SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: än 2009, Mkr. Koncernens. drygt 50 procent

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: Årets resultat uppgick till 773 Mkr Överföringen på stamnätet ökade med 6 procent Något lägre investeringstakt 2010 än 2009, Mkr Koncernens intäkter ökade med drygt 50 procent

2 S. innehåll 3 ekonomisk översikt MILJÖ Generaldirektören har ordet DETTA ÄR SVENSKA KRAFTNÄT VISION OCH värderingar Medarbetare DOTTER- OCH INTRESSEFÖRETAG 58 Sjuårsöversikt för koncernen Svenska Kraftnäts intressenter Viktiga händelser i verksamheten 21 Förvaltningsberättelse Verksamhet och Struktur Finansiella rapporter 60 resultaträkning koncernen 64 balansräkning koncernen 66 kassaflödesanalys koncernen 67 Förändring i eget kapital koncernen 69 resultaträkning affärsverket 70 balansräkning affärsverket 72 kassaflödesanalys affärsverket 72 Förändring i eget kapital affärsverket TILLÄGGS upplysningar och noter 77 noter Verksamhetsgrenar FÖRNYBAR ELPRODUKTION INTERNATIONELLT SAMARBETE Förslag till vinst disposition REVISIONSBERÄTTELSE Styrelsen FOU-VERKSAMHET Adresser

3 5 ekonomisk översikt Kort om År 2010 Driften under året Inmatad energi TWh 110,3 104,4 Driftsäkerhet Antal driftstörningar på stamnätet st Antal driftstörningar med elavbrott st Icke levererad energi (ILE) MWh 5 5 Ekonomiska fakta Koncernens rörelseintäkter Mkr Koncernens resultat Mkr Räntabilitet på justerat eget kapital* % 8,4 4,3 Skuldsättningsgrad % Investeringar Mkr Balansomslutning Mkr * efter skattemotsvarighet 26,3% Ekonomisk utveckling ÅRETS RESULTAT (MKR) RÖRELSEINTÄKTER (MKR) RÖRELSERESULTAT (MKR) RÖRELSEINTÄKTER PER RÖRELSEGREN Systemansvar el, 56% Överföring på stamnätet, 40% Beredskap, 3% Telekom, 1% Systemansvar naturgas, 0% Avgiftsbelagd verksamhet, 0,1% JEK (MKR) AVKASTNING PÅ JEK (%) Justerat eget kapital (JEK) Avkastning på justerat eget kapital RÖRELSE- OCH VINSTMARGINAL (%) Rörelsemarginal Nettovinstmarginal med avdrag för skatt

