Studieresa till Tyskland och Österrike

Transkript

1 Reserapport Projektet produktion och användning av rybsolja som bioenergi på gården Studieresa till Tyskland och Österrike

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 1 Tisdag C.A.R.M.E.N e.v. 4 2 Onsdag Kernkraft, Moonsbauer und Rieglsperger GbR Maschinenring Braunau Hotell Gasthof Danzers värmecentral 10 3 Torsdag Landtechnik Graml Der Loryhof Besök på Betrieb Dallingeris gård Torsdagens kvällsprogram 16 4 Fredag Besöksmålens kontaktuppgifter 17 Bilder 18 Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

3 INLEDNING Studieresan till Tyskland och Österrike var en del av Gro i Öst rf:s och yrkeshögskolans Laureas bioenergiprojekt Produktion och användningen av rybsolja som bioenergi på gården, som startades under hösten år Resans mål var att bekanta sig med produktionen av rybsolja i Tyskland och i Österrike och även få ideer om hur produktionen av rybsolja på gårdsnivå kunde utvecklas på östnyländska områden. På resan deltog en grupp på aderton personer som bestod av östnyländska jordbrukare, Lappträsks och Liljendals kommuns tjänstemän, Laureas personal och studeranden på naturbruk och miljöområdet och personal från Tavastlands yrkeshögskola. Resan ordnades av yrkeshögskolan Laurea och i samarbete med den erfarna reseledaren och tyskakunniga Erkki Holman. Under resans gång bekantade vi oss med sju olika besöksmål och besöken videofilmades i sina helheter. Filmandet och reseraporten gjordes av Laureas studerande Minna Saarentausta (hållbar utveckling) och Pirjo Virtanen (landsbygdsnäringarna). Resan lyckades bra, tack vare den trevliga gruppen, Erkkis yrkeskunskaper och det vårliga vädret. Till resan deltog: 1. Anttila Minna, Artsjös landsbygdssekreterare, Gro i Öst rf, Artsjö 2. Fabritius Markku, jordbrukare, MTK Myrskylä 3. Fredriksson Mathias, jordbrukare, Lappträsk 4. Holma Erkki, jordbrukare, reseledare, Loppi 5. Kortejärvi Pasi, jordbrukare, Askola 6. Kuoppamäki Sami, jordbrukare, Anjalankoski 7. Saarentausta Minna, studerande, Laureas naturbruks- och miljövårdslinje, Hyvinge 8. Sankari Tomi, Yrkeshögskolan Laurea, Riihimäki 9. Savolainen Jouni, Hämeen ammattikorkeakoulu, Tammela 10. Teränen Paula, jordbrukare, Askola 11. Teränen Seppo, jordbrukare, Askola 12. Toropainen Jouko, teknisk ledare, Lappträsk 13. Tuominen Anna, forskningsassistent, yrkeshögskolan Laurea, Hyvinge 14. Turpeinen Väinö, Hämeen ammattikorkeakoulu, Evo 15. Törmänen Kari, projektets försökgårds husbonde, jordbrukare, Mörskom 16. Uusitalo Tero, Yrkeshögskolan Laurea, Esbo 17. Vaittinen Antti, Liljendals / Lappträsks kommuners utvecklingschef, Borgå 18. Virtanen Pirjo, jordbrukare, studerande, Yrkeshögskolan Laurea, Tuulos Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

