Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen.

Transkript

1 Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen Cristina Foconi 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Så här arbetar du med studiematerialet... 4 Avsnitt 1, God man och förvaltare och deras arbetsuppgifter, rättigheter och skyldigheter... 5 Avsnitt 2, Personalens roll... 8 Avsnitt 3, Anhörigas roll Avsnitt 4, Den enskildes egen vilja hur finner man den? Avsnitt 5, Hur ser en bra rollfördelning och ett gott förhållningssätt ut mellan den enskilde, god man, anhörig och personal? Text: Cristina Foconi Foto: Maja Sabelsjö och Theresa Larsen Layout: Maja Sabelsjö 2

3 Inledning I mötet mellan brukare, anhörig, god man och personal finns tydliga rollfunktioner, men det kan vara svårt att veta hur de inblandade på bästa sätt bör samverka och förhålla sig till varandra, för att inte konflikter ska uppstå. Denna skrift är tänkt att fungera som studiematerial till studiecirklar som handlar om hur de olika rollerna som anhörig, god man och personal kompletterar varandra kring den enskilde brukaren. Syftet är att lyfta dessa roller och rollkonflikter för att finna konstruktiva lösningar för den enskildes bästa. Materialet lämpar sig särskilt väl att användas som underlag för diskussioner i arbetsgrupper på arbetsplatser inom funktionshinderområdet. Skriften är framtage utifrån en FoU-cirkel som genomfördes inom ramen för det ESF-finansierade kompetensutvecklingsprojektet GRo. Materialet bygger på diskussioner och reflektioner med utgångspunkt från cirkeldeltagarnas erfarenheter av att vara personal, och hur samverkan sker mellan anhöriga och gode män för de enskilda brukarnas bästa. Kärnan i samtalen var hur personalen ger stöd till den enskilde brukaren för att öka dennes självständighet och självbestämmande. Deltagarna hade med sig egna fallbeskrivningar vid varje mötestillfälle, och cirkelns innehåll kretsade kring dessa beskrivningar. Det är också delvis därifrån som underlaget till de fall och dilemman som återfinns i detta material är hämtade. I FoU-cirkeln deltog tio anställda från de fem kommunerna Ale, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund. Vid ett av cirkeltillfällena var förvaltningsjuristen Jonas Bokstedt från överförmyndarmyndigheten i Göteborgs Stad inbjuden att föreläsa om uppdraget som god man. Cirkeln pågick under perioden oktober 2011 mars 2012 och gruppen träffades vid sex tillfällen; två heldagar och fyra halvdagar. Ledare för cirkeln var Cristina Foconi, socionom, pedagog och f.d. socialkonsulent på Länsstyrelsen. Det är också Cristina som med hjälp av projektassistent Helena E:son Alm ställt samman detta studiematerial. Förhoppningen är att deltagare i studiecirklar på arbetsplatser inom funktionshinderområdet ska få många givande och inspirerande diskussioner genom detta material, och att deltagare känner att de får motivation och fler verktyg att bemöta de många svåra situationer som kan uppstå i arbetslivet. Tips till studiecirkelledare Inom GRo-projektet har det tagits fram en folder som heter Lathund för cirkelledare. Den innehåller en rad praktiska tips om hur man på bästa sätt kan lägga upp en studiecirkel. Skriften vänder sig främst till den som ska leda cirkeln, men kan vara bra för alla deltagare att titta i, i synnerhet sidorna 8 9 och Cirkelledare och deltagare samt några av deras chefer vid avslutningstillfället för FoU-cirkeln i mars