4 6 01. GEneraldirektören har ordet Under 2010 har Svenska Kraftnät på ett mycket påtagligt sätt fortsatt omvandlingen från gårdagens förvaltande statsmyndighet till morgondagens proaktiva nätbyggare den investerare som ska se till att statsmakternas klimat- och energipolitik kan förverkligas. Mycket av vårt fokus har legat på att skapa ordning och reda och på att etablera en bra struktur i våra olika processer. Till dessa hör verksamhetsplanering, riskvärdering och uppföljning, projektstyrning och miljöcertifiering. Det räcker inte längre med att vi gör saker rätt. Nu måste vi också göra rätt saker! Allt det här innebär att organisationen växer. Vi fick nära 60 nya medarbetare under Ett viktigt arbete har därför varit att brett diskutera och förankra en gemensam värdegrund och utkristallisera våra fyra ledord; Utveckling Ansvar Effektivitet Tydlighet. NIMBY Not In My BackYard Det är inte utbyggnaden av vindkraftsparker och biobränsleanläggningar som kommer att sätta gränsen för hur mycket förnybar elproduktion som vi kommer att mäkta med att introducera i det svenska elsystemet på tio eller tjugo års sikt. Nej, det är utbyggnaden av överföringsförmågan det vill säga elnäten som kommer att bli den främsta gränssättande faktorn. Men insikten om detta grundläggande faktum är fortfarande begränsad såväl i energibranschen som i politikens värld. Svenska Kraftnäts NIMBY-problematik blir också allt mer påtaglig. Alla bejakar klimatpolitiken men ingen vill ha de ledningar som är en förutsättning för att koppla in den nya el produktionen på nätet. Även lokalnätens stormsäkring genom att kabelförlägga gamla luftledningar bidrar till orealistiska förväntningar på Svenska Kraftnät. Kablifiering är nämligen sällan möjlig i stamnätet. På våra spänningsnivåer är det nästan undantagslöst växelströms luftledningar som gäller och då inte bara av ekonomiska, utan också i hög grad av tekniska och driftsäkerhetsmässiga skäl. Två exempel Vi bygger nu en ny 400 kv förbindelse mellan Stenkullen och Lindome. Den har största betydelse för att hålla lamporna lysande i Göteborg och är dessutom, sedan något år tillbaka, ett uttryckligt svenskt åtagande gentemot EU. Ändå fick vi först strax före julafton den koncessionen som vi ansökte om I ett annat ärende väntar vi på beslut om en ansökan som gjordes 2001 och där handläggningstiden alltså nu går in på sitt tionde (!) år. Och den ansökan gäller inte ens en ny ledning, utan omkoncession för en ledning som har stått där i snart 50 år En fungerande elmarknad Elmarknaden utsattes för hård kritik under den gångna vintern. Påfallande ofta var kritiken dock ovederhäftig. Det är inte konstigt att priserna ökar när utbudet är lågt (krånglande kärnkraftverk) och efterfrågan är hög (det är kallt). Nord Pool Spot är sannerligen ingen»kalle Anka-börs«, vilket har påståtts från vissa håll, utan den bäst fungerande och mest transparenta marknadsplatsen för elhandel i hela världen. Det må vara att elmarknaden med sin marginalkostnadsprissättning inte är världens mest lättbegripliga. Men det är tragiskt när så många som borde veta bättre väljer att attackera marknadsplatsen. Det är inte elbörsens fel att en del basindustrier nu ångrar att de sålde av egen el produktion i samband med avregleringen för 15 år sedan. Industrins aktörer borde i stället använda elmarknadens stora möjligheter. San ningen är nämligen att den gångna vinterns pris spikar i hög grad kan förklaras av den bristande priselasticiteten på efterfrågesidan. Många industrier har avtal med goda möjlig

5 7 heter att i bristsituationer reglera ner produktionen och sälja tillbaka el till börsen med god förtjänst. Hushållen har ännu så länge inte samma möjligheter. För dem hjälper det föga att justera ner elvärmen och ingenting att köra tvättmaskinen på natten. Elområden Mitt viktigaste beslut under det gångna året var att dela in Sverige i fyra elområden från den 1 november Aktörerna med branschorganisationen Svensk Energi i spetsen var inledningsvis mycket skeptiska, för att inte säga direkt negativa. Den inställningen har sedan successivt förändrats. Jag hälsar den attitydförskjutningen med tillfredsställelse. Indelningen i elområden innebär nämligen rent logiskt en utveckling av den nordiska marknads modellen, som bygger på just marknadsdelning. Områdesgränserna bör följa de snitt som definierar begränsningar i överföringsförmågan och inte bara, som hittills, nations gränserna. Den nya ordningen sätter även ytterligare press på oss i Svenska Kraftnät, eftersom det kommer att bli mer tydligt vilka flaskhalsar som påverkar marknaden negativt. Samtidigt är det ingen statshemlighet att det som slutligen utlöste beslutet var en insikt om att den tidigare ordningen för hantering av interna begränsningar i överföringsförmågan inte var förenlig med EU:s konkurrensregler. De invändningar som ibland fortfarande kan höras mot elområdena framstår därför inte som särskilt insiktsfulla. Något reellt alternativ till indelningen i elområden finns nämligen inte och har aldrig funnits. (Litauen). Men ytterligare förbindelser till kontinenten kommer också att bli aktuella inte minst för att knyta samman den nordiska vattenkraften med den kontinentala värmekraften. Samtidigt måste vi se till att parallellt förstärka vårt inhemska transmissionsnät så att nya utlandsförbindelser inte ökar elpriset i södra Sverige. Och vi behöver även i det internationella samarbetet säkerställa att det görs sådana investeringar i Tyskland att kraften inte låses in utan kan transporteras vidare söderut. Perspektivplan 2025 Mot den här bakgrunden ter det sig angeläget att Svenska Kraftnät tydliggör sina bedömningar för omvärlden och marknadens olika aktörer. Vilka investeringar ska man räkna med från Svenska Kraftnäts sida? Och när kommer de att göras? Marknadens önskemål om svar på sådana frågor ter sig som högst rimliga. Förhoppningsvis ska svaren ges i Perspektivplan Det är arbetsnamnet på den långsiktiga nätplanering som Svenska Kraftnät nu drar igång och som vi ska fullfölja under Med tre kvarts miljard kronor i överskott har Svenska Kraftnät med råge nått regeringens avkastningskrav. Stockholm i februari 2011 Framtiden I december tecknade vi kontrakt på kablar och omriktarstationer för nästa utlandsförbindelse NordBalt mellan Sverige och Baltikum Mikael Odenberg

