FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 15 december 2014 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 15 december 2014 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: xxx Tid för justering: torsdagen den 18 december 2014 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 242 Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Informationsärende CK Fastighetsutvecklingsplan för landstinget - Informationsärende CK Effektivare hantering av patientanmälningar inom Landstinget i Uppsala län Informationsärende CK Reviderat riksavtal för utomlänsvård CK Uppsägning av samverkansavtal om ökad listning över länsgränser CK Patientsmatssituationen vid Akademiska sjukhuset CK Fastställelse av anslagsramar för landstingets övergripande verksamheter och regional verksamhet 2015 CK Centrala förtroendemannakostnader Fördelning av budgetmedel 2015 CK Antagande av AKAP-KL CK Interna regler för uppsägning av hyresavtal i Landstinget i Uppsala län CK Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen CK Rekommendation avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer 254 Enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning CK CK Revidering av landstingsstyrelsens delegationsordning CK Medicinhistoriskt stipendium Landstinget i Uppsala län CK

4 257 Apoteksombud Rapport från Läkemedelsverket Remissyttrande till Socialdepartementet 258 Ledamöter till landstingsstyrelsens FoUU-utskott Valärende KOMPLETTERAS 259 Ledamöter till landstingsstyrelsens personalutskott Valärende KOMPLETTERAS CK CK CK Valärenden KOMPLETTERAS CK Landstingsdirektörens rapport - KOMPLETTERAS CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) 240 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser xxx att jämte ordförande xxx (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: torsdagen den 18 december Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Informationsärende Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar informationen om dagsläget när det gäller införandet av processbaserat ledningssystem. Ärendet Andreas Endrédi, projektledare, informerar om införandet av processbaserat ledningssystem i landstinget. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 ÄRENDE 242 Framdriften av ledningssystemsprojektet December 2014 Andreas Endrédi Landstingets ledningskontor

9 ÄRENDE 242 Redovisningen innehåller: Sammanfattning enligt tidigare använd modell Tabell över de mest väsentliga delarna i projektet: färdigställandegrad samt genomförda och kommande aktiviteter (3 sidor) Summering (1 sida) Landstingets ledningskontor

10 ÄRENDE 242 Förberedelser & förutsättningar Aktiviteter Andel Klart Ansvar Klart datum Genomförda aktiviteter Kommande aktiviteter Övergripande projektplan för LUL Andreas Apr remissrundor LS fastställde proj.plan 28 apr Ny projektplan till LS 3 feb 2015 Projektplan för varje förvaltning Resp. förv.ch Senast nov-14 Alla förv. har projektledare Alla utom Akademiska och LLK har inkommit med projektplaner Akademiska och LLK i princip klara och lämnar in projektplaner snart Bygga gemensam kunskap ledningssystem i KL Andreas/ alla KL har läst Detta är Lean Gemensam reflexion & slutsatser KL Ny aktiviteter hänv till kommande projektplan LUL Baslinjemätning av mngmt-kvalitet Ann Hammarstrand Höst-14 Kontakt knuten med 2 forskare vid INF Kravspec klar Arbetet fryst tills vidare till följd av beslut projektägare Utformning/bemanning projektkontor Andreas 2014 Projektkontoret bemannat Lägre bemanning än enl. projektplan Konsult gör revision & återför arbetet med piloter i förra proj. Marta Fallgren/ Andreas Våren - 14 Revision genomförd Resultatet återfört till verksamheter & konc.ledn Resultatet inarbetat i proj Väsentliga risker Åtgärder för att motverka Viktigt att ta ställning till / besluta Landstingets ledningskontor

11 ÄRENDE 242 Landstingsövergripande delprojekt Aktiviteter Andel klart Ansvar / proj.led. Klart datum Genomförda aktiviteter Kommande aktiviteter Styr- & ledningsmodell LUL Ledningens genomgång Andreas Okt -14 Arbetet lyft från proj. styrgrupp till LLKs ledn gr. Slutligt utkast med åtgärdsförslag finns Andreas Sep -14 Rutin & forum ledningens genomgång finns 2 forum: Sjv & Övriga Dokumentet klart i LLKs ledn gr månd 15 dec Diskussion med ny majoritet / proj pol styrgrupp - LS Skärpta krav att följa rutinen = bättre underlag Mötesordning 2015 fastställs Processorientering LLK Ann Hammarstrand Nov -14 Projektplan diskuterad i LLKs ledningsgrupp Slutjusteringar i projektplan Dokumenthantering Tf. Josefin Haraldsson Dec -14 Omfattande belysning av ett verktyg: VIS Projektledarbyte * 2 Styrgruppsbyte Jämföra VIS med ett annat verktyg Canea Belysa alla viktiga aspekter LULs IT-strategi Metodhandbok processtyrning Marta Fallgren Nov En handledning kallad Vårt arbetssätt med processer klar i två ver: Sjv & Övr verks Godkänd av styrgrupp LD fastställer dok efter SAMLA Väsentliga risker Åtgärder för att motverka Viktigt att ta ställning till / besluta Landstingets ledningskontor

12 ÄRENDE 242 Landstingsövergripande delprojekt, forts Aktiviteter Andel klart Ansvar / proj.led. Klart datum Genomförda aktiviteter Kommande aktiviteter Struktur för vårdprogramsarbete + starta framtagande Chefläkarna/ Andreas Okt (strukt.) Chefläkarna föreslog att vi använder vårdprocess istället för vårdprogram Integrerat i Metodhandbok Utarbetat & förankrat rutin för lt-övergripande patientproc Uppe för fastställande i strat. styrgrupp 17 dec Kommunikationsplan Louise Arrodén- Arvidsson Juni Finns sedan juni Regelbunden uppdatering / anpassning Förvaltningarna har planen som förutsättning för sina resp kommunikationsplaner Centrala rutiner Tomas Roland Under 2015 Inriktning för arbetet diskuterad och förankrad med op. styrgr Skrivs in i kommande projektplan för LUL Väsentliga risker Åtgärder för att motverka Viktigt att ta ställning till / besluta Landstingets ledningskontor

13 ÄRENDE 242 Summering av projektet tom dec Arbetet har bedrivits enligt beslut i LS april Det första året har varit ett uppstartsår vilket innebär att de delprojekt som bedrivs är till för att skapa goda förutsättningar för det fortsatta arbetet. Generellt sett har en mycket stor del av det som skulle utföras blivit klart. Delprojekt dokumenthantering dras dock med förseningar. Flera projektledarbyten har bidragit till detta. Uppdraget är dessutom komplext och har en ambitionsnivå som ev är för omfattande. I nuvarande form söks genom delprojektet en lösning för all dokumenthantering i landstinget. Detta är betydligt mer än vad som krävs för ett ledningssystem. För fortsättningen krävs endera att uppdraget begränsas eller att landstingets ITfunktion på strategisk nivå tar ett stort ansvar för genomförandet. Projektorganisationen har efter beslutet i LS i april bemannats. Det finns idag en välfungerande projektorganisation. Följande fora är etablerade och har regelbundna möten: Strategisk styrgrupp (alla förvaltningschefer och avdelningschefer på LLK), Operativ styrgrupp (av förvaltningschefer utsedda representanter), Projektledarnätverk (alla förvaltningars projektledare och projektkontoret och projektledare för förvaltningsövergripande delprojekt. Oklarheter finns kring finansieringen och den nya majoritetens ambitionsnivå med projektet. Alla förvaltningar har inkommit (eller gör det snart) med sina projektplaner för arbetet fr.o.m Planerna är genomgående mycket välgenomtänkta och ambitiösa. Genomförda GAP-analyser visar en tydlig bild av att landstinget har en god bit kvar innan vi lever upp till föreskriftens krav. Projektets prognos för total resursförbrukning 2014 är 5,0 5,5 mnkr. Det mesta av detta avser personalkostnader för projektledare och projektkontor. Landstingets ledningskontor

14

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Fastighetsutvecklingsplan för landstinget - Informationsärende Ärendet Thord Hägg, förvaltningsdirektör, informerar om arbetet med att ta fram en fastighetsutvecklingsplan för landstinget , 113, fick landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en fastighetsutvecklingsplan för landstinget senast under våren Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16

17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Effektivare hantering av patientanmälningar inom Landstinget i Uppsala län Informationsärende Ärendet Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör, informerar om projektet för effektivare hantering av patientanmälningar och ankomstregistrering via terminal. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18

19 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Reviderat riksavtal för utomlänsvård Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att för sin del godkänna bifogat riksavtal för utomlänsvård med giltighet från och med den 1 januari Bilaga 245 Ärendet Riksavtalet för utomlänsvård reglerar vad som gäller när en person får vård utanför det egna landstinget. De föreslagna revideringarna är en anpassning till patientlagen som träder i kraft den 1 januari Arbetet med det reviderade riksavtalet har bedrivits av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med en grupp företrädare för några landsting och regioner. Det nu gällande riksavtalet trädde i kraft den 1 maj Den del i patientlagen som varit utgångspunkten för revideringen av riksavtalet handlar om att patienten ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas sålunda till att också gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. I riksavtalet regleras också att en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting ska tillgodoses. Denna fråga regleras inte i patientlagen utan enbart i riksavtalet. Andra viktiga nyheter i riksavtalet är att patienter ska kunna lista sig inom primärvården i andra landsting och att kontrakt om öppen vård med privata vårdgivare som tecknas från 2015 även måste gälla för patienter från andra landsting. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20

21

22

23

24 Bilaga 1 Riksavtalet för utomlänsvård 1 Avtalets omfattning Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Riksavtalet gäller då verksamhet i dessa avseenden, kapitel 2 t.o.m. 7, inte regleras med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting. I kapitel 4.1 redogörs för patientlagens (2014:821) bestämmelser om möjligheterna att välja öppen vård. Dessa lagbestämmelser är tvingande. I kap 4.2 framgår den miniminivå som reglerar patienternas valmöjligheter inom den slutna vården. Kapitel 8 är tvingande. Riksavtalet förutsätter att vården är landstingsfinansierad och lämnas av: landsting privata vårdgivare som har kontrakt med landstingen med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontrakt som sluts i enlighet med LOU kallas oftast för vårdavtal. Hur frågor om utomlänsvård bör regleras i sådana kontrakt behandlas i kap 8. vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. I bifogad bilaga definieras vissa termer som används i detta avtal. 2 Hälso- och sjukvård efter remiss från hemlandstinget En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård som ges efter remiss från hemlandstinget enligt följande bestämmelser. 2.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att remittera patienter för hälso- och sjukvård enligt avtalet. Övergångsbestämmelser för remittering till privata vårdgivare När ett hemlandsting remitterar patient till privat vårdgivare med kontrakt med annat landsting gäller fram t.o.m. den 31 december 2014 följande. Hemlandstinget sänder i dessa fall remissen till berört vårdlandsting, som i sin tur förmedlar remissen till privat vårdgivare med vilken detta vårdlandsting har ett kontrakt, som reglerar vård av utomlänspatient i enlighet med övergångsbestämmelserna i kap 8.2. Av kap 8.2 framgår vad som gäller vid remittering till privat vårdgivare enligt kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 och vad som ska gälla enligt de kontrakt som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari En patient som remitterats på hemlandstingets initiativ kan remitteras vidare på hemlandstingets bekostnad av den läkare som är behörig att göra sådan remittering vid den mottagande enheten om det gäller vård eller åtgärder som anges i remissen. 2.3 Remiss för hälso- och sjukvård i annat landsting gäller både öppen och sluten vård. På remissen kan dock anges att den enbart gäller öppen vård. Förbehåll i remissen kan emellertid inte göras gällande om det begränsar förutsättningarna att genomföra medicinskt motiverade undersökningar eller behandlingar. 2.4 Remissen, som är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget, ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan vidtagits. Remissen kan behöva kompletteras med annan medicinsk information. Utöver ria14.sept.avtalet.a 1

25 de regler som anges här gäller särskilda bestämmelser som anges på remissblanketten. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges. 3 Akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter En patients hemlandsting ersätter öppen och sluten akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter som ges enligt följande bestämmelser. 3.1 Den som under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård. 3.1.a Den som till följd av vård med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) socialtjänstlagen (2001:453) SoL, eller som är häktad eller föremål för kriminalvård i anstalt, under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart eller icke omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård och som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt bestämmelserna i 4 andra stycket HSL. 3.2 En patient som, enligt kap 3.1, tagits emot för akut- eller förlossningsvård men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge, ska i första hand remitteras till vårdenhet inom hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Om sådan remittering inte är möjlig ska patienten remitteras till närmaste vårdenhet där den nödvändiga vården kan ges. Den tjänstgörande läkaren har rätt att utfärda en sådan remiss. En patient som tagits emot för vård, enligt kap 3.1.a, men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge ska remitteras till vårdenhet enligt de regler som vårdlandstinget tillämpar för sina egna patienter. 3.3 Om en patient, enligt kap 3.1, tagits in akut för sluten vård ska så snart det är möjligt kontakt tas med patientens hemlandsting. 4 Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård när patienten själv väljer i enlighet med följande. Patientlagen öppen vård 4.1 Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. En utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Detta gäller både för den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar. Patienten ska få möjlighet att lista sig inom primärvården i andra landsting. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. En patient ska få möjlighet att välja läkarvård eller sjukvårdande behandling i hemsjukvård. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet. Söker en patient öppen vård ersätter hemlandstinget vårdlandstinget enbart om hemlandstingets eventuella remisskrav från allmänläkare till specialistläkare och fysioterapeut/sjukgymnast har iakttagits. ria.14.sep.avtalet.a 2

26 I övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för vårdlandstingets egna invånare. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. Förbundsrekommendation sluten vård 4.2 Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget. 5 Medicinsk service En patients hemlandsting ersätter medicinsk service i enlighet med följande. 5.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra landsting beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting. 5.2 Tjänst som en läkare med kontrakt enligt LOU (vårdavtal) eller LOV beställt om ett sådant kontrakt medger beställning av medicinsk service inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses om kontraktet medger det. Tjänst som en läkare som är verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställt inom vårdlandstinget eller i annat landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses. 5.3 Tjänst som en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning respektive anhållen, häktad eller intagen. 6 Hjälpmedel Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget. 7 Transporter och resor En patients hemlandsting ersätter i samband med vård berört vårdlandsting för transporter och resor som påbörjas inom ett annat landsting i enlighet med följande. 7.1 Ambulans- och andra transporter till den närmaste vårdenhet där patienten kan få nödvändig vård. 7.2 Överflyttningstransporter från ett sjukhus till ett annat för patienter i sluten vård. 7.3 Ambulans- och andra transporter från en vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten började transporten till vårdenheten eller till hemmet. 7.4 Transport till hemlandstinget av en patient som avlidit efter att ha remitterats enligt kapitel 2 till ett annat landsting. ria.14.sep.avtalet.a 3

27 Socialt eller medicinskt motiverade permissionsresor till hemmet för utomlänspatienter som vårdas efter remiss från hemlandstinget. 7.6 Sjukresor inom vårdlandstinget enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor med taxi eller annan beställningstrafik, som har beställts via vårdlandstingets beställningscentral. 7.7 Transporter och resor enligt kapitel 7 utförs av vårdlandstinget, som ska utnyttja befintliga samordningsmöjligheter. Om hemlandstinget så begär ska transporterna i stället utföras av detta landsting. 8 Ersättning 8.1 Grunder för ersättning regional prislista För utomlänsvård i egen regi och andra tjänster som lämnats enligt de ovan angivna bestämmelserna ska hemlandstinget betala skälig ersättning till vårdlandstinget. Ersättning för tjänster enligt detta avtal lämnas i enlighet med regional prislista, som har sin grund i överenskommelse mellan vårdlandstinget och samverkande landsting inom sjukvårdsregionen. Prislistan gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Respektive samverkansnämnd/motsvarande ska snarast göra prislistan tillgänglig via sin hemsida. 8.2 Reglering av ersättning Privat vårdgivare Vård som ges av privat vårdgivare med kontrakt med ett landsting, som detta landsting sluter i enlighet med LOU (vårdavtal) eller LOV, ersätts av det kontraktsslutande landstinget. Det kontraktsslutande landstinget ersätts i sin tur av patientens hemlandsting enligt de i kontraktet med vårdlandstinget angivna villkoren. I detta kontrakt ska regleras bl.a. att ersättning för en vårdtjänst är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Ett sådant kontrakt är en förutsättning för att ett hemlandsting ska vara skyldigt att ersätta det kontraktsslutande landstinget. Kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 För kontrakt som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 gäller att ersättningsbestämmelserna i föregående stycke endast kan tillämpas vid remittering till privat vårdgivare om hemlandstinget sänder en remiss via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 De kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 måste gälla även för patienter från andra landsting. Detta gäller också för sådana kontrakt som förlängs fr.o.m. den 1 januari Om det finns krav på remiss behöver den inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en privat vårdgivare. Kontrakt om sluten vård Ett hemlandsting behöver sända remiss som avser sluten vård via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi Vård som ges enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning. ria.14.sep.avtalet.a 4

28 Övrigt Om vård eller annan tjänst lämnats efter remiss eller annan beställning utfärdad av annat landsting än hemlandstinget har det landsting som utfärdat beställningen betalningsansvaret, dock inte för vidareremiss enligt kapitel 2.2, remiss för akutvård enligt kapitel 3.2 och för sådan tjänst som regleras i kapitel 5.2. Utomlänspatient ska betala patientavgift enligt de regler som fastställts av vårdlandstinget för inomlänspatienter. Ersättning för tjänst som lämnas enligt avtalet faktureras det betalningsansvariga landstinget med specifikation per patient och vårdtillfälle så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Dröjsmålsränta erläggs enligt bestämmelserna i räntelagen (1975:635). 9 Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m. den 1januari 2015 t.o.m. den 31 december Om avtalet inte sägs upp senast ett år före avtalstidens utgång förlängs det med ett år i sänder. ria.14.sep.avtalet.a 5

29 Bilaga. Definitioner som används i detta avtal Med landsting avses även Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Gotland. Med regionavtal avses ett för landstingen i en sjukvårdsregion gemensamt avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet. Ett regionavtal är flerårigt och har en övergripande ramkaraktär. Med mellanlänsavtal avses ett avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet där parterna är två eller flera landsting, men där avtalet inte är ett regionavtal. Med hemlandsting avses i riksavtalet det landsting där patienten är folkbokförd vid vårdtillfällets inledning. Med kontrakt med privat vårdgivare avses sådana kontrakt som landstingen sluter i enlighet med LOU eller LOV. Ett kontrakt definieras i dessa lagar som ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser tillhandahållandet av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med elektronisk signatur. Kontrakt kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Med kontraktsslutande landsting avses det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Vårdlandsting kallas det landsting där en utomlänspatient undersöks eller behandlas. Med utomlänspatient avses en person som undersöks eller behandlas inom ett annat landsting än det där personen är folkbokförd. Med utomlänsvård avses undersökning eller behandling av utomlänspatient. Sluten vård är hälso- och sjukvård som ges till patient intagen i vårdinrättning. Öppen vård är annan hälso- och sjukvård än sluten vård. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Akut vård är synonymt med begreppet omedelbar hälso- och sjukvård, vars innebörd enligt 4, 1 st hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, är följande. Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälsooch sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård. Sjukvårdande behandling är behandling inom öppen hälso- och sjukvård utförd av annan än läkare. Regionsjukvård är den allmänt använda termen för hälso- och sjukvård som berör flera landsting i enlighet med 9 HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. Rikssjukvård är, i enlighet med 9 a HSL, sådan hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. ria.14.sep.avtalet.a 6

30 Bilaga 2 Kommentarer till riksavtalet för utomlänsvård Syfte Avsikten med Kommentarerna är att de ska underlätta för landstingen att praktiskt tillämpa riksavtalet. Kommentarerna är indelade i kapitel, som utgår från riksavtalets kapitelindelning. Inledningsvis ges en kort beskrivning av bakgrunden till riksavtalet samt de övriga avtal som ligger till grund för samarbete landstingen emellan. Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, och patientlagen (2014:821) fastställs grunderna för landstingens hälso- och sjukvård. Dessa lagar ställer ett antal krav på landstingens hälso- och sjukvård. Bland dessa kan nämnas att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget. Fr.o.m. den 1 januari 2015 har landstingen en skyldighet att erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 andra stycket HSL. Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälso- och sjukvård åt den som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård, om landstingen kommer överens om det. Vidare har landstingen en skyldighet att erbjuda akut vård, 4 första stycket i HSL, även åt den som tillfälligt vistas i landstinget. 9 HSL anger att regeringen får föreskriva att riket skall delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting och att de skall samverka om sådan vård. I 9 kap. patientlagen regleras patientens möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Mer utförlig information om denna lag finns i SKL-cirkulär 14:33 som är tillgängligt här. Det totala värdet i landet för utomlänsvård uppgick 2013 till drygt 8,6 miljarder kronor. De totala nettokostnaderna för samtliga landsting för hälso- och sjukvård, exklusive tandvård, uppgick 2013 till omkring 216 miljarder kronor. Riksavtalet, regionavtalen, mellanlänsavtalen och kontrakt med privata vårdgivare samt dess inbördes förhållande För att åstadkomma en effektiv samverkan mellan landstingen om hälso- och sjukvård behöver ett antal frågor lösas. Svar behöver ges på hur denna samverkan ska genomföras, hur betalning för utförda tjänster ska beräknas och hur ersättning ska utgå till vårdgivande landsting och privat vårdgivare med kontrakt med landsting. Svaren på dessa frågor regleras inte i HSL. Dessa frågor har i stället lösts genom att utveckla riksavtalet, regionavtal inom sjukvårdsregionerna, mellanlänsavtal och kontrakt med privata vårdgivare. För hela landet gäller riksavtalet för utomlänsvård, som har godkänts av samtliga landsting. Ett regionavtal reglerar samarbetet om utomlänsvård m.m. inom respektive sjukvårdsregion, som vid sina region- och universitetssjukhus driver högt specialiserad sjukvård såsom t.ex. neuro-, thorax- och plastikkirurgi. Inom dessa regioner upprättar de berörda landstingen tillsammans också regionala prislistor, som används vid debitering av vård i egen regi av patienter från bl.a. andra landsting och EES-länder. I ett mellanlänsavtal regleras samarbetet mellan enskilda landsting. Dessa avtal kan avse samverkan om hälso- och sjukvård för t.ex. boende i tätortsområden, som är uppdelade på flera landsting eller där landstingsgränsen korsar en naturlig arbetsmarknadsregion. ria14.sept.kommentar.a 1

31 Ytterligare information om relationen mellan riksavtalet och region- och mellanlänsavtalen finns nedan i kapitel 1. En viktig regel är att ett vårdlandsting ersätts för kostnader i egen regi av en patients hemlandsting enligt den regionala prislistan. Denna lista tillämpas också om patientens hemlandsting tillhör en annan sjukvårdsregion. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det mellanlänsavtalets prislista som gäller mellan de landsting som slutit detta avtal. Den regionala prislistan gäller vid vård av patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. I varje region finns en samverkansnämnd/motsvarande med uppgift att svara för samverkan som rör regionala hälso- och sjukvårdsfrågor. Landstingens och regionernas fördelning mellan sjukvårdsregionerna framgår av förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner. Landstingen och regionerna är fördelade mellan sjukvårdsregionerna enligt följande. Region Stockholm Gotland Sydöstra Södra Västra Uppsala Örebro Norra Landsting Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Blekinge, Region Skåne och södra delen av Halland med kommunerna Laholm, Halmstad och Hylte Västra Götalandsregionen och norra delen av Halland med kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Uppsala, Södermanland, Värmland, Region Örebro län, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Privata vårdgivare omfattas av riksavtalet om de har ett landstingskontrakt med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontraktsslutande landsting är det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Den privata vårdgivaren är normalt belägen inom vårdlandstinget, men kan också vara belägen utanför det kontraktsslutande landstingets geografiska område. Vård som ges av privata vårdgivare ersätts av det kontraktsslutande landstinget med en ersättning som är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Det kontraktsslutande landstinget ersätts av hemlandstinget enligt de i kontraktet angivna villkoren. Riksavtalet omfattar också vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Vård som ges av dessa vårdgivare ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning. 1 Riksavtalets omfattning Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller angående ersättning när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård. Avtalet omfattar också medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Med undantag för kap. 4.1 och kap 8 är riksavtalets kapitel 2-7 inte tvingande. Det betyder att dessa kapitel gäller enbart om inget annat avtal finns inom geografiskt avgränsade områden såsom regionavtal eller mellanlänsavtal. ria.14.sep.kommentar.a 2

32 Med sjukvård avses i riksavtalet även sådan oralkirurgisk behandling som regleras enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) 2. Riksavtalet gäller vård som ges av landsting, privat vårdgivare med vilken ett landsting har kontrakt som tillgodoser kraven i kap 8.2 samt vårdgivare som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning eller lagen om ersättning för fysioterapi. 1.1 Definition av patientens hemlandsting Begreppet bosättning har stor betydelse för hälso- och sjukvården, eftersom HSL anger att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt till dem som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Landstingen ska också fr.o.m. den 1 januari 2015 erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 andra stycket HSL. Dessutom ska landstinget erbjuda dem som inte är bosatta omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Beslut om folkbokföring och kvarskrivning fattas av Skatteverket. I riksavtalet definieras också patientens hemlandsting som det landsting där patienten vid vårdtillfällets inledning är folkbokförd. Ett vårdtillfälle i sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen vid ett sjukhus. I de fall ett hemlandsting har utfärdat en remiss för en patient, som efter utfärdandet folkbokförs i ett annat landsting kvarstår det remitterande landstingets betalningsansvar under den tid som remissen gäller, normalt ett år. Om berört vårdlandsting får kännedom om att remitterad patient har flyttat från det landsting, som har utfärdat remissen ska vårdlandstinget kontakta både det tidigare hemlandstinget och det nya hemlandstinget. Det tidigare hemlandstinget ges därmed möjlighet att dra tillbaka sin remiss och det nya landstinget har att bedöma om det finner behov av att remittera denna patient för utomlänsvård. 2 Hälso- och sjukvård efter remiss från hemlandstinget 2.1 Rätten att remittera Ett hemlandsting kan remittera en patient till ett annat landsting för specialistvård, vård enligt den nationella vårdgarantin, ny medicinsk bedömning, rikssjukvård, akutvård, till följd av patientens eget val eller av andra skäl. Möjligheterna att utfärda en remiss omfattar också sjukvårdande behandling och hemsjukvård. Det är landstinget som fastställer vilka befattningar, som är förenade med rätt att remittera patienter för hälsooch sjukvård enligt avtalet. 2.2 Vidareremittering Den läkare som är behörig att remittera en patient kan på hemlandstingets bekostnad också vidareremittera. Förutsättningen är dock att en vidareremiss avser sådan vård eller sådana åtgärder som anges i den ursprungliga remissen. I annat fall krävs ett godkännande av hemlandstinget. 2.3 Förbehåll i en remiss En remiss kan gälla både öppen och sluten vård. Det kan dock anges att den enbart ska gälla öppen vård. Direktiv eller förbehåll i remissen, som enligt mottagande vårdenhet inte är förenligt med det medicinska ansvaret eller i övrigt är ett hinder för en medicinskt korrekt vård kan inte göras gällande. Den behandlande läkaren ska i ett sådant fall kontakta remitterande sjukhus eller läkare. ria.14.sep.kommentar.a 3

33 Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m. En remiss ska innehålla information om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan vidtagits. Innebörden av en remiss är att det remitterande landstinget utfärdar en betalningsförbindelse. Mottagande vårdenhet behöver inte kontrollera att en remiss är utfärdad av en behörig läkare eller att den patient remissen gäller är bosatt inom det remitterande landstingets område. Finns det i något fall anledning att ifrågasätta remissens giltighet ska remitterande vårdenhet kontaktas. Det bör observeras att det ska finnas en remiss innan en patient tas emot för vård enligt denna bestämmelse. I riksavtalet har fastställts att giltighetstiden för en remiss uppgår till ett år från utfärdandedagen eller från den dag då remissen finns tillgänglig i ett elektroniskt system om inte annat anges. 3 Akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter 3.1 Förutsättningar för akut- och förlossningsvård Avtalet gäller för såväl öppen som sluten akut- och förlossningsvård. Vidare gäller avtalet i dessa avseenden för somatisk och psykiatrisk korttidsvård. För intagning enligt riksavtalet krävs att patienten på grund av sjukdom, skada eller havandeskap är i omedelbart behov av vård. I de fall en utomlänspatient har tagits emot för akutvård gäller avtalet även nödvändiga återbesök och kontroller. Principerna för att ge förlossningsvård är desamma som vid akutvård. Eventuella läkarbesök i öppen vård som har samband med förlossningsvård ingår i avtalet. 3.1.a Vård av vissa patienter Den som vistas inom vårdlandstinget till följd av vård med stöd av LVM, LVU, LRV, LPT, SoL eller är häktad eller är föremål för kriminalvård i anstalt ska av vårdlandstinget erbjudas såväl omedelbar som icke omedelbar vård i enlighet med följande. En sådan patient ska inte sändas hem för vård till sitt hemlandsting och någon kontakt när patienten vårdas behöver vårdlandstinget inte ta med hemlandstinget. Det är vårdlandstinget som i dessa fall bedömer patientens behov av vård och patientens hemlandsting har att acceptera denna bedömning. Därmed tillämpas således inte riksavtalets regler om utfärdande av remiss/betalningsförbindelse från hemlandstinget. Vidare är det vårdlandstingets remissregler inom öppenvården som gäller. Vårdlandstinget ersätts för sina kostnader, i enlighet med riksavtalet, från patientens hemlandsting, som har betalningsansvaret. 3.2 Vidareremittering Om en patient som tagits in för akut- eller förlossningsvård behöver vidareremitteras, ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Riksavtalet ger emellertid den tjänstgörande läkaren rätt att i en akut situation, utan kontakt med eller godkännande av hemlandstinget, remittera patienten till den närmaste vårdenhet som kan ge den nödvändiga vården. 3.3 Kontakt med hemlandstinget Ett vårdlandsting ska så snart som möjligt, dock senast inom en vecka, efter inskrivningen ta kontakt med en patients hemlandsting för att ge detta möjligheter att ta ställning till vården. En utomlänspatient som tagits in för sluten vård överförs till en vårdenhet i hemlandstinget så snart det är möjligt med hänsyn till patientens tillstånd och andra omständigheter. Hemlandstinget kan naturligtvis också utfärda en remiss på patientens initiativ enligt kapitel 4. En vidareremiss för akutvård kan avse även öppen vård enligt samma regler som gäller för sluten vård. ria.14.sep.kommentar.a 4

