbetar heltid väntar inkomst Varav år Arb lös flykting alt anhörig i introduk Varav år Arbetslös ingen ersättning Varav år Arbetslös otillr ers/aktivstöd Varav år Arbetslös otillr ers/a, Alfakassa Varav år Arbetslös otillr ers/etableringsers. Varav år Arbetslös väntar på ers A, -Alfakassa Varav år Arbetslös väntar på ers Aktivitetsstöd

77 77 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Varav år Arbetslös väntar på ers Etableringsers. Varav år Arbetshinder, sociala skäl Varav år Arbetshinder, sociala skäl, beroendeprobl. Varav år Arbetshinder, sociala skäl, insats kan ej erb. Varav år Arbetshinder, sociala skäl, rehabilitering Varav år Arbetshinder, sociala skäl, våld i nära relation Varav år Arbetshinder, sociala skäl, väntar/under utredning Varav år Fritidspeng Varav år Föräldraledig otillr föräldrap Varav år Föräldraledig väntar föräldrap Varav år

78 78 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Sjuk- eller aktivers otillräcklig ers Varav år Sjuk- eller aktivers väntar ers Varav år Sjukskriven ansökt om sjuk- aktivitetsers, ingen ers. väntar besked Varav år Sjukskriven ansökt om sjuka-aktivitetsers, otillräckl. ers. väntar besked Varav år Sjukskriven läkarintyg, ingen sjukpenning Varav år Sjukskriven läkarintyg otillr sjukpenning Varav år Sjukskriven läkarintyg väntar sjukpenning Varav år Språkhinder Varav år Utan försörjningshinder Varav år Övrigt 4: Varav år Övrigt

79 79 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Varav år 0 0 Totalt antal beslut Varav år Antal unika ärenden varav kvinnor varav män Antal unika ärendepersoner varav kvinnor varav män Beslut tagna 1-31/5

80 Statistik barn, unga och vuxna samt öppenvård Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Aktualiseringar Barn Vuxna Förlängning av utredning Barn Nystartade utredningar Barn Vuxna Pågående utredningar Barn Vuxna Avslutade utredningar Barn Vuxna Familjehemsplacerade <21 år SoL Flickor Pojkar Vårdnadsöverflyttade Flickor Pojkar Familjehemsplacerade < 21 år LVU Flickor Pojkar Tillfälliga placeringar Flickor Pojkar Barn HVB /SoL < 21 år Flickor Pojkar

81 81 Barn SIS < 21 år Flickor Pojkar Barn HVB /LVU < 21 år Flickor Pojkar Barn, Klivet SoL< 21 år Lägenhetsboendet, 10 platser Kollektivet, 6 platser Barn, Klivet LVU <21 år Kollektivet Barn, Klivet JOUR <21 år Kollektivet Pågående insatser - Kontaktfamiljer/ Komplementfamiljer/Kontaktpersoner Flickor Pojkar Vuxna HVB/SOL Kvinnor Män Vuxna LVM/SIS Kvinnor Män Vuxna, familjehemsplacering Kvinnor Män Familjerätten Aktualiseringar Påg. Utredningar inkl. samarbetssam Tingsrätten Påg. samarbetssamtal exl Tingsrätten

82 82 Nystartade utredningar Avslutade utredningar Skrivna Avtal, vårdnad, boende umgänge Dödsboanmälningar