4 1 TISDAG På tisdagsmorgonen gav vi oss tidigt iväg, var och en från sitt håll. Kl samlades vår grupp på 18 personer på Helsingfors-Vanda flygfält. Efter incheckningen och säkerhetskontrollen steg vi in i planet och med Lufthansa började vi resan mot München. Efter landningen på Franz Josef Strauss flygfält, hade vi framför terminalen en väntande buss och resan mot vårt första besöksmål C.A.R.M.E.N. började. C.A.R.M.E.N. är beläget cirka 150 kilometer nordost om München. Under resan gick vi och äta och med det samma fick vi vårt först intryck av den medeleuropeiska matkulturen. 1.1 C.A.R.M.E.N. e.v C.A.R.M.E.N. (Centrales Agrar-Rohstoff-Marketing- und Entwicklungs Netzwerk e.v.) är bioenergins forskning-, skolning och energicentrum i Straubing, som grundades av Bajerns lantbruks-mininster år Till anstaltens uppgifter hör att göra både grund- och tillämpad forskning, informera och även att främja bioenergimarknadernas utveckling. På anstalten finns det tre olika enheter 1) forskningsanstalt, där fem högskolor finns och de finansieras av vetenskapoch forskningsministeriet och av industribranschen, 2) teknologi- och stödverksamhetsanstalt, som gör tillämpade forskningar (bl.a. undersökningar om fasta och flytande bränslen) och som finansieras av Bajerns lantbruksministerium, och 3) forsknings-, skolnings- och informationscentrum C.A.R.M.E.N., vars uppgift har getts att fungera som en opartisk sakkunnig i energirådgivning och att samla ihop sakkunniga från olika instanser. Det är för tillfället på gång en utvidgning av anstalten, det så kallade vetenskapscentrumet, som borde vara färdigt är 2008 och där även företag får nya utrymmen. Vetenskapscentrumet kommer allt som allt att ha 150 forskare och informatörsplatser och Bajerns lantbruksministerium har investerat i anstaltens planering och byggning med 38 miljoner euro. Tillsammans med vetenskapscentrumet håller man även på att bygga ett växthus, där man skall börja förädla växter som är tillämpade för producering av energi. Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

5 Bild 1. Materialens energiinnehåll jämfört med en liter bränningsolja (till vänster: brännolja, rapsolja, stenkol, etanol, flis, stråpellet, väte, bokved, granved, tallflis, gransågspån, spannmål, storbalshalm, hackat kinagräs. I Tyskland finns det 17 miljoner hektar åkerområden, varav hektar var i träda år På en träda får man inte i första hand producera livsmedel eller foder, men nog energiväxter, som till exempel raps kan man odla på träda. Raps producerad på träda skall pressas till energianvändning och krosset som bildas som biprodukt kan man använda som foder. I Tyskland är medelskörden för raps 4000 kg/ ha. EU:s mål är att till år 2020 skall man producera av använd primärenergi 20 % bioenergi. C.A.R.M.E.N.:s uppgift är enligt kommunikations- och marknadsföringssakkunnige Christian Schröter (dipl.ing.agr.), att utreda på vilka sätt ur olika bioenergikällor denna mängd fås så effektivt som möjligt producerad ur förnybara energiråvaror och avfall. T.ex. användningen av trä till värmeenergi är betydligt effektivare än förädling av trä till bränsle. Produktion av rapsolja Atmosfärens koldioxidantal har under de senaste 200 åren stigit märkbart. Det här har ökat utvecklingen av biobränslenas produktion. Politiskt sätt finns det två linjer på Europa området: till år 2010 skall trafikbränslet bestå av 5,75 % biobränsle och det skall ges skattelättnad för biobränslet. Biobränsleskatten är i Tyskland 2 cent, men biobränslet som används inom lantbruket är skattefritt. Dessutom är oljebolagen förpliktade att blanda det vanliga bränslet med biobränsle (5 %). För Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