34 Övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer I detta kapitel finns regler om när patienten själv väljer hälso- och sjukvård utanför sitt eget landsting. Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. Patienten ska också få möjlighet att välja sluten vård i andra landsting. Öppen vård I 9 kap patientlagen regleras att patienten ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. I 4 andra stycket HSL regleras landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Sluten vård Reglerna i kapitel 4.2 om sluten vård är identiska med Landstingsförbundets rekommendation om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården, A 00:56, som trädde i kraft den 1 juli Denna rekommendation reglerar även valmöjligheterna inom det egna landstinget. Rekommendationen avser en miniminivå som gäller i alla landsting. Därutöver kan landstingen besluta om längre gående valmöjligheter, inom en viss region eller i hela landet. Rekommendationen är tillgänglig här via SKLs hemsida. Ett landsting kan ta emot utomlänspatienter för planerad sluten vård i enlighet med reglerna för valmöjligheter i förbundsrekommendationen om landstinget samtidigt till dem som är bosatta i landstinget kan erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt HSL 3 leva upp till målet i HSL 2 med avseende på att: Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. HSL ger således inte stöd för att prioritera sluten vård av utomlänspatienter på samma sätt som inomlänspatienter. Sådana prioriteringar rörande sluten vård har dock stöd i HSL vid akut-, region- och rikssjukvård. Resekostnader Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Se också kap 7.8 i kommentarerna. Information I 3 kap patientlagen regleras att patienten ska ges information om bl.a. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Information om sluten vård ska utgå ifrån förbundets rekommendation om valmöjligheter. Patienten ska få information även om vårdgarantin. 4.1 Patientlagen öppen vård Patienten ska, i enlighet med 9 kap. 1 patientlagen ges möjlighet att i andra landsting välja utförare inom primärvården och den specialiserade öppenvården, som t.ex. dagkirurgi. Valmöjligheten omfattar även högspecialiserad vård, såsom regionsjukvård enligt 9 HSL, under förutsättning att vården inte kräver intagning i vårdinrättning. Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Patienten har möjlighet att välja mellan samtliga behandlingsalternativ inom den öppna hälso- och sjukvården, dvs. även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting. ria.14.sep.kommentar.a 5

35 Patienten ska få möjlighet att också i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. Listning Av proposition 2013/14:106 Patientlag framgår att en patient ska få möjlighet att lista sig inom primärvården i ett annat landsting. Ett landsting är skyldigt att ta emot utomlänspatienter för listning mot bakgrund av 4 andra stycket HSL i vilket det anges att landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas att ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Primärvården tillämpar det egna vårdlandstingets regler och rutiner för vård och omhändertagande av listad patient. Den patient som är listad inom primärvården ska emellertid inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. En listad utomlänspatient omfattas inte av den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar. Frågor om den ekonomiska ersättningen för utomlänslistning bereds och beslutas på motsvarande sätt som gäller för övrig utomlänsvård i egen regi i enlighet med bestämmelserna i kap 8.1. Den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare för utomlänslistning hanteras i enlighet med kap 8.2. i riksavtalet. Förbundet kommer underhand att publicera beslutsstöd i frågor om listning via SKL:s hemsida, här. Hemlandstingets remissregler tillämpas också i andra landsting I de fall valet avser vård av annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast tillämpas hemlandstingets remissregler. Det innebär att det landsting som finansierar vården av en patient får fatta beslut om remissregler som tillämpas även i andra landsting. Om patientens hemlandsting kräver remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast kan även vårdlandstinget utfärda en sådan remiss. Landstingen kan emellertid inte införa krav på remiss inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri hos privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning. För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och 3 lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler. Varje landsting informerar SKL om sina beslut om remisskrav i anledning av ovan nämnda lagar. Förbundet sammanställer därefter inkomna uppgifter som förmedlas vidare till samtliga landsting. Dessa uppgifter finns också tillgängliga här via SKLs hemsida. Vårdlandstingets remissregler tillämpas också för utomlänspatienter Om vårdlandstinget ställer upp krav på remiss för viss vård ska dessa regler fr.o.m. den 1 januari 2015 gälla även för patienter från andra landsting i enlighet med 4 tredje stycket HSL. Hemsjukvård Vad gäller hemsjukvård är det vårdlandstingets praxis vid hemsjukvård av inomlänspatienter som tillämpas vid bedömningen om en utomlänspatient ska anses ha fått hemsjukvård. ria.14.sep.kommentar.a 6

36 Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för läkarinsatser i hemsjukvård, Ett hemlandsting ersätter också ett vårdlandsting för hemsjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå om detta ansvar inte har överförts till kommunerna i hemlandstinget. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet. Abort En kvinna kan valfritt söka både öppen och sluten vård vid abort i andra landsting. Det ställs inga krav på remiss från hennes hemlandsting, som ersätter denna vård. 4.2 Förbundsrekommendation sluten vård Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget. Behovet av behandling fastställs av den i hemlandstinget, som är behörig att fatta sådana beslut. En remiss utfärdas och godkänns av patientens hemlandsting. Remissen har till uppgift att överföra medicinsk information om bl.a. vårdbehovet och fungera som betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Möjligheterna att välja vårdgivare gäller inte för sluten vård, som ges enligt reglerna om regionsjukvård och rikssjukvård (9-9 b i HSL). Regionsjukvård är den allmänt använda termen för hälso- och sjukvård som berör flera landsting i enlighet med 9 HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. Med rikssjukvård avses i HSL sådan hälso- och sjukvård, som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Vidare gäller inte möjligheten att välja vårdgivare för personer som ges vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. 5 Medicinsk service 5.1 Rätten att beställa medicinsk service En förutsättning för att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting är att den medicinska tjänsten beställs av någon som har rätt att beställa dessa tjänster, såsom t.ex. köp av laboratorietjänster. Den mottagande enheten behöver normalt inte kontrollera att en beställning är utfärdad av en behörig person. 5.2 Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service som beställs inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient om beställningen utförs av läkare med läkarvårdsersättning samt vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger sådan beställning. Om läkare verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställer medicinsk service i patientens hemlandsting fakturerar den som utfört den medicinska servicen i hemlandstinget det egna landstinget direkt och inte via beställaren i annat landsting. Motsvarande gäller för vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger en sådan hantering. 5.3 Beställning från försvarsmakten m.fl. En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service i de fall en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt medicinsk service av utförare som är landstingsfinansierad inom vårdlandstinget för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning, anhållen, häktad eller intagen. ria.14.sep.kommentar.a 7

37 Hjälpmedel Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger kr. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än kr ska samråd ske med hemlandstinget för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. 7 Transporter och resor I detta kapitel regleras vissa transporter och resor som påbörjas i ett annat landsting än där patienten är bosatt samt transporter av avlidna till hemlandstinget i samband med vård. Vårdlandstingets val av ambulans, bårbil, ambulanshelikopter och ambulansflyg utgår från patientens medicinska behov. 7.1 Transport till vårdenhet En patients hemlandsting ersätter en transport till närmaste vårdenhet som kan lämna den nödvändiga vården. Om en patient befinner sig i en angränsande kommun till sitt hemlandsting ska patienten kunna få transport till vårdenhet i hemlandstinget. 7.2 Överflyttningstransport En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för överflyttningstransporter i de fall en patient är intagen för sluten vård, som regleras enligt avtal. En överflyttning av en patient bör inte ske från ett utomlänssjukhus till hemortssjukhuset om det återstående vårdbehovet bedöms som relativt kortvarigt. Innan en överflyttningstransport genomförs ska den läkare som svarar för utskrivningen komma överens med de läkare som svarar för inskrivningen vid mottagande sjukhus om tid för transporten, så att plats kan reserveras. Om en patient på eget initiativ begär överflyttning från ett sjukhus till ett annat svarar patienten själv för resekostnaden. Avtalet gäller vid överflyttningstransporter endast patienter inom sluten vård vid såväl avsändande som mottagande sjukhus. Ersättning kan dock tas ut från hemlandstinget även när en patient på grund av platsbrist eller annan anledning direkt överförs till hemortssjukhus för omedelbar intagning i sluten vård. En patients hemlandsting ersätter kostnaden för en medföljande vårdare som vårdlandstinget tillhandahåller. 7.3 Transport från vårdenhet En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för en transport från vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten påbörjade transporten till vårdenheten eller till hemmet. En patient får själv svara för den merkostnad som uppkommer i de fall en patient begär en transport till en annan vårdenhet än den närmaste där den nödvändiga vården kan lämnas eller, vid utskrivning från vårdenheten, till annan ort än hemorten eller vistelseorten. ria.14.sep.kommentar.a 8

38 Transport av avliden Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för transport av avliden till hemlandstinget förutsatt att den avlidne hade remitterats till vårdlandstinget enligt riksavtalets kapitel 2. Denna transport ska ske utan kostnad för dödsboet. I övriga fall svarar respektive dödsbo eller försäkring för kostnaderna för hemtransport av den avlidne. 7.5 Permissionsresa En utomlänspatient som efter remiss på hemlandstingets initiativ är inskriven vid sjukhus kan beviljas permissionsresor till hemmet. Vårdlandstinget fattar beslut om behovet av permissionsresor. Ett hemlandsting ersätter de resor som är medicinskt eller socialt motiverade. Vid femdygnsvård ersätter patientens hemlandsting en hemresa över varje veckoslut såvitt inte resekostnaden väsentligt överstiger kostnaden för patientens vistelse på sjukhusorten. 7.6 Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor I de fall en patient beställer taxi eller annat fordon, i enlighet med vårdlandstingets regler, för färd till vårdenhet inom vårdlandstinget och därvid betalar enbart egenavgift har vårdlandstinget enligt avtalet rätt att fakturera patientens hemlandsting de överskjutande kostnaderna. Övriga resekostnader såsom t.ex. för egen bil eller kollektivtrafik regleras, i enlighet med hemlandstingets resereglemente, direkt mellan patienten och hemlandstinget. 7.7 Samordningsmöjligheter När ett vårdlandsting utför transporter och resor enligt riksavtalet ska befintliga möjligheter till samordning utnyttjas. Det kan vara särskilda busslinjer för både sittande och liggande patienter eller andra samtransporter. Dessutom finns möjligheter till samordning via SOS Alarm om andra alternativ saknas. SOS Alarm kan även genom samordningscentral i Skellefteå, tillsammans med Scandinavian Air Ambulance (SAA), handlägga transporter med flygambulans. Ett hemlandsting får genom avtalet ett stort inflytande över transporterna, då hemlandstinget, efter begäran, har rätt att på egen hand ombesörja hemtransporterna av sina patienter. Detta skapar förutsättningar för ett nära samarbete mellan landstingen om transporter av patienter över länsgränserna. Det vårdlandsting som svarar för en transport har kostnadsansvar gentemot den som verkställer eller på annat sätt har utlägg för transporten. Om betalningsansvaret inte är oklart i något avseende kan dock den som utfört transporten fakturera hemlandstinget direkt. Ett vårdlandsting som utför ambulanstransport, överflyttnings- eller permissionsresa för person som är anhållen, häktad eller dömd och intagen på kriminalvårdsanstalt ersätts av kriminalvården. 7.8 Patientens val av vårdgivare i andra landsting Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Om det vid patientens eget val av vård i ett annat landsting i det enskilda fallet uppstår ett behov av ej normalt förutsedda vårdinsatser som kräver särskilda transporter så blir kap och , tillämpliga. ria.14.sep.kommentar.a 9

39 Ersättning 8.1 Grunder för ersättning regional prislista Ett hemlandsting lämnar en skälig ersättning till ett vårdlandsting för tjänster, som regleras i riksavtalet. Beslut om nivån på den skäliga ersättningen fattas av vårdlandstinget tillsammans med alla övriga landsting inom respektive sjukvårdsregion, efter en gemensam beredning. Dessa beslut utgår bl.a. från en bedömning av vad skälighet i det enskilda fallet fordrar. Besluten publiceras i en regional prislista. En bedömning om ett pris är skäligt för en tjänst kan grundas på jämförelser med andra liknande åtgärder eller på jämförelser med egna eller andras självkostnader. För att skälighetsbegreppet ska få relevans krävs av landstingen en betydande öppenhet som rör redovisning av vårdkostnader. En sådan redovisning ger ett viktigt underlag för att jämföra priser för vårdtjänster mellan olika landsting. Regionala prislistor gäller normalt när en patient får utomlänsvård i vårdlandstingets egen regi enligt riksavtalet. Dessa prislistor gäller inte bara för den högspecialiserade vården utan också för vård vid bl.a. läns- och länsdelssjukhus, primärvård, sjukvårdande behandling, internetbaserad vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT) samt för anhörigboende på patienthotell/motsvarande om anhörigs närvaro behövs utifrån en patients medicinska behov. En regional prislista inom en sjukvårdsregion behöver inte innebära enhetliga priser för en viss typ av vård inom regionen. Efter överenskommelse landstingen emellan kan en viss åtgärd ha ett pris vid ett sjukhus i regionen och ett annat pris vid ett annat sjukhus. Däremot krävs inom regionen enhetliga utomlänspriser för vård vid samma sjukhus för att de ska kunna faktureras enligt riksavtalet. Samma åtgärd vid ett visst sjukhus får inte ges olika pris beroende på varifrån patienten kommer såvida detta inte har sin grund i mängdrabatter eller anslagsfinansierade kostnadsslag. En regional prislista gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Samverkansnämnderna/motsvarande informerar via sina hemsidor om de regionala prislistorna, som också är tillgängliga här via SKLs hemsida. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det den regionala prislistan som gäller vid vård av en patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. För tjänsterna i kap 5 Medicinsk service, kap 6 Hjälpmedel och Kap 7 Transporter och resor med avseende på tjänsten resor, som inte omfattas av regionala prislistor gäller också regeln om skäliga priser. För resor gäller normalt den fakturerade kostnaden. 8.2 Reglering av ersättning En huvudprincip är att en patients hemlandsting ska faktureras och inte enskilda organisatoriska enheter. I den mån ett landsting önskar att fakturorna ska skickas vidare i organisationen behövs särskild överenskommelse. En patients hemlandsting eller det landsting som har beställt en tjänst har således kostnadsansvaret för den vård och de tjänster som ett vårdlandsting utför. Det landsting som utfärdar en remiss har kostnadsansvaret för den vård som lämnas på grundval av remissen. En remiss enligt riksavtalet har två funktioner. Den förmedlar medicinsk information till den behandlande läkaren och är samtidigt en betalningsförbindelse från det utfärdande landstinget. Detta gäller dock inte vid vidareremittering enligt kapitel 2.2, kapitel 3.2 samt beställning av medicinsk service enligt kapitel 5.2. I dessa fall har hemlandstinget fortfarande betalningsansvaret. ria.14.sep.kommentar.a 10

40 Om en utomlänspatient söker öppen vård och i anslutning därtill blir intagen för sluten vård har vårdgivande landsting rätt till ersättning för både den öppna vården och slutenvårdsperioden. Föregås ett läkarbesök i den öppna vården eller slutna vården av sjukvårdande behandling har vårdlandstinget rätt till ersättning för även denna åtgärd. I de fall en utomlänspatient är intagen för sluten vård och samtidigt söker öppenvård, som ej har något samband med anledningen till den slutna vården, ersätter hemlandstinget vårdlandstinget även för den öppna vården. Vårdgivare med kontrakt med stöd av LOU eller LOV eller vårdgivare med samverkansavtal sänder fakturor för utomlänsvård till sitt vårdlandsting, som i sin tur fakturerar berört hemlandsting. Den avgift som en utomlänspatient själv skall erlägga är densamma som för en inomlänspatient om vård- och hemlandstinget inte har kommit överens om andra avgifter. Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Samtliga kostnader för vården, också t.ex. för röntgen- och laboratorieundersökningar, ska redovisas på en och samma faktura. Gällande system för återbetalning av mervärdeskatt till kommuner och landsting beskrivs inte i detta sammanhang. Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Möjlighet till efterreglering av priser finns således inte. Följande uppgifter ska redovisas i anslutning till fakturan: Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnats Patientens namn, personnummer och postadress Vårdenhet där vården lämnats Tidpunkt när vården ägt rum Antal vårddagar och uppgifter om öppen- respektive slutenvård, besök, transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning. Observera att både fakturerande och betalande landsting har att beakta gällande sekretessbestämmelser. ria.14.sep.kommentar.a 11

41 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Kopia till: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Primärvården Lasarettet i Enköping Hälsa och habilitering Privata vårdcentraler Landstingets resurscentrum Hälso- och sjukvårdsdirektören Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

42

43 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Uppsägning av samverkansavtal om ökad listning över länsgränser Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att, med giltighet från den 1 januari 2015, säga upp samverkansavtalen avseende utökad listning över länsgräns med landstingen i Västmanland, Sörmland, Gävleborg och Stockholm. Ärendet Det senaste året har landstingsstyrelsen tecknat avtal som syftar till att möjliggöra listning över länsgränserna för medborgare i angränsande län. Följande avtal finns idag: Landsting Giltighet Sörmland 1 januari december 2016 Västmanland 1 januari december 2016 Stockholm 1 juli december 2016 Gävleborg 1 juli december 2017 Från 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft vilken öppnar valfriheten för medborgare att lista sig och söka öppenvård var man önskar i Sverige. På ett möte den 4 november 2014, mellan i avtalen för Landstinget i Uppsala län, Stockholm, Sörmland och Västmanland angivna kontaktpersoner, har man enats om att föreslå respektive landstingsstyrelse att avsluta alla avtal från 1 januari Därefter har kontakt tagits med företrädare för Landstinget Gävleborg som också ställer sig bakom förslaget att säga upp listningsavtalet från och med den 1 januari Huvudargumentet för att säga upp listningsavtalen är att patientlagens delar gällande valfrihet tar över och avtalen därför inte längre är nödvändiga. Avtalens delar om beloppsgränser för att remissfritt söka specialistvård skulle också komma att skapa ett administrativt merarbete, då lagstiftningen inte medger några beloppsgränser för hur valfrihet gällande öppen vård ska tillämpas. På mötet enades man också om att på tjänstemannanivå fortsätta det arbetet gällande rutiner och riktlinjer för praktisk tillämpning av möjligheter till listning, tillämpning av remissregler, Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

44 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) fakturering med mera. Mellan berörda landsting fastställs formella dokument som reglerar dessa delar. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstinget Sörmland Landstinget Gävleborg Landstinget Västmanland Stockholms läns landsting Primärvården Privata vårdcentraler Landstingets resurscentrum Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (34) Dnr CK Fastställelse av anslagsramar för landstingets övergripande verksamheter och regional verksamhet 2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att tilldela tusen kronor till Landstingets ledningskontors regionala verksamhet. fördela ramen för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet enligt följande: Verksamhet Belopp i tkr Landstingets resurscentrum Landstingets ledningskontor Centrala avgifter (förvaltas inom ledningskontoret) Förtroendemannaorganisationen (förvaltas inom ledningskontoret) Finansförvaltningen Summa Ärendet I Landstingsplan och budget som beslutades av landstingsfullmäktige i december 2014 anslås tusen kronor till landstingsstyrelsen för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet Utifrån den anslagsram som tilldelats för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet ska landstingsstyrelsen fördela hur stor ram respektive verksamhet ska ha Den landstingsövergripande verksamheten består av Landstingets ledningskontor, Landstingets resurscentrum, förtroendemannaorganisationen och centrala avgifter. Finansverksamheten ligger i Finansförvaltningen, vars budget är positiv. Vidare beslutade landstingsfullmäktige i december 2014 att anslå tusen kronor till landstingsstyrelsen för regional verksamhet Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

74 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (34) Utifrån den anslagsram som landstingsstyrelsen tilldelats för regional verksamhet ska landstingsstyrelsen besluta vilken förvaltning anslagsramen ska tilldelas. I ramen för regional verksamhet ingår medlemsavgift till Regionförbundet på cirka 23 miljoner kronor, övrig allmän regional utveckling såsom Upplandsstiftelsen, Mälardalsrådet med mera på cirka 9 miljoner kronor, interregional och internationell samverkan på cirka 0,5 miljoner kronor och finansiering av vägbyggen och övrigt på cirka 4 miljoner kronor. Landstingsdirektören förslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsdirektör Förvaltningschef Landstingets resurscentrum Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

75

76 Dnr: CK Anslag: centrala förtroendemannakostnader år fördelning för förtroendemannaorganisationen Ansvar Politiskt organ Förslag till Budget budget (kr) (kr) Landstingsfullmäktige inkl presidiet Beredningen för demokrati, jämställdhet och integratio Beredningen för barn och unga Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Landstingsrådsorganisationen och landstingsstyrelsen (kr) (kr) Landstingsråd, politiska sekr. och assistenter Landstingsstyrelsen 1) Landstingsstyrelsens FoUU-utskott Landstingsstyrelsens personalutskott Produktionsstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Avrundat till närmast hela 1000-tal kr Bidrag till partigrupperna och utbildningsstöd 2) (kr) (kr) Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Ersättn. för resor och förlorad arb.förtjänst (ej fördelat per partigrupp) Övriga organ (kr) (kr) Varuförsörjningsnämnden Kostnämnden Patientnämnden Stiftelsen Leufsta Styrelsen för medicinhistoriska museet Övriga förtroendemannakostnader och oförutsett 3) Organisationskommittén Referensgrupp för framtagande av miljöprogram Utbildning för förtroendevalda

77 Ansvar Politiskt organ Förslag till Budget budget Representation (kr) (kr) Summa fördelade medel: Av fullmäktige beslutat anslag kr (Anslag: förtroendemannaorganisationen kr samt omfördelade medel från HSS - länsdelsberedningarna kr samt utbildningsstöd till politiska partier kr). Avvikelse: 0 1) Inklusive LS-AU och LRB 2) Utbildningsstöd Utbildningsstödet 2015 uppgår till totalt kr, delat på 71 mandat = kr/mandat 3) Inklusive kostnader för läsplattor och abonnemang, (Speckod 3601)

78

79 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Antagande av AKAP-KL Beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta lokalt kollektivavtal AKAP-KL som lokalt kollektivavtal med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 5 i Överenskommelse om avgiftsbestämd kollektivavtalad pension AKAP-KL, som de centrala parterna träffat den 19 juni samt den 4 oktober 2013 och att lämna protokollsutdrag över beslut till de berörda arbetstagarorganisationer som begär det. Ärendet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat överenskommelse med OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård samt Läkare jämte i förbundsområdena ingående organisationer, Lärar-förbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer om ett helt avgiftsbestämt pensions-avtal, Avgiftsbestämd Kollektiv Avtalad Pension (AKAP-KL) som trädde i kraft den 1 januari Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet gäller för arbetstagare som är födda 1986 och senare. Samtidigt har överenskommelse träffats om att KAP-KL från och med den 1 januari 2014 gäller endast för arbetstagare som är födda 1985 eller tidigare. Överenskommelse om ändringar i kollektivavtalet AKAP-KL har träffats med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ändringarna kompletterar den överenskommelse som träffades den 19 juni I och med dessa ändringar gäller från den 1 januari 2014 ett likalydande AKAP-KL med samtliga arbetstagarorganisationer inom kommunal sektor. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet innebär ett modernt och långsiktigt hållbart pensionsavtal. Det ger arbetsgivarna ökade möjligheter att förutse och budgetera pensionskostnaderna. Samtidigt ger det bra och trygga pensioner för de anställda. Rörligheten både inom och mellan arbetsmarknadssektorerna underlättas och arbetsgivarnas möjligheter till kompetensförsörjning förbättras. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pactas respektive styrelser rekommenderar med anledning av Överenskommelse om Avgiftsbestämd Kollektiv Avtalad Pension - AKAP-KL, träffad den 19 juni samt 4 oktober 2013, var och en av sina respektive medlemmar att besluta i enlighet med ovan förslag till beslut. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

80 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Kopia till: Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarförbundet Pacta Landstingets resurscentrum Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

81 Förhandlingsprotokoll Överenskommelse om Avgiftsbestämd Kollektiv- Avtalad Pension (AKAP-KL) Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård samt Läkare jämte i förbundsområdena ingående organisationer, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer 1 Innehåll m.m. Parterna har i förhandlingarna haft som utgångspunkter att ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal syftar till att vara modernt och långsiktigt hållbart. Ett sådant avtal innebär bra och trygga pensioner för de anställda, samtidigt som rörlighet och kompetensförsörjning främjas. Utifrån dessa utgångspunkter träffar parterna detta kollektivavtal, Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension AKAP-KL, nedan kallat avtalet. Till avtalet hör också följande bilagor a) Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) (Bilaga 1), b) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 2), c) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 3), d) Särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten (Bilaga 4), e) Lokalt kollektivavtal AKAP-KL (Bilagorna 5 och 6), och 1

82 f) Anslutningsvillkor för avgiftsbestämd ålderspension enligt AKAP-KL, (Bilaga 7). 2 Ändringar och tillägg I avtalet ska också ingå de förändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller. 3 Fredsplikt Under tid då avtalet gäller ska ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser förhandlas under fredsplikt. 4 Rekommendation om Lokalt kollektivavtal AKAP-KL Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som är kommun, landsting, region eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att anta Lokalt kollektivavtal AKAP-KL som lokalt kollektivavtal med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 5. Parterna är överens om att ett sådant avtal ska anses ha kommit till stånd genom att arbetsgivaren beslutar att anta det som lokalt kollektivavtal. Arbetsgivaren ska lämna protokollsutdrag över beslutet till berörd arbetstagarorganisation som begär det. 5 Lokalt kollektivavtal AKAP-KL För de arbetsgivare som är medlemmar i Arbetsgivarförbundet Pacta och inte omfattas av 4 ovan och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed Lokalt kollektivavtal AKAP-KL enligt Bilaga 6. 6 Giltighet och uppsägning Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari Avtalet upphör vid ingången av ett kalenderår, om en part skriftligen säger upp avtalet minst tre kalendermånader före årsskiftet. Med uppsägningen ska följa ett förslag till nytt kollektivavtal. 2

83 7 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer För OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer 3

84 Förhandlingsprotokoll Ändringar i överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta Arbetstagarsidan Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård samt Läkare jämte i förbundsområdena ingående organisationer, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer 1 Innehåll m.m. Parterna träffar denna överenskommelse om ändringar i kollektivavtalet Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) enligt 2 i förhandlingsprotokollet till överenskommelsen om AKAP-KL den 4 oktober Ändringarna avser bilagorna 1 7 till AKAP-KL. Överenskommelsen innebär att dessa ges den lydelse som framgår av Bilaga 1 7 till denna överenskommelse. 4

85 2 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För Svenska Kommunalarbetareförbundet För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer För OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer För OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer För Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd För AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer 5

86

87 Bilaga 1 Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) 1 Tillämpningsområde Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) gäller för en arbetstagare född 1986 eller senare med anställning hos kommunal arbetsgivare, om han eller hon inte omfattas av andra bestämmelser om pension genom anställningen. I AKAP-KL menas med kommunal arbetsgivare; kommun, landsting, region, medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta samt annan av Pensionsnämnden godkänd arbetsgivare. AKAP-KL gäller för en arbetstagare som tillträder en anställning före han eller hon fyllt i 32 a LAS angiven ålder. En arbetstagare är skyldig att följa de ändringar av bestämmelserna som parterna träffar överenskommelse om. Detta gäller även en före detta arbetstagare i de delar som rör utbetalning av pension. 2 Pensionsgrundande lön En arbetstagares pensionsgrundande lön beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Med pensionsgrundande lön avses ersättning som utges och är definierad som avlöningsförmån enligt gällande kommunala centrala kollektivavtal. I den pensionsgrundande lönen ingår det lönebortfall som uppkommer när arbetstagaren är ledig med ersättning enligt SFB avseende sjukdom, arbetsskada eller olycksfall, samt under sjuklöneperioden enligt SjLL. I den pensionsgrundandelönen ingår även det lönebortfall som uppkommer när arbetstagaren är ledig enligt FörL eller med graviditetspenning. Motsvarande gäller vid ledighet utan rätt till förmåner på grund av fackligt förtroendeuppdrag, dock ej för uppdrag på heltid som överstiger ett år. Mellan arbetsgivaren och arbetstagaren får överenskommelse träffas om att den pensionsgrundande lönen även omfattar annan avlönings- eller anställningsförmån. 1

88 3 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på arbetstagarens pensionsgrundande lön enligt 2. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande lönen upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess att arbetstagaren fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande lönen. En arbetstagare tillgodoräknas pensionsavgift från arbetsgivaren endast om den för kalenderåret, efter uppräkning enligt 4, är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då arbetstagaren inte ska tillgodoräknas pensionsavgift betalar arbetsgivaren ut motsvarande belopp direkt till arbetstagaren i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. Från och med den tidpunkt då arbetstagaren får rätt till a) partiell sjuk- eller aktivitetsersättning utifrån nedsatt arbetsförmåga i anställningen, eller b) partiell livränta enligt SFB i minst motsvarande grad som arbetstagaren till följd av arbetsskada får sin arbetsförmåga i anställningen nedsatt, ska gränsvärdet 7,5 inkomstbasbelopp bestämmas i proportion till sysselsättningsgraden med hänsyn tagen till sjuk- eller aktivitetsersättningens eller livräntans omfattning. Gränsvärdet 7,5 inkomstbasbelopp ska, för en arbetstagare med en överenskommen fast kontant lön som överstiger 62,5 procent av inkomstbasbeloppet, bestämmas i proportion till anställningstidens längd i dagar under den period för vilken pensionsavgift beräknas. Vid beräkningen ska inte medräknas ledighet som inte är pensionsgrundande. 4 Betalning av pensionsavgift Pensionsavgiften för ett kalenderår, uppräknat med förändringen av prisbasbeloppet, ska betalas av arbetsgivaren senast den 31 mars följande år och betalas till den traditionella tjänstepensionsförsäkring eller den tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring som arbetstagaren väljer. Pensionsavgiften fortsätter att betalas till den valda försäkringen tills arbetstagaren gör ett nytt val. 2