4 Så här arbetar du med studiematerialet Studiematerialet syftar främst till att inspirera och locka till diskussion och eftertanke, inte att servera färdiga svar. Det är indelat i fem avsnitt som vardera berör ett visst tema. Varje avsnitt tar upp olika tänkbara scenarier och situationer, som på olika sätt belyser olika dilemman och frågor som gode män, anhöriga, brukare och personal kan ställas inför. I avsnitten om god mans respektive personalens uppdrag finns förutom detta också faktauppgifter bland annat om vilka regelverk som gäller. Varje avsnitt innehåller: En kort inledande text med rollbeskrivning. Ett eller flera fallbeskrivningar med tillhörande diskussionsfrågor. Fallbeskrivningarna är numrerade från 1 till 10. Tips på fördjupade reflektionsfrågor. I några fall är dessa frågor direkt kopplade till egna fallbeskrivningar, och de är då numrerade enligt ovan, med ett litet b som tillägg. Fördjupningsfallen är tänkta att gås igenom i mån av tid och intresse. I vissa avsnitt finns också tips på fördjupad läsning och/eller läsning inför kommande avsnitt. Till varje avsnitt finns exempel på situationer, frågor och dilemman som ni i studiecirkelgruppen fritt kan reflektera kring. Värt att notera är att flera av diskussionsfrågorna går in i varandra, och kan appliceras på flera olika teman. Frågorna är tänkta att användas som utgångspunkt, och det är sedan ni i just er cirkel som avgör hur ni vill lägga upp era möten och diskussioner. Deltagarna i varje enskild studiecirkel bestämmer vad och hur som ska diskuteras. Istället för de fall som presenteras i detta studiematerial kan dilemmasituationer som är hämtade ur er egen arbetsvardag användas. Inför vissa avsnitt rekommenderas att alla deltagare läser in ett förutbestämt material som komplement till diskussionsfrågorna för att reflektionen ska bli ännu mer djupgående. Syftet med reflektionen är att belysa exempelfallen såväl de som finns i detta studiematerial som sådana ur er egen arbetsvardag ur så många synvinklar som möjligt så att alla kan urskilja det sätt som bäst hanterar just de situationer exemplet pekar på. Hur kan situationen te sig ur brukarens, anhörigas, god mans och personalens perspektiv? Förutom de specifika frågor som hör till varje fall/situationsbeskrivning, bör man försöka se samtliga situationer utifrån följande fem frågor eller synvinklar: 1. Hur kan alla inblandade i detta och liknande fall stärka den enskilde i hens utveckling till ökad självständighet? 2. Hur kan anhöriga stärkas till att släppa taget och låta den enskilde bli vuxen? 3. Hur och var kommer god man och dennes uppdrag in i bilden? 4. Hur gör vi i personalgruppen för att fullfölja vårt uppdrag på ett så bra sätt som möjligt i detta och liknande fall? 5. Vilka kan vi i personalgruppen ta hjälp av i just denna situation? En effekt av att reflektera utifrån olika aktörers perspektiv är att såväl den enskilda personalen som arbetsgruppen ökar sin handlingsberedskap i praktiken genom de lärdomar som gruppen gör tillsammans. Det finns få situationer som snabbt kan lösas genom ett givet svar. Ju fler situationer som personalgruppen tillsammans reflekterar kring, ju mer ökar sannolikheten för att man tillsammans ökar sin professionalitet, vilket gagnar både den enskilde, anhöriga, god man och hela personalgruppen. Kom ihåg! Ett aktivt och engagerat deltagande är en förutsättning för att diskussionerna och reflektionerna ska bli intressanta och ge något tillbaka! Alla ska ges möjlighet att komma till tals, och det är viktigt att komma ihåg att det sällan finns några tydliga rätt och fel, utan att allting kan ses från olika synvinklar! 4