6 tillfället är trafikbränslena 4,4 % biobaserade I Tyskland (biodiesel 3,3 %, bioetanol och växtolja är på ökande). Peter Emberg höll föredrag om produktion av rybsolja för gruppen. Växtolja kan användas som biobränsle genom att estrera det till biodiesel, genom att blanda ren växtolja med diesel (30 %) eller genom att förändra på maskinens funktioner anpassade till växtoljans bruk. I Tyskland har det sålts år 2006 lite over 500 miljoner liter biodiesel. Biodiesel tillverkas bl.a. av raps- och palmolja och även av djur- och avfallsfett. Rapsbaserad biodiesel är till sina fysikaliska egenskaper ändå en av dem bästa, på grund av dess homogeniska egenskaper, dess förstelningsgräns är 10 grader (palmolja + 9 grader). Bild 2. I Tyskland odlas raps både för att framställa växtolja och biodiesel. I Tyskland finns det många stora anläggningar som producerar rapsolja. I dessa anläggningar kan man utvinna t.o.m. 99 % av fröets olja, men detta kräver mycket energi. I små presserier kan man utvinna % av fröet, men med märkbar energibesparing. De små presseriernas antal är dock på uppgång. År 2000 var deras antal i hela landet 100 st. För nuvarande uppgår de till ca 600 st., varav 70 % innehas av lantgårdarna. Inom Bajern området är små presserier vanliga. För att rapsolja skall lämpa sig för bränslebruk, måste dess rening vara omsorgsfull. Enligt Emberg är det största problemet med användningen av den rena växtoljan som bränsle, den för höga temperaturen (över 60 grader) vid oljans framställning, var vid för mycket fosfor avsöndras från Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

7 fröets skal (>12 mg/kg) till växtoljan. Fosfor förorsakar förstoppning i bränslefiltret och förorsakar beläggningar både i motorn och i dess ventiler. Inom Bajern området utfördes forskningsprogram under åren , som ledde till ändringar i traktorernas motorer, vilket möjliggjorde användningen av ren växtolja och traktorernas funktioner uppföljdes under drift. I Tyskland var dessa traktorer 169 st. I Österrike finns för tillfället 35 traktorer, i vilka man har gjort likadana förändringar och deras funktioner vid användningen i lantbruket uppföljdes under åren Av erfarenheterna har det konstaterats, att det är möjligt att använda växtolja, men vid körning under delbelastning kan det uppstå till exempel beläggningar på avgasventilerna. Man bör också speciellt fästa uppmärksamhet vid service och oljebytesintervallerna. Växtoljan blandas med motoroljan och avdunstar inte såsom vanlig dieselbränsle, vilket påverkar oljebytesintervallerna. Bränsleprisernas förhöjningar har medfört att användningen av växtolja har blivit lönsamt och intresset för biobränsle har ökat. På grund av detta är också motortillverkarna ivriga att utveckla motorer som är lämpade för biobränsle. Produktionen av biogas Uppvärmningsoljans pris är för tillfället 5,5 cent/kwh i Tyskland, vilket betyder att man kunde betala för fliset enligt dess värmevärde 192,5 /t. För tillfället är flisens pris ändå 70 /t. Också biogasens inverkan vid produktionen av el har en positiv inverkan på elpriset, vilket lockar till framställning av biogas. Daniel Miller (Dipl.-Ing. FH) berättade för gruppen om Tysklands produktion av biogas. År 1999 fanns det i Tyskland ca 800 biogasanläggningar, förra året översteg antalet redan 4000 st. I Tyskland produceras el av biogas redan lika mycket som ett kärnkraftverk producerar under ett år, alltså ca 1GW/ år. Storleken på biogasanläggningarna växer hela tiden, för tillfället finns det t.o.m. 20 MW anläggning. I Tyskland bestämmer lagen, hur mycket man skall betala för den producerade elen åt anläggningen och elbolagen är tvungna att ta emot all erbjuden el. Priset på produktionen av biogas är beroende av anläggningens storlek. Om anläggningen börjar sin produktion under detta år (2007) och producerar högst 150 kw el, är priset på den producerade elen 10,99 cent/kwh. Man kan även betala ett tilläggspris (6 cent/kwh) för elen, ifall det i produktionen används energiväxter (majs) eller slam. Om man kan tillvarata den värme som uppstår vid produktionen, får producenten ännu ett tilläggspris på 2 cent. Detta betyder att priset på produktionen av biogas är 19 cent/kwh. Till detta kommer ännu olika innovationsstöd, som kan höja biogasens pris. Då elproduktionseffekten ökar i anläggningen sänks grundpriset stegvis, de andra priserna bibehålls oförändrade. Grundpriset som man får av produktionen sänks ändå med 1,5 % per år. Detta innebär att året då anläggningen startades, anger grundprisnivån på den producerade elen. Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