89 5 Val av försäkringsgivare För placering av pensionsavgift kan arbetstagaren välja en traditionell tjänstepensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring som meddelas av en försäkringsgivare som har godkänts av Pensionsnämnden och som vid varje tidpunkt uppfyller kollektivavtalets krav samt de vid var tid gällande anslutningsvillkoren, Bilaga 7. Med traditionell tjänstepensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring menas sådan försäkring som anges i 58 kap. 2 och 4 16 IL. Arbetstagaren ska skriftligt meddela sitt val av försäkringsgivare till arbetsgivaren före utgången av ett kalenderår. När en arbetstagare börjar en anställning hos en annan kommunal arbetsgivare som tillämpar AKAP-KL fortsätter tidigare val av försäkring att gälla tills arbetstagaren gör ett nytt val. Om en arbetstagare inte meddelar sitt val av försäkringsgivare till arbetsgivaren före utgången av det första kalenderår för vilket arbetstagaren tillgodoräknas pensionsavgift, ska pensionsavgiften betalas till en traditionell tjänstepensionsförsäkring hos KPA Pensionsförsäkring AB (publ.). Försäkringen tecknas med återbetalningsskydd som kan väljas bort av arbetstagaren. I övrigt gäller för denna försäkring samma villkor som följer av 5 första och andra stycket. 6 Information Arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om arbetstagarens avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande lön och inbetalda pensionsavgift. Försäkringsgivaren informerar arbetstagaren om inbetalda pensionsavgifter i enlighet med anslutningsvillkoren och gällande rätt. 7 Utbetalning av pension För ansökan om och utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension gäller vad som överenskommits mellan arbetstagaren och försäkringsgivaren. Arbetstagaren bör få pension utbetalad tre månader efter det att försäkringsgivaren tagit emot sådan ansökan. Utbetalning sker, om inget annat särskilt överenskommits, månadsvis och livsvarigt. 3

90 8 Uppgiftsskyldighet En arbetstagare är skyldig att lämna de uppgifter som arbetsgivaren begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift eller de uppgifter som behövs för beräkning av särskild avtalspension. Lämnas inte sådana uppgifter kan arbetsgivaren besluta att avsättning av pensionsavgift eller utbetalning av särskild avtalspension ska minskas i skälig omfattning. Om arbetstagaren genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Om arbetstagaren genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög särskild avtalspension utbetalas, kan detta belopp avräknas på kommande betalningar av särskild avtalspension. Ovanstående gäller under förutsättning att arbetstagaren insett eller borde ha insett att till arbetsgivaren lämnade uppgifter var oriktiga. Arbetsgivaren kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 9 Avgiftsbefrielseförsäkring Arbetsgivaren tecknar avgiftsbefrielseförsäkring som tillförsäkrar arbetstagaren pensionsavgift i enlighet med de mellan de centrala parterna överenskomna villkoren för sådan försäkring. 10 Familjeskydd vid arbetstagarens dödsfall Arbetsgivaren tecknar familjeskyddsförsäkring i enlighet med de mellan de centrala parterna överenskomna villkoren för sådan försäkring. 11 Finansiering och tryggande Den avgiftsbestämda pensionen finansieras av arbetsgivaren genom årlig inbetalning av pensionsavgift enligt 3 och 4. För kommun, landsting, region och kommunalförbund tryggas årlig inbetalning av pensionsavgift genom beskattningsrätten på det sätt som följer av lagen om kommunal redovisning. För en arbetsgivare som är medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta, dock inte kommunalförbund, säkerställs på särskilt sätt att årlig inbetalning av pensionsavgift sker enligt 3 och 4. Tryggande behöver inte göras för särskild avtalspension enligt 13. 4

91 12 Alternativ avtalstillämpning Mellan en arbetsgivare och en arbetstagare född 1985 och tidigare, med överenskommen fast kontant lön som överstiger 62,5 procent av inkomstbasbeloppet, får överenskommelse träffas om att arbetstagaren ska omfattas av AKAP-KL. En arbetsgivare som blir medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta efter den 31 december 2013 har möjlighet att tillämpa AKAP-KL för samtliga arbetstagare under förutsättning att arbetsgivaren tidigare inte tillämpat kommunala avtal. En arbetstagare som omfattas av KAP-KL och förvärvar anställning hos arbetsgivaren vid verksamhetsövergång i enlighet med 6 b LAS kvarstår i KAP-KL. Arbetsgivaren ska informera berörd lokal arbetstagarorganisation minst 21 arbetsdagar innan den avsedda åtgärden enligt stycke 1 eller 2 ovan, då organisationen bereds möjlighet till överläggning. Lokal arbetstagarorganisation kan vid oenighet inom dessa 21 dagar begära att Pensionsnämnden för AKAP-KL ges möjlighet till yttrande. Arbetsgivaren är skyldig att avvakta med beslutet till dess att yttrandet inkommit eller 30 dagar förflutit efter det att yttrande begärts. Mellan en arbetsgivare och en arbetstagare född 1986 eller senare, med överenskommen fast kontant lön som överstiger 83,5 procent av inkomstbasbeloppet, får vid nyrekrytering träffas överenskommelse om att kvarstå i helt annan pensionslösning än AKAP-KL. När överenskommelse träffas om att tillämpa annan pensionslösning gäller denna så länge arbetstagaren är anställd hos arbetsgivaren. Överenskommelse om annan pensionslösning ska anmälas till Pensionsnämnden. 13 Överenskommelse om hel eller partiell särskild avtalspension Mellan en arbetsgivare och en arbetstagare får överenskommelse om hel eller partiell särskild avtalspension träffas. Sådan överenskommelse kan gälla a) den särskilda avtalspensionens omfattning, b) den tidpunkt från vilken särskild avtalspension ska betalas ut, c) vilken pensionsnivå i procent av underlaget för särskild avtalspension som ska gälla under tid med särskild avtalspension, d) om pensionsavgift ska tillgodoräknas arbetstagaren under den tid då särskild avtalspension betalas ut, och 5

92 e) om samordning ska göras med förvärvsinkomst under tid med särskild avtalspension. Pensionsnivå i procent av underlaget enligt stycket ovan c) ska överenskommas med beaktande av de begränsningar som följer av 28 kap. 8 och 58 kap. 11 IL i den del som innebär att pensionen under de fem första åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. Om en arbetstagare har hel särskild avtalspension och därefter beviljas hel sjukersättning, ska den avtalade pensionsnivån för särskild avtalspension som avser de inkomstdelar som ersätts av sjukersättningen, från samma tidpunkt sänkas till tio procent. Om arbetstagaren beviljas partiell sjukersättning ska den avtalade pensionsnivån för särskild avtalspension jämkas i förhållande till ersättningens omfattning. Underlag för särskild avtalspension beräknas som ett genomsnitt av de tre sista årens pensionsgrundande löner i anställningen hos arbetsgivaren enligt 2 som föregår året före avgångsåret, uppräknat med förändringen av inkomstbasbeloppet i förhållande till avgångsåret. För en arbetstagare som inte har varit anställd minst tre hela kalenderår träffas överenskommelse om vilket underlag som ska tillämpas. Särskild avtalspension kan betalas ut längst in till dess att arbetstagaren fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Särskild avtalspension betalas i vart fall ut till och med kalendermånaden innan arbetstagaren fyller 65 år eller den tidigare kalendermånad då intjänad pension hos arbetsgivaren börjar betalas ut. Om inte arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om annat upphör partiell särskild avtalspension om sysselsättningsgraden i anställningen ändras eller anställningen upphör på arbetstagarens initiativ. 14 Pensionsnämnd En pensionsnämnd ska finnas med uppgift att lämna utlåtande avseende tolkning och tillämpning av bestämmelserna i detta avtal på begäran av part, pensionsadministratör för AKAP-KL samt av Pensionsnämnden godkänd försäkringsgivare. Pensionsnämnden kan godkänna att annan arbetsgivare och företagare tillämpar detta avtal enligt de kriterier som utarbetas i nämnden. Pensionsnämnden avgör om en försäkringsgivare uppfyller kollektivavtalets krav samt de vid var tid gällande anslutningsvillkoren. Pensionsnämnden avgör om en traditionell tjänstepensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring uppfyller de lagstadgade kraven. 6

93 15 Pensionsnämndens sammansättning Pensionsnämnden består av sex ledamöter. Till Pensionsnämnden utser Sveriges Kommuner och Landsting tre ledamöter, Svenska Kommunalarbetareförbundet en ledamot och övriga arbetstagarparter i detta avtal gemensamt två ledamöter. För varje ledamot ska en ersättare utses i samma ordning. Nämnden utser en opartisk ordförande, som inte har rösträtt. Till ordförande kan inte representant för part, pensionsadministratör för AKAP-KL eller av Pensionsnämnden godkänd försäkringsgivare utses. Kostnaden för ordförandens medverkan delas lika mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Pensionsnämnden fattar beslut endast om samtliga ledamöter och ersättare för frånvarande ledamöter är eniga om beslutet. 16 Handläggning av tvister Tvister om tolkning eller tillämpning av bestämmelserna i AKAP-KL handläggs, med de undantag som framgår av andra stycket, i den ordning som föreskrivs i KHA. För sådan tvist gäller inte 35 MBL. Önskar part fullfölja tvisten efter det att förhandlingsskyldigheten är fullgjord ska parten inom fyra månader från den dag förhandlingen avslutats hänskjuta tvisten till skiljenämnden för slutligt avgörande. Part som inte fullföljer tvisten inom föreskriven tid förlorar sådan rätt. Om part så begär ska tvisten i stället handläggas enligt LRA. 17 Skiljenämnd Skiljenämnden består av sju ledamöter, varav en ordförande. Sex ledamöter och ersättare för dessa utses i samma ordning som gäller för Pensionsnämnden. Ordföranden och ersättare för honom eller henne utses gemensamt av de organisationer som utsett de övriga ledamöterna. Före avgörandet i skiljenämnden ska tvistefrågan ha behandlats i Pensionsnämnden. Motsvarande bör också gälla inför domstolsbehandling. De centrala parterna i AKAP-KL svarar var och en för sina kostnader i skiljenämndsförfarandet. Kostnaden för ordförandens medverkan delas lika mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Skiljenämndens kansli finns hos SKL. 7

94

95 Bilaga 2 Centrala och lokala protokollsanteckningar 1. AKAP-KL gäller inte för en arbetstagare som före år 2014 a) fått rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning och har nedsatt arbetsförmåga i anställningen, b) till följd av arbetsskada fått sin arbetsförmåga i anställningen nedsatt med minst hälften och därmed fått rätt till livränta enligt SFB med minst motsvarande andel, eller c) träffat överenskommelse med arbetsgivaren om särskild avtalspension enligt KAP-KL. AKAP-KL gäller för en arbetstagare som avses i a) och b) när sådan förmån upphör, förutsatt att arbetstagaren då uppfyller villkoren i AKAP-KL Arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa avtal om att AKAP-KL ska gälla, oavsett vad som följer av AKAP-KL 1 tredje stycket. 3. Arbetsgivaren kan besluta om högre pensionsavgift än vad som gäller enligt AKAP-KL För en arbetsgivare som inte tryggar inbetalning av pensionsavgift genom beskattningsrätten enligt AKAP-KL 11 ansvarar Arbetsgivarförbundet Pacta för en ordning som säkerställer årlig inbetalning av pensionsavgift enligt riktlinjer som inte har kollektivavtals ställning. Akutsjukhus, enligt särskild förteckning, som förvaras hos Pensionsnämnden, omfattas inte av Arbetsgivarförbundet Pactas åtagande. 5. För en arbetstagare som omfattas av KAP-KL och som omfattas av AKAP-KL gäller det val av försäkringsgivare för placering av pensionsavgiften som arbetstagaren gjort, tills arbetstagaren gör ett nytt val. 6. Löneväxlat belopp kan föras över till den försäkringsgivare som arbetstagaren valt inom ramen för AKAP-KL, förutsatt att lokala parter är överens om att använda sig av samma administratör som vid förmedling av pensionsavgifter. Träffas lokalt kollektivavtal om löneväxling mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och arbetsgivaren är det lokala kollektivavtalet giltigt först efter godkännande av förbundet centralt. 1

96 7. Med lokal och central arbetstagarorganisation avses i AKAP-KL vad som anges i respektive arbetstagarorganisations gällande Huvudöverenskommelse (HÖK). 8. Om arbetsgivaren är mer än 30 dagar i dröjsmål med att betala in pensionsavgift i enlighet med AKAP-KL 4 ska dröjsmålsränta med räntesats om två procent per kalenderår på förfallet belopp betalas. Dröjsmålsränta beräknas från den första dagen då arbetsgivaren är i dröjsmål. Pensionsavgiften inklusive dröjsmålsränta betalas till den av arbetstagaren valda försäkringen enligt AKAP-KL 4. Om arbetsgivaren orsakat att arbetstagarens pensionsavgift enligt AKAP-KL 4 inte betalats eller har betalats på felaktig grund ska ränta enligt räntelagen påföras pensionsavgiften om inte annat överenskoms. 9. För en arbetstagare med samtidig anställning hos flera arbetsgivare, då sådana anställningar har ett nära samband och är av intresse för arbetsgivarens verksamhet, har centrala parter gemensamt utarbetat en rekommendation avseende hur pensionsavgiften bör beräknas. 10. Vid tillämpning av proportionell beräkning enligt 3 stycke 5 ska beräkning endast göras för arbetstagare vars sammanhängande anställningstid uppgår eller ska uppgå till minst tre månader. Arbetsgivaren kan besluta om att även arbetstagare vars anställningstid understiger en sammanhängande tid av minst tre månader ska beräknas enligt 3 stycke 5. 2

97 Bilaga 3 Centrala protokollsanteckningar 1. Parterna är överens om att vid försäkring enligt AKAP-KL 5 är arbetsgivaren försäkringstagare. I fråga om rätten till försäkringsförmån är varje försäkrad försäkringstagare. 2. I pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) föreslås trepartssamtal bland annat med avseende på ålder för uttag av tjänstepension. Parterna är ense om att beakta resultatet av trepartssamtalen i denna del. 3. Parterna ska gemensamt utarbeta rekommendation om tilläggsavgift och riktlinjer för hur arbetstagaren informeras om sådan tilläggsavgift samt tillämpning av AKAP-KL 12 första stycket. Riktlinjerna beskrivs i ett särskilt dokument som inte har kollektivavtals ställning. 4. Parterna har gemensamt utarbetat riktlinjer för hur arbetstagaren kan informeras om sin avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande lön och inbetalda pensionsavgift i enlighet med AKAP-KL 6. Riktlinjerna beskrivs i ett särskilt dokument som inte har kollektivavtals ställning. 5. Protokollsutdrag på beslut av Arbetsgivarförbundet Pactas styrelse angående riktlinjer för säkerställande av inbetalning av pensionsavgift i enlighet med AKAP-KL 4 och 11 ska tillställas parterna. 6. Pensionsnämnden för AKAP-KL är även Pensionsnämnd för PFA och KAP-KL. 7. Pensionsnämndens kansli finns hos pensionsadministratör för AKAP-KL enligt arbetsordning som fastställs av centrala parter. 8. Pensionsnämnden fastställer riktlinjer för yttrande enligt AKAP-KL 12. Riktlinjerna beskrivs i ett särskilt dokument som inte har kollektivavtals ställning. 9. Parterna ska gemensamt se över tillämpningen av AKAP-KL 13 senast Särskild vikt ska läggas vid om regleringen stödjer parternas intentioner om användandet av partiell särskild avtalspension som ett sätt att undvika ett förtida avslutande av anställningar och öppna för ett längre arbetsliv. 10. I 13 anges att särskild avtalspension i vart fall betalas ut till och med kalendermånaden innan arbetstagaren fyller 65 år. Parterna är överens att denna 1

98 ålder fortlöpande ska justeras så att den följer den tidpunkt då sjukersättning kan lämnas enligt SFB. 11. Parterna ska senast se över och anpassa Bilaga 2 Centrala och lokala protokollsanteckningar punkt 10 i samband med införandet av förändrad betalnings- och beräkningsfrekvens i enlighet med principöverenskommelse om betalning av pensionsavgift daterad

99 Bilaga 4 Särskild avtalspension för en arbetstagare inom räddningstjänsten 1 Rätt till särskild avtalspension för en arbetstagare inom räddningstjänsten En arbetstagare med anställning inom räddningstjänsten med huvudsaklig tjänstgöring i utryckningsstyrka har rätt till särskild avtalspension för en arbetstagare inom räddningstjänsten om han eller hon a) avgår från anställningen på egen begäran tidigast från och med kalendermånaden efter den då han eller hon fyller 58 år, och b) uppfyller kravet att vid avgången från anställningen tillhört räddningstjänsten under minst 30 år, varav 25 av dessa år fullgjorts i utryckningsstyrka. Anmärkningar 1. I 25-års villkoret inräknas sådan tid då arbetstagaren på arbetsgivarens begäran fullgjort andra arbetsuppgifter eller annan tid som får anses vara en naturlig följd av anställningen, till exempel utbildning. 2. I 25-års villkoret räknas in tid i anställning med motsvarande anställningsvillkor hos kommun, medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta och annan av Pensionsnämnden godkänd arbetsgivare. 3. Dessa bestämmelser gäller inte för en arbetstagare som omfattas av RiB. 2 Beräkning av särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten En arbetstagares pensionsunderlag för särskild avtalspension beräknas enligt fjärde kapitlet KAP-KL. Pensionsnivån är 73,5 procent av pensionsunderlaget vid beräkningstidpunkten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. För delar av pensionsunderlaget överstigande 7,5 inkomstbasbelopp upp till och med 20 inkomstbasbelopp är pensionsnivån 55 procent. För delar av pensionsunderlaget överstigande 20 inkomstbasbelopp upp till och med 30 inkomstbasbelopp är pensionsnivån 27,5 procent. Om en arbetstagare har särskild avtalspension för en arbetstagare inom räddningstjänsten och därefter beviljas hel sjukersättning, ska pensionsnivån för den särskilda avtalspensionen, avseende de inkomstdelar som ersätts av sjukersätt- 1

100 ningen, från samma tidpunkt sänkas till tio procent. Om arbetstagaren beviljas partiell sjukersättning ska pensionsnivån jämkas i förhållande till ersättningens omfattning. 3 Avgiftsunderlag För en arbetstagare som får särskild avtalspension för arbetstagare inom räddningstjänsten utbetalad ska i avgiftsunderlaget inräknas 1/12 av pensionsunderlaget för varje kalendermånad som han eller hon har sådan särskild avtalspension, uppräknat med förändringen av inkomstbasbelopp i förhållande till avgångsåret. 4 Utbetalning av särskild avtalspension Särskild avtalspension betalas ut, med de begränsningar som följer av AKAP-KL 7, från avgången längst till och med kalendermånaden innan arbetstagaren fyller 65 år. 5 Samordning Om en arbetstagare med särskild avtalspension har förvärvsinkomst ska den särskilda avtalspensionen minskas med 73,5 procent av sådan inkomst. Med förvärvsinkomst menas sådan inkomst som kan jämställas med avlöningsförmåner enligt AKAP-KL 2. Om en arbetstagare med särskild avtalspension utför arbete utan ersättning eller mot låg ersättning, eller får annan ersättning än sådan förvärvsinkomst som framgår enligt ovan, kan arbetsgivaren besluta att minska pensionen med ett uppskattat inkomstbelopp, vilket motsvarar den inkomst som kan anses vara skälig. Arbetsgivaren ska inte minska pensionen för sådan del av inkomsten som följer av arbete som arbetstagaren hade innan hans eller hennes ansökan om särskild avtalspension kommit arbetsgivaren till handa. Samordning ska inte göras om de inkomster som ska samordnas ett visst kalenderår inte uppgår till 24 procent av prisbasbeloppet för detta år. Beräkningar görs för kalendermånad enligt arbetstagarens preliminära uppgifter. Arbetsgivaren kan fastställa en längre avräkningsperiod. En definitiv reglering görs för varje kalenderår. Om samordning med annan inkomst gjorts med ett för högt belopp eller ett för lågt belopp ska detta regleras 2

101 på nästa års pensionsbelopp. Sådan reglering kan göras även efter det att arbetstagaren fyllt 65 år. Mellan en arbetstagare och en arbetsgivare kan träffas överenskommelse om annan samordning med förvärvsinkomst än vad som följer av denna paragraf. 6 Uppgiftsskyldighet En arbetstagare är skyldig att lämna de uppgifter om samordningsbara ersättningar, inkomster m.m. som behövs för beräkning av pension enligt arbetsgivarens anvisningar. Lämnas inte sådana uppgifter, eller lämnas felaktiga uppgifter, kan arbetsgivaren besluta att minska pensionen i skälig omfattning eller att rätten till pension ska upphöra. 7 Tryggande Tryggande av särskild avtalspension görs i enlighet med 47 KAP-KL.. 3

102

103 Bilaga 5 Lokalt kollektivavtal AKAP-KL 1 Innehåll Till Lokalt kollektivavtal AKAP-KL, nedan kallat avtalet, hör 1. de bestämmelser som de centrala parterna genom förhandlingsprotokoll den 4 oktober 2013 har träffat överenskommelse om för Avgiftsbestämd Kollektiv- Avtalad Pension AKAP-KL enligt 1 vad avser bilagorna 1, 2, 4 och 7 samt 2 och 3, samt 2. de bestämmelser i övrigt som de lokala parterna träffar överenskommelse om ska ingå i avtalet. 2 Giltighet och uppsägning Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari KAP-KL upphör då att gälla för de arbetstagare som omfattas av avtalet. För en arbetsgivare som blir medlem i en arbetsgivarorganisation som är central part i AKAP-KL efter den 1 januari 2014 gäller avtalet med beaktande av 26 MBL från den tidpunkt som arbetsgivaren blir medlem. Avtalet upphör vid ingången av ett kalenderår, om en part skriftligen säger upp avtalet minst tre kalendermånader före årsskiftet. Med uppsägningen ska följa ett förslag till nytt kollektivavtal. Säger en central part upp AKAP-KL upphör avtalet att gälla vid samma tidpunkt, om inte de centrala parter som uppsägningen gäller för kommer överens om annat. 1

104 Bilaga 6 Lokalt kollektivavtal AKAP-KL 1 Innehåll Till Lokalt kollektivavtal AKAP-KL, nedan kallat avtalet, hör de bestämmelser som de centrala parterna genom förhandlingsprotokoll den 4 oktober 2013 har träffat överenskommelse om för Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension AKAP-KL enligt 1 vad avser bilagorna 1, 2, 4 och 7 samt 2 och 3. 2 Giltighet och uppsägning Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari KAP-KL upphör då att gälla för de arbetstagare som omfattas av avtalet. För en arbetsgivare som blir medlem i Arbetsgivarförbundet Pacta efter den 1 januari 2014 gäller avtalet med beaktande av 26 MBL från den tidpunkt som arbetsgivaren blir medlem. Säger en central part upp AKAP-KL upphör avtalet att gälla vid samma tidpunkt, om inte de centrala parter som uppsägningen gäller för kommer överens om annat. 1

105 Bilaga 7 Anslutningsvillkor för avgiftsbestämd ålderspension enligt AKAP-KL Gäller fr.o.m. 1 januari ALLMÄNT 1.1 Dessa anslutningsvillkor ( Anslutningsvillkoren ) omfattar avgiftsbestämd ålderspension enligt AKAP-KL. Till Anslutningsvillkoren hör ett antal dokument som närmare preciserar vissa av villkoren. 1.2 Anslutningsvillkoren gäller för försäkringsgivare som erbjuder och meddelar traditionell tjänstepensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring för placering av pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension för arbetstagare enligt AKAP-KL. 1.3 Arbetstagare väljer i enlighet med AKAP-KL placering av pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension i traditionell tjänstepensionsförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring, som tillhandahålls av valbara försäkringsbolag. Arbetsgivaren betalar pensionsavgiften i enlighet med arbetstagarens val enligt vad som anges i AKAP-KL. 1.4 Anslutningsvillkoren, inklusive bilagor, utgör en del av det vid var tid gällande AKAP-KL och såväl AKAP-KL som Anslutningsvillkoren kan komma att ändras från tid till annan. 1.5 Sveriges Kommuner och Landsting, org ( SKL ), har av den partssammansatta nämnden i AKAP-KL, ( Pensionsnämnden ) givits i uppdrag att företräda Pensionsnämnden i förhållande till försäkringsgivare som efter Pensionsnämndens godkännande blivit valbara försäkringsbolag. Försäkringsgivare som av Pensionsnämnden godkänns som valbara försäkringsbolag kommer härav att i förhållande till SKL i särskild överenskommelse åta sig att efterleva AKAP-KL i tillämpliga delar samt Anslutningsvillkoren. 1.6 Svensk lag ska tillämpas på Anslutningsvillkoren. 1

106 2. VISSA DEFINITIONER OCH BEGREPP 2.1 Arbetstagare avser arbetstagare som enligt AKAP-KL har rätt att anvisa placering av pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension från Arbetsgivare till Försäkringsgivaren. 2.2 Arbetsgivare avser arbetsgivare som omfattas av AKAP-KL och har att betala pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension till Försäkringsgivare enligt anvisning från Arbetstagaren. 2.3 Force Majeure har den betydelse som anges i punkt Försäkringsgivare avser försäkringsgivare som ansökt om och blivit godkänd av Pensionsnämnden som försäkringsgivare i enlighet med Anslutningsvillkoren och därigenom åtagit sig att följa vid var tid gällande AKAP-KL och Anslutningsvillkor. 2.5 Gammalt pensionskapital har den betydelse som framgår av punkt (iii). 2.6 Gällande Avgifter har den betydelse som framgår av punkt (i). 2.7 Ickevalsalternativet avser den försäkringsgivare som från tid till annan anges i AKAP-KL och i vilket bolag Arbetstagarens pensionsavgift placeras om Arbetstagaren inte meddelar Arbetsgivaren sitt val av försäkringsgivare i enlighet med AKAP-KL. 2.8 AKAP-KL avser tillämpliga delar för avgiftsbestämd ålderspension i vid var tid gällande kollektivavtal, Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension. 2.9 Nytt pensionskapital har den betydelse som framgår av punkten (i) Pensionsnämnden avser den partssammansatta nämnd enligt AKAP-KL som utgörs av representanter för parterna till AKAP-KL Valbart bolag avser Försäkringsgivare som har blivit godkänd som valbart bolag av Pensionsnämnden Valcentral avser den eller de företag som från tid till annan har ingått administrationsavtal med Försäkringsgivaren. 2

107 3. FÖRSÄKRINGSGIVARENS ÅTAGANDEN M.M. 3.1 Grundläggande krav för Valbart bolag Försäkringsgivaren ska inneha och vidmakthålla erforderliga tillstånd för verksamheten som Valbart bolag Försäkringsgivaren ska ansvara för att samtliga de åtaganden som enligt lag, förordning och myndighetsföreskrift åvilar Försäkringsgivaren såsom försäkringsgivare efterlevs Försäkringsgivaren upphör automatiskt att vara Valbart bolag om Försäkringsgivaren träder i konkurs, ställer in sina betalningar eller upptar ackordsförhandling. Det samma gäller om Försäkringsgivaren (enligt lag eller på frivillig basis), träder i likvidation. 3.2 Allmänna åtaganden Försäkringsgivaren ska erbjuda och meddela traditionell tjänstepensionsförsäkring och/eller tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring för avgiftsbestämd ålderpension till Arbetstagare i enlighet med bestämmelser AKAP-KL och Anslutningsvillkoren. Anslutningsvillkoren utgör en ram för Försäkringsgivaren vid erbjudande och meddelande om sådan försäkring Försäkringsgivaren ska efterleva de villkor som följer av vid var tid gällande AKAP-KL och är tillämpliga för Valbart bolag samt Anslutningsvillkoren Försäkringsgivaren ska årligen tillställa Pensionsnämnden sådan information som från tid till annan infordras av Pensionsnämnden, samt revisorsintyg som bekräftar att Försäkringsgivaren efterlever AKAP-KL och uppfyller Anslutningsvillkoren. Närmare precisering av sådan information framgår av punkt Försäkringsgivaren ska ingå särskilda administrationsavtal med Valcentraler. 3.3 Särskilda åtaganden avseende Försäkringsgivarens försäkringar Försäkringsgivaren ska tillse att Försäkringsgivarens försäkringshandlingar avseende de försäkringar som Arbetstagare kan välja för placering av pensionsavgift inom ramen för AKAP-KL är förenliga med AKAP-KL och Anslutningsvillkoren. Av Försäkringsgivarens försäkringshandlingar som ges till Arbetsgivare och Arbetstagare ska tydligt framgå att Försäkringsgivaren är Valbart bolag. Försäkringsvillkoren ska därvid t.ex. tydligt ange konsekvenser 3