5 Avsnitt 1 God man och förvaltare och deras arbetsuppgifter, rättigheter och skyldigheter Tips! Bjud gärna in en god man, förvaltare eller någon från överförmyndarenheten i din kommun som kan berätta om uppdraget till detta cirkeltillfälle. Allmänt om god man och förvaltare I Sverige blir alla myndiga när de fyller 18 år. Att vara myndig innebär juridiska skyldigheter och rättigheter, exempelvis att bestämma över sitt eget liv. Alla som är myndiga har dock inte förmåga att klara sin tillvaro på egen hand, utan behöver hjälp av andra att få det som de behöver och har rätt till. Sådan hjälp kan man få i form av en så kallad god man eller en förvaltare. Det är tingsrätten som beslutar om en person ska tilldelas en god man eller förvaltare, efter att en behovsutredning gjorts av kommunens överförmyndare. Reglerna kring det som rör godmanskap tas upp i 11 kap 4 första stycket i Föräldrabalken (1949:381). Den som har fyllt sexton år kan själv ansöka om att få en god man. Make/maka, sambo, nära släktingar och överförmyndaren i kommunen får också ansöka om god man eller förvaltare. Den vanligaste typen rör godmanskap förordnat på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande dvs nedsättning av fysisk och/eller mental förmåga. Den som får hjälp av en god man kallas för huvudman. Ofta används också benämningen den enskilde. En god man fungerar som en ställföreträdare för den enskilde, och är den som ser till att den enskildes rättigheter tillvaratas eller tillgodoses i olika situationer, beroende på vilket uppdrag den gode mannen har. Huvudmannens livskvalitet är nyckelord, och målsättningen är den enskildes goda levnadsvillkor, största möjliga självständighet och deltagande i samhällslivet. God man som kan vara anhörig eller utomstående företräder den enskilde och dennes intressen. Den hjälp en god man kan bistå en huvudman med består av en eller flera av dessa tre delar: 1. Bevaka rätt innebär bland annat att se till så att huvudmannen får de insatser från samhället som hen har rätt till. Exempelvis hjälp med myndighetskontakter såsom att ansöka om insatser enligt SoL och/eller LSS eller ansökan om bostadsbidrag 2. Förvalta egendom innebär bland annat att betala räkningar, förmedla fickpengar och ha ett övergripande ansvar för den enskildes ekonomi 3. Sörja för person innebär att informera sig om hur huvudmannen bor, vilket behov av vård och social service som finns samt vilka sociala kontakter och vilket behov av rekreation huvudmannen har. Det är gode mannens ansvar att se till att den enskildes behov blir tillgodosedda exempelvis rörande mat, kläder, möbler, utrustning med mera och att insatserna håller god kvalitet. Den gode mannen ska också bevaka den enskildes intressen i fråga om fritidsaktiviteter, hälso- och sjukvård med mera. Sörja för person brukar ibland också kallas för personlig omvårdnad, vilket i sig inte innebär att den gode mannen själv skall sköta och vårda huvudmannen, utan tillse att behoven blir tillgodosedda, det vill säga att vara en spindel i nätet som ser till att saker blir utförda. Vilken eller vilka av de tre delarna som god man ska svara för vad uppdraget (även kallat förordnandet) består av framgår av beslutet från tingsrätten och överförmyndarnämnden. Vem kan bli god man? För att få bli god man måste man vara myndig. I övrigt ska en person som utses till god man vara: Rättrådig Inte vara kriminellt belastad. Inte ha ekonomiska problem. Erfaren Ha livserfarenhet. Ha kunskap om samhället. (Uppdragets karaktär avgör om särskilda krav ställs.) I övrigt lämplig Det ska inte finnas några intressemotsättningar. Eventuellt kan vissa krav på utbildning ställas. 5

6 Vilka rättigheter och skyldigheter har god man och förvaltare? Huvudregeln är att god manskap bygger på ett samtycke från den enskilde, eftersom den enskilde har kvar sin beslutanderätt över sitt liv och sina tillgångar när hen har förmåga därtill. Det innebär alltså att god man inte ska fatta beslut rörande sådant som den enskilde kan besluta om själv. Undantag från samtycket kan göras, för sådant som avser sedvanliga åtgärder för den dagliga livsföringen, exempelvis betalningar av räkningar. Om den enskilde helt saknar förmåga att samtycka exempelvis på grund av en funktionsnedsättning är det gode mannen som själv fattar beslutet. Om god man fattar beslut utanför förordnandet dvs gör mer än hen ska enligt sitt uppdrag är detta inte bindande för den enskilde. Samma sak gäller om god man fattar beslut utan samtycke, i de fall där ett sådant hade kunnat inhämtas. En förvaltare är inte en frivillig insats från den enskildes sida och samtycke behöver inte inhämtas från den enskilde när förvaltaren vidtar de åtgärder som bedöms lämpliga att vidta. Det är viktigt att den personal som arbetar med huvudmannen vet vilket uppdrag varje god man har för att skapa trygghet i de förväntningar som man har på varandra. Att få del av uppdraget, i form av en kopia över förordnandet, skapar tydlighet för alla berörda. God mans skyldigheter består i att: Omsorgsfullt fullgöra sina skyldigheter och alltid handla på det sätt som bäst gagnar den enskilde I skälig omfattning använda huvudmannens medel för dennes uppehälle, utbildning och nytta i övrigt, de individuella förhållandena avgör Fortlöpande föra räkenskaper över förvaltningen och årligen redovisa till överförmyndaren dvs ha en överblick över ekonomin Inte sammanblanda huvudmannens och egna tillgångar Fatta kloka beslut med hänsyn till ovan och andra regler Tillsyn över god man Det är kommunens överförmyndare som har tillsyn över god man och förvaltare. Det är alltså dit man vänder sig med frågor kring god man och dennes uppdrag, eller vid klagomål på hur god man eller förvaltare sköter sitt uppdrag. Länsstyrelsen och JO utövar tillsyn över överförmyndaren. Mer information om god man och förvaltarskap finns på respektive kommuns hemsida. Lästips Faktauppgifterna ovan är delvis hämtade ur en presentation av förvaltningsjuristen Jonas Bokstedt från överförmyndarmyndigheten i Göteborgs Stad. Presentationen kan hämtas på GRo-projektets webbsida via denna länk. Mer information om rollen god man och förvaltare finns även i Studiematerial för gode män och förvaltare till teckenspråkiga huvudmän framtaget av bland annat Sveriges Dövas Riksförbund. Lagtexten om god man finns i Föräldrabalken. Du kan ladda ner lagtexten på På finns lättläst grundläggande information om vad god man- och förvaltarskap innebär. 6