6 8 02. detta är svenska kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el kraft. Stamnätet omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlands förbindel ser. Vi har också systemansvaret för el och natur gas, myndighetsansvar för den svenska el bered ska pen och samordnar landets dammsäkerhet. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och el marknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. I slutet av 2010 hade verket 374 tillsvidareanställda medarbetare, varav de flesta arbetar på huvudkontoret i Sundbyberg. Det finns även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för underhåll av stamnätet runt om i landet. Under 2010 uppgick omsättningen till miljoner kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, däribland den nordiska el börsen Nord Pool Spot AS. Svenska Kraftnäts styrelse och generaldirektör utses av regeringen. Svenska Kraftnät är organiserat i nio avdelningar. Därtill finns sex råd för samverkan med olika intressen. Mer information finns på webbplatsen Vårt uppdrag > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning.

7 9 ORGANISATION GENERALDIREKTÖR Generaldirektör TEKNISK Teknisk DIREKTÖR direktör STYRELSE Styrelse ELBEREDSKAPSRÅD Elberedskapsråd PLANERINGSRÅD Planeringsråd CHEFSJURIST Chefsjurist GD-SEKRETARIAT GD-Sekretariat Stab STAB och & samordning SAMORDNING Koncessioner KONCESSIONER och & kommunikation KOMMUNIKATION ELMARKNADSRÅD Elmarknadsråd Gasmarknadsråd GASMARKNADSRÅD DRIFTRÅD Driftråd INTERNREVISOR Internrevisor PERSONAL Personal Dammsäkerhetsråd DAMMSÄKERHETSRÅD Ekonomi EKONOMI DRIFT Drift NÄTPLANERING Nätplanering & och FÖRVALTNING förvaltning NÄTUTBYGGNAD Nätutbyggnad IT MARKNAD Marknad Elens Väg Här visas elens väg från elproducenten via stamnätet, regionnät, lokalnät och vidare till elanvänd aren. Elproducenten säljer sin el via elbörsen Nord Pool eller till ett elhandelsföretag. ELBÖRSEN NORD POOL ELPRODUCENTER ELHANDELSFÖRETAG LOKALNÄT REGIONNÄT STAMNÄT ELANVÄNDARE

8 VISION OCH VÄRDERINGAR»En ledande roll för en säker och hållbar energi försörjning«så lyder Svenska Kraftnäts vision. Den uttrycker vår ambition att ha en ledande roll på energiområdet oavsett om det gäller att skapa hög driftsäkerhet, en bättre fungerande elmarknad eller att bygga nät och skapa förutsättningar för att förverkliga riksdagens energi- och klimatpolitiska ambitioner. Vi ska ha ett driftsäkert och personsäkert stamnät. Vi ska arbeta för miljö anpassade och hållbara lösningar för Sveriges energiförsörjning. Under det gångna året har alla medarbetare engagerats i arbetet med att utarbeta denna vision och en gemensam värdegrund. Svenska Kraftnäts värdegrund speglar de värderingar som ska vara utmärkande för verket och som vi vill stå för. De fyra värdeorden är: > > Utveckling > > Ansvar > > Effektivitet > > Tydlighet UTVECKLING Den dramatiskt ökade investeringstakten ställer Svenska Kraftnät inför nya utmaningar. Vi ska utveckla, förnya och bygga ut stamnätet. Vi ska hantera nya tekniska lösningar i allt från kablar till vindkraft och IT-system. Vi ska upprätthålla en hög kompetensnivå och spela en aktiv roll i det europeiska samarbetet. För att klara detta måste vi vara utvecklingsorienterade. Vi måste vara nyfikna, proaktiva och förändringsbenägna. ANSVAR Svenska Kraftnät har ett tydligt samhällsansvar, både i kraft av vårt uppdrag och som statlig myndig het. Detta innefattar ansvar för samhällsviktig infrastruktur men också ansvar för att se till att Sverige kan leva upp till sina ambitioner och åtaganden i miljö- och klimatpolitiken. Det är genom varje medarbetares personliga ansvarstagande som Svenska Kraftnät kan axla detta samhällsansvar. Ansvar är även en viktig del i Svenska Kraftnäts roll som arbetsgivare. EFFEKTIVITET Svenska Kraftnät måste bedriva en effektiv verk samhet och göra det med god kostnadskontroll. Den snabbt ökande investeringstakten understryker kravet på effektivitet. Vi ska inte bara göra saker rätt, utan vi måste också göra rätt saker. En bra verksamhetsplanering, tydliga arbetsprocesser och en ändamålsenlig organisation är förutsättningar för att klara uppgifterna. TYDLIGHET Svenska Kraftnät ska tala klartext gentemot allmänhet, intresseorganisationer, elbransch och statsmakter. Vi ska behandla allmänhet, kunder, intressenter och media på ett sakligt och objektivt sätt. Vi ska vara både transparenta och tillgängliga. Vi ska vara tydliga i vår kommunikation och i våra budskap både internt och externt. Ett tydligt och lyhört ledarskap, rak kommunikation och klara ståndpunkter ska vara vårt signum.