108 av att Försäkringsgivaren upphör att erbjuda och meddela försäkring enligt AKAP-KL Försäkringsgivaren ska vidta skäliga åtgärder i syfte att informera Arbetstagare om att Försäkringsgivaren är Valbart bolag samt vilka försäkringar Försäkringsgivaren erbjuder inom ramen för AKAP-KL Försäkringsgivaren får inte i anslutning till information om försäkringar som Arbetstagare kan välja för placering av pensionsavgift inom ramen för AKAP-KL, marknadsföra andra produkter än sådana som erbjuds och meddelas för placering av pensionsavgift enligt AKAP-KL. Försäkringsgivaren får inte heller i övrigt marknadsföra Försäkringsgivarens övriga försäkringsprodukter på sådant sätt att dessa kan uppfattas som om att de är en del av produkterna inom AKAP-KL För det fall Försäkringsgivaren önskar förändra försäkringsprodukter eller innehåll i försäkringsprodukter som Försäkringsgivaren erbjuder för placering av pensionsavgift inom ramen för AKAP-KL ska detta ske inom ramen för Anslutningsvillkoren, med särskilt beaktande av att vad som anges i bilagt dokument Godkända avgifter från tid till annan är uppfyllda. Försäkringsgivaren ska underrätta berörda Arbetstagare om förändringen All marknadsföring av försäkringsprodukter som Arbetstagare kan välja för placering av pensionsavgift inom ramen för AKAP-KL ska ske i enlighet med god marknadsföringssed och god försäkringsstandard. Marknadsföringen ska vara avsedd för beskrivning av försäkringsprodukten och dess egenskaper. 3.4 Särskilda åtaganden avseende avgifter och flytt av försäkringskapital För de försäkringar som Försäkringsgivaren från tid till annan erbjuder inom ramen för AKAP-KL ska Försäkringsgivaren: (i) enbart ta ut sådana avgifter som anges i bilagt dokument Godkända Avgifter. Avgifterna ska tas på det sätt som anges i Godkända Avgifter och Försäkringsgivaren ska inte belasta anslutna produkter med andra avgifter än som anges i Godkända Avgifter. Avgifterna som anges i Godkända Avgifter utgör ett tak för de avgifter som Försäkringsgivaren äger att ta ut; (ii) från och med tidpunkten för Anslutningsvillkorens ikraftträdande enligt punkt 9, tillse att Försäkringsgivarens avgifter är förenliga med Godkända Avgifter och tillämpa dessa på de pensionsavgifter som placeras av Arbetstagare hos Försäkringsgivaren fr.o.m. den 1 januari 2012 ( Nytt Pensionskapital ); och (iii) fr.o.m. den 1 januari 2014 tillse att Försäkringsgivarens avgifter är förenliga med Godkända Avgifter och även tillämpa dessa på de pensionsavgifter som har placerats av Arbetstagare hos Försäkringsgivaren före den 1 januari 2012 ( Gammalt Pensionskapital ). Detta gäller även kapital som placerats inom ramen för tidigare gällande kollektivavtal PFA 98, PFA 01 respektive KAP-KL. 4

109 3.4.2 Försäkringsgivaren ska fr.o.m. den 1 januari 2014 tillåta flytt av försäkringskapital som placerats hos Försäkringsgivaren enligt AKAP-KL. Flytträtt enligt denna punkt ska gälla för såväl Nytt Pensionskapital som Gammalt Pensionskapital. Detta gäller även kapital som placerats inom ramen för tidigare gällande kollektivavtal PFA 98, PFA 01 respektive KAP-KL. Flytt ska ske enligt villkor som från tid till annan anges i AKAP-KL och i övrigt anvisas av Pensionsnämnden, för närvarande Gemensamma regler för kapitalflytt KAP-KL genom valcentralerna Pensionsvalet, Electum och Valcentralen, fastställd den 14 mars Särskilda åtaganden avseende information Försäkringsgivaren ska till Pensionsnämnden årligen lämna fullständig och korrekt information om tillämpade avgifter, värdeutveckling på försäkringskapitalet, och villkor för flytträtt. Försäkringsgivaren ska därutöver lämna erforderlig information om Försäkringsgivarens finansiella ställning och vad som i övrigt från tid till annan anges i Anslutningsvillkoren eller särskilt infordras av Pensionsnämnden. Försäkringsgivarens information och rapportering enligt denna punkt ska bekräftas av intyg av auktoriserad revisor Försäkringsgivaren ska till Pensionsnämnden i samband med ansökningsförfarandet och därefter per den 1 augusti varje kalenderår, lämna den information om försäkringsprodukter som infordras av Pensionsnämnden. Försäkringsgivaren ska tillse att lämnad information är fullständig och korrekt Pensionsnämnden kommer att ange de betyg och/eller avkastningsmått som från tid till annan tillämpas för att beskriva Valbara bolag och de försäkringsprodukter som Valbara bolag tillhandahåller. 4. PENSIONSNÄMNDENS UPPGIFTER När Försäkringsgivaren lämnat in en fullständig ansökan i enlighet med AKAP-KL och Anslutningsvillkoren beslutar Pensionsnämnden om godkännande av Försäkringsgivaren som Valbart bolag Pensionsnämnden bedömer därefter om Försäkringsgivaren från tid till annan uppfyller Anslutningsvillkoren Pensionsnämnden meddelar skriftligen beslut till Försäkringsgivaren. För det fall (i) (ii) Pensionsnämnden avslår Försäkringsgivarens ansökan om godkännande som valbart bolag; eller beslutar att Försäkringsgivaren från en viss i beslutet angiven tidpunkt inte länge ska vara Valbart bolag 5

110 ska Pensionsnämnden lämna motivering till beslutet Pensionsnämndens beslut är bindande. Det står dock Försäkringsgivaren fritt att på nytt lämna in ansökan till Pensionsnämnden om att bli Valbart bolag Pensionsnämnden kan anvisa annan att fullgöra Pensionsnämndens uppgifter enligt Anslutningsvillkoren. Pensionsnämnden har enligt vad som anges i punkt 1.5 givit SKL i uppdrag att företräda Pensionsnämnden vad gäller Valbara bolags åtaganden enligt AKAP- KL och Anslutningsvillkoren. 5. KOSTNADER 5.1. Försäkringsgivaren ska stå alla egna kostnader i anledning av ansökan och uppfyllande av att vara Valbart bolag. 6. SEKRETESS 6.1 Den information som Försäkringsgivare lämnar till Pensionsnämnden i enlighet med Anslutningsvillkoren kommer att göras tillgänglig för Arbetstagare och Arbetsgivare i syfte att möjliggöra val för placering av pensionsavgift i enlighet med AKAP-KL. Information om Valbara bolag kommer bl.a. att publiceras på Valcentralernas hemsidor. 6.2 För det fall Försäkringsgivare meddelar särskild information som lämnas till Pensionsnämnden och som utgör affärs- eller yrkeshemlighet eller på annat sätt är konfidentiell ska Försäkringsgivaren meddela Pensionsnämnden detta. Pensionsnämnden ska förvara sådan information på ett betryggande sätt och inte utan Försäkringsgivarens medgivande, till tredje man utlämna sådana uppgifter eller information. 6.3 Vad som anges i punkt 6.2 ovan gäller inte sådan information som anges i punkt 6.1 och som har till syfte att avgöra om Försäkringsgivaren ska vara Valbart bolag. 6.4 Oaktat vad som anges i punkt 6.2 äger Pensionsnämnden använda information som Försäkringsgivaren tillhandahållit Pensionsnämnden för statistiska sammanställningar och i anonymiserad form. Av informationen ska inte gå att utläsa att informationen rör Försäkringsgivaren om inte skyldighet föreligger enligt lag. 6

111 7. VITE 7.1 Om Försäkringsgivaren brister i uppfyllande av Anslutningsvillkoren och Försäkringsgivaren inte vidtar rättelse inom femton (15) dagar från det att Pensionsnämnden påtalat bristen för Försäkringsgivaren kan Pensionsnämnden förelägga Försäkringsgivaren att vidta rättelse inom trettio (30) dagar vid äventyr om vite med SEK per påbörjat dygn som Försäkringsgivaren underlåter att vidta rättelse. Vitet förfaller omedelbart till betalning. 8. ANSVAR OCH ANSVARSBEGRÄNSNING 8.1 Pensionsnämnden kan inte hållas ansvarig för eventuell skada eller förlust i anledning av beslut som Pensionsnämnden fattar angående om Försäkringsgivaren från tid till annan uppfyller Anslutningsvillkoren. 8.2 Om Försäkringsgivaren brustit i sitt åtagande enligt punkt är Försäkringsgivaren skyldigt att omedelbart återföra den otillåtet uttagna avgiften till berörda försäkringstagare och försäkrade. Återbetalningsskyldigheten omfattar retroaktiv återbetalning från det att den otillåtna avgiften började tas ut, inklusive gottgörelse för förlorad avkastning för den tid den otillåtna avgiften har tagits ut. 8.3 Pensionsnämnden samt Försäkringsgivaren är befriade från ansvar för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Anslutningsvillkoren om underlåtenheten har sin grund i omständighet ( Force Majeure ) som ligger utanför Pensionsnämndens respektive Försäkringsgivarens kontroll och som förhindrar fullgörandet därav. Så snart hindret upphör ska förpliktelsen fullgöras. Som Force Majeure ska anses krig, krigshandling, myndighets åtgärd eller underlåtenhet, konflikt på arbetsmarknad och därmed jämställda omständigheter. Om Pensionsnämnden eller Försäkringsgivaren önskar befrielse från påföljd p.g.a. Force Majeure ska utan dröjsmål meddela det till den andre parten. Som Force Majeure ska inte anses sådan omständighet som part skäligen borde ha räknat med och vars följder part skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. 9. GILTIGHETSTID OCH IKRAFTTRÄDANDE 9.1 Anslutningsvillkoren gäller fr.o.m. den 1 januari 2014 och tillsvidare. 9.2 Anslutningskraven blir gällande för Försäkringsgivaren när Pensionsnämnden fattat beslut om godkännande av Försäkringsgivaren såsom Valbart bolag och Valbart bolag träffat särskild överenskommelse med SKL härom, i enlighet med vad som anges i punkt

112 10. ÄNDRING AV ANSLUTNINGSVILLKOREN 10.1 Pensionsnämnden äger ensidigt ändra Anslutningsvillkoren. Sådan ändring träder i kraft den 1 januari det kalenderår som närmast följer beslutet om ändring. Om Pensionsnämnden beslutar att ändra Anslutningsvillkoren ska Pensionsnämnden senast den 30 april året innan ändringen träder i kraft skriftligen meddela Försäkringsgivaren detta. Meddelandet ska innehålla en ny ansökningshandling för Försäkringsgivaren att ansöka om att bli Valbart bolag med bilagda reviderade anslutningsvillkor Försäkringsgivaren har därefter att senast den 30 juni året innan ändringen träder ikraft meddela Pensionsnämnden om Försäkringsgivaren avser att ansöka om att fortsättningsvis vara Valbart bolag enligt reviderade anslutningsvillkor. Försäkringsgivaren ska meddela detta genom att översända fullständigt ifylld ansökan om att Valbart bolag i enlighet med reviderade anslutningsvillkor. Pensionsnämnden prövar därefter den nya ansökan av Försäkringsgivaren. 11. UPPSÄGNING/UPPHÖRANDE 11.1 Försäkringsgivaren upphör att vara Valbart bolag i följande fall: (i) (ii) (iii) Pensionsnämnden bedömer att Försäkringsgivaren inte uppfyller Anslutningsvillkoren; Pensionsnämnden beslutar om reviderade anslutningsvillkor enligt punkt 10 och Försäkringsgivaren inte inkommer med ny ansökan enligt punkt 10; eller Försäkringsgivaren meddelar Pensionsnämnden att Försäkringsgivaren inte längre avser att vara Valbart bolag Meddelande enligt punkt 11.1 ska ske enligt punkt 13 och vara den andra parten tillhanda senast den 30 juni respektive kalenderår. Vid uppsägning/upphörande kommer information om Försäkringsgivaren och Försäkringsgivarens produkter fr.o.m. den 1 augusti samma år inte att vara tillgängliga för Arbetstagares val. Försäkringsgivaren upphör fr.o.m. den 1 januari efterföljande år att vara Valbart bolag och pensionsavgifter inom ramen för AKAP-KLs valbara ålderspension kan efter upphörande således inte väljas av Arbetstagaren för placering hos Försäkringsgivaren Oaktat vad som anges ovan i punkt 11.1 har såväl Pensionsnämnden som Försäkringsgivaren rätt meddela att Försäkringsgivaren upphör att vara Valbart bolag till omedelbart upphörande, eller till den tidpunkt som anges i uppsägningsmeddelandet, om: (i) förändringar i lag eller föreskrifter från Finansinspektionen träder i kraft och förändringarna på ett väsentligt sätt förändrar förutsättningarna för Anslutningsvillkoren; 8

113 (ii) (iii) en Force Majeure situation inte upphört inom 30 dagar från händelsens inträffande; eller förändringar sker av AKAP-KL och förändringen på ett väsentligt sätt förändrar förutsättningarna för Anslutningsvillkoren. Härutöver har Pensionsnämnden rätt att omedelbart, eller vid den tidpunkt som anges i uppsägningsmeddelandet, meddela att Försäkringsgivaren inte länge är Valbart bolag om Försäkringsgivaren i väsentligt hänseende inte uppfyller Anslutningsvillkoren och Försäkringsgivaren inte efter skriftlig underrättelse från Pensionsnämnden inom trettio (30) dagar vidtar rättelse. 12. FÖRPLIKTELSER VID UPPHÖRANDE 12.1 För det fall Försäkringsgivaren upphör att vara Valbart bolag ska Försäkringsgivaren informera Valcentralerna samt de Arbetsgivare och Arbetstagare som är försäkringstagare och försäkrade om detta. Pensionsnämnden ska informera sina medlemsorganisationer om detsamma. Arbetstagare ska erbjudas att flytta försäkringskapital från Försäkringsgivaren och/eller välja annan försäkringsgivare och försäkring för pensionsavgift som vid tidpunkten för upphörandet inte inbetalats För det fall Arbetstagaren väljer att ha kvar pensionskapital som inbetalats inom ramen för AKAP-KL hos Försäkringsgivaren ska Försäkringsgivaren efter det att Försäkringsgivaren upphört att vara Valbart bolag fortsätta att tillämpa de Anslutningsvillkor som gällde vid tidpunkten för upphörandet på sådant kapital. 13. MEDDELANDEN 13.1 Information och andra meddelanden avseende Anslutningsvillkoren ska ske genom bud, rekommenderat brev eller e-post till den eller de personer hos Försäkringsgivaren som anges i Ansökan om att valbart försäkringsbolag för avgiftsbestämd ålderpension enligt AKAP-KL Meddelande till Pensionsnämnden ska ställas till Pensionsnämndens kansli med adress Pensionsnämnden för AKAP-KL STOCKHOLM Ett meddelande ska anses ha kommit mottagaren tillhanda i följande fall: (a) (b) (c) om avlämnat med bud, vid överlämnandet; om skickat via e-post, omedelbart efter mottagaren personligen bekräftat mottagandet eller leveranskvitto erhållits; och om avsänt med rekommenderat brev, två (2) dagar efter avlämnande för postbefordran. 9

114 13.4 Adressändring ska meddelas på sätt som föreskrivs i denna bestämmelse. 14. OENIGHET OCH TVIST 14.1 Pensionsnämnden företräds i frågor rörande Anslutningsvillkoren av SKL, i enlighet med vad som anges i AKAP-KL SKL och Försäkringsgivaren ska vida rimliga åtgärder för att i god anda söka lösa meningsskiljaktigheter som uppstår i anledning av Anslutningsvillkoren. Vid oenighet om tolkning eller tillämpning av dessa Anslutningsvillkor eller huruvida Försäkringsgivaren vid viss tidpunkt uppfyller Anslutningsvillkoren ska i första hand förhandlingar äga rum mellan SKL och Försäkringsgivaren. SKLs uppfattning ska gälla så länge parterna har olika uppfattning den fråga som är föremål för förhandling Har meningsskiljaktigheterna inte kunnat lösas inom sex (6) månader från det att förhandlingar inletts äger SKL eller Försäkringsgivaren påkalla skiljeförfarande enligt punkten Om Försäkringsgivaren och SKL efter förhandling inte kan lösa tvisten som uppstått i anledning av Anslutningsvillkoren ska denna slutligt avgöras genom skiljedom. Skiljeförfarande ska ske enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden ska bestå av tre (3) skiljemän. SKL respektive Försäkringsgivaren ska utse varsin skiljeman och dessa två skiljemän ska tillsammans utse en tredje skiljeman, tillika ordförande för skiljenämnden. SKL utser skiljeman på rekommendation av Pensionsnämnden. Om någon av SKL eller Försäkringsgivaren underlåter att utse en skiljeman inom två (2) månader från det att tvisten påkallats, ska styrelsen för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut utse hela skiljenämnden. Skiljeförfarandets säte ska vara Stockholm. Språket för förfarandet ska vara svenska. Svensk lag ska tillämpas på tvisten. 10

115 TILLÄGG TILL ANSLUTNINGSVILLKOREN Bilagt dokument 1 Godkända Avgifter 11

116 ÅTAGANDE ATT UPPFYLLA KRAV PÅ VALBART FÖR- SÄKRINGSBOLAG FÖR AVGIFTSBESTÄMD ÅLDERS- PENSION ENLIGT AKAP-KL Försäkringsgivare, nedan ( Försäkringsgivaren ) org.nr Adress Kontaktperson E-post Telefonnummer 1 Pensionsnämnden har den beslutat att Försäkringsgivaren ska vara Valbart bolag i enlighet med AKAP-KL och Anslutningsvillkoren. 2 På uppdrag av Pensionsnämnden konstaterar Sveriges kommuner och Landsting ( SKL ) att Försäkringsgivaren av Pensionsnämnden godkänts som Valbart bolag och att det härav finns förutsättning för Försäkringsgivaren att göra detta åtagande. 3 Försäkringsgivaren åtar sig härmed gentemot SKL att i alla avseenden efterleva vad som anges i AKAP-KL samt uppfylla vad som anges Anslutningsvillkoren. 12

117 4 Beslutet gäller från den tidpunkt då Försäkringsgivaren undertecknat detta åtagande och SKL bekräftat detsamma, och i övrigt i enlighet med Anslutningsvillkoren. Ort Datum Försäkringsgivaren Namnförtydligande Bekräftas Ort Datum SKL Namnförtydligande Kopia tillställs Pensionsnämnden samt Försäkringsgivaren. 13

118

119 Bilaga Godkända avgifter för avgiftsbestämd ålderspension enligt AKAP-KL Högsta tillåtna avgifter/kostnader 1 januari 2014 Försäkring avgiftsbestämd ålderspension enligt AKAP-KL får endast belastas med avgifter enligt vad som anges i denna bilaga. 1. Fast avgift Försäkringsgivare får ta ut en fast avgift om 75 SEK per försäkring och år. Den fasta avgiften får tas ut för både traditionell tjänstepensionsförsäkring (eller motsvarande försäkring med garanterad avkastning) och tjänstepensionsförsäkring i form av fondförsäkring. Avgiften får inte utgöra avgift på premie. Den fasta avgiften får belastas per försäkring och tillkomma utöver de avgifter som anges nedan. Det angivna beloppet 75 SEK gäller för 2012 och justeras därefter per den 1 januari varje år i enlighet med ändring i konsumentprisindex (KPI). Högsta tillåtna avgiftsbelopp ändras dock endast om ändringen i KPI medför en förändring av försäkringsavgiften på minst 5 SEK, ackumulerat. 2. Högsta tillåtna avgiftsnivåer för kapital- och fondförvaltning Utöver den fasta avgiften enligt avsnitt 1 får endast (a) avgifter som anges i nedanstående tabell, respektive (b) resultatbaserad avgift enligt punkt 3 nedan belasta försäkringen. 1

120 Försäkringsprodukt/Kategori av fond l Traditionell livförsäkring Entrélösning (fondförsäkring) Svenska aktiefonder Globala och regionala Aktiefonder Nya marknads- och länderfonder Svenska långa Räntefonder Svenska korta Räntefonder Hedge- och absolutavkastande fonder Övriga fonder Tillåtna avgiftsnivåer för kapitalförvaltningskostnader respektive fondförvaltaravgifter (procent av försäkringskapitalet) Total kostnad (rörlig försäkringsavgift och kapitalförvaltningskostnad) max: 0,20 % per år. Fondförvaltningsavgift max: 0,40 % per år. Genomsnittlig fast fondförvaltningsavgift2 max: 0,50 % per år. Genomsnittlig fast fondförvaltningsavgift max: 0,50 % per år. Genomsnittlig fast fondförvaltningsavgift max: 0,90 % per år. Maximal avgift per fond: 0,30 % per år. Maximal avgift per fond: 0,20 % per år. Genomsnittlig fast fondförvaltningsavgift max: 0,80 % per år. Genomsnittlig fast fondförvaltningsavgift max: 0,80 % per år. Beskrivning Livförsäkring med traditionell förvaltning där produkten innehåller en utfäst garanti. Den investeringsfond eller motsvarande, eller kombination av investeringsfonder, i vilken inbetalda premier placeras tills dess att den försäkrade gjort sitt val av fond(er), samt om aktivt val av fond(er) inte görs av den försäkrade. Investeringsfond eller motsvarande, eller kombination av investeringsfonder, som placerar i svenska aktier, dock ej absolutavkastande fonder. Investeringsfonder eller motsvarande, eller kombination av investeringsfonder, som placerar i aktier, i regionerna Europa, Japan och Nordeuropa. Investeringsfonder eller motsvarande, eller kombination av investeringsfonder, som placerar globalt i marknader som klassas som tillväxtmarknader och/eller specifika tillväxtmarknadsländer. Investeringsfond eller motsvarande som placerar i obligationer och är denominerade i SEK med duration längre än 1 år. Investeringsfond eller motsvarande som placerar i obligationer och är denominerade i SEK med kortare duration än 1 år. Investeringsfond eller motsvarande, eller kombination av investeringsfonder, som klassas som hedgefond eller absolutavkastande fond och dessa fonder har en absolutavkastande risk. Investeringsfond eller motsvarande, eller kombination av investeringsfonder, som inte tillhör någon av ovanstående kategorier i tabellen. 1. Produktgrupperingen avseende fonder följer den kategorisering som Morningstar Sweden AB tilllämpar från tid till annan. 2. Med genomsnittlig fondförvaltningsavgift avses för samtliga fondkategorier i tabellen genomsnittet av de investeringsfonder eller motsvarande som ingår i fondkategori. Exempel på genomsnitt: Tre 2

121 fonder med genomsnitt på 0,50 % kan erbjudas den försäkrade med nettoavgifterna 0,80 %, 0,50 % respektive 0,20 % (0,8+0,50+0,20)/3) = 0,50 %. 3. Andra avgifter Resultatbaserad avgift Resultatbaserade avgifter får förekomma. Om resultatbaserad avgift förekommer får denna avgift inte överskrida 20 % av meravkastningen utöver relevant jämförelseindex. Uttag av resultatbaserad avgift och information om sådan ska följa gängse branschstandard, samt följa de modeller som kan förväntas av en seriös och välrenommerad försäkringsgivare/fondbolag. Transaktionsavgifter Särskilda köp- och säljavgifter får i princip inte förekomma. Undantaget är de transaktionsavgifter som betalas till fonden, dvs. till andra delägare och inte till fondbolaget. Övriga transaktionsavgifter får endast förekomma i form av skälig valutaväxlingsavgift i fond med annan valuta än SEK. Fond-i-fond avgifter Fonder som placerar i andra fonder (fond-i-fonder) kan förekomma men ska redovisas med den sammanlagda avgiften, dvs. summan av de fasta förvaltningsavgifter som belastar andelsägaren på samtliga nivåer. Totala avgifter får dock inte överstiga vad som anges som högsta godkända avgift för fondkategori enligt tabellen ovan. Förstärkta garantier Om försäkringsgivare tillämpar eller önskar tillämpa förstärkta garantier, t.ex. i form av särskilt lägsta framtida garanterat värde, ska avgifter i samband med dessa redovisas tydligt och separat. Avgiften för sådana riskmoment ska anses skälig i enlighet med branschpraxis och inte utgöra grund för ytterligare avgiftsuttag. Livslängdsantaganden m.m. Livslängdsantaganden och andra antaganden ska beräknas och redovisas enligt branschpraxis. Dessa typer av antaganden ska inte kunna utgöra grund för en särskild och/eller oskälig intäkt för försäkringsgivaren. 3

122 Flyttavgift Om flyttberättigad begär flytt av sitt pensionskapital i enlighet med AKAP-KL, har det avgivande försäkringsbolaget rätt att ta ut en särskild avgift för detta. Avgiften får högst uppgå till det belopp som anges i av Pensionsnämnden vid var tid givna instruktioner, för närvarande Gemensamma regler för kapitalflytt KAP-KL genom valcentralerna Pensionsvalet, Electum och Valcentralen, fastställd den 14 mars (För närvarande får flyttavgiften uppgå till högst 800 kronor inklusive valcentralens hanteringsavgift.) I nämnda instruktion finns ytterligare bestämmelser om hur flyttavgift får tas ut av det avgivande försäkringsbolaget. 4

123 Rekommendation avseende pensionsavgift enligt AKAP-KL vid samtidiga anställningar I enlighet med AKAP-KL Bilaga 2, punkt 9 rekommenderar de centrala parterna att pensionsavgiften bör beräknas på följande sätt vid samtidiga anställningar hos flera arbetsgivare, varav minst en hos en kommunal arbetsgivare och för vilken AKAP-KL gäller i anställningen. Rekommendationen förutsätter att anställningarna har ett nära samband och är av intresse för den kommunala arbetsgivarens verksamhet. Utgångspunkter för parternas rekommendation sammanfattas enligt följande. AKAP-KL gäller för anställningen hos den kommunala arbetsgivaren. Vid samtidig anställning hos en annan kommunal arbetsgivare måste AKAP-KL gälla i samtliga anställningar. Den pensionsgrundande lönen enligt AKAP-KL 2 i den ursprungliga anställningen hos den kommunala arbetsgivaren överstiger 7,5 IBB vid full sysselsättningsgrad. Med ursprunglig arbetsgivare avses den anställning som arbetstagaren delvis lämnar för tjänstgöring hos en annan arbetsgivare. Gränsvärdet 7,5 IBB justeras vid beräkning av pensionsavgift med beaktande av den nedsatta sysselsättningsgraden. Det justerade gränsvärdet beaktar 7,5 IBB i proportion till den nedsatta sysselsättningsgraden. För det fall tilläggsavgifter överenskommits i den ursprungliga anställningen bör detta beaktas vid beräkning med justerat gränsvärde. Beräkningen görs för kalenderår enligt arbetsgivarens preliminära uppgifter. En definitiv reglering görs för varje kalenderår. Om beräkning gjorts med för höga eller låga belopp, regleras det på nästa års inbetalning. Beräkningsmodellen med justerat gränsvärde kan även användas av en arbetsgivare som nyinrättar förenade anställningar eller annan typ av anställning med nära samband mellan en eller flera arbetsgivare. Stockholm 4 oktober

124

125 Beräkningsexempel rekommendation avseende pensionsavgift enligt AKAP-KL vid samtidiga anställningar Följande exempel belyser hur beräkning av pensionsavgift görs med beaktande av rekommendationen vid nedsättning av arbetstagarens sysselsättningsgrad hos den kommunala arbetsgivaren, vid samtidiga anställningar som har ett nära samband och är av intresse för arbetsgivarens verksamhet. Exempel 1 Ursprunglig anställning Sysselsättningsgrad: 100 procent Pensionsgrundande lön: kr/år ( kr/mån) IBB 2014: kr Gränsvärde 7,5 IBB: kr/år ( kr/mån) Pensionsavgift: 4,5 procent på inkomst till och med (7,5 IBB) och 30 procent på inkomst över (7,5 IBB) innebär 4,5 * = kr 30 * = kr. Sammanlagd pensionsavgift kr/år. Beräkning enligt rekommendation för anställning med nedsatt sysselsättningsgrad vid samtidig anställningar Sysselsättningsgrad: Nedsatt till 50 procent Pensionsgrundande lön: kr/år ( kr/mån) IBB 2014: kr Gränsvärde 7,5 IBB: kr/år ( kr/mån) Justerat gränsvärde: 0,5 (ny sysselsättningsgrad) * kr (7,5 IBB) = kr/år. 1

126 Pensionsavgift beräknad med beaktande av rekommendation med justerat gränsvärde: 4,5 * = kr 30 * = kr. Sammanlagd pensionsavgift kr/år. Exempel 2 Ursprunglig anställning Sysselsättningsgrad: 80 procent Pensionsgrundande lön: kr/år ( kr/mån) IBB 2014: kr Gränsvärde 7,5 IBB: kr/år ( kr/mån) Pensionsavgift: 4,5 procent på inkomst till och med (7,5 IBB) och 30 procent på inkomst över (7,5 IBB) innebär 4,5 * = kr 30 * = kr. Sammanlagd pensionsavgift kr/år. Beräkning enligt rekommendation för anställning med nedsatt sysselsättningsgrad vid samtidig anställningar Sysselsättningsgrad: Nedsatt till 40 procent Pensionsgrundande lön (observera ny lön): kr/år ( kr/mån) IBB 2014: kr Gränsvärde 7,5 IBB: kr/år ( kr/mån) Justerat gränsvärde: 0,4 (ny sysselsättningsgrad) * kr (7,5 IBB) = kr/år 2

127 Pensionsavgift beräknad med beaktande av rekommendation med justerat gränsvärde: 4,5 * = kr 30 * = kr. Sammanlagd pensionsavgift kr/år. 3

128

129 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Interna regler för uppsägning av hyresavtal i Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta interna regler för uppsägning av hyresavtal i Landstinget i Uppsala län, enligt bilaga, att reglerna ersätter regler för tomställda lokaler beslutade av landstingsstyrelsen , 35, dnr. CK Bilaga 251 Ärendet Kostnader för lokaler utgör en stor kostnadspost för landstinget. Landstingsfullmäktige är ägare till landstingets fastigheter och det är i ägarens intresse att förvaltningarna identifierar lokalytor som kan avvecklas för att bidra till ett effektivare lokalutnyttjande för landstinget. Landstingets förvaltningar har skyldighet att verka för ett effektivt lokalutnyttjande och ska uppmuntras ta initiativ att så sker. Förvaltningarnas verkliga behov av lokaler ska tydliggöras och vara underlag för planering och dimensionering av fastighetsbeståndet. Förvaltningarna ska ha möjlighet att ansöka om att få bryta ingångna hyresavtal under gällande hyresavtalsperiod, så kallat förtida frånträde, för att minska lokalytan och hyreskostnaden. Regelverket syftar till att klargöra vilka regler som gäller i dessa situationer. Hyresgäst är verksamhet som bedrivs av landstinget i egen regi. Hyresvärd är Landstingsservice (LSU) som är förvaltare av landstingets fastigheter. Investeringsrådet representerar fastighetsägaren och beslutar om förtida frånträde kan ske. Ordföranden i investeringsrådet är landstingsdirektören. Ansökan om förtida frånträde ställs till LSU för beredning och anmälan till investeringsrådet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