8 Efter föredraget, besökte vår grupp under ledning av Christian Schröter två utställningar. I den ena förevisades framställning av bioenergi och produkter framställda av biomassa. I den andra förevisades olika flispannor. På kvällen tog vi in på hotell Gasthof Danzer i Aspach på den Österrikiska sidan, där stannade vi två nätter. 2. ONSDAG Kärnkraft, Moonsbauer och Rieglsperger GbR Det första resemålet den andra dagen, var en 40 hektars bondgård, som var belägen på den tyska sidan i Reat. På bondgården fanns det 6 kor och några hästar. Bonden Josef Moonsbauer visade oss utvecklade oljepressare och filterutrustningar på gården. På det här området var detta den enda gården, som fick hela den behövande utrustningen, som krävdes till förädling av växtolja till användbart bränsle. År 2002 byggde och utvecklade denna bonde själv den första pressen. Nu för tiden görs utrustningen av underleverantörer och det finns att välja mellan fyra olika storlekars pressar (8-140 kg/h). För tillfället pressas det på gården ca 1000 ton raps och solrosfrön i året med pressen, vars effekt är 40 kg/h. Rapsen köps från närområden för priset 250 /t och rapskross säljs åt boskapsuppfödare inom 15 kilometers avstånd för priset 140 /t (MOMS 0 %). Solroskross säljs till foderindustrin eller till värmebruk. Rapskrossens energiinnehåll är 6,5 kwh/kg, rapsoljans ca 10 kwh/kg. Efter pressningen sedimenteras och filtreras oljan. I filtrerad rapsolja får det i Tyskland vara maximalt 24 mg/kg orenheter. Rapsolja säljs till lantgårdarna för traktorbruk eller för lastbilar, solrosoljan använder bonden för att hålla igång sina egna generatorer. Gårdens huvudinkomster kommer ändå från försäljningen av utrustning. T.ex. en 40 kg/h press kostar skatt och oljefiltreringsutrustning skatt. På gården produceras det även biogas, en 100 kw anläggning byggdes för 11 år sedan. Gas tillverkas till största delen av mesofilt (temp. 40 grader) majs. El görs av producerad biogas. Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

9 Bild 3. Erkki Holma och Josef Moonsbauer 2.2 Maschinenring Braunau För onsdagens andra resemål åkte vi igen tillbaka till den Österrikiska sidan. Vi åt i en trevlig lantlig restaurang, där vår verkställande direktör Gunter Hasiweder presenterade maskinringen Innöls verksamhet under måltiden. Maskinringen grundades speciellt för oljepressning 2002 och där verkar 91 jordbrukare. Det braunaunska områdets areal består till 70 % av åker och medelstorleken på en gård är 22 hektar. I Österrike finns en förpliktelse om att 10 % av åkrarna skall vara i träda och på trädan får man odla bioenergi (bl.a. raps, solrosor). Rapsodlingarna på området upptar en yta på ca 700 hektar. Bränsleprisernas förhöjning inspirerade jordbrukarna att producera miljövänliga bränslen, dess material togs från närområdena. På området pressas det för tillfället ca 2000 ton raps per år, från vilken man får ca liter olja. Varje delägare har också boskap och odlat foder som utnyttjas på gården. Hasiweder berättar gärna om liknande projekt och hoppas få människorna att tänka på naturens gång och på det, att världens oljereserver förr eller senare tar slut. Efter att vi hade ätit, reste vi några kilometer för att besöka gården, var maskinringen hade hyrt en gammal ladugård till sina presserier. Presseriet fungerade dygnet och året runt. Presseriets totala investeringskostnader var , varav statsbidrag och utomstånde finansiering. Maskinringens delägare betalade resten av kostnaderna. Fröna förs till presseriet en gång i veckan från ett lager, som är 8 km ifrån det. Presskrosset har sina egna lagerutrymmen, där Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