9 svenska kraftnäts intressenter Svenska Kraftnät bildades Vi förvaltar och bygger ut Sveriges stamnät för el det svenska elsystemets motorvägar. Vi ser även till att det i varje stund råder balans mellan inmatad och uttagen el i systemet. Detta och övriga delar av vår verksamhet berör många människor och organisationer, som alla kan räknas till Svenska Kraftnäts intressenter. ELMARKNADENS AKTÖRER I rollen som stamnätsoperatör har Svenska Kraftnät direktkontakt med företag som äger anläggningar anslutna till stamnätet stora produktionsanläggningar och regionala elnät. En förutsättning för balansen mellan inmatning och uttag av el är att produktionen planeras utifrån en prognos för förbrukningen. Dessa prognoser gör Svenska Kraftnät i samarbete med de balansansvariga företagen. Balansansvariga är de företag som har tagit på sig ansvaret att se till att det finns producerad el i samma utsträckning som den förbrukas. En elproducent eller elhandelsföretag är exempel på balansansvariga företag. Varje elanvändare måste ha ett balansansvarigt företag som garant för sin förbrukning. I praktiken är det varje elleverantör som ser till att det finns en sådan. Elleverantören kan själv vara balansansvarig eller överlåta ansvaret på ett annat företag. De lokala elnätsbolagen skickar förbrukningsvärden till Svenska Kraftnät, som använder dessa för att beräkna hur de balansansvariga företagen balanserar produktionen mot förbrukningen. Till elmarknadens aktörer hör även systemansvariga i andra länder. Svenska Kraftnät har ett nära samarbete med Norge, Finland och Danmark för att driva elsystemet effektivt. Det internationella samarbetet utvecklas kontinuerligt och får successivt ett alltmer tydligt europeiskt fokus. MARKÄGARE OCH NÄRBOENDE Svenska Kraftnät förvaltar ca km kraftledningar och nära 150 transformator- och kopplingsstationer. Förutom att förvalta och reinvestera i vårt befintliga nät bygger vi även nya anläggningar. Markägare och närboende är viktiga intressenter som får möjlighet att yttra sig när Svenska Kraftnät bygger om eller bygger nya anläggningar. REGERING OCH RIKSDAG ÄR VÅRA UPPDRAGSGIVARE Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk. Vår verksamhet regleras av lagstiftning, förordning med instruktioner och årliga regleringsbrev från regeringen. Riksdagen sätter ramar för Svenska Kraftnäts investerings- och finansieringsverksamhet i samband med att statsbudgeten antas. Som affärsverk och myndighet har Svenska Kraftnät även många kontakter med andra myndigheter. ÖVRIGA INTRESSENTER Ovan har vi nämnt några av alla våra intressenter. Exempel på andra är kommuner, länsstyrelser och aktörer på naturgasmarknaden, elbörsen Nord Pool Spot AS, andra myndigheter, leverantörer, dammägare, journalister, vindkraftsföretag, högskolor, intresseorganisationer och finansiella institutioner.