7 Reflektera och diskutera kring god man och dennes uppdrag Fall 1. En god man bor i en annan del av landet, och besöker den enskilde maximalt en gång om året. Är det rimligt att en god man träffar den enskilde så sällan? Fundera över om ditt svar varierar beroende på den enskildes funktionsnedsättning och om den enskilde och gode mannen har kontakt på annat sätt, exempelvis via telefon, mejl eller sms. Handlar uppdraget bara om ekonomin genom att god man betalar räkningar och den enskilde själv disponerar resten kanske det räcker med en gång per år. Ska jag som personal ta ansvar att hushålla med det som blir över för att pengarna ska räcka månaden ut? Lägger god man över ansvaret på anhöriga eller personal då är en sådan gles kontakt inte lämplig. Kan det vara en strategi från god mans sida för att öka den enskildes självständighet så att han/hon själv tar hand om sin ekonomi så småningom? I så fall är det en fördel om den enskilde och personalen känner till strategin och blir en del av denna. Att veta hur god manuppdraget ser ut och att prata med varandra kring hur uppdraget ska utföras ökar chansen för en god samverkan med och kring den enskilde! Fall 2. Det är vanligt att anhöriga är god man. Vilka för- och nackdelar finns med detta? Anhöriga är oftast de viktigaste personerna i den enskildes liv. Anhöriga har många gånger störst kunskap om den enskilde, vilka behov den enskilde har och hur dessa tillgodoses på bästa sätt. När anhöriga är god man finns dock en risk för att de blir delaktiga och tar ansvar för precis allt kring den enskilde. När någon annan person än anhöriga är god man utvidgar man cirkeln av personer som har insyn i den enskildes liv. Det kan vara positivt för att stärka den enskildes självbestämmande och frigörelse från anhöriga. Det kan även innebära en lättnad för anhöriga att bara vara anhörig och inte längre behöva ta ansvar för sådant som andra vuxna barn eller syskon tar ansvar för själva. När anhörig inte låter den enskilde bestämma över sådant hen kan bestämma över själv kan problem uppstå. Frigörelseprocessen från de anhöriga får inte ha sin gång. När den enskilde bestämmer fel i relation till anhörigas egen uppfattning kan också problem uppstå liksom när anhörig och personal har olika uppfattningar om den enskildes egen förmåga att ta beslut i vardagen. När blir det ett problem att anhörig och god man är samma person? Exemplifiera gärna utifrån situationer som du stött på i ditt arbete! Anser du att föräldrar ska kunna vara god man för sina vuxna barn? Hur tror du att den enskilde och föräldrar ser på saken? Kan man som personal diskutera föräldrars roll som god man utan att skada relationen som finns mellan föräldrar och personal? När bör personal anmäla att behov finns av en utomstående god man? En av de viktigaste uppgifterna som personal har är att stärka den enskildes självbestämmande och självständighet. En god man kan inte ta över makten över den enskildes liv inom de områden den enskilde själv kan bestämma över! 7