130 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Reglerna är interna och omfattar endast landstingsverksamhet som bedrivs i egen regi i landstingets egna lokaler och landstingsverksamhet i egen regi som bedrivs i externt hyrda lokaler. Reglerna ersätter de regler som beslutades av landstingsstyrelsen , 35, dnr. CK Synpunkter på förslaget har inhämtats från Landstingsservice, Primärvården, Folktandvården och Juridik. Förslaget har beretts av investeringsrådet som beslutat att föreslå landstingsstyrelsen att det föreslagna regelverket ersätter nu gällande regelverk. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Produktionsstyrelsen, Landstingsdirektören Samtliga förvaltningschefer Produktionsdirektören Ekonomidirektören Fastighetsdirektören Stabschefen,Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

131 1 (3) Hyresavtal. Interna regler för uppsägning i Landstinget i Uppsala län 1. Bakgrund och syfte Kostnader för lokaler utgör en stor kostnadspost för landstinget. Landstingsfullmäktige är ägare till landstingets fastigheter och det är i ägarens intresse att förvaltningarna identifierar lokalytor som kan avvecklas för att bidra till ett effektivare lokalutnyttjande för landstinget. Landstingets förvaltningar har skyldighet att verka för ett effektivt lokalutnyttjande och ska uppmuntras ta initiativ att så sker. Förvaltningarnas verkliga behov av lokaler ska tydliggöras och vara underlag för planering och dimensionering av fastighetsbeståndet. Vid beslut som leder till ett förändrat lokalbehov för en förvaltning ska finansiering av fastighetskostnader som kostnader för att skapa, anpassa eller frånträda en lokalyta, ingå i beslutsunderlaget. Förvaltningarna har möjlighet att ansöka om att få bryta ingångna hyresavtal under gällande hyresavtalsperiod, så kallat förtida frånträde, för att minska lokalytan och hyreskostnaden. Regelverket syftar till att klargöra vilka regler som gäller i dessa situationer. Intern hyresgäst är hyresgäst på förvaltningsnivå. Landstingsservice (LSU) är förvaltare av landstingets fastigheter och hyresvärd visavi förvaltningarna. Landstingsfullmäktige är ägare till landstingets fastigheter. Investeringsrådet representerar fastighetsägaren. Ordföranden i investeringsrådet är landstingsdirektören. Ansökan om förtida frånträde ställs till LSU för beredning och anmälan till investeringsrådet. Reglerna är interna och omfattar endast landstingsverksamhet som bedrivs i egen regi i landstingets egna lokaler och landstingsverksamhet i egen regi som bedrivs i externt hyrda lokaler. För att ett förtida frånträde ska prövas är huvudregeln att lokalytan som önskas frånträdas ska vara avgränsningsbar, se punkt 2 nedan, huvudregel. Överyta för en förvaltning kan uppkomma som konsekvens av ägarbeslut inom landstinget och som förvaltningen inte rimligen kunnat förutse när hyresavtalet tecknades, eller genom förvaltningens egna initiativ som leder till ett reducerat ytbehov. För ett förtida frånträde gäller huvudregeln men ansökan om förtida frånträde kan även ske enligt punkt 4 nedan, undantag från huvudregeln. LSU redovisar vakanser som är undantag från huvudregeln separat i sin redovisning av vakanser i landstingets fastighetsbestånd Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

132 2 (3) 2. Huvudregel Huvudregeln är att lokalytan som lämnas tillbaka ska vara avgränsningsbar, sammanhängande och möjlig att betrakta som ett hyresobjekt. 3. Ansökan Förvaltnings ansökan om ett förtida frånträde skickas till LSU och diarieförs. Ansökan ska innehålla kopia på hyresavtal, beskrivning av den lokalyta som man vill frånträda och orsaken till ansökan. Exempel: Nya arbetssätt har införts med bättre patientflöden, bättre effektivitet, bättre nytta för landstinget, eller överyta har uppkommit till följd av beslut inom landstinget som hyresgästen inte rimligen kunnat förutse vid tecknandet av hyresavtalet. 3:1. Beredning LSU och berörd förvaltning genomför tillsammans en förstudie för att bereda och bedöma vilka åtgärder, inklusive kostnadskalkyl, som krävs för att avgränsa lokalytan och skapa ett nytt hyresobjekt. Tiden för den förstudien varierar beroende på komplexiteten av önskat frånträde, men en tumregel är att förstudien ska vara genomförd inom 2 månader. Efter beredning skickas ansökan av LSU till investeringsrådet för bedömning och beslut. Mottagare av ansökan är fastighetsdirektören. 3:2. Beslut Investeringsrådet gör en bedömning av ansökan med avseende på nytta för förvaltningen och om frånträdet bidrar till ett effektivare lokalutnyttjande för landstinget och bidrar till ökad koncernnytta. Vid bedömning av ansökan adjungeras berörd förvaltning till investeringsrådet. Beslut tas inom 1-2 månader efter att ansökan kommit till investeringsrådet. Efter beslut av landstingsdirektören att förtida frånträde enligt huvudregeln beviljas, gäller en uppsägningstid på 1 månad från datum för beslut. LSU övertar den tomställda lokalytan, anpassar förvaltningens hyreskontrakt till ny lokalyta och ansvarar för att hyra ut den tomställda lokalytan. 3:3. Finansiering enligt huvudregeln Eventuell kostnad för avgränsning av lokalytan som lämnas tillbaka tas av frånträdande förvaltning. 3:4. Begränsningar avseende tilläggskontakt och återställningskrav Möjlighet till frånträde gäller inte hyror och kostnader för tilläggskontrakt för verksamhetsanpassning av lokalerna. Vid frånträde ska dessa kostnader slutbetalas till LSU om inte ny hyresgäst övertar tilläggskontraktet. Kvarvarande restvärde för byggnadsinventarier som inte övertas av ny hyresgäst, ska skrivas av och frånträdande förvaltning debiteras kvarvarande bokfört värde. Lokalen kan enligt ursprungligt kontrakt vara behäftad med ett återställningskrav om anpassning skett av lokalen. Kostnader för återställning betalas av frånträdande förvaltning.

133 3 (3) 4. Undantag från huvudregeln Undantag från huvudregeln att lokalytan ska vara avgränsningsbar och möjlig att betrakta som ett hyresobjekt är möjlig att pröva när; Överyta har uppkommit till följd av ägarbeslut inom landstinget som förvaltningen inte rimligen kunnat förutse vid tillfället för hyresavtalets tecknande, och det i efterhand visar sig efter anpassning till beslutet att förvaltningen har för stor lokalyta för sitt uppdrag. Avgränsning av lokalytan enligt LSU inte är teknisk möjlig. Kostnaden för avgränsning av lokalytan inte är ekonomiskt rimlig för förvaltningen eller ägaren. Exempel: Kostnaden som ska tas av hyresgästen för avskiljning ger fördelad på återstående yta och kontraktstid ingen ekonomisk besparing för förvaltningen eller ägaren. Avgränsning av lokalytan inte är önskvärd för ägaren. Exempel: Fastigheten ska säljas, anpassas för annan verksamhet eller rivas. Undantag från huvudregeln innebär att ingen kostnad kommer att påföras förvaltningen för att avgränsa lokalytan och skapa ett nytt hyresobjekt Undantag från huvudregeln gäller även för tilläggskontrakt och för återställningskrav om överyta har uppkommit till följd av ägarbeslut inom landstinget som hyresgästen inte rimligen kunnat förutse vid hyresavtalets tecknande. 4:1. Beredning vid undantag från huvudregeln Villkor för att investeringsrådet prövar ansökan om undantag från huvudregeln är att aktuell yta är en lokalyta för verksamhet. Enbart gångstråk, eller delar av gemensamma ytor, trapphus etc. omfattas inte men kan ingå om det är en delmängd av en större lokalyta som sägs upp och att: Beredning har skett enligt punkt 2 och det konstaterats att huvudregeln inte kan tillämpas. Förvaltningen redovisar i ansökan om undantag från huvudregeln orsaken till varför överyta finns. 4:2. Beslut vid undantag från huvudregeln Investeringsrådet gör en bedömning av ansökan med avseende på nytta för förvaltningen och om frånträdet bidrar till ett effektivare lokalutnyttjande för landstinget och bidrar till ökad koncernnytta. Vid bedömning av ansökan adjungeras berörd förvaltning till investeringsrådet. Beslut tas inom 1-2 månader efter att ansökan kommit till investeringsrådet. Efter beslut av landstingsdirektören att förtida frånträde beviljas enligt undantag från huvudregeln, gäller en uppsägningstid till nästkommande årsskifte och nytt budgetår, se punkt 4:3 nedan. 4:3. Finansiering av beslut vid undantag från huvudregeln Innevarande budgetår, 100 % av vakanskostnaden tas av berörd förvaltning, därefter tas 100 % av vakanskostnaden av LSU. Not. En ökande opåverkbar vakansgrad som ackumuleras hos LSU kan påverka, öka vakansgraden som ligger i underlagen för beräkning av förvaltningarnas hyra.

134

135

136

137 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att för sin del anta Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen, uppdra till landstingsdirektören att senast till den 1 april 2015 ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i landstinget. I handlingsplanen ska bland annat ingå hur alla cancerpatienter ska få tillgång till kontaktsjuksköterska och en strategi för att korta ledtider och väntetider för olika cancerdiagnoser. Ärendet Utifrån den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) har regionala cancercentrum (RCC) inrättats i landets sex sjukvårdsregioner, med syfte att öka jämlikheten i cancervården och vrida vårdens perspektiv från organisation och struktur till patienternas fokus. RCC Uppsala Örebro, som inrättades i december 2011, har visionen Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i cancer och för en utvecklad cancervård med patienten i fokus. I det framtagna förslaget till cancerplan har denna vision konkretiserats i fem områden med olika åtgärder för att realisera visionen. Planen fokuserar på följande fem områden: Patientens ställning Vårdens struktur Kompetensförsörjning Forskningssamordning Prevention och tidig diagnostik I planen redovisas olika förslag till åtgärder inom de olika fokusområdena. Som exempel föreslås att alla landsting i regionen under 2015 ska ha fattat beslut om och till RCC redovisat en plan för införande av kontaktsjuksköterskor för alla cancerpatienter. Det kommer innebära behov av resursförstärkning vid Akademiska sjukhuset, vilket får beaktas i implementeringsarbetet. I avsnittet om vårdens struktur finns förslag om så kallad nivåstrukturering som är genomförda utifrån en av samverkansnämnden antagen modell för handläggning av regionala Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

138 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) överenskommelser om nivåstrukturering inom Uppsala-Örebroregionen. Förslagen rör nivåstrukturering av blåscancer, kolorektal cancer och njurcancer och innebär att operationer vid vissa mindre sjukhus i regionen föreslå upphöra och centraliseras till sjukhus som har handhar stora volymer inom de olika vårdområdena. För Akademiska sjukhuset innebär förslaget inga förändringar. Eventuellt kan en mindre utökning förväntas inom vissa områden. Det kan också noteras att regionen och landstinget under 2015 behöver ta fram en strategi och planering för att skapa kortare ledtider och väntetider för olika cancerdiagnoser utifrån regeringens så kallade tvåmiljarderssatsning på cancervården. Detta arbete ska ses som en del av cancerplanen och ingå i den handlingsplan som bör tas fram för att genomföra aktiviteterna i cancerplanen. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Samverkansnämndens kansli Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Gustaf Ullenhag, ordförande Cancerrådet i Uppsala Claes Juhlin, styrgruppen för Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Produktionsdirektören Ingrid Persson Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

139 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO Cancerplan

140 Cancerplan Ansvarig Birgitta Clarin, Publicerad på ISBN:

141 INNEHÅLL 1. UTVECKLINGSPLANENS STRUKTUR Införande av planens inriktningsbeslut Fem områden Uppföljning och utveckling miljarder till kortare ledtider och standardiserade vårdförlopp BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Styrande kriterier för RCC RCC:s infrastruktur Samverkansnämnden Styrgruppen alla diagnoser, alla landsting Det lokala RCC rådet alla diagnoser, ett landsting Vårdprogramgrupperna en diagnos, alla landsting Köp av vård mellan landstingen Vårdens nuläge och prognoser Befolkning Cancersjuklighet Incidens Prevalens Behandlingsmetoder Nya läkemedel PATIENTERNAS STÄLLNING Patientmedverkan i vårdens utveckling Patientmedverkan i den egna vården Cancerrehabilitering och palliativ vård Stöd till närstående Nationell samverkan VÅRDENS STRUKTUR Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen Vårdprocessernas betydelse för nivåstruktureringsarbetet Processen för nivåstrukturering (figur 6) Tre pilotområden för nivåstruktur Den nationella nivåstrukturen på regional nivå Strategisk planering för den nationella nivåstruktureringen Nationell samverkan Uppföljning av arbetet med nivåstrukturering Gemensamma satsningar på tung medicinteknisk utrustning KOMPETENSFÖRSÖRJNING Utbildningsplan Generell rekryteringsstrategi i fem moduler Modul 1: Kompetensutveckling specialistläkargruppen (patologi) Modul 2: Rekrytering av ST-läkare till regionen (patologi) Modul 3: Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier än läkare (patologi) Modul 4: Utlandsrekrytering (patologi) Modul 5: Nya arbetssätt och digital patologi Landstingsövergripande avtal Kompetensutveckling och attraktiva arbetsplatser Mer långsiktiga planeringsförutsättningar FORSKNINGSSAMORDNING Studieservice Regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar Sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning Sjukvårdsintegrerad insamling av vävnad för forskning PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK Prioriterade områden Övriga aktörer i samverkan med RCC Tidig upptäckt Maligna melanom en snabbt ökande cancerform Screening...34 BILAGOR...35

142 1 UTVECKLINGSPLANENS STRUKTUR RCC Uppsala Örebro har visionen Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i cancer och för en utvecklad cancervård med patientens fokus. Visionen har i denna utvecklingsplan konkretiserats i fem områden med åtgärder för att realisera visionen. Planen innebär ett förändrat synsätt på hur hälso- och sjukvården bör bedrivas för att cancervården ska optimeras ur ett patientperspektiv. 1.1 Införande av planens inriktningsbeslut Implementeringen av denna utvecklingsplan i sjukvårdsregionen förutsätter att varje landsting tar fram en handlingsplan för hur de olika aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i det egna landstinget se avsnitt 2.2 RCC:s infrastruktur. 1.2 Fem områden RCC Uppsala Örebro har valt att fokusera planen på fem områden utifrån de direktiv som Samverkansnämnden gett för arbetet med cancerplanen. 1. Patienternas ställning. Hur vi gör vi patienterna till medaktörer både vid policybeslut och i sin egen vård. 2. Vårdens struktur. Hur sjukvårdsregionens sju landsting skapar en nivåstruktur som utvecklar vården på bästa sätt. Hur vi ska använda våra gemensamma resurser både i ekonomiska frågor och i samarbetet kring medicinteknisk utrustning. 3. Kompetensförsörjning. Hur vi rekryterar och behåller de särskilt prioriterade yrkeskategorier som sjukvårdsregionen behöver för att bibehålla en god cancervård. 4. Forskningssamordning. Hur RCC och RBC påverkar förutsättningarna för sjukvårdsregionens forskning. 5. Prevention och tidig diagnostik. Hur vi minskar insjuknandet i cancer. Detta dokument ger först en överblick över regionens förutsättningar och redovisar sedan de fem områdena i varsitt kapitel. Kapitlen inleds med en redovisning av de beslutade åtgärderna inom området Uppföljning och utveckling RCC kommer att följa upp besluten i cancerplanen via styrgruppen och i verksamhetsuppföljningen ge samverkansnämnden en bild av hur arbetet fortskrider i de olika landstingen års cancerplan är den första av flera, utvecklingen inom området går snabbt och vi behöver årligen se över planens innehåll för att kunna möta omvärldens krav på hur cancervården fortsatt ska utvecklas. 4

143 1.3 2 miljarder till kortare ledtider och standardiserade vårdförlopp Sjukvårdsregionen behöver en strategi och planering för hur arbetet med att skapa kortare ledtider och snabbspår för olika diagnoser ska hanteras. Regeringens intentioner att ytterligare förbättra cancervården påverkar också arbetet med nivåstruktur både på nationell och regional nivå. Som startpunkt för det arbetet inbjuder RCC till en seminariedag i november för att samla nyckelpersoner och gemensamt staka ut en väg för detta. Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt över hela regionen för cancervården är ett omfattande arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen och från RCC. Det finns höga förväntningar på att de avsatta två miljarderna mycket snabbt ska driva på utvecklingen mot en mer standardiserad vård inom cancervården. 5

144 2 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Styrande kriterier för RCC Den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) ger de sex sjukvårdsregionerna i uppdrag att bilda Regionala cancercentrum, (RCC), för att öka jämlikheten i cancervården och att vrida perspektivet i vården/hos sjukvårdshuvudmännen från organisation/ struktur till patienternas fokus. De styrande kriterierna för RCC kan delas in tre kluster: 1. Patientcentrerade kriterier a. Förebyggande insatser b. Patientens ställning i cancervården c. Vårdprocesser d. Psykosocialt stöd, cancerrehabilitering och palliativ vård 2. Utbildning, kunskapsstyrning och forskning a. Utbildning och kompetensförsörjning b. Klinisk cancerforskning och innovation c. Kunskapsstyrning 3. RCC:s organisation och struktur a. Ledningsfunktion, RCC-samverkan och uppföljning av vårdens kvalitet b. Utvecklingsplan för cancervården i sjukvårdsregionen c. Nivåstrukturering Att fokusera på patientens perspektiv ställer nya och annorlunda krav, dels på hur vi möter och involverar patienterna i den egna vården, dels på vad vi erbjuder när det gäller cancerrehabilitering och palliativ vård som är viktiga delar av en väl fungerande vårdprocess. Genom att arbeta med vårdprocesserna skapar vi förutsättningar för att göra förändringar i nivåstrukturen, det i sin tur påverkar kompetensförsörjning, utbildningsbehov liksom hur vi skapar utrymme för forskning och därmed utvecklar kunskapsstyrningen ytterligare. RCC Uppsala Örebro har därför tagit avstamp i det första klustret patientcentrerade kriterier och bygger sin utvecklingsplan utifrån detta. 2.2 RCC:s infrastruktur Från starten av RCC Uppsala Örebro ( ) har organisationens infrastruktur varit en viktig, för att inte säga avgörande faktor för att skapa förutsättningar för landstingen och RCC att samverka på ett fungerande sätt. RCC är samverkansnämndens förlängda arm i frågor som rör cancervårdens utveckling. RCC verkar som en kunskapsorganisation som bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen. 6

145 SAMVERKANSNÄMNDEN Patientråd Styrgrupp RCC chef RCC kansli RCC register och vårdprogram RBC Regionalt biobankscentrum 1 Lokalt cancerråd GÄVLE- BORG Lokalt cancerråd ÖREBRO Lokalt cancerråd VÄSTMAN- LAND Lokalt cancerråd SÖRM- LAND Lokalt cancerråd VÄRMLAND VÅRDPROGRAMGRUPP BRÖSTCANCER Lokalt cancerråd DALARNA Lokalt cancerråd UPPSALA VÅRDPROGRAMGRUPP KOLOREKTAL CANCER VÅRDPROGRAMGRUPP MALIGNT MELANOM VÅRDPROGRAMGRUPP REHABILITERING VÅRDPROGRAMGRUPP PALLIATIV VÅRD TOTALT 20 VÅRDPROGRAMGRUPPER Figur 1: RCC:s organisation Samverkansnämnden Samverkansnämnden (SVN) är sjukvårdsregionens högsta organ och består av förtroendevalda från alla sju landsting som ingår i regionen. De sju landstingen är helt autonoma och beslutar själva över innehållet i vården. SVN:s beslut har inriktningskaraktär och är per definition inte bindande för något landsting. Det innebär att varje landsting måste fatta ett eget beslut om att man ansluter sig till SVN:s ställningstagande. Det i sin tur innebär att förslagen i utvecklingsplanen från RCC Uppsala Örebro måste vara presenterade och förankrade i alla sju tjänstemannaorgan och politiska beslutande organ för att planen ska beslutas i rimlig tid i respektive landsting Styrgruppen alla diagnoser, alla landsting Samtliga sju landsting representeras i styrgruppen dels via en person som representerar landstingsledningen, dels via en verksamhetschef eller liknande i huvudsak från kirurgieller onkologi området. Styrgruppens medlemmar är också ansvariga för och leder det lokala cancerrådet (RCC-råd) i det egna landstinget. 1 RBC hanterar fler diagnoser än cancerdiagnoserna. För samordning, planering och styrning av RBC finns ett regionalt biobanksråd. 7

146 2.2.3 Det lokala RCC rådet alla diagnoser, ett landsting De lokala cancerråden i varje landsting utgör tillsammans med vårdprogramgrupperna stommen i infrastrukturen. Varje landsting styr och påverkar utvecklingen på hemmaplan genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. Det ger också en möjlighet för processledare att lyfta behov, krav och förväntningar från vårdprogramgruppernas arbete in i rådet där frågorna omhändertas av särskilt utsedda funktioner med kompetens explicit inom cancerområdet Vårdprogramgrupperna en diagnos, alla landsting Vårdprogramgrupperna är en sedan länge etablerad funktion som är en multiprofessionell grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser, tidigare mest genom att producera regionala vårdprogram. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprogramgrupper. 2 Cancerstrategin gör att vårdprogramgrupperna står inför ett helt nytt uppdrag eftersom utvecklingen i allt högre grad går mot nationella vårdprogram. RCC Uppsala Örebro har valt att ge ordförande i vårdprogramgruppen rollen som processutvecklare/-ledare för att på så sätt få en hög förankring av frågor som rör vårdprocessarbete, nivåstruktur och patientmedverkan i regionens sju landsting. Det innebär att processledarna tillsammans med de multiprofessionella vårdprogramgrupperna nu styr och leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna. Arbetsättet innebär att vi får hög förankring i professionen, nackdelen kan tyckas vara att det tar lite längre tid att genomföra förändringen i en sjukvårdsregion med sju landsting. Samtidigt skapar vårdprogramgruppernas arbete goda förutsättningar för att alla landsting ska arbeta på ett likartat sätt. Deltagarna i vårdprogramgrupperna har ansvaret för implementeringen av de framtagna processerna. Avsikten är att varje medlem i vårdprogramgruppen ska ta med sig processarbetet till det egna landstinget och därefter implementera modellen och förbättra de delar av processen som inte fungerar optimalt för patienten. Engagemanget och drivkraften i vårdprogramgrupperna är avgörande för förankringsarbetet. RCC har utformat en arbetsmodell för att introducera processarbetet i vårdprogramgrupperna. Samtliga vårdprogramgruppers processledare med en utsedd arbetsgrupp erbjuds möjligheten att delta i utbildning som därefter ska föras ut i hela vårdprogramgruppen. Det är en viktigt startpunkt på det arbete som ska leda till ett kontinuerligt förbättringsarbete med patientens perspektiv som utgångspunkt. I uppdraget för processledare anges att 20 procent av arbetstiden är en rimlig nivå för att kunna utföra det nya och utökade uppdraget. Genomförandet av cancerstrategin är ett åtagande som sjukvårdsregionens sju landsting har sagt ja till. Det behöver understrykas att detta är ett utvecklingsarbete som måste få ta processledarnas tid i anspråk Köp av vård mellan landstingen Sjukvårdsregionens sju landsting har få samverkansavtal eller överenskommelser kring högspecialiserad cancersjukvård. Sjukvårdsregionen är inte heller helt självförsörjande när det gäller cancersjukvården. För vissa mer sällan förekommande diagnoser remitteras patienter till andra regioner. 2 Se bilaga 1 tabell över befintliga vårdprogramgrupper. 8

147 I det fortsatta arbetet med en regional nivåstruktur kommer landstingsspecifika avtal att ha betydelse för regionen hur landstingen fortsatt väljer att hantera frågan om i vilken region eller landsting vården ska ges. För att regional nivåstrukturering ska ske kommer det att vara nödvändigt med olika typer av samverkansavtal/överenskommelser som behöver beslutas på en politisk nivå. 2.3 Vårdens nuläge och prognoser Avsnittet beskriver situationen på cancerområdet för Uppsala-Örebroregionen. Den är inte heltäckande för alla diagnoser. Den statistik vi presenterar här utgör en grund för de ställningstaganden som de kommande åren kommer att krävas för cancervården. Situationen skiljer sig inte från resten av landet. Prognoserna visar sammantaget på en stadig ökning av antalet nya cancerfall liksom på en ökning av antalet personer som fortsatt lever med sin cancersjukdom Befolkning I Uppsala Örebros sjukvårdsregion bor ca 2 miljoner invånare (dec 2013, SCB) fördelat på sju län, där Västmanlands län är minst med invånare och Uppsala län störst med invånare. Den totala befolkningsmängden har de senaste decennierna ökat något i regionen, men ökningen är begränsad till ålderskategorierna 40 år och äldre (Tabell 1). Uppsala län avviker dock från regionen i stort, då man där ser en befolkningstillväxt i samtliga ålderskategorier. Tabell 1: Antal invånare i Uppsala-Örebroregionen per ålderskategori Ändring < 20 år ,0 % år ,4 % år ,6 % år ,8 % ,0 % Totalt % Källa: SCB Cancersjuklighet Antalet individer som insjuknar i en cancersjukdom ökar från år till år, såväl i regionen som i Sverige. Prognoser har hittills pekat på att det år 2030 kommer att vara dubbelt så många som får en cancerdiagnos som år Detta kan till stor del förklaras av befolkningstillväxten och av att vi lever allt längre. Cancer drabbar framför allt äldre individer och ju äldre vi blir desto större är risken att insjukna (Figur 2). Livsstilen kan också påverka utvecklingen av olika cancerdiagnoser. Rökning är den faktor som har störst påverkan när det gäller att utveckla olika typer av cancer. Även kost, alkohol, solvanor och motion kan påverka uppkomst av cancersjukdom. 9

148 2.3.3 Incidens År 2012 registrerades nya fall av invasiv cancer i Cancerregistret hos individer i Uppsala-Örebroregionen (Figur 2 4). Det är ungefär lika många män som kvinnor som drabbas av cancer, men sedan slutet av 1990-talet ses en lätt övervikt för antalet män (Figur 4). Förändringen för männen sammanfaller med en ökad användning av PSA-testning för prostatacancer, som också är den vanligaste cancerformen hos män. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Ökningen av antalet cancerfall kommer att fortsätta, eftersom befolkningen blir allt äldre. De preventiva insatser som görs både på samhälls- och individnivå ger inte effekt de närmaste decennierna. Det är ett faktum som vården måste rusta sig för Prevalens Ökad kunskap, bättre behandling och ökade möjligheter att upptäcka cancer i ett tidigt skede gör att allt fler som får en cancerdiagnos överlever. Det är en annan faktor som påverkar hur vården är organiserad. Prevalensen av cancer beskriver hur många individer som vid en viss tidpunkt någon gång diagnostiserats med en viss cancerform. Individerna befinner sig därför i olika faser av sin sjukdom allt ifrån att nyligen ha diagnostiserats, till att ha bedömts vara botad. Prevalensen ger ändå en uppfattning om hur många individer som hälso- och sjukvården behöver ha resurser för att ta om hand, och begränsar man prevalensen till de individer som har fått en diagnos de senaste tre åren kan antalet individer i en förhållandevis tidig och oftast mest resurskrävande sjukdomsfas uppskattas. I tabell 2 visas prevalensen december 2011 för några vanliga cancerformer år år år 0 19 år Figur 2: Antal nydiagnostiserade fall av invasiv cancer per år och ålderskategori Uppsala- Örebroregionen. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas. 10

149 år år år år år år år 0 19 år Uppsala län1982 Södermanlands Värmlands 1992län Örebro län Västmanlands 2002 län Dalarnas län 2012 Gävleborgs län län Figur 3: Antal nydiagnostiserade fall per ålderskategori och län Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas Män Kvinnor År Figur 4: Antal nydiagnostiserade fall av invasiv cancer per år och kön Uppsala-Örebroregionen. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas. Tabell 2: Prevalens antal individer som lever med en viss cancerdiagnos i Uppsala-Örebroregionen 31 december Cancer Män Kvinnor Totalt Totalt 3 år * Samtliga lägen Bröstcancer Prostatacancer Tjock- och ändtarmscancer Malignt melanom Urinblåsecancer Njurcancer Äggstockscancer Lungcancer Testikelcancer Magsäckscancer Bukspottkörtelcancer Matstrupscancer Källa: NORDCAN * Antal individer som lever med en viss cancerdiagnos och som diagnostiserats de senaste 3 åren ( ). 11

150 2.3.5 Behandlingsmetoder Den primära behandlingen vid många cancerformer är kirurgi, vilken kan kompletteras med t ex strålbehandling eller cytostatikabehandling. I figur 5 visas antalet patienter som genomgått kirurgisk behandling för några vanliga cancerformer under åren Antalet opererade patienter överensstämmer i stort sett med antalet nyinsjuknade förutom vid prostatacancer. Det beror på att de primära behandlingsalternativen vid prostatacancer även inbegriper icke-kirurgisk behandling såsom aktiv monitorering, strålbehandling eller hormonell behandling Bröstcancer Tjocktarmscancer Prostatacancer Ändtarmscancer Njurcancer Figur 5: Antal patienter* som opererats per år och cancerform i Uppsala-Örebroregionen. Källa: Respektive kvalitetsregister. *För prostatacancer inkluderas primärbehandling med prostatektomi + 10 % som behandlats efter en period aktiv monitorering Nya läkemedel De senaste åren har många nya läkemedel tillkommit, och många är under klinisk prövning. Ett exempel är de nya läkemedlen för hematologiska maligniteter. Dessa är ofta dyra, med läkemedelskostnader på flera hundratusen till upp mot en miljon kronor per patient och år. Vissa av läkemedlen har medfört en dramatisk förbättring av prognosen för patienterna, t ex tyrosinkinashämmare vid kronisk myeloisk leukemi (KML) och tillägg av antikroppar vid lymfoproliferativa sjukdomar. De drastiska förändringarna kan innebära att en enda individ kommer upp i mycket höga läkemedelskostnader eftersom överlevnadstiden ökar. Totalkostnaden för dessa läkemedel hamnar trots de höga behandlingskostnaderna ändå på en relativt sett låg nivå eftersom patientgruppen fortfarande är liten. Utvecklingen med nya dyrare, men effektivare läkemedel kommer troligen att fortsätta också inom andra diagnosområden. Det tillsammans med en allt längre överlevnadstid där läkemedel kan vara den avgörande faktorn gör att sjukvården löpande behöver göra nya prioriteringar i takt med att läkemedelskostnaderna ökar. 12