10 Viktiga händelser i verksamheten JANUARI Det blev en kall inledning på året i Sverige och Norden. Svenska Kraftnät tvingas aktivera delar av effektreserven för att uppnå nödvändiga margi naler i den svenska effektbalansen. En överenskommelse träffas med Vattenfall AB om att ställa ett block (240 MW) i oljekondenskraftverket i Stenungsund i beredskap. Bakgrunden var mycket låg produktion i landets kärnkraftverk i kombination med kall väderlek och därav följande hög elförbrukning i hela landet. Den 25 januari skriver Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg tillsammans med generaldirektör Yvonne Fredriksson i Energi marknadsinspektionen och generaldirektör Tomas Kåberger i Energi myndigheten en debattartikel i Dagens Nyheter under rubriken»tillfälliga pristoppar visar att el marknaden fungerar«. Artikeln är ett svar på oveder häftig kritik av elmarknadens funktionssätt som före kommit i media. Svenska Kraftnät avbryter deltagandet i projektet Kriegers flak havsbaserad vindkraft i Östersjön med överföringsförbindelser till Sverige, Danmark och Tyskland och avstår därmed från de EU-medel som utlovats. Utan beslut om utbyggnad av den svenska vindkraftdelen av Kriegers Flak anses projektet inte tillräckligt bärkraftigt. FEBRUARI Svenska Kraftnät och den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot AS, intensifierar arbetet med att integrera Estland, Lettland och Litauen i den nordiska och europeiska elmarknaden. Arbete påbörjas med en gemensam handlingsplan som ska effektivisera elhandeln och optimera elöverföringen mellan de tre baltiska staterna. Svenska Kraftnät ansöker om koncession för SydVästlänkens norra gren en 400 kv luftledning från Barkeryd i Småland till Östansjö utanför Hallsberg i Närke. MARS Försäljningen till stockholmsbörsen NASDAQ OMX av Nord Pools finansiella handelsplats för elderivat, Nord Pool ASA, slutförs. Därmed har Svenska Kraftnät och norska Statnett avyttrat all clearingverksamhet, internationell derivathandel och consulting för att i stället foku sera på den handelsplats för fysisk elhandel, Nord Pool Spot, som är en viktig del av elmarknadens infrastruktur. Någon dag senare tecknar Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg och Lietuvos Energijas CEO Aloyzas Koryzna ett samarbetsavtal om projektet NordBalt. Samarbetet gäller byggandet av en elförbindelse mellan Sverige och Litauen. Planen är att förbindelsen ska vara klar år De polska och svenska stamnätsoperatörerna, PSE Operator och Svenska Kraftnät, under tecknar en gemensam deklaration om att så snart som möjligt marknadsöppna förbindelsen SwePol Link mellan Sverige och Polen. Svenska Kraftnäts miljöpris för 2010 tilldelas arkitektfirman SandellSandberg för ut form ning en av den nya stamnätsstationen Anne berg i Danderyd utanför Stockholm. Priset delas ut av generaldirektör Mikael Odenberg vid Svenska Kraftnäts årliga Kund- och intressent möte i Stockholm. APRIL Svenska Kraftnät och EU-kommissionen blir överens om hur överföringsbegränsningarna i det svenska elnätet ska hanteras. Som en följd av överenskommelsen aviserar Svenska Kraftnät att Sverige kommer att delas in i fyra elområden från och med den 1 november Svenska Kraftnät ansöker om koncession för SydVästlänkens södra gren från Barkeryd i Småland till Hurva i Skåne. För första gången ska högspänd likströmsteknik (HVDC VSC) användas till lands i Sverige. Syftet är att förstärka överföringsförmågan till Skåne och motverka höga elpriser i sydligaste Sverige.