10 bonden själv far och hämtar fodret år sin boskap. Rapskrosset förvaras i ett lager i cirka ett halvt år, oljan i cirka ett år. På gården finns tre pressar; två för raps och en för soja. Sojaoljan filtreras inte, medan rapsoljan filtreras tre gånger, så att orenigheternas mängd är ca mg/kg (gränsvärde 24 mg/kg). Oljan säljs för 0,66 /liter och rapskrosset säljs för priset 132 /ton. Bonden, som äger gården har två traktorer i sitt bruk som går på växtolja. Ena av dem går endast på växtolja, men den används inte om vintern. Den andra startas och stängs av med vanlig diesel men den egentliga körningen sker med växtolja. Inga oöverkomliga problem med traktorerna har i enligt hans berättelser funnits. Bild 4. Maschinenring Braunaus presseri. En press för soja, två för raps. 2.3 Hotell Gasthof Danzerin värmecentral Vid dagens slut återvände vi till hotell Gasthof Danzer i Österrike. Ledaren Markus Danzer visade för gruppen hotellets värmecentral. Värmecentralen var gammal med en ny Hargassners 100 kw: s panna. Den nya pannan anskaffades efter en brand i det gamla flislagret. Det nya flislagret rymmer 500 m³ flis. Hotellet har utvidgats flera gånger och under den kalla vintern förbrukas 900 m³ flis till uppvärmningen. Speciellt mycket energi drar också hotellets simbassäng från mars till november och dessutom kring julen. Förut drog uppvärmningen ca liter olja. Flisningen utförs av maskinringen. Flisning av 500 m³ tar tre timmar och det kostar dieselåtgång. Flisens pris är ca häften av dess producerade värmevärde. Som råvaror i flisen används lump, bok och byggnadsavfall som fås gratis. Spikar (från gratis byggnadsavfall) och främmande föremål, så som stenar, är de vanligaste störningsorsakerna. Hotellet kommer också att bygga en 200 m³:s Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

11 brandbrunn för brandkåren. Det nya flisförrådets byggnadskostnader var och den nya pannan kostade installation. För maskinanskaffning fick vi 30 %:s bidrag för de uppfyllda investeringarna. Bidraget kom av EU via staten. 3 TORSDAG Landtechnik Graml Den tredje dagens första besöksmål var ett företag som verkade på tyska sidan, där motorerna ändras så att de blir lämpade för växtoljebruk. Företagets grundare Martin Graml berättade för gruppen om företagets historia och om sitt intresse att ändra motorerna till anpassning för bioolja. Martin berättade också att han besökt Björneborg, som Sampos gäst. Företaget har under sju års tid gjort produktutveckling för saken och har varit med på marknaden i 5-6 års tid. Det som fåtts fram genom produktutvecklingen förverkligas av yttre krafter. Företagets specialitet är ett mångsidigt växtolje uppföljningssystem, som inte andra motsvarande tyska installeringsföretagare har. Företaget kan erbjuda försäkringsskydd åt sina kunder, ifall de tar systemet fullständigt. Martins utvecklade hjälpmedelstriangel väckte intresse, med vilken oljesituationens iakttagande går lätt och billigt. Bild tankssystemets demonstration Ändringsarbeten görs i mycket olika körfordon, så som i traktorer, lastbilar, tröskor, grävare, hjullastare och i ett fall som Martin hade haft var det en rysk motorcykel med sidvagn, som hade Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