151 Tabell 3. Antal patienter* som diagnostiserats med hematologiska maligniteter i Uppsala-Örebroregionen per år Lymfom Myelom Kronisk myeloisk leukemi - KML Kronisk lymfatisk leukemi - KLL Akut myeloisk leukemi - AML Akut lymfatisk leukemi - ALL Myelodysplastiskt syndrom - MDS Myeloproliferativa neoplasmer - MPN * Inkluderar endast 16 år och äldre. Källa: Kvalitetsregister och regionalt tumörregister. 13

152 3 PATIENTERNAS STÄLLNING Avsnittet omfattar kriterierna 4:3 Psykosocialt stöd, rehabilitering och palliativ vård och 4:4 Patientens ställning i cancervården, i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11. I arbetet med att utveckla cancervården är kriteriet att stärka patientens ställning en central del. Möjligheten för både patienter och närstående att påverka, att förstå skeenden i den egna vården liksom att få stöd både när det gäller fysisk och psykosocial rehabilitering är mycket betydelsefull. Rapporten 2012:5 3 från Myndigheten för vårdanalys understryker vikten av att möjliggöra för patienterna att vara medaktörer i sin egen vård. Rapporten talar också om att patienter ska ha möjlighet att påverka beslut på policynivå liksom direkta beslut som rör vårdens utveckling. RCC:s uppgift är att driva och stötta patientmedverkan på alla nivåer. 3.1 Patientmedverkan i vårdens utveckling Beslutade åtgärder Samtliga vårdprogramgrupper ska erbjuda patientföreträdare som i första hand representerar patientföreningar plats i gruppen. RCC ska gemensamt med patientrådet utvärdera data i PREM 4 för utvecklingsarbeten i vården. Patientrådet och patientrepresentanter i vårdprogramgrupperna ska erbjudas utbildning i att tolka och förstå registerdata. Patientrådet ska bevaka patientperspektivet även när det gäller strukturella och organisatoriska frågeställningar. Patientrådet ska utgöra remissorgan för nationella vårdprogram. Patientrådet ska årligen utvärdera hur väl RCC tar tillvara rådets kompetens och tillsammans med RCC vidareutveckla rådet som ett stöd för RCC i arbetet med att stärka patientens ställning. RCC ska i samarbete med landstingen prova och utvärdera modeller för direkt patientmedverkan i förbättringsarbete inom cancervården. Alla vårdprogramgrupper ska ha patientrepresentation. I de diagnoser där det kan vara svårt att finna patienter som regelbundet kan delta i vårdprogramgruppens arbete kan exempelvis anhöriga delta i arbetet för att patient- och anhörigperspektivet ska tas med i arbetet med vårdprocesser eller revideringar/anpassningar av nationella vårdprogram till den regionala nivån. Patientrådets och patientrepresentanternas kunskap om hur man tolkar och förstår data i kvalitetsregister samt vilken information som kan hämtas från respektive kvalitetsregister 3 Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. 4 Patient Reported Experience Measures (PREM) 14

153 behöver stärkas för att de också ska kunna delta aktivt i utvärdering av data om hur patienterna upplever vården och behandlingen. Det är ett sätt att ta vara på patientperspektivet på vilka åtgärder som bör prioriteras för att förbättra vård och behandlingssituationer. Patientrådet är en viktig funktion för att driva frågor på policynivå, se till att informationen om arbetet med cancerstrategin når ut till patientföreningar i hela regionen, att patientrepresentation finns i vårdprogramgrupper och att vara RCC:s stöd i att bevaka patientperspektivet i projekt och olika typer av planer som RCC tar fram för den regionala nivån. För att patienterna ska få bättre möjlighet att påverka sin egen vård ska landstingen pröva och/eller utveckla modeller för hur man på ett strukturerat sätt kan ta tillvara deras erfarenheter och kompetenser, främst när det gäller omhändertagande och bemötande. En möjlig modell är 4-stegsmodellen som utarbetats i VG-regionen. Målet är att patienterna ska känna ökad delaktighet och veta vad som kommer att hända under behandlingen, hur det kan påverka dem och om de själva kan påverka sitt eget mående. 3.2 Patientmedverkan i den egna vården Beslutade åtgärder Samtliga sju landsting ska under 2015 ha fattat beslut om, och till RCC redovisat en plan för införandet av kontaktsjuksköterskor. Från 2015 ska alla cancerpatienter i sjukvårdsregionen(härefter alla patienter) ha tillgång till en kontaktsjuksköterska. Alla patienter ska från 2015 erbjudas en individuell vårdplan. Planen ska förutom behandlingsinformation också innehålla individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder. Alla patienter och närstående ska informeras om rätten till förnyad bedömning. Rutiner för hur personalen förmedlar informationen om patientens rätt till förnyad bedömning ska finnas tillgängliga i samtliga landsting från ingången av Landstingen ska formulera en plan för hur arbetet med att införa kontaktsjuksköterskor för samtliga cancerpatienter ska gå till. Arbetet ska vara genomfört under första halvåret Planen ska visa hur man avser att lösa frågan med tillgången till kontaktsjuksköterska för alla patienter om man anser att man inte kommer att klara det under Min vårdplan ska införas i regionen för alla cancerpatienter senast under Planen ersätter inte den individualiserade information som varje patient måste ha, dokumentet syftar i stället till att medvetandegöra vilken typ av information som är absolut nödvändig för att patienten själv ska förstå sin situation och vad hen har rätt att få information om. Patientrådet efterfrågar information/utbildning för att varje patient ska förstå vad just min cancerdiagnos är och innebär. All information ska därför lämnas både muntligt och skriftligt för att patienter och närstående ska kunna repetera informationen och få möjlighet att utifrån densamma formulera frågor till kontaktsjuksköterska eller läkare. Införandet av Min vårdplan ska följas upp på landstingsnivån. De sju landstingen bör aktivt arbeta för att hitta digitala lösningar för att underlätta både för patient/närstående och vårdgivare att kommunicera via Min vårdplan. Personalens kunskap om rätten till förnyad bedömning liksom om fast vårdkontakt ska säkerställas och dokumenteras. 15

154 3.3 Cancerrehabilitering och palliativ vård Beslutade åtgärder Från 2015 ska alla patienter få sitt rehabiliteringsbehov bedömt. Från 2015 ska individuellt anpassad cancerrehabilitering erbjudas alla patienter med behov av reha- biliterande åtgärder, under pågående behandling liksom under uppföljningen. Under 2015 ska vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering kartlägga och definiera behovet av regiongemensamma rehabiliteringsresurser. Uppdraget ska rapporteras till RCC. Psykosocialt stöd som en del av cancerrehabilitering ska erbjudas alla patienter och närstående vid behov, oavsett diagnos eller ålder. Kontaktsjuksköterskan ska kunna förmedla kontakt när ett utökat behov av psykosocialt stöd uppstår. Palliativa råd ska vara införda i alla landsting under Huvudmännen ska genom särskilda avtal ta ett aktivt ansvar för barn och ungdomars (under 18 år) palliativa vård, både i hemmiljö och i vård- miljö. Landstingen ska också följa upp de sex indikatorerna i Socialstyrelsens kunskapsstödför palliativ vård. Patienter och närstående ska oavsett diagnos och bostadsort erbjudas cancerrehabilitering under pågående behandling likaväl som under uppföljningsfas/palliativ vårdfas. Det psykosociala stödet är en av de cancerrehabiliterande åtgärder som både patienter och närstående ska erbjudas. Rehabiliteringsplanen ska vara individuellt anpassad och ingå i Min vårdplan. Den regionala vårdprogramgruppen för cancerrehabilitering har fått i uppdrag att under 2014 kartlägga och definiera behoven av regiongemensamma resurser. Uppdraget kan visa på vilka specialistfunktioner som vi särskilt behöver samverka kring. Det kan till exempel handla om sexologer eller sjukgymnaster med särskild kompetens kring komplikationer efter kirurgisk behandling. När kartläggningen är klar behöver beslut fattas vilka resurser som sjukvårdsregionen ska ta ett gemensamt ansvar för, var dessa resurscentra ska finnas och hur finansiering av dessa ska ske. Vårdprogramgruppen ska arbeta med att införa det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering i regionen. Två viktiga förutsättningar för att utjämna skillnader i praxis för palliativ vård är samverkan mellan kommun och landsting samt möjligheter till rättvisande jämförelser. För bättre samverkan mellan kommun och landsting måste landstingen och kommunerna sluta överenskommelser för den palliativa vården och inrätta palliativa råd med rådgivande funktion till ledning och verksamheter. De palliativa rådens uppdrag att stärka samverkan mellan kommuner och landsting syftar till att alla patienter oavsett ålder ska kunna omhändertas på ett professionellt och värdigt sätt. Det innebär att även barn och ungdomar under 18 år ska kunna få möjlighet till ett omhändertagande i hemmet inför livets slut. Att den palliativa vården fungerar på ett likartat sätt i hela regionen är viktigt, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv. 16

155 3.4 Stöd till närstående Beslutade åtgärder Respektive landsting ska säkra att både barn och vuxna som närstående till cancerpatienter får sina behov av råd, stöd och information tillgodosedda. RCC ska stödja arbetet med webbplatsen nära cancer för att stödja barn som närstående till cancerpatienter. En plan för utvärdering av webbplatsen ska presenteras under Landstingen ska under 2015 utveckla samarbetet med patientnämnderna i regionen för att följa upp brister i behandling och bemötande inom cancervården. Regionens landsting ska ta fram rutiner för att säkerställa att barn liksom vuxna som närstående får sina behov av råd, stöd och information tillgodosedda. Föräldrar till minderåriga barn kan ha behov av stöd i sitt föräldraskap för att kunna bemöta barnens oro och funderingar på ett bra sätt, liksom information om vilket stöd och vilka resurser som finns tillgängliga för familjen. Landstingen ska också utveckla samarbetet med patientnämnderna i regionen för att följa upp brister i behandling och bemötande inom cancervården. Patientnämnderna rapporterar till de lokala cancerråden utifrån frågeställningar som cancerråden formulerar. 3.5 Nationell samverkan RCC Uppsala Örebro samverkar med övriga RCC i frågor som rör kontaktsjuksköterskor, arbetet med PREM 5, utbildningsfrågor för patientrepresentanter samt i det nationella nätverket för cancerrehabilitering. 5 Patient Reported Experience Measures (PREM). 17

156 4 VÅRDENS STRUKTUR Avsnittet omfattar kriterierna 4:2 Vårdprocesser och 6:3 Nivåstruktur i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11. Arbetet med att skapa ännu bättre kvalitet och högre patientsäkerhet samt att underlätta för forskning och utveckling inom cancervården är ett viktigt uppdrag för regionen. Det innebär inte bara att säkra cancervårdens utveckling på ett positivt sätt, regionen måste också ligga i framkant när den nationella nivåstrukturen ska genomföras. Nivåstrukturering inom vården avser såväl decentralisering av åtgärder och resurser som koncentration av viss vård till färre enheter. Patientfokuserade och rationella beslut om nivåstrukturering förutsätter att sjukvårdsorganisationen har definierat patientens hela vårdprocess. 4.1 Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen Beslutade åtgärder De regionala vårdprogramgrupperna ska definiera vårdprocessen ur ett patientperspektiv för respektive diagnos. Arbetet ska vara klart Utredning och beslut om regional och lokal nivåstrukturering ska hanteras enligt modellen i figur 6 nedan. Landstingen ska under 2015 genomföra regional nivåstrukturering av kolorektal-, gynekologisk- och urologisk cancer enligt presenterade förslag. 6 Resterande vårdprogramgrupper ska under 2015 ta fram underlag för regional nivåstrukturering för respektive diagnoser för beslut i samverkansnämnden hösten Samverkansnämnden ska årligen följa upp resultaten av nivåstruktureringsarbetet. För att diskussioner och beslut om nivåstrukturering ska ske på ett strukturerat sätt ska sjukvårdsregionen använda sig av nedanstående arbetssätt (figur 6), enligt tidigare beslut i samverkansnämnden. Modellen är en anpassning till regionala förhållanden, utgående från den modell som används för nationell nivåstrukturering Vårdprocessernas betydelse för nivåstruktureringsarbetet Vårdprogramgruppernas arbete med att utveckla vårdprocesser är centrala för sjukvårdsregionens nivåstruktureringsarbete. Processledarna måste ha möjlighet att arbeta 20 procent av ordinarie arbetstid med uppdraget. Enligt beslut i SVN finansieras detta av respektive landsting. RCC fortsätter att öronmärka en del av de statliga medlen för att stötta arbetet. Under 2015 ska samtliga vårdprogramgrupper ha genomfört arbetet med att beskriva en regional vårdprocess ur ett patientperspektiv. 6 Se bilaga 4. 18

157 1. FÖRSLAG Lokalt cancerråd Patientförening Vårdprogramgrupp Landsting RCC RCC-team 2. DEL I BEREDNING Samverkansnämnden/AU LD Lokalt cancerråd Specialitetsråd Patientråd RCC har uppdraget att bedöma relevans och prioritera möjliga förslag 3. BEREDNING Reg. arbetsgrupp VP 4. REMISS 5. REKOMMENDATION 4a. Remissorgan; Lokalt cancerråd, Vp-grupper, Patientråd, Specialitetsråd, landstingens tjm.ledning 6. INRIKTNINGSBESLUT I SAMVERKANSNÄMNDEN 7.landstingen tar ställning till inriktningsbeslutet 8. AVTAL OCH GENOMFÖRANDE Figur 6: Handläggning för att nå regionala överenskommelser om nivåstrukturering inom Uppsala- Örebroregionen Processen för nivåstrukturering (figur 6) För att arbetet med att skapa en nivåstruktur som säkrar en ännu bättre cancervård för patienten ska bedrivas på samma sätt oavsett diagnos har SVN beslutat att anta den process som presenteras nedan i åtta steg. Den återfinns illustrerad som figur 6 ovan. 1. Förslag RCC har samverkansnämndens uppdrag att bedöma de förslag som kommer in till RCC. I ett första steg bedömer RCC:s tjänstemän relevansen i förslagen och prioriterar desamma. Därefter överlämnas de prioriterade förslaget/n till RCC styrgrupp. Samverkansnämndens AU informeras samtidigt om frågeställningen. Styrgruppsmedlemmen för frågan till det egna landstinget för förankring hos politiska företrädare. Förslagsställare kan vara: samverkansnämnden, landstingsstyrelse, verksamhetschef, vårdprogramgrupp, RCC, patientföreningar. En relativt sett öppen förslagsprocess där även patientföreningar ges möjlighet att påverka vårdens strukturer är i enlighet med den nationella cancerstrategins ambitioner att öka patienternas delaktighet och inflytande. Beredningen av förslagen sker med hög professionalitet och kraven på relevans är höga. Förslaget måste bygga på fakta hämtat från kvalitetsregister, PREM/PROM-mätningar, annan statistik eller dokumentation som kan visa på behovet av att förändra vårdens struktur inom ett specifikt område. Ett enskilt särintresse kan aldrig motivera en process för att helt eller delvis nivåstrukturera en vårdkedja. 19

158 2. Del i beredning Samverkansnämndens AU och RCC kommunicerar löpande. Genom styrgruppen och samverkansnämnden säkerställs att tjänstemannaledningarna får tillgång till samma information och får möjlighet att kommunicera och vara delaktiga i den beredning som sker mellan RCC,vårdprogramgrupperna och specialitetsråden. Denna kommunikativa process startar i samband med att RCC har prioriterat och bedömt vilka tillstånd som bör vara föremål för nivåstrukturering, och pågår kontinuerligt genom hela processen. 3. Beredning När Samverkansnämnden eller AU ger klartecken för fortsatt handläggning av förslagen får aktuell vårdprogramgrupp uppdraget att bereda frågan inom en bestämd tidsram. I detta ingår förankring i respektive landsting. Från RCC erbjuds stöd av ett team med sjuksköterska, statistiker och handläggare. Efter avslutad beredning lämnas underlaget till RCC. 4. Remissförfarande Efter avstämning med RCC:s styrgrupp och AU skickas underlaget på remiss till lokala cancerråd, patientråd och specialitetsråd samt landstingens tjänstemannaledningar. I remissunderlaget ska också frågan ställas om vilka verksamheter som anser sig kunna utföra den aktuella vårdinsatsen med de krav som är uppställda. 5. Rekommendation Efter att ha tagit del av remissvaren och vid behov justerat förslaget formulerar RCC en beslutsrekommendation om regional nivåstrukturering till samverkansnämnden. Denna rekommendation tar också styrgruppen del av för att förankring i respektive landsting ska ske. 6. Inriktningsbeslut i samverkansnämnden Samverkansnämnden antar inriktningsbeslut som rekommenderar landstingen att följa förslagen. 7. Landstingens beslut Landstingens egna beslutsorgan fattar beslut om att följa rekommendationen. 8. Avtal och genomförande Vid beslut om omstrukturering kommer avtal att krävas mellan landstingen: Avtalen ska reglera tidsramar för genomförande av beslut. Avtalen ska reglera på vilket sätt finansiering styr patientflöden inom en viss diagnosgrupp. Avtal kan också reglera i vilken utsträckning specialistkompetens kan arbeta på fler kliniker/i fler landsting än hemmaklinik. Avtal kan också slutas angående hur medicinteknisk utrustning ska kunna nyttjas gemensamt av flera landsting. När avtalen inom ett område är klara startas arbetet av berörda landsting och verksamheter för att genomföra beslut om nivåstrukturering. 20

159 4.1.3 Tre pilotområden för nivåstruktur På samverkansnämndes uppdrag har RCC engagerat processledarna för urologisk-, gynekologisk- och kolorektal cancer 7 för att vårdprogramgrupperna inom respektive område ska ha arbetat fram ett förslag om hur cancervården ska organiseras. Förslagen ska under senhösten 2014 diskuteras i landstingen inför beslut. 4.2 Den nationella nivåstrukturen på regional nivå Beslutade åtgärder RCC i samarbete med processledarna för matstrupscancer och för buksarkom ska presentera för- slag på hur vård och behandling ska samordnas inom sjukvårdsregionen. RCC i samarbete med de processledare som hanterar övriga förslag för nationell nivåstruktur ska under 2015 presentera ett underlag för samråd och beslut i Samverkansnämnden om hur övriga diagnoser som föreslagits för nationell nivåstrukturering ska hanteras regionalt Strategisk planering för den nationella nivåstruktureringen Samverkansnämnden har gett RCC uppdraget att ta fram en strategisk plan för hur sjukvårdsregionen ska förbereda sig för diskussioner kring diagnoser som är aktuella för nationell nivåstruktur. Det innebär att de aktuella processledarna tillsammans med den regionala processamordnaren bedömer möjligheterna och föreslår hur cancervården kan nivåstruktureras regionalt för de nationellt föreslagna tumörtyperna. Sjukvårdsregionen har två universitetssjukhus och det innebär att man måste skapa möjligheter att kunna samverka och fungera som ett centra för flera av de nationellt föreslagna diagnoserna. I sjukvårdsregionen bedrivs vård och behandling på flera sjukhus och i flera landsting när det gäller de diagnoser som nu föreslås för nationell nivåstrukturering: buksarkom och matstrupscancer. Ur ett patientperspektiv är det nödvändigt att regionen samordnar verksamheten som rör de nationella diagnoserna. Genom att göra detta samlar vi kompetensen och kan på ett bättre sätt se till att patienten får tillgång till bästa möjliga vård. Vi bidrar dessutom till att den nationella nivåstrukturen kommer att bygga på väl fungerande enheter och nätverk. Tabell 4: Områden utpekade för kommande nivåstrukturering på nationell nivå. 8 Typ av tumör Tillstånd/åtgärd Hormonbildande tumörer Cancer i lungsäcken Levercancer Gallblåsecancer Gallvägscancer Cancer i bukspottskörteln Cancer i matstrupen och övre magmunnen Grovtarms- och ändtarmscancer Analcancer Äggstockscancer Vulvacancer Peniscancer Prostatacancer Lokaliserade till lunga eller bukspottkörtel Utbredd sjukdom som kräver omfattande ingrepp Om transplantation är aktuell Om transplantation är aktuell Om transplantation är aktuell Utbredd sjukdom som kräver omfattande ingrepp Kirurgisk behandling Vid behov av omfattande kirurgi i bäckenet eller av cellgiftsbehandling i bukhålan Alla Vid behov av omfattande kirurgi i bäckenet eller av cellgiftsbehandling i bukhålan Alla Alla Behandling med brachyterapi 7 Se bilaga 2. 8 Nivåstrukturerad cancervård för patienternas bästa. ISBN utgiven av SKL

160 4.2.2 Nationell samverkan Den regionalt ansvariga för stödet till sjukvårdsregionens processledare medverkar med övriga RCC i det fortsatta arbetet med den nationella nivåstruktureringen. 4.3 Uppföljning av arbetet med nivåstrukturering Beslutade åtgärder Landstingen ska löpande ta fram handlingsplaner för hur arbetet med nivåstruktureringen enligt vårdprogramgruppernas förslag ska ske. Uppföljning av planen ska redovisas årligen till RCC. Utvecklingen ska följas i kvalitetsregister. Handlingsplanerna ska rapporteras till RCC i december varje år med start RCC ska bidra med stöd efter arbetet exempelvis i form av statistiska uppgifter. RCC sammanställer och överlämnar en rapport för samtliga sju landsting till samverkansnämnden vid vårens andra möte efterföljande år. På så sätt ges beslutsfattarna möjlighet att få en samlad bild av utvecklingstakten och läget i hela sjukvårdsregionen. Det ger också en möjlighet att skapa en bild av hur patienterna får tillgång till den allra bästa vården. Rapporten ska användas för att driva på arbetet med att skapa den nivåstruktur som för Uppsala-Örebroregionen ger individer med cancersjukdomar den allra bästa vården. 4.4 Gemensamma satsningar på tung medicinteknisk utrustning Det kan finnas fördelar att gemensamt i sjukvårdsregionen upphandla och besluta om placering av viss medicinteknisk utrustning. För det behöver de sju landstingen en gemensam struktur. Principen omfattar hur vi tar beslut om att upphandla och att införa sådan medicinteknisk utrustning som exempelvis kirurgisk robot, PET-CT och strålapparatur. Modellen kan anvandas för andra sjukdomsområden än cancervården. Beslutade åtgärder Samverkansnämndens AU i samarbete med beredningsgruppen ger RCC i uppdrag att utreda can- cervårdens behov av tung medicinteknisk utrustning, när behov uppmärksammas. I direktiven till RCC ska ingå att utredningen ska innehålla tidsperspektiv för investeringarna och förslag till hur landstingen ska fördela ansvaret. Den medicinsktekniska utvecklingen går snabbt. Uppsala-Örebroregionen behöver därför en långsiktig plan för samverkan kring medicinteknisk apparatur. En sådan plan behövs också för att anpassa behoven inför kommande nivåstrukturering, både nationellt och regionalt. För att underlätta och driva arbetet med nivåstruktur på ett mer effektivt sätt behöver Uppsala Örebro sjukvårdsregions sju landsting hitta modeller för vilka satsningar som ska göras var och när, när det gäller tung medicinsk utrustning. Genom att samverkansnämnden säkerställer att landstingen inte överdimensionerar behovet av exempelvis PET-CT, robotar eller strålapparatur i förhållande till patientunderlaget kan sjukvårdsregionen också uppdatera utrustningen med en högre kostnadseffektivitet när satsningen görs gemensamt. Principen ska omfatta hur vi tar beslut om att upphandla och införa sådan medicinteknisk utrustning som kirurgisk robot, PET-CT och strålapparatur. 22

161 5 KOMPETENS- FÖRSÖRJNING Avsnittet omfattar kriteriet 5:1 Utbildning och kompetensförsörjning i den nationella cancerstrategin SoU 2009:11. Kriteriet säger att RCC ska utforma och implementera en utbildnings- och kompetensförsörjningsplan för sjukvårdsregionens cancervård. Fokus på detta avsnitt ligger på att skapa förutsättningar för att sjukvårdsregionen ska börja diskutera hur man kan samverka kring rekryteringsfrågor och att föreslå en modell för hur kompetensutveckling kan bidra till att behålla befintlig personal och samtidigt underlätta nyrekrytering. Modellen är framtagen i samarbete med specialitetsrådet för patologi. Avsikten är att efter vunna erfarenheter generalisera modellen till andra specialiteter. 5.1 Utbildningsplan Beslutade åtgärder RUR (Regionala utbildnings- och kompetensförsörjningsrådet) ska i samverkan med RCC initiera och samordna följande utbildningar efter nationella/regionala direktiv: - kontaktsjuksköterskeutbildning - forskningssjuksköterskeutbildning - onkologsjuksköterskeutbildning - BMA och cytodiagnostiker Landstingen ska under de närmaste tre åren utbilda kontaktssjuksköterskor för att cancerstrategins krav att alla patienter ska ha en kontaktsjuksköterska säkras. RUR är sjukvårdsregionens centrala aktörer när det gäller att initiera, driva och samordna uppstart av utbildningar. Deras uppdrag inom cancervården är att samordna och realisera de utbildningar som anges i beslutspunkterna. En viktig uppgift är att säkra att utbildningarna drivs på ett sådant sätt att de har samma kvalitet i Uppsala-Örebroregionen som resten av landet. RCC och RUR är samarbetspartners i dessa frågor. I avsnittet om patienternas ställning finns beslutspunkter om att landstingen ska säkerställa att varje cancerpatient får tillgång till en kontaktsköterska. För att det ska vara möjligt behöver landstingen också utbilda kontaktsjuksköterskor så att alla patienter ska kunna mötas av sjuksköterskor med samma kompetens i hela regionen. 23

162 5.2 Generell rekryteringsstrategi i fem moduler Beslutade åtgärder RUR ska tillsammans med ansvariga i landstingen utarbeta förslag på hur man kan samverka kring rekryteringen av bristspecialiteter för att komma till rätta med den sneda fördelningen och bristen. För detaljerade beslut kring detta, se respektive avsnitt. RUR i samverkan med HR-funktionerna i respektive landsting ska föreslå hur avtal mellan landstingen kan se ut när det gäller att dela på särskilda bristfunktioner. Specialitetsråd med koppling till cancervården ska i enlighet med förslagen i de fem modulerna för patologin, analysera behoven och föreslå nya arbetssätt för att förändra hur kompetenserna inom respektive område används. I uppdraget ligger också att se över förutsättningarna för kunskapsöverföring mellan olika yrkeskategorier och vad som krävs för att den ska kunna genomföras. 9 Uppdraget till RUR innebär att tillsammans med specialitetsråd, vårdprogramgrupper och landstingens HR-funktioner analysera och föreslå strategier för hur Uppsala-Örebroregionen kan samverka kring bristspecialiteter på ett sådant sätt att vi tillförsäkrar patienterna en god och säker vård med högsta möjliga kvalitet. Planen för kompetensförsörjning bygger på en för sjukvårdsregionen ny och gemensam modell för kompetensförsörjning. Modellen syftar till att skapa system för att attrahera nya sökanden till cancervården och behålla samt hitta utvecklingsmöjligheter för flera yrkeskategorier inom området. Modellen består av fem moduler, med patologi som pilotområde som kommer att generaliseras till andra specialitetsområden Modul 1: Kompetensutveckling specialistläkargruppen (patologi) Beslutade åtgärder Specialitetsrådet för patologi ska innan utgången av 2015 utreda och presentera hur en regional CME-modell ska se ut. Specialitetsrådet för patologi ska innan utgången av 2015 beskriva och konkretisera hur extern hospitering i tjänsten ska fungera i Uppsala-Örebroregionen. Specialitetsrådet för patologi ska arrangera årliga regiondagar, i första hand avseende uppdatering/ implementering av vårdprogram. Landstingen ska tillsammans med universiteten säkra att goda forskningsmöjligheter kan erbjudas, oavsett placering, till exempel genom delade tjänster. En regional CME-modell ska skapa en poängmodell som ger en tydlig struktur för kompetensutveckling. Inspiration till den regionala modellen kan hämtas ur den internationella CME-modellen. Extern hospitering skulle kunna underlätta vid nyrekrytering men förmodas också bidra till att patologerna väljer att stanna längre i sjukvårdsregionens landsting. Det innebär att de efter ett visst antal år kan få möjlighet att under en längre period inhämta ny kunskap vid framstående sjukhus i andra länder. 9 Se bilaga 5. 24