11 Svenska Kraftnät får koncession för en 220 kv kabelförbindelse mellan Danderyd och Järva. Förbindelsen är en del i projektet Stockholms Ström, där Svenska Kraftnät tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall Eldistribution AB och Fortum Distribution AB ska bygga en helt ny och mer robust struktur för Stockholmsregionens elnät. MAJ Svenska Kraftnät kungör det formella beslutet om indelning av Sverige i fyra elområden som gäller från den 1 november JUNI Upphandlingen av effektreserven för vintern 2010/2011 blir färdig. Den omfattar totalt MW, varav ca 585 MW förbrukningsreduktion, det vill säga industriföretag som mot ersättning är beredda att minska sin elförbrukning. Resten utgörs av elproduktion i reserv. JULI Generaldirektör Mikael Odenberg och kommunikationsdirektör Malin Werner deltar i Almedalsveckan på Gotland och besöker bland annat Svensk Kärnbränslehanterings fartyg M/S Sigyn och HMS Wisborg. Generaldirektören deltar i flera seminarier och paneldebatter om bland annat vindkraft och framtidens elnät. Den 6 juli havererar reaktorn i Alvesta. Genom övertagande av en reaktor som var avsedd att levereras till Statnett i Norge och en utomordentlig insats från många inom och utom Svenska Kraftnät fanns en ny reaktor på plats och i drift redan senare i samma månad. AUGUSTI EU-kommissionen beslutar att delfinansiera elförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Baltikum. EU bidrar med 131 miljoner euro till förbindelsen och med 44 miljoner euro till nödvändiga nätförstärkningar i Lettland. Svenska Kraftnät lämnar sin årliga rapport till regeringen om den svenska kraftbalansen. Rapporten beskriver hur situationen varit under den gångna vintern och ger en prognos för kraftbalansen (effektbalansen) vid maximal elförbrukning under kommande vinter. Den gångna vinterns elförsörjning kom att bli betydligt mer ansträngd än väntat. Det berodde på historiskt låg tillgänglighet i de svenska kärn kraftverken samtidigt som vintern blev kallare än normalt. Prognosen för den kommande är att den installerade produktionskapaciteten fortsätter att öka och att situationen ser mer gynnsam ut, förutsatt en normal tillgänglighet i kärnkraftverken. Svenska Kraftnäts beslutar att bygga en ny 400 kv stamnätsstation, Råbäcken, väster om Piteå för att ansluta första etappen av den stora vindkraftsparken i Markbygden. Där planeras mellan och MW ny vindkraft, att jämföra med den totalt installerade effekt vindkraft i hela Sverige om cirka MW. Nya, sexåriga drift- och underhållsavtal från 2011 tecknas för stamnätet med sex olika entreprenörer. Avtalen omfattar bland annat utryckningsberedskap, driftkopplingar, tillståndskontroller, besiktningar och admini stration av skog. Styrelsen beslutar höja stamnätstariffen från och med den 1 januari Energiavgiften, som ska täcka kostnaderna för överföringsförlusterna på stamnätet, höjs med nio procent. Effektavgiften, som ska täcka Svenska Kraftnäts kostnader för att förvalta och bygga ut stamnätet, höjs med 19 procent. Det gör att höjningen före skatt motsvarar tre tiondels öre per kwh. Det är cirka fem kronor i månaden för en villaägare med elvärme och kwh elförbrukning ören per kwh. SEPTEMBER Sju unga akademiker påbörjar en arton månader lång trainee-period på Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät deltar i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nationella IT-säkerhetsövning NISÖ Övningen genomförs tillsammans med myndigheter som har ett särskilt ansvar för samhällets informationssäkerhet. Syftet är att träna hantering av IT-störningar i Sveriges elförsörjningssystem. Svenska Kraftnät deltar under två dagar i årets stora vindmässa, Vind 2010 i Göteborg. Svenska Kraftnät bjuder in till den återkommande konferensen om beredskap och säkerhet Kraftsamling. I år diskuteras el branschens arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och förmågan att hantera svåra kriser. Syftet med dagarna är att ge en bättre bild av vilken krisberedskap som egentligen finns inom svensk elförsörjning. OKTOBER Belysningen på designstolpen på kraftledningen i Åre invigs. Den är inspirerad av norrskenets ständiga förvandling och kommer att anpassas efter årstidens färger. Likströmsförbindelsen Konti-Skan mellan Sverige och Danmark havererar. Det beror på att havselektroder som används vid överföringen har förbrukats i en högre takt än beräknat. Under en period medför haveriet att all elhandel mellan Sverige och Jylland avbryts. Efter