12 utrustats med en dieselmotor. Den största delen av ändringsseriernas installationer görs ändå för tillfället mest på lastbilar (ca 200 st), på grund av att deras bränsleförbrukning är så stor. Det installerade systemet är billigt åt lastbilar, men det innehåller inte ett perfekt vaktsystem. Hela ändringsarbetet kostar beroende på körfordonet mellan (delar + arbete) + skatt. Landtechnik Graml har gjort ändringsarbeten i Tyskland, Österrike och i Schweiz. I Tyskland finns ca 50 företag som gör likadana ändringsarbeten, men ingen av dem har ett liknande övervakningssystem. Gramls utvecklade uppföljningssystem speciellt för växtolja, installerades först i Renaults (Claas) traktorer. Testanvändningens resultat var verkligen bra och inresset för växtoljebruk väcktes i Österrike. Företaget belönas med en internationell guldmedalj på Münchens uppfinnarmessa år I Österrike finns det nu 35 testtraktorer, varav största delen har utrustats med firmans ändringsserier, för de har minsta läckage växtolja blandat med motoroljan. I utvecklingen har man tagit i beaktande minimikrav 3. och 4. i kategorins utsläppsnormer. Företaget kan erbjuda försäkringsskydd år sina kunder, för efter att vaktsystemet togs i bruk har inte en ända motor gått sönder. Motortillverkarna ger inte garanti. Systemet innehåller ett perfekt mångsidigt observationssystem av motoroljans skick. Alltid då motorn är igång, blandas bränslet med oljan. Diesel eller bensin avdunstar i oljemängden, men växtoljan gör inte det. Om det hamnar 15 % växtolja eller mera i motoroljan, är det enligt Graml farligt. Graml har själv försökt blanda i 15 % solrosolja med oljan och motorn har ändå fungerat utan problem. Oljebytesintervallerna halveras för att få tilläggsskydd och det är enligt rekommendationerna 250 timmar. I testerna har det körts ca 400 timmar utan att kvaliteten försämrats märkbart men då krävs det redan fortgående observation. Om det uppstår problem i systemet, ger maskinen ifrån sig en störningsanmälan. Så här går det t.ex., ifall bränslet är för varmt eller om filtret har igenstockats. Landtechnik Graml har ett eget filter i användning, som de testade redan för 7 år sedan (Mann). Alla, som gör ändringsarbeten använder detta filter. Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

13 Bild 6. Martin Graml visar filterpappret, som analyserar motoroljans kvalitet på 24 timmar. Enligt Graml har marknaderna för tillfället i Tyskland minskat på grund av att växtoljeskatten har stigit, men produktutvecklingen fortsätter och man ser vad framtiden för med sig. På den österrikiska sidan är marknaderna goda och från firmans logi är det ca 4 km till gränsen. Enligt Graml skulle biobränslemängden som Tysklands landsbygd producerar kunna ersätta de fossila bränslena med ca 15 %. Himlen öppnar sig för oss framtiden är i växtolja (Martin Graml). 3.2 Der Loryhof Gårdens yngsta bonde, Othmar Zeilinger, visade för oss gården och gav oss ett informationspaket om den snabbväxande poppelns odling som energihjälp och så skänkte han åt var och en av oss två poppelskott. Resemålet är en lantgårdsresegård i Österrike. Till gården hör 35 hektar åker, på vilka man förut odlat vanliga sädesslag och senare har man odlat bl.a. kinagräs (boehmeria nivea). Nu för tiden är 20 hektar av åkrarna energiskog, var det växer popplar som energiträd. Gården får trädestöd och energiväxtstöd. Specialiteten är ett gräsbad, som drar mycket energi och även annars är gårdens byggnader energikrävande, för en del utrymmen som är menade för festbruk är oisolerade. Gården har en egen värmecentral med en 200 kw flispanna samt dessutom solceller 68 m², vars Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