8 Avsnitt 2 Personalens roll Inför avsnittet om Personalen och deras uppgift rekommenderas att cirkeldeltagarna läser de texter som finns under Förra gruppbostaden respektive Nya gruppbostaden på bloggen Lakritsmyggan; Läs gärna också vad som står om personalens roll i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Socialtjänstlagen (SoL). Lagtexterna finns att ladda ner på Personalen ska på ett professionellt sätt förhålla sig till den enskilde, dennes anhöriga och också gentemot god man. Professionaliteten vilar på utbildning och erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Personal är givetvis egna individer med sin smak, moral och tyckanden om hur arbetet ska utföras, men detta är underordnat det uppdrag som personalen har. Personal har ett uppdrag som styrs av regelverk och lagstiftning. LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) är en sådan, liksom SoL, Socialtjänstlagen (2001:453). Lagarna vilar på förarbeten och anger det förhållningssätt som ska genomsyra det arbete som personalen utför i verksamheterna. Enligt 5 LSS ska verksamheter enligt denna lag främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Verksamheter är bland annat personlig assistans, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Enligt 6 ska målet vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande rätt och integritet. Motsvarande skrivningar finns även i 1 SoL: Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Reflektera och diskutera kring personalen och deras uppgift Fall 3. En kvinna boende på en gruppbostad förklarar för personalen att den struktur som hon tvingas leva under gör så att hon inte står ut. Personalen följer strukturen slaviskt och lämnar inget utrymme för hennes personlighet och det sätt hon vill leva på. Personalen ser att strukturen hjälper och gagnar den enskilde i vardagen, då ångest och oro bland annat minskar. Den enskilde upplever att det som är hennes personlighet försvinner och detta gör henne olycklig. När blir struktur ett gissel för den enskilde? Hur viktiga är rutiner och scheman? Hur flexibel ska och kan personalen vara? Hur viktigt är det att all personal gör likadant? Hur kan man arbeta med att våga bryta strukturer och testa nya saker? Om brukaren vill ha olika personal till olika aktiviteter, ska hen få välja vilken personal som ska ge dem stöd? Hur får man brukare att förstå att personal inte gör fel med flit? Är det alltid rätt att andra bestämmer hur en funktionsnedsättning ska bemötas, till exempel att agera utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap istället för brukares, anhörigas och god mans önskemål? Hur kan man få brukare (och anhöriga) att förstå att det går att växa och utvecklas även av negativa upplevelser? Hur hittar man balansen mellan att vara professionell och personlig? Kan man exempelvis ge en kram och ändå vara professionell? Kom ihåg! Försök att belysa fallen ur alla synvinklar som finns i frågorna 1 5 på sid 4! 8

9 Se även fall 9 i avsnitt 6, som handlar om anhörig och dennes synpunkter på personalen, då vissa av diskussionsfrågorna tangerar de som tas upp här. Den som vill fördjupa sig kring personalens roll kan även diskutera nedanstående frågor: Fördjupande tema 1. Reflektera kring hur man som personal kan arbeta internt med och inom arbetsgruppen. Hur kan man stärka personalkontinuiteten så att förutsättningar ges för att bygga förtroende och trygghet för alla inblandade? Vilket arbets- och samtalsklimat råder på er arbetsplats? Hur skapas ett gott klimat och hur pratar man med varandra när man upptäcker felaktigheter? 9