163 Utgångspunkten för båda uppdragen (CME-modell och extern hospitering) ska vara att presentera förslag som kan leda till regionala rekommendationer och överenskommelser som ska syfta till att alla sju landsting har samma upplägg för kompetensutveckling inom specialiteten. Specialitetsrådet ska arbeta för att patologin återupptar regiondagar för att stärka nätverket och säkra implementering av nationella riktlinjer och vårdprogram. Landstingen ska samverka med universiteten för att säkra att goda forskningsmöjligheter kan erbjudas oavsett placering. Det kan ske genom delade tjänster. Forskningsmöjligheter finns med som ett generellt behov i alla delar av cancervården, så beslutspunkten är av generell karaktär och inte specifik för patologin eller en enskild yrkesgrupp Modul 2: Rekrytering av ST-läkare till regionen (patologi) Beslutade åtgärder Specialitetsrådet ska initiera/driva diskussioner nationellt med SKL och Socialstyrelsen om möjligheterna för att tidigt nischa sig mot specialiserad klinisk diagnostik (neuropatologi, hematopatologi och dermatopatologi). RUR ska via lärosäten utreda möjligheterna att skapa forskningsanknuten ST. Huvudmännen ska rekommenderas att inrätta ST- tjänster i nivån 1 ST per 2 specialister under de närmaste fem till tio åren. Landstingen ska lyfta upp den regionala patologskolan som ett komplement till annan kompetensutveckling. Verksamheten går mot en allt tydligare subspecialisering utan att det skapats några formella subspecialiteter. Subspecialisering skulle därför behövas tidigare under specialistutbildningen för patologer. Det skulle förkorta tiden fram till specialistexamina för specifika områden som dermatopatologi och neuropatologi. Genom att lyfta frågan om subspecialisering på nationell nivå kan regionen göra sig synlig i debatten och bli en attraktiv arbetsgivare för ST-läkare. Forskningsanknuten ST är ett led i att underlätta rekrytering av nya specialister, liksom förslaget om att inrätta en ST per två specialister som innebär en ökad möjlighet att behålla kompetens i paritet med behovet under de närmaste fem till tio åren. Patologskolan var tidigare framgångsrik och behöver därför återupptas som ett komplement till annan kompetensutveckling Modul 3: Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier än läkare (patologi) Beslutade åtgärder Landstingen ska införa utbildningsförmåner för biomedicinska analytiker (BMA) och cytodiagnostiker som är jämförbara med förmånerna vid specialistsjuksköterskeutbildning eller liknande utbildningar för specialistsjuksköterskor. Landstingen ska inrätta specialisttjänster för BMA och cytodiagnostiker, motsvarande specialistsjukskötersketjänster. Landstingen ska arbeta tillsammans med universiteten för att säkra forskningsmöjligheter för BMA och cytodiagnostiker oavsett placering, till exempel genom delade tjänster kombinerat med verksamhetsutvecklingsansvar. 25

164 Specialitetsrådet i patologi ska utreda möjligheterna till betald extern hospitering och formaliserad kompetensutveckling för BMA och cytodiagnostiker i sjukvårdsregionen enligt samma modell som för patologer. Via representation i det nationella nätverket som startats av SKL för verksamhetschefer inom patologin, ska regionen driva frågan om en nationell översyn av utbildning för obduktionstekniker samt utredning om legitimation för yrkesgruppen. Behovet av avancerade BMA och cytodiagnostiker är stort inom patologin och det finns ett stort behov av att kunna delegera arbetsuppgifter till yrkesgruppen. För att säkra mastersutbildningen i klinisk laboratoriemedicin vid Örebro universitet behövs åtgärder som lyfter BMA och cytodiagnostiker till en egen specialitet i regionen. Yrkeskategorierna måste också kunna erbjudas forskningsmöjligheter, exempelvis som delade tjänster där det också ingår ett verksamhetsutvecklingsansvar. Långsiktiga strukturer för kompetensutveckling ska införas även för andra yrkeskategorier än läkargruppen. Därför behöver exempelvis möjligheterna till extern hospitering liksom mer formaliserade modeller för årlig kompetensutveckling utredas på samma sätt som för specialistläkargruppen. När SKL via nätverket för verksamhetschefer inom patologin initierat en nationell översyn av utbildning för obduktionstekniker bör Uppsala-Örebroregionen representeras i utredningsarbetet Modul 4: Utlandsrekrytering (patologi) Beslutade åtgärder RCC:s styrgrupp ska första kvartalet 2015 utse ett landsting som ska stå för regional samordning och samfinansiering av utlandsrekrytering av specialistfunktioner inom cancerområdet. Specialitetsrådet för patologi ska ta fram en modell för introduktion för utlandsrekryterade patologer. Uppdraget ska redovisas senast december Specialitetsrådet ska via regional representation i det nationella nätverket för patologin verka för att Socialstyrelsens bedömning av utlandsrekryterade patologer baseras på både yrkeserfarenhet och utbildning så att specialistbevis kan utfärdas snabbare. Det finns ett behov av att samordna den utlandsrekrytering som sker inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Regionen måste hitta sätt att finansiera utlandsrekrytering så att det inte blir ett hinder för att bemanna de olika bristspecialiteterna. Med samfinansiering och samordning om placering kan resurserna fördelas på ett bättre sätt för verksamheterna. Introduktionen för utlandsrekryterad personal bör vara individuellt anpassad till den rekryterades erfarenhet. Modellen för introduktion ska innehålla strategier för detta, och även för hur extern kompetensutvärdering 10 ska organiseras för att specialistexamen för icke EU-EES-specialister ska kunna utfärdas. Den ska också säkra att hemmakliniken inte utför kompetenstesten, utan att en neutral part föreslår de kompetensutvecklingsinsatser som krävs. 10 Med det avses hur regionen sjukvårdsregionen organiserar kontrollen av kompetensnivån för icke EU-EES specialister. 26

165 De nuvarande kraven för specialister inom patologin 11 med lång erfarenhet som kommer från andra länder blir ett problem när specialistbevis ska utfärdas. De specialister med svensk utbildningsbakgrund som har liknande erfarenhet och kompetens har inte genomfört den typ av kvalitetsarbete som berörda myndigheter kräver av utlandsrekryterade. Det kräver fortsatt samverkan nationellt med landsting och övriga RCC för att inleda dialog med berörda myndigheter. Bedömningen av kompetensen bör kunna anpassas så att den blir mer relevant för specialister med lång erfarenhet, för att specialistbevis ska kunna utfärdas snabbare, till nytta för patienter och verksamhet Modul 5: Nya arbetssätt och digital patologi Beslutade åtgärder Landstingen/samverkansnämnden ska inrätta en projekttjänst (ca 2 år) för att regionalt samordna utvecklingen av digitalisering av patologin. Landstingen ska avsätta juridisk kompetens för att lösa eventuella problem med att digital information från relevanta prover (journalinformation) blir tillgängliga mellan sjukhus för granskande patolog. Specialitetsrådet inom patologin ska utarbeta en plan för omvärldsbevakning. Planen ska syfta till att systematiskt följa utvecklingen av digitaliseringen både nationellt och internationellt. Specialitetsrådet ska samverka med medicinska fakulteter både regionalt och nationellt i detta arbete. Digitaliseringen av patologin kan bidra till utveckling av området. Det finns ett behov att inrätta en projekttjänst som under två år har uppdraget att samordna utvecklingen av digitalisering av patologin. I uppdraget ska utredning och effektuering av sammankopplingar av produktionsdatasystem/lis, lagringslösningar, assistera för lokala och regionala Multidisciplinära konferens(mdk)-lösningar, ingå. Gävleborg medverkar redan idag i ett projekt för att bättre utnyttja digital teknik. De erfarenheterna bör tas tillvara för hela regionen. Med samordning av teknik och andra resurser kan sjukvårdsregionen fördjupa samverkan mellan landstingen genom digitalisering. En utbyggnad av den digitaliserade patologin ökar förutsättningarna för att utveckla de regionala MDK, primärdiagnostiken och förnyad bedömning, liksom utbildning/interna konferenser på regional nivå eller att avlasta klinker när det gäller stora volymer av prover, exempelvis hud. Patologen ska kunna vara en regional resurs oavsett placering. En konsekvens av den högre formella kompetensen för andra yrkeskategorier än läkargruppen blir att fler kvalificerade uppgifter delegeras och därmed finns möjlighet att förändra arbetssätt. En annan konsekvens är att en utbyggd digitalisering och ett utökat uppdrag som regional resurs kommer att kräva en översyn av avtal mellan landstingens patologverksamheter. En förutsättning för det utökade uppdraget med hjälp av digitalsieringen är att journalsystem och andra IT-stöd fungerar så att digitaliseringens potential kan utnyttjas till fullo. Parallellt med att den tvååriga projektanställningen startar måste landstingen avsätta juridisk kompetens för att utreda vilka problem som måste lösas för att aktuell patolog ska få tillgång till relevant information. Att kunna nå informationen kring patientens tidigare 11 Problemet är identifierat inom patologin men kan förmodas förekomma även inom andra specialiteter. 27

166 historia eller ett operationspreparat från opererande sjukhus, kommer att vara betydelsefullt när det gäller att utveckla samarbeten mellan olika landsting. 12 Detta gäller framför allt inom vårdkedjor där nivåstrukturering/centralisering är genomförd. Om organisationen är ett praktiskt hinder kan det till exempel innebära att landstingen måste se över möjligheterna att skapa större enheter över landstingsgränserna. 5.3 Landstingsövergripande avtal Beslutade åtgärder När utredningarna i de fem modulernas beslutspunkter är genomförda ska RCC få i uppdrag att samarbete med aktuellt specialitetsråd utarbeta förslag till överenskommelser/avtal som gör regional samverkan möjlig. Ur ett patientperspektiv är hög kompetensnivå och kontinuitet ett starkt argument när det gäller vård och behandling oavsett diagnos. Uppsala-Örebroregionen saknar system och incitament för hur landstingen ska samverka i kompetensförsörjningsfrågor i sjukvårdsregionen. Inte minst inför den kommande nationella nivåstruktureringen av flera sällan förekommande cancerdiagnoser är det av avgörande betydelse att regionen samverkar om kompetenser och resurser på ett ansvarsfullt sätt. Den nuvarande nationella och regionala konkurrensen när det gäller bristspecialiteterna är olycklig ur flera perspektiv. Varken patienterna, verksamheterna eller landstingens ekonomi är betjänta av en alltför hög rörlighet mellan landsting och/eller inom regioner. Att kontinuerligt arbeta med kompetensöverföring och öka den akademiska nivån inom andra yrkeskategorier är också viktiga faktorer för att kunna rekrytera och behålla rätt kompetens. Utgångspunkten för de fem modulerna är att skapa en struktur som gör det lika attraktivt att arbeta i alla sju landstingen. För att Uppsala-Örebroregionen ska bli framgångsrik krävs framför allt att diskussioner som förs på en regional nivå och att gemensamma lösningar och samverkan över länsgränserna ersätter dagens överköp och interregionala rekryteringar som inte gagnar vare sig patienter eller verksamheter. 5.4 Kompetensutveckling och attraktiva arbetsplatser Beslutade åtgärder Landstingen ska tillsammans analysera kompetensläget för att säkra att regionen som helhet har en kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur. Rekryteringen av ny personal måste kombineras med strategier för att kontinuerligt utveckla personalens kompetens. Kunskapsfältet rör sig så snabbt att vi måste ha ett system som möjliggör kontinuerlig kompetensutveckling. Detta gagnar kontinuiteten i vården 12 SoU 2014:23 har förslag på att lagstiftningen kring dessa frågor ska förändras så att det blir möjligt att nå information över vårdgivargränser. 28

167 och ger därmed bättre vård för individen, men det gör också regionen till en attraktiv arbetsplats. På en attraktiv arbetsplats finns goda möjligheter till kompetensutveckling och forskning för yrkeskategorierna inom cancervården. Goda utvecklingsmöjligheter genererar hög arbetstillfredsställelse och dessutom säkrar det att vården, behandlingarna och omhändertagandet håller hög kvalitet. Om förutsättningarna för kompetensutveckling och kompetensöverföring är mer likartade i de sju landstingen i Uppsala-Örebroregionen gör RCC bedömningen att incitamenten för att byta arbetsgivare kan minska, åtminstone på grundval av att man har olika utvecklingsmöjligheter Mer långsiktiga planeringsförutsättningar De fem modulerna i sig innebär ekonomiska satsningar på bristspecialiteterna och tillhörande yrkeskategorier. Men med en stabilare specialistkår och en mer strukturerad överföring av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier bör satsningarna betala sig på sikt. Det ger mer långsiktiga planeringsförutsättningar. Den kartläggning 13 som genomförts i regionen av yrkeskategorier som är verksamma inom cancervården är en ögonblicksbild som snabbt förändras. Det är också förenat med vissa svårigheter att lokalisera och exakt peka på alla de kategorier som arbetar med patienter med cancersjukdomar. Exempelvis är rehabiliteringsresurserna inte alltid kopplade till kirurgi- eller onkologverksamhet. Många av de yrkeskategorier som arbetar med cancersjuka arbetar också med patienter med andra sjukdomar. Personalkategorier inom rehabilitering och palliativ vård är exempel på detta. För den sistnämnda är kommunerna i hög grad ansvariga, men den bemanningen och organisationen kan inte RCC påverka. Landstingen bör fortsätta dialogen kring kompetensförsörjningen och via de samverkansorgan (RUR, vårdprogramgrupper och specialitetsråd) som redan finns i sjukvårdsregionen analysera kompetensläget för att säkra att regionen som helhet har en kompetensförsörjning som överensstämmer med regionens vårdstruktur. 13 Se bilaga 3. 29

168 6 FORSKNINGS- SAMORDNING Avsnittet omfattar kriteriet 5:3 Klinisk cancerforskning och innovation. Kriteriet säger att RCC ska arbeta för att stärka den kliniska forskningen i regionen och landet för att cancerpatienterna snabbare ska få ta del av nya rön inom området. Det säger också att RCC ska utveckla strukturer för samarbete med både akademisk forskning och den forskande industrin för att främja innovationer i vården. 6.1 Studieservice Beslutade åtgärder RCC ska vidareutveckla den nya funktionen studieservice med syfte att ge regional gemensam service vid intresseförfrågan och uppstart av kliniska prövningar. Via RBC och RCC ska en tjänst på 100 % finansieras om kan sköta studieservicen när den är fullt utbyggd. RCC och RBC ska samverka med Regionala forskningsrådet, regionens universitet, CKF (Centrum för klinisk forskning), Center for Assessement of Medical Technology i Örebro (CAMTÖ) inför de förslag till regional samverkan som föreslås i aktuella utredningar. RCC och RBC ska tillsammans med andra aktörer i regionen inom forskning ta fram en plan för hur en ekonomisk bedömning av studien ska göras för att säkerställa att de studier som man deltar i har full kostnadstäckning. Under 2013 har RBC (Regionalt Biobankscentrum) och RCC i dialog med representanter från klinisk prövningsverksamhet i regionen samt med LIF (Läkemedelsindustriföreningen) utvecklat en modell för att ge studieservice till industri och forskande enheter. Studieservicen gäller regional hantering vid intresseförfrågan och uppstart av kliniska prövningar för cancer i regionens landsting. 1. Roller och funktioner Den ansvariga för servicen har i uppdrag att ta fram tydliga dokument om roller och ansvar för olika funktioner i studien. 2. Standardiserade formulär Det kommer att krävas ett standardiserat formulär för studieförfrågan som kan påskynda processen och så småningom resultera i en databas för patienter och prövare. 3. Signering av CDA Den ansvariga kommer också att utreda frågan om vem som kan signera ett Confidential Disclosure Agreement (CDA) för att få tillgång till studieprotokoll för vårdprogramgruppens representanter. 30

169 En undersökning visade att det fanns ett önskemål om en mer samordnad start och samarbete kring kliniska prövningar i regionen. Från industrin upplevdes ett behov av tillgång till ett större patientunderlag och en snabbare initial hantering. Modellen har prövats i fem olika pilotstudier. Piloterna är avslutade och servicen ingår nu i den ordinarie verksamheten. Den samlade bedömningen är att modellen fungerar mycket bra för att samordna och underlätta för kliniska prövningar. Målet att på ett samordnat sätt sprida studier i sjukvårdsregionen har uppnåtts. Vinsterna med arbetssättet är att förfrågningar ställs till rätt person förfrågningar inte kommer bort bland det ibland stora antal förfrågningar som kommer till prövare som företagen känner till en rekommendation görs av vårdprogramgruppen en uppskattning av patientunderlaget kan göras med hjälp av kvalitetsregister (VPG) Målet är att under den kommande treårsperioden bli den naturliga kontaktvägen vid studieförfrågningar för alla nya cancerstudier som startar i Uppsala Örebro sjukvårdsregion. 1. Förfrågan om ny studie från industri eller prövare. 4. RCC/RBC meddelar frågeställaren om vilka landsting som vill delta, hur många patienter man kan inkludera samt kontaktuppgifter till aktuella prövare. Där efter sköter sponsor och prövare avtalsskrivning. 6. RCC/RBC hemsida, studiedatabas med pågående studier samt inklusionskriterier. Sekretessavtal Kostnadsbedömning Antal patienter via register RCC/RBC Biobanksavtal Förfrågan Bedömning 2. RCC/RBC skickar förfrågan till aktuell VPG eller utsedda representanter för bedömning och rekommendation. Förfrågan om deltagande Svar 5. RCC/RBC meddelar aktuella nätverksrepresentanter. Forskningssjuksköterskor. 3. RCC/RBC kontaktar alla aktuella kliniker i regionen samt meddelar VPG rekommendation. Nätverket samverkar inför start. T ex vem räknar på kostnader för studien. RCC/RCB support? Figur 7: Modellen för studieservice. 6.2 Regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar Beslutade åtgärder RBC och RCC ska fortsatt driva det regionala nätverket för samordning av kliniska prövningar för cancer. Ett regionalt nätverk för samordning av kliniska prövningar för cancer har byggts upp för att underlätta det praktiska arbetet kring studier. Nätverket består av två forskningssjuksköterskor från varje landsting i regionen. 31

170 Ett antal enhetliga gemensamma arbetsdokument för prövare och forskningssjuksköterskor samt en mall för uträkning av startavgift har tagits fram i regionen. Nätverket har en viktig funktion som kontaktlänk i den modell för studieservice som tagits fram. Eftersom man i många lite smalare studier behöver rekrytera patienter från fler landsting för att hitta tillräckligt många individer som passar för studien, behöver vi underlätta för deltagande av patienter i studier över landstingsgränserna. Nätverket arbetar bl.a. med att underlätta detta genom att arbeta för att ekonomiska och administrativa hinder undanröjs och med att ta fram gemensamma rutiner för hur överrapportering och uppföljning av dessa patienter ska kunna ske. 6.3 Sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning Beslutade åtgärder RBC och RCC ska fortsatt agera för att sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning ska vara möjligt i hela regionen under Under 2014 beräknas den vara införd i fyra av regionens landsting. RBC ska slutföra den pågående upphandlingen av ett gemensamt IT-system för att lagra information om blodproven. Det upphandlade systemet ska införas under RCC stödjer Regionalt biobankscentrum och landstingens arbete med att införa standardiserad sjukvårdsintegrerad insamling av blodprov för forskning Med den infrastruktur som nu byggs upp kan man standardiserat samla in och spara prov för forskning. Bland annat används infrastrukturen för att samla in prov till U-CAN projektet, som också stödjer detta arbete. Uppbyggandet av en infrastruktur för blodinsamling pågår i regionen. I Uppsala och Örebro finns redan den möjligheten. Under 2014 beräknas den sjukvårdsintegrerade insamlingen av blod vara införd i fyra av regionens landsting och under uppbyggnad i de övriga tre. Målet är att sjukvårdsintegrerad insamling av blod för forskning ska vara möjligt i hela regionen under Även en regional insamling till Örebro biobank av vätskebaserad cytologi stödjs av RCC och RBC. 6.4 Sjukvårdsintegrerad insamling av vävnad för forskning Beslutade åtgärder RBC ska samordna arbetet med att utforma en regional plan för insamling, hantering och förvaring av färskfrusen vävnad för forskning. En regional plan för insamling, hantering och förvaring av färskfrusen vävnad för forskning saknas. Idag kastas material framför allt beroende på resursbrist. RBC samordnar projektet regionalt. Planeringsprojektet har stöd av RCC och U-CAN. Syftet med projekt är att tillsammans med och förankrat hos berörda patologverksamheter i regionen, arbeta fram ett förslag till en regional plan angående insamling, hantering och förvaring av färskfrusen vävnad och även redovisa vilka resurser den föreslagna hanteringen skulle innebära. Resultatet ska redovisas för huvudmännen, politiker och universitet i regionen. 32

171 7 PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK Avsnittet omfattar kriteriet 4:1 i den nationella cancerstrategin, SoU 2009:11. Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Kriteriet säger att RCC ska utforma och implementera en plan för sjukvårdsregionens arbete med förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Beslutade åtgärder Landstingen ska följa de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder. Det preventiva arbetet för att minska tobaksrökning i sjukvårdsregionen ska prioriteras på verksamhets-, landstings- och regional nivå. Landstingen ställer sig bakom RCC:s nationella handlingsplan för ett rökfritt Sverige. Landstingen ska gemensamt finna och använda samma metoder för att på ett strukturerat sätt arbeta för att på ett tidigt stadium identifiera allvarlig misstanke om cancer. Alla sju landsting ska införa bildöverföring till dermatolog för tidig upptäckt av malignt melanom. Den påbörjade kolorektalcancerscreeningen ska fullföljas enligt studiemodellen. RCC Uppsala Örebro är ansvariga för studiekansliet. Innan utgången av 2016 ska alla sju landsting vara anslutna till det nationella registret för mammografi. Innan utgången av 2016 ska alla sju landsting vara anslutna till det nationella registret för cervixcancerscreening. 7.1 Prioriterade områden De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är en viktig utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i sjukvårdsregionen. Handlingsplaner för hur dessa ska implementeras ska finnas i varje landsting. I arbetet med att prioritera tobaksanvändning ska den regionala samverkan fortsätta att utvecklas. RCC i samverkan har antagit en nationell handlingsplan för ett rökfritt Sverige och för att implementera den regionalt har vårdprogramgruppen för prevention i uppdrag att utveckla och driva gemensamma projekt för att planen ska förverkligas. 7.2 Övriga aktörer i samverkan med RCC Inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete finns flera aktörer som har uppdrag inom tobaksprevention. Regeringens ANDT-strategi riktar sig till länsstyrelserna som bland annat ska ta fram länsövergipande åtgärdsprogram där insatser mot tobak är framlyfta. På flera håll pågår även en aktiv samverkan med ideella aktörer så som till exempel 33

172 Non Smoking generation och Yrkesföreningar mot tobak. Det preventiva arbetet kräver samordning från RCC för att ambitionen och inriktningen ska vara likartad i alla sju landsting och län. Landstingen behöver via vårdprogramgruppen för prevention identifiera och definiera de viktigaste regiongemensamma målen och åtgärderna för att minska tobaksrökningen. En åtgärd för att genomföra rökfri arbetstid i hela regionen och att till exempel i samverkan med kommunerna, förbjuda försäljning av tobak i alla landstingens och kommunernas lokaler. 7.3 Tidig upptäckt Begreppet välgrundad misstanke om cancer måste föras in hos alla skattefinansierade aktörer i primärvården. Samtliga landsting behöver använda sig av samma definition och ha samma arbetssätt och rutiner för att säkra att alla patienter får samma möjligheter till att diagnosticeras. Primärvården i de sju landstingen är organiserade på olika sätt och andelen privata aktörer skiljer sig mellan landstingen, oavsett detta måste samtliga aktörer arbeta enligt samma rutiner. I den satsning som regeringen gör med 2 miljarder för att korta ledtider och tid från diagnos till behandling kommer sjukvårdsregionen att behöva en strategi för hur vi på bästa sätt kan åstadkomma förändring för patienterna. Satsningen kommer att påverka hela vårdkedjan och i synnerhet primärvården Maligna melanom en snabbt ökande cancerform Maligna melanom är den cancerform som har ökat mest det senaste decenniet. Prognosen är mycket starkt beroende av tidig upptäckt, där en tumörtjocklek vid diagnos på 1 mm eller mindre innebär en mycket god prognos för möjligheten till botande behandling. Att använda sig av ett arbetssätt som minimerar antalet ingrepp för individen, kortar tiden fram till diagnos och samtidigt minskar belastningen på patologen ska prioriteras i sjukvårdsregionens sju landsting. Metoden är redan prövad med framgång i Gävleborg och där är arbetssättet nu infört i daglig verksamhet Screening Screening är en viktig fråga för tidig upptäckt och möjligheten att förbättra prognosen för de individer som drabbas av en cancerdiagnos. De nationella registren för mammografiscreening och cervixscreening är i uppstartsfas och det är viktigt att sjukvårdsregionens sju landsting ansluter sig till dessa. RCC Uppsala Örebro fortsätter att stödja arbetet med den nationella studien SCREES- CO (Tarmcancerscreeningstudie) och följer arbetet på nära håll genom kansliansvaret. 34

173 BILAGA 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Vårdprogramgrupper i Uppsala Örebro sjukvårdsregion Vårdprocess Regional vårdprogramgrupp Processledare Barnonkologi Finns saknas Blodcancer Finns Martin Höglund Bröstcancer Finns Fredrik Wärnberg Henrik Lindman Esofagus- ventrikelcancer Finns Jakob Hedberg Gynekologisk cancer Finns René Bangshöj Hjärntumörer Finns Göran Hesselager Petra Witt-Nystöm Huvud- och halscancer På väg att bildas Anders Westerborn? Hypofystumörer Finns ej Kolorektal cancer Finns Pia Jestin Lever och gallvägar Finns Agneta Norén Lungcancer Finns Kristina Lamberg Lundström Hirsh Koyi Lymfom Finns Hans Hagberg Malignt hudmelanom Finns Mats Breiwald Njurcancer Finns Benny Holmström Okänd primärtumör Finns ej Palliativ vård Finns Gunilla Lundquist Pancreascancer På väg att bildas Saknas Peniscancer Finns ej Peter Kirrander Prevention Finns Helena Brändström Prostatacancer Finns Ove Andrén Cancerrehabilitering Finns Barbro Arvidsson Anna Kling Sarcom På väg att bildas Hans Hagberg? Sköldkörtelcancer Finns Göran Wallin Testikelcancer Finns ej Urinblåsecancer Finns Per-Uno Malmström Mammografiscreening Finns Saknas Cervixcancerprevention Finns Bengt Andrae 35

174 BILAGA 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Specialistläkarförsörjning inom patologi, urologi, onkologi och gynekologide närmaste tio åren ( ) Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Patologi Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har tillräckligt antal läkare inom specialiteten Dalarna 6 överläkare 2 specialistläkare Inga vakanser 1 3 om 8 10år Ja, förutsatt att de 3 kommande pensionsavgångarna ersätts lämpligast återbesätts med ST-läkare Gävleborg 6/4 2 1 Nej Sörmland Uppsala Öl 14t jänster Spec 6t jänster 1 vakant ÖL 3 konsulter ÖL ST 8 tjänster, 3 vikariat 9 som går i pension samt motsvarande 3 tjänster som idag fylls av pensionärer Om alla får stanna, inkl 3 ST-vik kommer läget att vara under kontroll de 10 närmaste åren Värmland 5 ÖL (+1VC) 1 1 Nej. Redan idag rejält underbemannat.beräknat på dagens provmängd och i jämförelse med skandinavisk samt europeisk bemanning borde dagens bemanning vara 10 heltidsspecialister. Specialiteten kräver lång erfarenhet vilket innebär att vi därutöver måste påbörja utbildning av framtida specialister redan idag. Västmanland 8/0 1 3 under de närmaste fem åren ingen under nästa fem år Nej Örebro

175 BILAGA 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Urologi Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har till räckligt antal läkare inom specialiteten Dalarna Ca 12 tjänster (fn 3 besatta), 9 vakanser 3 1 Nej, fortsatt ST-utb krävs samt rekrytering (om möjligt) Gävleborg 9/3 1 1 Nej Sörmland 2 3 Uppsala 1 Vakans 2+1 vik UL 6 ÖL av 8 Nej, behöver fylla på med ST-dr samt om möjligt rekrytera Värmland 7 ÖL 2 Västmanland 7/0 3 2 Nej Örebro Onkologi Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har till räckligt antal läkare inom specialiteten Dalarna Har 1 egen onkolog ingen onkologisk avd.många cancerpatienter behandlas av andra läkare, intern med, gynekologer m.fl. Gävleborg 9/0 5 2 Nej Sörmland 12,8/inga 3 6 Nej, personalstaten är redan nu för liten. Uppsala 33 tjänster 0 vakanser 10 Totalt 13 åldersavgångar de närmsta 10 åren Nej. Vi bedömer att vi kommer att behöva en ökning med 1 2 tjänster per år vilket motsvarar en förväntad prevalensökning på 2 4 % Värmland 10 ÖL 7 Västmanland 13/0 5 5 Nej, inte tillräckligt idag. Örebro

176 BILAGA 2 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Gynekologi Antal tjänster/ antal vakanser Antal ST-läkare Åldersavgångar de närmaste 10 åren Verksamhetens bedömning av om de, utifrån den förväntade ökningen av patienter med cancer, har till räckligt antal läkare inom specialiteten Dalarna Ja, det känns som om vi balanserar pensionsavgångarna ganska bra med nytillsättningar av ST-tjänster löpande Gävleborg 44/ Ja Sörmland MSE+KSK (Eskilstuna +Katrineholm) Sörmland NLN(Nyköping) 18,8/4 vakanta Som täcks av STläkare 12,6/1 7+1vik ul 5+3 vik ul 5 Absolut INTE tillräckligt antal läkare! Stor spec läk brist redan nu och absolut mer brist kommer det att bli på gynonkologer/speciellt kunniga läkare inom gyn onk området med tanke på förväntad ökning av patienter men även inom hela gynekologiska området. Uppsala Uppgiftsaknas Värmland st av ÖL:ar varav en gyn. onkolog Avsaknad av 1 st. gyn. onkolog och 1st. tumörkirurg. Västmanland 24/0 (varav 5 med inriktning mot cancer) 8 7 Nej, inte tillräckligt idag. Örebro 30 Gynonkologer