14 producerade energi på en solig sommardag kan värma gårdens 5000 liters varmvattensberedare till 80. På gården produceras det själv poppelsticklingar av årsgammalt bestånd. En hektars plantering görs maskinellt ( plantor). Maskinplanteringen bekostar 25 cent/planta (maskinarbetet med räknat). Om växtförhållandena är goda, kan växtligheten växa under samma år t.o.m. till två meter. Man får en årsproduktion på ca kg/ha. Man gödslar inte växtligheten och rötaproblemen har varit få. Skadeinsektsproblem har inte ännu påvisats, men situationen är hela tiden under observation. Bärgningen görs då trädet är fem år gammalt och då det är i ett bladlöst stadium och det kan göras allt som allt 4 5 gånger. I april hölls en arbetsuppvisning på gården, där olika tillverkare i tävlingssyfte hade testat sina maskiner för skörd och flisning av poppel. Slutresultatet var att tekniken ännu bör utvecklas. Ekologisk odling bör enligt Zeilinger gynnas så mycket som möjligt. Bild 7. Gårdens honungsproduktion studeras. I bakgrunden fem år gammal energipoppel. Biskötare Wolfgang Pointecker berättade åt oss om gårdens honungsproduktion. På gården finns 250 bisamhällen, varav fås honung kg. Konstgjord seminering av bina väckte munterhet i vår grupp. En av vår grupps medlemmar frågade betydelsen av tillgången på bin för vissa växters skördar. Enligt Pointecker kan äppelodlingarnas skörd stiga % och oljeväxternas (raps) skörd ca. 30 %. I samband med gården fanns också en butik där det såldes lokala hantverk, som specialitet gårdens eget honungsvin. Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

15 3.3 Bekanta sig med Betrieb Dallingers gård Resans sista mål var en gård på tyska sidan, som hade en fungerande biogasanläggning och även för tillfället en gengasanläggning som var ur funktion. Gårdens ägare Marcus Dallinger berättade att gården bestod av 55 hektar åker och 9 hektar skog. På åkrarna odlas det majs, som säljs till andra biogasproducenter. Gården har tagit emot livsmedelsavfall redan i 11 år och får portavgifter 63 /ton (tillsammans över /år). Bioavfall mottas årligen av gården ca ton, varav det blir ca 4000 m³ slam. Problemet är slammets mängd i förhållande till egen åkerareal. På åkern får man sprida ut 50 m³/ha slam, så den åkerareal som krävs är ca 90 hektar. Det utspridda slammet på åkern har bestått av 3-4 % kväve, 2 % fosfor, 4 % kali och 6 % kalk. Av Slammet som uppstår i biogasreaktorerna tas det tungmetallprov på fyra gånger i året. Processlammets tungmetallhalter har ändå varit lägre än halterna i normalslammet. Bild 8. Bioavfall som hanteras på Markus Dallingers gård.() För tillfället har anläggningen två reaktorer, varav det i den första reaktorn sker mesofilt (40ºC) och i den andra termofilt (55ºC). Gårdens mål är att utveckla sin verksamhet åt det bättre hållet genom att flytta på den treportade bioanläggningen, så att skulle temperaturen stiga till 70ºC i den tredje reaktorn. För tillfället är strömeffekten 190 kw och vid sidan om byggs en 130 kw: s generator Ström går åt i processen ca 8 10 % av strömproduktionen. För köpt ström är man tvungen att betala ca 16 cent/kwh och vid försäljning får man 10,25 cent/kwh, som är grundpriset, och inte innehåller några tilläggspriser. Av strömmen som produceras med biogas får husbonden per år ca Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