10 Avsnitt 3 Anhörigas roll Inför avsnittet om Anhöriga rekommenderas att cirkeldeltagarna läser FoU-rapporten: Man blir så glad när det går framåt, som innehåller intervjuer med föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Rapporten är skriven av Lena Larsson och finns att ladda ner från FoU i Väst/GRs webbplats Huvudtemat för avsnitt tre rör föräldrarollen. Många föräldrar till personer med svåra funktionsnedsättningar beskriver att de är föräldrar hela livet på ett annat sätt än till sina barn utan funktionsnedsättning. Det är svårare att släppa taget om den enskilde och lita på att andra, exempelvis personal på ett boende, kan ge den omsorg som behövs på ett fullgott sätt. Det finns en risk att en del anhöriga har svårt att låta den enskilde utvecklas i sin självständighet, även om omsorgens grund är kärlek och omtanke. Reflektera och diskutera kring anhöriga och deras förhållningssätt gentemot den enskilde Fall 4. En tonåring som regelbundet vistas på korttids har kläder som är ämnade för mindre barn, tofsar i håret med snoddar med barnmotiv samt gosedjur som alltid bärs med när man lämnar huset. Föräldrarna vill att maten ska passeras eller finfördelas utan att det ges en förklaring till varför. De är noga med att det ska vara på detta sätt och tonåringen själv kan inte uttrycka hur hen vill ha det. Personalen tycker att det känns fel att behandla barnet som ett litet spädbarn. De har under lång tid sakta förändrat delar av omsorgen och också frågat expertis kring mathållningen. Barnet har utvecklat många förmågor som hen inte hade tidigare, vilket gör att personalen tror att hen skulle kunna utvecklas ännu mer om de kunde ha en gemensam hållning med anhöriga och andra. Men anhöriga vill inte medverka till någon förändring i hur personalen ska utforma omsorgen. Personalen kan ha förståelse för att tonåringen ska behandlas på detta sätt och därför göra som föräldrarna säger även om de i grunden tycker att det sätt som barnet ska tas om hand är felaktigt och hämmar barnets utveckling. Finns det en risk att personalen överreagerar utifrån att man har begränsad information och kunskap? Var går gränsen för att ett barn far illa så att en anmälan ska göras till socialtjänsten? Hur kan personalen ta initiativ till att involvera andra LSS-handläggare, habilitering, skola med flera för att tillsammans med föräldrarna diskutera hur alla insatserna ska utföras för barnets bästa? Kommer vistelsen på korttids att avslutas om man tar upp problematiken? Är det etiskt försvarbart när vuxna har barnattribut, såsom kläder, frisyr, dockor, gosedjur och gardiner med barnmotiv? Vem bestämmer det? Hur mycket påverkar personalens värderingar om vad som är lämpligt gällande detta? Är det personalens uppfattning och värderingar att det väcker uppseende, eller är det brukarensbehov och önskan att ha det så? Hur skulle barnet vilja ha det om hen kunde uttrycka sin vilja själv? Hur förhåller man sig till föräldrars vilja angående barnets utseende om det försvårar hygienen, t ex långt hår som blir smutsigt av blöjinnehåll, hårömhet som gör det svårt att tvätta och kamma etc? Har föräldrar rätt att göra/bestämma över sina barn i sådant som du som personal upplever är uppenbart är fel och som inte gagnar barnets utveckling? Hur kan du hantera den typen av situationer? 10

11 Föräldrar bestämmer över minderåriga barn. Det kan finnas orsaker till att omsorg ska utföras på ett speciellt sätt som föräldrarna förmedlar. Det kan vara ett uttryck för en erfarenhet av att barnet mår bästa genom att hanteras på detta sätt. Den som vill fördjupa sig kring föräldrars och anhörigas roll kan även diskutera nedanstående fall: Fall 4b. (Nedanstående fall är en snarlik berättelse från ett korttidsboende som i fall 4.) Ett barn i nedre skolåldern, har förutom sin funktionsnedsättning haft en svår sjukdom med långvarig behandling. Barnet behandlas som en baby av modern: dricker ur nappflaska liggande i knäet samt äter bara mosad och passerad mat. Hur förhåller man sig till föräldrars trauman att barn överlevt trots svåra odds? Hur förhåller man sig till och respekterar föräldrarnas val utifrån detta? Har man som personal en högre toleransnivå för vad som är acceptabelt bara för att det är en svår situation för föräldrar till barn med funktionsnedsättning? Jämför gärna med rollen som personal inom ordinarie skola eller förskola. Fall 5. En tonåring på korttids har skilda föräldrar. Föräldrarna har helt olika åsikter om hur den enskildes helger ska se ut på korttids både gällande aktiviteter och mathållning. Gemensamma möten som hålls fungerar inte bra. Personalen slits mellan de olika budskapen. Tonåringen är van vid att leva på olika sätt beroende på hos vem hen är hemma hos. Hur ska man göra för att komma fram till ett sätt som korttidsvistelsen ska utformas på? Hur ska man få föräldrarna att enas? (I synnerhet som personalen också kan vara oeniga om vad som är bäst för den enskilde!) Hur kan man stärka den enskilde att uttrycka sina önskemål om hur korttidsvistelsen ska se ut? Fall 6. En vuxen man bor i en gruppbostad. Föräldrarna bestämmer fortfarande i många stycken över mannen, särskilt vilka fritidssysselsättningar som ska utövas. Personalen tvingas till att tvinga mannen att utöva en speciell idrott, trots att mannen inte vill detta. Han protesterar bland annat genom att inte komma hem från den dagliga verksamheten för att därmed minimera chansen att hinna utföra aktiviteten på kvällen. Hur kan man stå upp bakom den enskildes vilja att inte sporta, även om det vore bra för honom ur hälsosynpunkt? Har alla oavsett intellektuell förmåga rätt att bestämma själv, även om valen är felaktiga? Hur skulle man som personal kunna introducera någon annan aktivitet? Gör man det då för den enskildes skull eller för att tillgodose föräldrarna eftersom de vill att den vuxne sonen gör saker på kvällarna? Anhöriga, oavsett god man eller inte, har inte rätt att bestämma över sådant som den enskilde kan råda över själv! Hur ska personalen göra för att enas kring ett gemensamt förhållningssätt gentemot den enskilde? 11