12 14 omfattande reparationsarbeten kan länken tas i begränsad drift i mitten av november och i full drift i mitten av december. Svenska Kraftnäts styrelse besöker Lietuvos Energija och Litgrid i Vilnius. NOVEMBER Svenska Kraftnät och Statnett publicerar en gemensam rapport»swedish-norwegian Grid Development three scenarios«. Den redovisar olika behov av förstärkningar och utbyggnader av transmissionsnäten, utifrån studier som bygger på tre olika scenarier. Anpassning av stamnäten för att ansluta förnybar elproduktion, minimera prisskillnader mellan elområdena och garantera en god försörjningssäkerhet är några av de utmaningar som diskuteras i rapporten. Den årliga EDIEL- och avräkningskonferensen hålls i Stockholm. Ämnen på agendan är bland annat ursprungsgarantier, kraven på timmätning, vägen mot en nordisk slutkundsmarknad 2015 och den nya indelningen i elområden. Styrelsen tar det formella beslutet om att investera i storleksordningen 2,6 miljarder kronor för att bygga NordBalt-förbindelsen från Sverige till Klaipeda i Litauen. Förbindelsen planeras för en kapacitet på 700 MW med möjlighet att ansluta en framtida vindkraftspark på Midsjöbankarna. Svenska Kraftnät deltar i Energimyndighetens»Elenergibristövning 2010«. Övningen gen om förs i olika faser och pågår totalt under två månader. I november övas hela Svenska Kraftnäts krisorganisation i en avslutande simuleringsövning. DECEMBER Upphandlingen i NordBalt slutförs. Svenska Kraftnät, Litgrid och ABB tecknar kontrakt på sjökabeln för 270 miljoner euro och på två omriktarstationer för 147 miljoner euro. SwePol Link, den kabel som förbinder det svenska stamnätet i Karlshamn med det polska stamnätet i Slupsk, marknadsöppnas. Det betyder att Sverige och Polen uppfyller sitt löfte till EU-kommissionen. Regeringen meddelar äntligen koncession för den nya förbindelsen mellan Stenkullen och Lindome. Den är viktig för att trygga elförsörjningen till Göteborg och ingår också som en del i det åtaganden som Svenska Kraftnät gjort gentemot EU-kommissionen för att minska problemen med begränsad kapacitet i det så kallade Västkustsnittet. Koncessionsprövningen har pågått sedan 2004.

13 15

14

15

16

17

18

19

20

21 Förvaltningsberättelse

22 verksamhet och struktur Affärsverket svenska kraftnäts uppdrag Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem samt sälja överföringskapacitet. Svenska Kraftnät är också systemansvarig myndighet för el och naturgas samt elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen. Svenska Kraftnät ska: > > bygga ut stamnätet för el baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar > > svara för tillsyn i frågor om drift säkerhet hos det nationella elsystemet > > främja konkurrensen på el- och naturgasmarknaderna > > främja forskning, utveckling och demonstration av ny teknik som är av betydelse för verksamheten > > svara för beredskapsplanering inom elsektorn under kris- eller krigs förhållanden > > bedriva tjänsteexport inom verkets verksamhetsområde > > främja dammsäkerheten i landet > > bygga ut, installera och förvalta ledningar för elektronisk kommunikation, främst på stamnätet, och även upplåta nätkapacitet i dessa > > vara kontoförande myndighet enligt lagen om elcertifikat > > handlägga frågor om ursprungsgarantier för el > > bevaka tillgången på höglastkapacitet i det svenska elsystemet och löpande förmedla information om effekttillgång till marknadens aktörer > > underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion > > vara säkerhetsskyddsmyndighet för elförsörjningen > > årligen till regeringen redovisa sitt arbete som systemansvarig myndighet för naturgas, särskilt uppgifter om förhållanden av betydelse för utvärdering av gasmarknadsreformen > > samråda med Energimarknadsinspektionen vid utförande av inspektionens uppdrag att utarbeta en årlig rapport om försörjningstryggheten för naturgas enligt gällande regler och direktiv > > samråda med Statens energimyndighet vid utförande av myndighetens uppdrag om årlig rapportering, enligt Rådets direktiv om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning > > kvartalsvis redovisa statistiska uppgifter om elimport från tredje land > > se till att de regelverk och rutiner som affärsverket disponerar över är kostnads effektiva och enkla för medborgare och företag > > svara för långsiktig planering och inriktning av elproduktionen. Svenska kraftnät ska i fråga om damm säkerhet: > > följa klimatförändringarnas påverkan samt följa och medverka i utvecklingen i landet > > verka för att möjligheterna att minska skador till följd av höga flöden utvecklas och tas till vara > > regelbundet rapportera till regeringen om utvecklingen och vid behov föreslå åtgärder > > uppmärksamma behovet av forskning > > svara för tillsynsvägledning enligt förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken > > vid behov samråda med berörda myndigheter och organisationer.