177 BILAGA 3 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Antal tjänster Utbildningsplatser -antal Pensionsavgångar vid 65 år Läkare onkologer ST-läkare 8 Leg Sjuksköterskor Inom hela sjukvården i regionen Bilaga 1: Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeplatser i regionen Bilaga 2: Landstingens val av lärosäten för specialistsjuksköterskeutbildningar 390 Strålsjuksköterskor Sjuksköterskor på onkologen/ grundutbildade/ specialistutbildade 207/98 14 grundutb 14 specutb Röntgensjuksköterskor VFU veckor/år 64 Operationssjuksköterskor VFU veckor/år 39 BMA VFU veckor/år 115 Cytodiagnostiker 29-4 Koloskopister Antalet VFU-veckor/år är osäkert vad gäller strålsjuksköterskor, sköterskor på onkologen, röntgensjuksköterskor, operationssjuksköterskor och BMA. Alla landsting har inte dessa inlagda i sina system för studentplaceringar. Röntgensjuksköterskor = 91 v Operation = 93 v BMA endast HT = 101 v 39

178 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Nivå strukturering för blåscancer Rekommendationer för Uppsala-Örebroregionen Bakgrund Blåscancer är den 6:e vanligaste tumörsjukdomen med 2000 nya fall per år i Sverige. Majoriteten av patienterna kan opereras och kontrolleras med transurethral teknik. Denna operation är den vanligaste urologiska operationen med drygt 9000 ingrepp per år och görs på i stort sett alla sjukhus med operationsavdelning. Patienter med muskelinvasiv tumör behöver dock en mer omfattande behandling, i regel ett totalt avlägsnande av hela urinblåsan, så kallad cystectomi. Det är ett omfattande kirurgiskt ingrepp med stor risk för allvarliga komplikationer (Jahnson och Pedersen 1993). I en svensk studie var medianvårdtiden 19 dagar och mediankostnaden 207,000 SEK (Berrum-Svennung et al 2005). Komplikationer är vanliga och enstaka fall med lång vårdtid kan kosta över 1 miljon SEK. I en tidigare publikation uppskattades kostnaderna för cystectomi stå för en tredjedel av totala kostnaderna för blåscancerbehandling (Hedelin et al 2002). År 2011 startade det nationella cystektomiregistret som är en frivillig del av kvalitetsregister för blåscancer. Ändamålet med detta register är dels att kartlägga var cystektomi på grund av urinblåsecancer utföres, dels att försöka identifiera och förhoppningsvis förebygga en del av de komplikationer som är frekvent förekommande efter denna operation. I många länder har cystektomier varit föremål för nivåstrukturering så att operationen numera enbart utförs på högvolyms sjukhus. Det är därför naturligt att vi i vår region i försa hand fokuserar på denna behandling. 1. Kort beskrivning av dagsläget. Varje år utförs cirka 200 cystectomier i Sverige på grund av en primärt muskelinvasiv blåscancer. Ytterligare cirka cystectomier utförs på patienter vilka vid diagnosen hade en ytlig tumör men där ett djupare växande återfall upptäcks under uppföljningen. Cystektomier görs också på andra indikationer som överväxt av cancer i närliggande organ etc. Antalet ingrepp har har mer än fördubblats under senaste decenniet, se fig.1 Operationer i sluten vård. Antal ingrepp. KCC Cystektomi. Riket, ålder Båda könen

179 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Sedan 2011 har antal opererande enheter minskat till 25 från tidigare 39. I Uppsala Örebroregionen utförs cystektomier på sju sjukhus. se tabell 1 där också täckningsgraden i nationella cystektomiregistret framgår. Täckningsgraden varierade 2012 i regionen från 0% till över 90 %. Ibland annat i VG- regionen utförs ingreppet numera bara på Sahlgrenska sjukhuset. Tabell 1. Antalet cystektomier registrerade i nationella cystektomiregistret / Slutenvårdsregistret Akademiska Uppsala 22/26 24/28 Örebro 22/26 23/25 Mälarsjukhuset E-tuna 2/3 0/3 Karlstad 1/0 0/2 Västerås 7/14 7/10 Falun 1/2 0/5 Gävle 0/10 8/9 Täckningsgrad totalt 79 % 75 % 2. Konsekvenser av nuvarande struktur Inom Uppsala-Örebroregionen finns en större variation i handläggning och utfall för blåscancer än i landets övriga regioner. Sannolikt beror detta på att det saknas ett övergripande ansvar för sjukvården som finns i landets storregioner. Ett annat stort problem är bristen på urologer i vissa län som försvårar kontinuiteten. 3. Rekommendationer till landstingen Det är rimligt att cystektomierna centraliseras till de sjukhus som opererar tio eller fler cystektomier per år. Rekommendationen ses över när man har resultatet av utfallet av den nationella komplikationsregistreringen. 41

180 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Nivåstruktur kolorektal cancer Rekommendationer för Uppsala Örebro-regionen Bakgrund Sjukvårdsregionens sju landsting har ca två miljoner invånare. Landstingens upptagningsområden är av jämförbar storlek, från ca till invånare. För närvarande finns nio sjukhus som opererar både koloncancer och rektalcancer. Ytterligare fem sjukhus opererar koloncancer men inte rektalcancer. För att öka möjligheterna att få tillgång till en mer jämlik vård finns behov av att minska antalet opererande sjukhus. Arbetsgruppens rekommendation avseende koloncancer Arbetsgruppens förslag till rekommendation är att: de fem sjukhus som för närvarande opererar koloncancer men inte rektalcancer avvecklar koloncancer-kirurgin Rekommendationen grundar sig på följande 1. Med små volymer är det inte möjligt att långsiktigt utbilda framtida kolorektalkirurger. 2. De team som sköter patienterna med små volymer får inte tillräcklig träning i att uppmärksamma och identifiera potentiella komplikationer som därmed riskerar att upptäckas senare i vårdförloppet och bli mer omfattande. 3. Att operera både koloncancer och rektalcancer ger de opererande teamen en större och jämnare operationsvolym. 4. Att operera både koloncancer och rektalcancer på färre enheter ger en mer enhetlig vård och bidrar därigenom till att göra vården mer jämlik. Tabell 1. Antal patienter opererade med resektion, koloncancer elektivt, koloncancer akut resp rektalcancer, uppdelat på sjukhus och år. Antal operationer per år; koloncancer elektivt/koloncancer akut/rektalcancer Akademiska sjukhuset 78/13/45 85/20/39 68/20/49 70/24/31 59/19/44 Örebro universitetssjukhus 53/10/56 41/17/48 47/14/50 59/22/55 60/18/48 Karlskoga lasarett 17/4/0 10/7/0 18/6/0 21/2/0 15/3/0 Lindesbergs lasarett 11/6/0 17/0/0 9/1/0 7/3/0 11/1/0 Mälarsjukhuset Eskilstuna 43/12/41 41/4/25 59/14/30 38/9/36 38/18/25 Nyköpings lasarett 23/5/6 24/10/21 29/5/17 21/9/15 28/16/20 Centrallasarettet Västerås 58/16/55 55/14/44 64/10/32 58/11/36 80/20/34 Centralsjukhuset Karlstad 50/21/63 48/16/59 50/24/40 59/13/58 60/18/45 Sjukhuset i Arvika 20/4/0 21/6/0 14/6/0 17/2/0 12/1/0 Sjukhuset i Torsby 13/11/0 14/9/0 12/4/0 15/6/0 10/3/0 Falu lasarett 65/14/37 69/13/37 58/16/39 69/21/36 70/20/41 Mora lasarett 25/8/12 28/3/9 32/6/18 33/4/13 29/4/13 Gävle sjukhus 39/20/29 45/24/33 56/12/22 57/10/29 45/18/42 Hudiksvall sjukhus 28/8/18 37/13/23 28/10/22 29/2/11 20/7/0 42

181 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Rekommendationer avseende nivåstrukturering för njurcancer i Uppsala Örebro-regionen. Bakgrund I regionen med cirka 2 miljoner invånare utfördes det år 2012 totalt 180 njurcanceroperationer vid 9 sjukhus, varav 2 av dessa är länsdelssjukhus. Vid 8 av sjukhusen utfördes njurresektioner och vid 6 av sjukhusen utfördes laparoskopisk njurcancerkirurgi. Samtliga i regionen ingående sju landsting har upptagningsområden av jämförbar storlek (från ca till invånare). Konsekvenser av nuvarande struktur I det Nationella vårdprogrammet för njurcancer poängteras vikten av att öka andelen patienter som genomgår nefronsparande behandling. Med dagens små volymer inom regionen är det inte möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög kompetensnivå för att korrekt kunna bedöma och utföra njurcancerkirurgi med nefronsparande ambition, där så är möjligt. Även vid omhändertagande av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad sjukdom är det betydelsefullt med en multidisciplinär bedömning. Detta för att patienterna i lika stor utsträckning ska kunna erbjudas tumöraktiva läkemedel och tumörreducerande kirurgi. Risken är överhängande att processen för patienterna ur utrednings- och behandlingssynpunkt inte blir optimal på mindre sjukhus med små årliga behandlingsvolymer. En schemalagd urologbakjour krävs för att snabbt och korrekt kunna hantera svåra och potentiellt organ- eller livshotande postoperativa komplikationer. Det är även rimligt med tillgång till interventionell radiologisk eller kärlkirurgisk kompetens på jourtid för att med icke invasiv teknik hantera eventuella postoperativa komplikationer framförallt vid nefronsparande kirurgi. Rekommendationer till landstingen 1. Att höga cavatromber i regionen fortsättningsvis handläggs på Urologkliniken, Akademiska sjukhuset. 2. Att njurcancerkirurgi inte utförs på länsdelssjukhus (närsjukhus). Att njurcancerkirurgi endast utförs på sjukhus med fast och kontinuerlig urologisk bemanning mednödvändig kompetens. Dvs att det för en patientsäker vård dygnet runt ska finnas tillgång till en schemalagd urologbakjour. En fast urologisk bemanning ger förutsättningar för att patienter oberoende av bostadsort i lika stor utsträckning kan erbjudas nefronsparande behandling när sådan är möjlig vilket bidrar till att göra vården mer jämlik. 43

182 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Tabell 19. Antal och andel (%) njurcancerfall uppdelat på opererande sjukhus, diagnosår Opererande sjukhus Totalt Akademiska sjukhuset 35 (19) 34 (19) 35 (19) 45 (25) 31 (17) 180 Centralsjukhuset i Karlstad 26 (19) 35 (26) 24 (18) 25 (19) 25 (19) 135 Centrallasarettet i Västerås 22 (20) 19 (17) 23 (21) 19 (17) 27 (25) 110 Falu lasarett 11 (21) 15 (28) 8 (15) 14 (26) 5 (9) 53 Gävle sjukhus 21 (21) 21 (21) 20 (20) 15 (15) 24 (24) 101 Huddinge - Karolinska universitetssjukhuset 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (100) 1 Hudiksvall Sjukhuset 4 (17) 5 (22) 3 (13) 7 (30) 4 (17) 23 Karlskoga lasarett 0 (0) 7 (44) 2 (12) 4 (25) 3 (19) 16 Karolinska sjukhuset 1 (50) 0 (0) 0 (0) 1 (50) 0 (0) 2 Lindesbergs lasarett 0 (0) 0 (0) 1 (100) 0 (0) 0 (0) 1 Mora lasarett 1 (11) 3 (33) 1 (11) 2 (22) 2 (22) 9 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 13 (20) 9 (14) 14 (22) 12 (18) 17 (26) 65 Nyköpings lasarett 6 (16) 7 (18) 8 (21) 10 (26) 7 (18) 38 S:t Görans sjukhus AB 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (100) 1 Umeå - Norrlands universitetssjukhus 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (100) 0 (0) 1 Örebro Universitetssjukhus 28 (20) 21 (15) 27 (19) 32 (22) 35 (24) 143 Totalt 168 (19) 176 (20) 166 (19) 187 (21) 182 (21) 879 Tabell 20. Behandling för njurcancer antal och andel (%) uppdelat på opererande sjukhus, diagnosår Opererande sjukhus Nefrektomi Njurresektion RF Övriga Uppgift Totalt saknas Akademiska sjukhuset 103 (57) 55 (31) 16 (9) 6 (3) 0 (0) 180 Centralsjukhuset i Karlstad 134 (99) 0 (0) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 135 Centrallasarettet i Västerås 90 (82) 20 (18) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 110 Falu lasarett 49 (92) 3 (6) 0 (0) 0 (0) 1 (2) 53 Gävle sjukhus 91 (90) 9 (9) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 101 Huddinge - Karolinska universitetssjukhuset 1 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 Hudiksvall Sjukhuset 22 (96) 1 (4) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 23 Karlskoga lasarett 15 (94) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 (6) 16 Karolinska sjukhuset 1 (50) 0 (0) 0 (0) 1 (50) 0 (0) 2 Lindesbergs lasarett 1 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 Mora lasarett 9 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 9 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 62 (95) 2 (3) 0 (0) 1 (2) 0 (0) 65 Nyköpings lasarett 38 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 38 S:t Görans sjukhus AB 1 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 Umeå - Norrlands universitetssjukhus 0 (0) 1 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 1 Örebro Universitetssjukhus 111 (78) 32 (22) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 143 Totalt 728 (83) 123 (14) 16 (2) 10 (1) 2 (1)

183 BILAGA 4 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Njurcancerfall, antal opererade och typ av operation, diagnosår Antal op Antal op Antal op Antal op nefrektomi/ nefrektomi/ nefrektomi/ nefrektomi/ Antal njurresektion/ Antal njurresektion/ Antal njurresektion/ Antal njurresektion/ Sjukhus fall/op övrigt fall/op övrigt fall/op övrigt fall/op övrigt Akademiska sjukhuset 39/35 18/13/4 42/47 24/13/10 25/34 15/14/5 59/57 27/14/16 Centralsjukhuset i Karlstad 24/24 24/0/0 27/25 25/0/0 36/26 26/0/0 32/27 25/2/0 Centrallasarettet i Västerås 26/23 20/3/0 22/19 13/6/0 28/28 20/8/0 25/22 18/4/0 Falu lasarett 12/8 7/1/0 17/14 12/1/1 14/7 7/0/0 17/15 15/0/0 Gävle sjukhus 24/20 18/2/0 20/15 15/0/0 32/24 22/2/0 24/22 17/5/0 Hudiksvall sjukhuset 4/3 2/1/0 9/7 7/0/0 7/4 4/0/0 13/12 11/1/0 Karlskoga lasarett 2/2 2/0/0 5/4 3/0/1 6/3 3/0/0 1/1 1/0/0 Kullbergska sjukhuset 1/ Lasarettet i Enköping 0 0 1/ Lindesbergs lasarett 1/1 1/0/ Mora lasarett 2/1 1/0/0 3/2 2/0/0 4/2 2/0/0 0 0 Mälarsjukhuset, Eskilstuna 15/14 14/0/0 17/12 12/0/0 22/17 16/0/0 15/11 11/0/0 Nyköpings lasarett 8/8 8/0/0 11/10 10/0/0 9/8 8/0/0 1/1 1/0/0 Sjukhuset i Arvika 0 0 1/ Örebro Universitetssjukhus 29/27 22/5/0 38/34 22/12/0 41/38 30/8/0 20/19 14/5/0 S:t Görans sjukhus AB 0 0 1/0 0 2/2 2/0 0 0 Umeå Norrlands Universitetssjukhus 0 0 1/1 0/0/ Karolinska sjukhuset 0 0 0/1 1/0/ Regionen 187/ /25/4 215/ /32/13 227/ /32/5 207/ /31/16 45

184 BILAGA 5 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Kompetensutveckling, specialistläkare i onkologi Utvecklingen inom onkologisk cancervård går mycket fort. Stora krav på regelbunden kompetensutveckling måste ställas på alla kliniskt verksamma onkologer. Behovet av subspecialisering bidrar till detta behov. Det är av största vikt att varje onkologisk klinik har ett program med internutbildning som inkluderar både specialister och ST-läkare. Ytterligare ett sätt för läkare att öka sin egen kompetens är också att delta i utbildning och undervisning av andra personalkategorier. I det regionala arbetet har specialitetsrådet i onkologi (SR) en viktig roll, dels i kraft av delegaternas mandat som chefer i linjeorganisationen och dels i sin roll som samarbetspartner med RCC och andra regionala och nationella grupper. SR ska verka för att regionala rekommendationer och överenskommelser ska syfta till att varje landsting har samma upplägg för kompetensutveckling inom specialiteten. SR ska verka för att deltagande i vårdprogramarbete, både regionalt och om möjligt på nationell nivå uppmuntras, ger i regel betydande spridningseffekter av aktuell kunskap på respektive klinik. Regelbundet återkommande regiondagar finns för de flesta diagnoser, detta kan utvecklas ytterligare. Specialitetsrådet i samverkan med RCC utreder hur man kan öka läkarnas närvaro och utbyte av dessa möten. Elektronisk anslagstavla på RCC s hemsida där kurser och utbildningar förs upp så att dubbelbokningar undviks samt att man undviker dubblering av utbildningsinsatser. Specialitetsrådet i onkologi samverkar med nationella verksamhetschefsgruppen i onkologi för att säkerställa att deltagande i internationella kongresser fördelas över kliniker och individer och att återrapportering till övriga kolleger sker på ett strukturerat sätt, typ post-asco möten. SR ska i samverkan med RCC verka för att huvudmännen tillsammans med universiteten ska säkra goda forskningsmöjligheter oavsett placering. Detta kan tillgodoses bland annat genom delade tjänster. SR ska verka för att SOF s Onkologidagar blir ett naturligt tillfälle för årlig vidareutbildning för majoriteten av landets och därmed regionens onkologer Rekrytering av ST - läkare Onkologin innefattar inga formella subspecialiteter, utvecklingen går dock mot en allt mer subspecialiserad verksamhet. Det bidrar till att antalet onkologer behöver öka. Goda möjligheter till subspecialisering torde också efterfrågas av ST-läkare. Specialitetsrådet bör samverka i rekrytering av ST-läkare, samt gemensamt styra utbildningen mot de subspecialiteter där stort behov föreligger. SR ska samverka vad gäller erfarenheter och idéer kring rekryteringsfrämjande arbetssätt. Specialitetsrådet ska medverka till att randning inom subspecialiteter där behov finns kan erbjudas ST-läkare oavsett tjänstgöringsort. 46

185 BILAGA 5 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Rekommendera huvudmännen att inrätta ST- tjänster så att totala antalet onkologer kan beräknas öka med XX% nivån under de närmaste fem tio åren, dels pga cancersjukdomarnas incidens och prevalensökning, dels pga ökande behandlingsmöjligheter och dels därför trenden att allt fler onkologer väljer att jobba deltid inom klinisk verksamhet. Andelen ST-läkare av alla läkare inom onkologin är 22 %. En ökning med 1 ST per länsklinik och 2 st per universitetsklinik skulle öka andelen till 25 %. Genom samverkan mellan ST-studierektorer i regionen kan organisationen kring STläkarutbildningen stärkas vilket i sin tur skapar ett gynnsamt utbildningsklimat på klinikerna. Samverkan mot likvärdiga och goda villkor för ST-utbildningen bör eftersträvas så att onkologiklinikerna i regionen som helhet uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Möjligheterna att den gemensamma organisationen kring ST-utbildningsdagar en gång per termin, som initierats av specialitetsrådet, kan byggas ut ska undersökas. Schemaläggare och chefer ska se till att ST-läkare bereds möjlighet att delta i dessa aktiviteter som förutom att fungera som kunskapsförmedlare även skapar en god grund för framtida samverkan över länsgränserna genom att sociala kontaktytor skapas. Rekrytering och kompetensutveckling av sjuksköterskor inom onkologi Onkologin har precis som flertalet andra sjukhusbaserade specialistverksamheter fått allt större svårigheter att rekrytera nya sjusköterskor. Porten in till onkologin går i allmänhet via tjänstgöring på vårdavdelning. För att arbeta inom strålbehandlingsverksamhet krävs 1 års vidareutbildning (VUB) inom strålbehandling vilket innebär att andelen specialistutbildade ligger på så gott som 100 %. För arbete på vårdavdelning eller mottagning finns inget formellt krav på specialistutbildning även om VUB inom onkologisk omvårdnad är önskvärt och en stor tillgång för verksamheten. Andelen specialistutbildade ligger inom dessa enheter betydligt lägre, < 50 %. För att ge cytostatika kräver verksamheten utöver en tids praktik under handledning en kortare påbyggnadsutbildning, sk cytostatikakörkort. Det är inte möjligt att konkurrera med andra verksamheter om nya sjuksköterskor via ett högre löneläge. En god framtida kompetensförsörjning måste därför bygga på att onkologin kan erbjuda ett stimulerande och utvecklande arbete. Detta kan bland annat uppnås genom att satsa på sjuksköterskornas kompetensutveckling och erbjuda möjlighet till forskning samt ett brett utbud av olika specialuppdrag som ger stimulans genom personlig och yrkesmässig utveckling. SR och RCC-organisationen bör påverka huvudmännen så att möjligheterna att gå vidareutbildning (VUB) med löneförmån utökas. SR och RCC-organisationen bör påverka huvudmännen så att möjligheterna till omvårdnadsforskning utökas. SR bör via RUR undersöka möjligheterna att bygga upp ett regionalt baserat utbud av påbyggnadskurser, förslagsvis veckolånga som helst ska ges i samarbete med universitet/ högskola så att omfattningen av kurserna motsvarar 7,5 HP. Exempel på påbyggnadskurser kan vara: strålbehandling, medicinsk tumörbehandling, palliativ omvårdnad och mottagningsverksamhet inklusive generisk kontaktsjuksköterskeutbildning. Regionalt nätverk för sjusköterskechefer saknas och bör övervägas, bra chefskap centralt för trivsel på arbetsplatsen. 47

186 BILAGA 5 UTVECKLINGSPLAN FÖR UPPSALA ÖREBRO CANCERPLAN Samverkan mellan regionens kliniker där möjligheter till hospitering för sjuksköterskor tillskapas. Lokalt på respektive klinik, genom nätverkande inom SR samt genom eventuellt avdelningschefsnätverk driva utvecklingen av nya möjliga arbetsuppgifter för sjuksköterskor, inklusive övertagande av vissa läkaruppgifter. Genom samverkan i SR försöka nå gemensam och om möjligt generös policy avseende möjligheter för sjuksköterskor att delta i Onkologidagarna, State of the Art dagar, utbildningsdagar i RCC-regi mm. Förutom att deltagandet i denna typ av möten ger ökad kunskap, skapas även en god grund för framtida samverkan över länsgränserna genom att sociala kontaktytor skapas. 48

187

188

189

190

191

192

193

194

195 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Dnr CK Rekommendation avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna och tillämpa rekommendationerna avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgisk behandling av peniscancer. Ärendet I maj 2011 slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården. Överenskommelsen syftade till att landstingen skulle påbörja arbetet med en nivåstrukturering på nationell nivå för sällsynta och eller särskilt svårbemästrade cancersjukdomar. Under våren 2012 initierades, inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings utredning om nationell samordning av den högspecialiserade cancervården, ett pilotprojekt om koncentration av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer. Projektet resulterade i att Regionala cancercentrum i samverkan i december 2013 beslutade att avge en remiss till landsting och regioner med bland annat förslag om att kurativt syftande kirurgi vid peniscancer koncentreras till två vårdenheter i landet och att onkologisk behandling av peniscancer genomförs inom respektive region. Av inlämnade remissvar från de sex sjukvårdsregionerna framgår att alla landsting och regioner stödjer förslaget. Därefter har fyra regioner anmält intresse att ta ansvar för en nationell vårdenhet för peniscancer. Samverkansnämnden för Uppsala-Örebroregionen föreslog Universitetssjukhuset Örebro. Utifrån en samlad bedömning beslutade Regionala cancercentrum i samverkan att rekommendera urologiska klinikerna vid Skånes universitetssjukhus Malmö och Universitetssjukhuset Örebro att utgöra de nationella vårdenheterna. Därefter har vårdenheterna tagit fram programförklaring och beskrivning av enheternas samverkan med remitterande landsting. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

196 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (32) Kopia till: Sveriges Kommuner och Landsting, Gunilla Gunnarsson Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Samverkansnämndens kansli Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Divisionschefen, kirurg- och onkologdivisionen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

197 SKL diarienummer 11/ Till respektive Regionalt cancercentrum för vidare befordran till landsting/regioner För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Rekommendation rörande nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer Mot bakgrund av vad nedan angivits rekommenderar Regionala cancercentrum i samverkan landsting/regioner: att godkänna och tillämpa rekommendationerna avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgisk behandling av peniscancer. Regionala cancercentrum i samverkans beslut Regionala cancercentrum i samverkan beslöt vid sitt sammanträde 6 maj 2014 enhälligt att rekommendera landsting/regioner att kurativt syftande kirurgi vid peniscancer koncentreras till två vårdenheter i landet, att de två vårdenheterna ska utgöras av Urologiska klinikerna vid Skånes Universitetssjukhus Malmö och Universitetssjukhuset i Örebro, att koncentrationen av åtgärden införs från och med 1 januari 2015, samt att i skrivelse till landsting och regioner(via respektive Regionalt cancercentrum) rekommendera dem att godkänna och tillämpa denna rekommendation. Rekommendationen stöds av hälso- och sjukvårdsdirektörernas nätverk ( ) samt landstingsdirektörernas nätverk ( ). Denna rekommendation kommer omkring 15 september 2014 att kompletteras med en programförklaring/beskrivning av vårdenheternas framtida samverkan med remitterande landsting/regioner, framtagen av de två vårdenheterna. Uppföljning Regionala cancercentrum i samverkan kommer att följa landstingens/regionernas tillämpning av denna rekommendation. Som en del i uppföljningen önskar samverkansgruppen att landsting/regioner inkommer med tagna beslut om att godkänna och tillämpa denna rekommendation senast 15 november 2014 till SKL att: RCC i samverkan Gunilla Gunnarsson, Avd för vård och omsorg, Stockholm. 1

198 SKL diarienummer 11/ Till respektive Regionalt cancercentrum för vidare befordran till landsting/regioner För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Bakgrund 1 maj 2011 slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården. Överenskommelsen syftade till att landstingen skulle påbörja arbetet med en nivåstrukturering på nationell nivå för sällsynta eller särskilt svårbemästrade cancersjukdomar. Nationell samordning skulle vara utformad så att en koncentration av vårdåtgärderna leder till en ökad vårdkvalitet och förbättrade vårdresultat, ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser samt stärker förutsättningarna för klinisk forskning. Den ska vara värdeskapande för patienten och således vara baserat på ett patientfokuserat synsätt. I september 2013 slutrapporterades det arbete som genomförts inom ramen för överenskommelsen. Rapporten innehöll förslag till handläggningsgång vid nationell nivåstrukturering(bilaga 1), tre pilotprojekts slutsatser, förslag om inrättande av nationell multidisciplinär konferens samt förslag om inrättande av en Cancerguide på 1177.se. Regeringen har i överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om Kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2014 anslagit medel för fortsatt arbete i enlighet med föreslagen modell. Medicinsk bakgrund Peniscancer är en av urologins ovanligaste tumörsjukdomar. Detta medför att den enskilde läkaren och kliniken i regel har en mycket begränsad erfarenhet av diagnostik, behandling och uppföljning av tillståndet. Sjukdomen drabbar cirka 120 män per år. Behandling av peniscancer är i första hand kirurgisk och i varierande omfattning ges tilläggsbehandling med strålterapi och kemoterapi. Problemområden vid den kirurgiska behandlingen av peniscancer är: Andelen organbevarande ingrepp som utförs är alltför låg. Följsamheten till European Association of Urology guidelines för lymfkörtelkirurgi är för låg. Under perioden utfördes kirurgisk behandling av peniscancer (laserkirurgi, partiell och total amputation) vid 24 sjukhus i landet, varav endast två sjukhus opererade fler än 10 patienter/år. Om lokalexcision inkluderas blir antalet opererande vårdenheter i landet 46 och antalet som utfört fler än 10 operationer per år fyra enheter. Omfattningen av onkologisk behandling med strålterapi och kemoterapi vid peniscancer är oklar. 2

199 Pilotprojekt peniscancer SKL diarienummer 11/ Till respektive Regionalt cancercentrum för vidare befordran till landsting/regioner För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Våren 2012 initierades, inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings utredning om nationell samordning av den högspecialiserade cancervården, ett pilotprojekt avseende koncentration av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer. Projektet resulterade i att Regionala cancercentrum i samverkan, med stöd av Nätverket för hälso- och sjukvårdsdirektörer, vid sitt möte beslöt avge en remiss till landsting/regioner med förslag om Att en nationell multidisciplinär konferens inrättas och att alla patienter diskuteras där före kirurgisk åtgärd Att kurativt syftande kirurgi vid peniscancer koncentreras till två vårdenheter i landet. Att onkologisk behandling av peniscancer genomförs inom respektive region. Att patienter med peniscancer fortsatt följs upp via nationella kvalitetsregistret. Samtliga sex sjukvårdsregioner inlämnade remissvar. Av remissvaren framgick att alla landsting/regioner stödde det utsända förslaget. Patientorganisationerna har vid flera tillfällen också uttalat stöd för förslaget. Ett inlämnat remissvar från en patientorganisation föreslår nordiskt samarbete. Fyra regioner anmälde intresse för att ta ansvar för nationell vårdenhet och besvarade remissens frågor kring kvalitet, uppföljning, resultat, kompetens, utrustning, forskning mm. Regionala cancercentrum i samverkan beslöt , efter en samlad bedömning av remissvaren, rekommendera landsting/regioner att Urologiska klinikerna vid Skånes Universitetssjukhus Malmö och Universitetssjukhuset Örebro ska utgöra de nationella vårdenheterna. Nätverken för hälso- och sjukvårdsdirektörer samt landstingsdirektörer har därefter ställt sig bakom förslagen. För närvarande pågår ett arbete vid de två vårdenheterna för att ta fram en programförklaring/ beskrivning av vårdenheternas framtida samverkan med remitterande landsting/regioner. Programförklaringen kommer att utsändas till landsting/regioner under september månad. För Regionala cancercentrum i samverkan Gunilla Gunnarsson Ordförande 3

200 SKL diarienummer 11/ Till respektive Regionalt cancercentrum för vidare befordran till landsting/regioner För kännedom: Nätverken Landstingsdirektörer och Hälso- och sjukvårdsdirektörer Bilaga 1 Hanteringsgång vid nationell nivåstrukturering 4