12 Fördjupade reflektionsfrågor kring fall 5 och 6: Hur skapas tillit hos föräldrar så att de släpper taget? Hur kan man använda genomförandeplanen och planeringsmöten för att stärka den enskildes vilja och genomföra planering utifrån brukarens behov och önskemål? Hur kan man få föräldrar att lita på personalen och lyssna på de beskrivningar av den enskildes ovilja till specifik aktivitet som de förmedlar? Hur kan man locka den enskilde till god mathållning och sunda levnadsvanor? 12

13 Avsnitt 4 Den enskildes egen vilja hur finner man den? Tips! Bjud gärna in en brukare eller representant från en brukarförening att berätta om sina erfarenheter till detta cirkeltillfälle. Den enskilde är beroende av andra i sin vardag. Målet för alla måste vara att den enskildes livskvalitet är så hög som möjligt. Med det menas bland annat att levnadsvillkoren är goda samt att den enskilde uppnår största möjliga självständighet för att delta i samhällslivet. Den enskilde kan behöva stöd i detta, och det är viktigt att lyssna på den enskildes egen vilja på det sätt den än uttrycks. Kom ihåg! Kom ihåg att försöka belysa fallen ur alla synvinklar som finns i frågorna 1 5 på sid 4! Reflektera och diskutera hur man finner den enskildes egen vilja Fall 7. En ny gruppbostad byggdes för några år sedan och anhöriga till de som först flyttade in kunde påverka och utforma boendet. Åren går och de anhöriga vill fortfarande bestämma allt som rör de enskildes lägenheter. Att stärka och stå upp för den enskildes självbestämmande och vilja är centralt i uppdraget, men svårt. Att bjuda in till anhörigmöte och generellt prata kring självbestämmande och integritet, kan vara en väg att uppnå detta. Hur kan man motivera och stärka den enskilde till självbestämmande? Hur vet man vad som är den enskildes vilja; kan det bero på till vem den uttrycks? Tips på fördjupning: Bjuda in någon med erfarenhet som talar om att flytta hemifrån och vad det innebär för alla. Försöker den enskilde vara någon till lags? De anhöriga? Personalen? God man? Alla? Hur förtydligar man brukarens vilja och önskemål i samtal med anhöriga? Hur kan man som personal göra för att få föräldrarna att ta ett steg tillbaka och låta de boende bestämma själva över sina lägenheter? Fall 8. Ett ungt par, som i nuläget bor i var sin gruppbostad, vill flytta ihop. Problemet är att de med jämna mellanrum blir så osams att de inte tål varandra, och då inte pratar med varandra överhuvudtaget. Hur hanterar man som personal relationer mellan brukare i din verksamhet och vad innebär det att brukare är ett par? Hur kan man arbeta med relationskunskap i skolan, på boendet eller på daglig verksamhet? Hur kan man som personal hantera övernattningar när kompisar eller partners vill sova över? Får personer med funktionsnedsättning leva tillsammans på en gruppbostad? Har de samma rätt att misslyckas i sin relation som andra människor? Vad kan god man och anhöriga besluta om i denna situation? Kan man förbereda för sammanboendet även om personal och andra tycker att det är olämpligt? Finns till exempel möjligheten att flytta in i samma gruppbostad och ha två skilda lägenheter? 13