23 25 Koncernens styrning Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk och styrs i likhet med statliga förvaltningsmyndigheter av regeringen genom en myndighetsförordning (2007:515), en förordning med instruk tionen för affärsverket (2007:1119) samt årliga regleringsbrev. Svenska Kraftnät upprättar varje år en treårig investerings- och finansieringsplan som genom budgetpropositionen under ställs riksdagen för godkännande. Verket tillämpar personalföreträdarförordningen (1987:1101), internrevisions förord ningen (2006:1228) och förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Regeringen utser styrelse och myndighetschef (generaldirektör). Generaldirektören och företrädare för personalorganisationerna SACO och ST ingår i styrelsen. Styrelsen har beslutat om en arbetsordning för Svenska Kraftnät. Generaldirektören tar i sin tur beslut om en intern delegationsordning och arbetsordning där regler om affärsverkets interna struktur och arbetssätt specificeras. Koncernen Svenska Kraftnät har under större delen av året bestått av moderföretaget affärsverket, tre dotterföretag samt fem intres se företag i Sverige och Norge. Det största intresseföretaget är Nord Pool Spot AS med huvudkontor i Oslo. Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll avser den process som syftar till att säkerställa att Svenska Kraftnät uppfyller de krav på verksamheten som regeringen ställer på myndighetens ledning. Processen bygger på fyra faser. > > Riskbedömning, vilket innebär att risker för att verksamhetens mål inte kan uppfyllas ska identifieras och värderas. > > Kontrollstrukturer, vilket handlar om vilka kontroller som har valts för att hantera de identifierade riskerna. > > Information och kommunikation, vilket startar med att skapa medvetenhet hos affärsverkets medarbetare om riktlinjer och policys inklusive befogenheter och ansvar. Viktiga verktyg för detta är Svenska Kraftnäts intranät och kontinuerlig utbildning av medarbetarna. Extern kommunikation består bl.a. av rapportering till andra myndig heter och av extern finansiell rapportering. > > Uppföljning, vilket syftar till att säkerställa effektiviteten i processen genom ett flertal aktiviteter, såsom uppföljning av verksamheten mot fastställda mål, revisioner och andra uppföljningar. Styrelsen har inom sig utsett en revisionskommitté, som bereder ärenden om intern styrning och kontroll, finansiell rapportering, risk bedömning och internrevision. Under 2010 har vi arbetat med verksamhetsplanering inklusive riskbedömning. Policyer, riktlinjer och anvisningar har tagits fram bland annat inom områdena verksamhetsplanering, riskhantering, projektarbete och finans. Dessa har publicerats på vårt intranät. Vi har även infört en process för kvartalsvisa uppföljningar av verksamhetens mål på avdelningsnivå och affärsverksnivå. Samtliga kvartalsrapporter finns tillgängliga för alla anställda. Verksamhetsplanering Generaldirektören har under året 2010 beslutat om nya riktlinjer för verksamhets planeringen och dess uppföljning samt riktlinjer för riskhantering. I riktlinjerna beskrivs det regelverk och den process som gäller för Svenska Kraftnäts verksamhetsplanering med tillhörande riskanalys. Genom att följa dessa riktlinjer kan vi uppfylla kraven enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Att fastställa dessa riktlinjer har varit ett steg mot att successivt införa det arbetssätt för verksamhets planering som beslutades hösten Processen för verksamhetsplanering in klu derar såväl att ta fram långsiktiga som kortsiktiga mål och att utföra en riskanalys, i syfte att identifiera de risker som finns för att målen inte ska uppnås. Som utgångspunkt för framtagande av målen finns en omvärldsanalys och ett antal fokus områden. Omvärldsanalysen upp dateras årligen. Fokusområden visar Svenska Kraftnäts övergripande inriktning de närmaste åren. Omvärldsanalysen och fokusområden bildar tillsammans ett dokument kallat planeringsförutsättningar, som beslutas av general direktören. Detta syftar både till att få en verksamhet som planerar och arbetar med samma fokus och till att stärka den interna styrningen och kontrollen. Förutom att ta fram förutsättningar sker alla delar i verksamhets planeringen på avdelningsnivå. Av de mål som tagits för respektive avdel ning har sedan några, som ansetts mer övergripande för hela verksamheten, aggre gerats till affärsverksnivå. Rapportering av måluppfyllnad och riskanalys sker kvartalsvis på både avdelningsoch affärsverksnivå.