16 Det odugliga avfallet i gasproduktionen, som är ca 8 %, transporteras till anläggningen för kompostering. Komposteringspriset är 40 /ton. Dalinger var mycket optimistisk angående hans gengasanläggning. Anläggningen hade redan varit i provbruk, men där framgick främst två problem: bland flisen har det varit för mycket olika material (kräver jämn kvalitet på flisen) och fuktigheten har varit för hög( >15 %). Enligt honom krävs det utvecklingsarbete och lärpengar för en lyckad produktion. Enligt bonden finns det redan i användning små gengasanläggningar i Tyskland. När anläggningen fungerar på högsta effekt skulle den producera 160 kw ström. Man får från gengaselen 21,2 cent/kwh. I gengasbyttan bildas kolmonoxid och väte. Som slutprodukt bildas det även kål, aska och tjära. Tjäran borde urskiljas före gasen förs in i motorn. Dalinger tvättar gasen med växtolja, så att tjära innehållande växtolja bildas som problemavfall, för det hör inte för tillfället till Tysklands klassificerade bränslen, och därför får det inte brännas. Kålen säljs till industrier. Förutom det flisar också bonden träd och säljer flisen och odlar poppel. 3.4 Torsdagens kvällsprogram Efter det sista besöksmålet körde vi till München där vi tog in på hotell Ludwig bredvid järnvägsstationen. På kvällen åt vi på stiliga Hofbräuhaus och njöt av bajerngruppens medryckande föreställning. En del från vår grupp fick delta i föreställningen och klarade sig mycket fint. Atmosfären var mycket internationell, för matgästerna kom från hela världen. Kvällen var en fin upplevelse. 4 FREDAG Resans sista dag var programmet fritt. Genast efter morgonmålet styrde nästan hälften av vår grupp till Munchens tekniska museum under ledning av Erkki Holma. De andra rörde sig i staden och beundrande dess sevärdheter, handlade och njöt av den varma dagen på kaféena. Vi samlades i hotellet på eftermiddagen och reste mot flygfältet. Under färden fick Anna Tuominen och Erkki Holma tack av gruppen för det lyckade arrangerandet av bioenergiresan. Tack till den lyckade resan också till alla resans deltagare. Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

17 Besöksmålens kontaktuppgifter: C.A.R.M.E.N Schulgasse 18 Christian Schröter Straubing tel. +49 (0) 9421/ Tyskland KernKraft Moosbauer und Rieglsperger GbR Willenbach 23 a Gerhard Rieglsperger Reut/Ndb tel Österrike Maschinenring Braunau u. Umgebung Günter Hasiweder tel Hofmark Mining Österrike Hotel*** - Gashof Danzer Markus Danzer Höhnharterstr. 19 tel. +43 (0) Aspach Österrike Landtechnik Graml Oberer Markt 25 Martin Graml Kösslarn tel / 1267 Tyskland Der Loryhof Familie Zeilinger Othmar Zeilinger Guggenberg 4 tel Wippenham Österrike Betrieb Dallinger Markus Dallinger Deimel 1 D Wurmannsquick Tyskland Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

18 Bilder Bild 9. Pressen C.A.R.M.E.N. i utställningsutrymme Bild 10. Flispannor i C.A.R.M.E.N.:s utställningsutrymme Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

19 Bild 11. Filtrering av rapsolja i Maschinenrings Braunaus presseri Bild 12. På rapsolja gående John Deere. På bilden Erkki Holma och Mathias Fredriksson Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

20 Bild 13. Ätande: Jouko Toropainen, Antti Vaittinen och Mathias Fredriksson Bild 14. Seppo och Paula Teränen samt Minna Anttila Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

21 Bild 15. Erkki Holma, Seppo Teränen och Markku Fabritius (vänster) tillsammans med biskötaren Wolfgang Pointecker Bild 16. Marcus Dallingers biogasanstalt Bioenergiresan till Tyskland och Österrike

22 Bild 17. Dallingers trägasanstalt (inte i bruk). På bilden Minna Anttila och Pirjo Virtanen Bild 18. Erkki Holma och Pirjo Virtanen kvällens stjärnor Bioenergiresan till Tyskland och Österrike