14 Avsnitt 5 Hur ser en bra rollfördelning och ett gott förhållningssätt ut mellan den enskilde, god man, anhörig och personal? Detta avsnitt behandlar bland annat vilka krav det är rimligt att de olika aktörerna kan ställa på varandra, samt belyser hur personalen kan medverka till att fungera som en förmedlare mellan de olika rösterna. Reflektera och diskutera kring en god rollfördelning Fall 9. En anhörig upptäcker att den enskilde inte mår bra när viss personal arbetat. Den enskilde kan inte kommunicera med ord. Den anhörige, som är den som känner den enskilde bäst, tolkar negativa förändringar hos den enskilde när x arbetat. Det finns ingenting som tyder på att det begås några felaktigheter av personalen, likväl känns det inte tryggt för den anhöriga. Personalgruppen anser att de är likvärdiga och att alla har samma inställning och kompetens och de arbetar alltid två tillsammans. Kan man som personalen förstå att enskilda personer kan påverkas negativt utan att man gör något direkt fel? Är den anhöriga överkänslig? Ska man som anhörig acceptera att inte vara helt nöjd med den som vårdar den enskilde? Försök att se saken ur både den anhöriges och personalens synvinkel! Det är inte alltid så lätt för en anhörig att ta upp den här typen av situationer till diskussion! Nedan återges en annan berättelse som belyser när personal och anhöriga är av olika uppfattning, som kan användas för fördjupande reflektion: Fall 9b. En brukare flyttas av sina anhöriga från ett gruppboende till egen lägenhet med personliga assistenter. Detta sker på grund av att föräldrarna tycker att det finns för mycket personal runt brukaren, samt att personalen är ansvarig för en skada som inträffade i föräldrahemmet och som sjukvården undersökte. Personalen anser att det är fel att brukaren flyttar; hen har bott på samma ställe i 13 år och tycker mycket om det liv och rörelse som gruppboendet innebär. Personalen är rädd för att brukaren i sin nya situation kommer att bli isolerad och ledsen. Hur förhåller man sig som personal till när anhöriga eller god man gör vad de tycker är rätt, fast man själv som personal inte tycker det? Hur kan man som personal få handledning och stöd i sin process av oro och sorg över brukaren? Hur gör ni på er arbetsplats? Hur gör man för att på ett så bra sätt som möjligt lämna över till de personliga assistenterna utan att den egna sorgen och oron påverkar överlämningen? Hur viktigt är det och hur gör man för att stötta brukare att hälsa på utflyttade brukare i deras nya hem och att personalen följer med, fast att det är brukarna som besöker varandra? Hur kan man som engagerad personal hantera att brukare som själva valt att flytta till egen lägenhet blir isolerade och inte har någon sysselsättning efter daglig verksamhet även om brukaren verkar trivas med sin nya situation? Andra frågor att reflektera kring, när förväntningarna på vem som kan/ska göra vad kanske inte överensstämmer: Vem ska introducera ny personal, den som känner personen bäst eller någon annan? Hur kan man som personal få brukare/anhöriga/gode män att förstå att personal inte kan vara/göra som anhöriga och att dessa inte kan förvänta sig det? Hur får man anhöriga att förstå att personal aldrig kan ersätta föräldrars kärlek och omsorg? Hur sätter man gränser när det finns förväntningar på att personal kan gosa som föräldrar 14

15 gör? Hur introducerar man alternativ till den sortens fysisk närhet? (Exempelvis taktil massage eller annan beröring) Hur kan man mötas när förväntningarna på varandra är olika? Hur hanterar man att föräldrar är missnöjda med vad verksamheten kan erbjuda medan personalen tycker att den är bra? Hur hanterar man att föräldrarna beskriver att brukaren har behov som inte kan tillgodoses? Hur kan man mötas när förväntningarna på varandra är olika? Hur ser man till att slussningen verkligen fungerar mellan skola och daglig verksamhet, att kunskap förs vidare mellan alla inblandade? En brukare vill få besök av anhöriga oftare än idag, men anhöriga vill inte. Hur kan man agera som personal? Hur kan man få föräldrar med uppdrag som god man att inse vikten av att även de tar del av utbildningsinsatser för gode män? Hur får man alla inblandade att inse att god kommunikation är en förutsättning för att få till en god och fungerande relation? Hur kan man arbeta med att sänka garden då man inte är överens? Hur ser man till att så effektivt som möjligt dokumentera och tillgodose brukarens behov? Fall 10. En god man vill få kännedom om samtliga möten kring den enskilde; om arbetsmöten med daglig verksamhet, med habiliteringen när, var och med vem. Måste god man veta allting även om uppdraget innehåller alla tre delar? Vad kan den enskilde själv svara för? Kan den enskilde själv uttrycka vem hen vill ska var med på mötena? Upplever personalen att en god mans eller anhörigs insyn i verksamheten är besvärande? Hur kan man aktivt arbeta med att betona vikten av kommunikation? En god man ska företräda den enskilde och bevaka hens intressen och ska därmed få veta vid vilka tillfällen som den enskildes behov och vardagssituation diskuteras. Är innehållet av sådan art att det handlar om personalens informationsutbyte t.ex. är det dock inte säkert att den gode mannen behöver vara med. 15