Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne. Version

Transkript

1 Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne Version

2 Checklista för tillgänglighet Checklistan för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne är framtagen i samarbete mellan tjänstemän från Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, Skogsstyrelsen i sydvästra Skåne, Lunds kommun och Kristianstads kommun. Syftet med checklistan är att vara ett stöd i arbetet med att göra friluftsanläggningar mer tillgängliga för personer med olika former av funktionshinder. Arbetet bygger på tidigare erfarenheter från bl.a. länsstyrelsen i Västra Götaland och ett LIFE-projekt i Skogsvårdsstyrelsens regi i Mälardalen. Det är viktigt att komma ihåg att allt inte går att uppfylla på samma plats. Det finns olika funktionshinder som har olika behov och därmed olika tillgänglighetsriktlinjer. Dessutom finns det ibland svårigheter att både tillmötesgå säkerhet och tillgänglighet. För mer detaljerade riktlinjer och mått hänvisas till BFS 2004:15 ALM1. Det är dock ofta svårt att gå lika långt i tillgänglighetsanpassning i naturområden där topografi och andra naturförutsättningar sätter begränsningar. Detta är ett arbetsmaterial för oss som arbetar med dessa frågor och ingen har antagit dokumentet. Därför är det upp till var och en att själv ansvara för den slutliga utformningen. Dokumentet har varit ute för synpunkter från kommuner, myndigheter och organisnationer och flertalet av synpunkterna har beaktats. Det är viktigt att hela tiden tänka på drift och underhåll. Fungerar inte underhållet minskar tillgängligheten dramatiskt. En merkostnad i investering kan ge betydligt lägre driftskostnader om konstruktionen utförs rätt. Planering Ta med olika brukargrupper i planeringen för att få bästa utförande. Samarbeta med tillgänglighetsrådgivaren i kommunen. Drift och underhåll är avgörande för tillgängligheten. Vägvisare Vägvisare har tydlig kontrastverkan (t ex vitmålad text på omålat trä). Placering så att de inte utgör hinder för synskadade men ändå syns tydligt. Avståndsuppgifter är viktiga vid nedsatt rörlighet. För att underlätta orientering för synsvaga kan ledstråk skapas, t ex med annan markbeläggning. Skyltar/informationstavlor Skyltar placeras inom intervallen cm höjd och med centrumpunkten på ca 120 cm, beroende på tavlans storlek. Det bör vara möjligt att komma nära intill (belagd eller hårdgjord mark fram till skylten). Storlek på text läsbart på 1 meter (typsnitt enkla raka minst 20p). Inga informationsskyltar på dörrar men gärna på väggen intill. Skyltställets yta vinklas gärna 5-10 grader mot betraktaren (bl a för att minska reflexer i plexiglas och laminering). MP3/Daisyspelare och dylikt är ett utmärkt hjälpmedel att delge information 2

3 på skyltar till synsvaga. Det är viktigt att ange var saker finns för orienteringen och att även göra informationen tillgänglig via hemsida innan besöket. Punktskrift bör finnas där anläggningen skall vara tillgänglig för synskadade. Lättläst text bör eftersträvas. Använd gärna pictogramsymboler. Kartor underlättar tillgängligheten (använd gärna även profil på topografin). Ledmarkeringar Använd tydlig kontrastverkan (undvik röd/grön, orange/brun, blå/grön färg kombination). Använd gärna symboler så blir färgerna inte avgörande. Eventuella stolpar placeras så att de inte utgör hinder för synskadade eller rörelsehindrade. Trappor Bredd på minst 120 cm rekommenderas vid stort besökstryck annars räcker cm (medger stöd för båda händerna) Eventuellt mitträcke på breda trappor. Ledstång bör vara greppbar (ca 4 cm i diameter) och slät (ingen risk för spånor) och sitta 90 cm över stegframkant och minst 5 cm från hinder. Ledstänger på båda sidor och förlängda vid slut och början med 30 cm (utan att skapa problem för synskadade). Stegdjup minst från övre stegplans framkant. Steghöjd max 16 cm. Inga utstickande plansteg vid sluten trappa. Kontrastmarkering på nedre stegplans ovankant och översta stegplans ovankant (gärna med vit färg och annan struktur som kan kännas) se nedan. Vilplan efter 18 trappsteg (minst samma längd som bredd) och helst raka trapplopp. Kontrastmarkering Minst cm Max 16 cm 90 cm grindöppning mäts i 90 grader mot grinden i uppfällt läge (se under grindar) Ramper (nivåskillnad) Tvärställda plank, gärna räfflade för att minska halkrisken. Bredd bör vara minst 130 cm i innermått (möte med elmoped kan kräva cm). Lutning/längsfall max 5% (1:20). Höjning i sträck max 50 cm (sedan vilplan 2 m). Kontrastmarkering för synsvaga rekommenderas i början och slutet. Räcken bör finnas på båda sidor och när avståndet till marken är mer än 50 cm skall det finnas. Handledare placeras lämpligen på ca 90 cm höjd för 3

4 vuxna och på 70 cm för barn (dock ej under 70 cm på grund av risk för fall efter klättring). Notera risken för att barn fastnar med huvudet i 9-23 cm mellanrum. Avåkningsskydd sitter på insidan av stolpar (lättare för synskadade att följa). Gångbroar (plana konstruktioner) Tvärställd plank, gärna räfflade för att minska halkrisken. Bredd bör vara minst 130 cm i innermått (möte med elmoped kan kräva cm). Mötesplatser när gångbron är smalare än 180 cm och på minst var 100:de meter. Placering kan behöva anpassas beroende av hinder som skymmer sikten. Mötesplatser bör vara tre meter långa och 180 cm breda (ledens bredd inräknad). Avåkningsskydd bör vara 8-10 cm högt med en distans till underlag på minst fyra cm och sitta på insidan av stolparna. Glipor mellan tvärgående brädor ca 1cm (för att öka livslängd men inte riskera att rullstolshjul fastnar). Räcken även vid små nivåskillnader till omgivande mark ökar säkerheten särskilt för synsvaga. Färister och gångrist Ger generellt dålig tillgänglighet och ska kompletteras med grind (se vidare under grind). Bryggor Bör utformas som ramper och gångbroar med anpassning till fiske, bad etc. (minsta yta 2,3 x2,3 m för fri vändplats). Anslutning mellan brygga och land är viktig, särskilt om bryggan är av flytande typ där vattennivån varierar. Skylt med dykning förbjuden, avåkningsskydd samt livboj skall finnas. Det bör finnas stadiga vilplatser med rygg och armstöd (se vilplatser för mått) Uppställningsplatser för fiske bör vara minst 2 meter breda. Parkerings- och angöringsplats Minst 2 handikapparkeringar vid fler än 10 parkeringsplatser (därefter enligt praxis 5% av parkeringarna). Handikapparkering nära entré/informationsplatser (ej bra att passera bakom bilar). Handikappsymbol på skylt placeras på minst 120 cm höjd. Markerad parkeringsyta om möjligt, gärna i ytterkant av parkeringsplatsen om friyta finns tillgänglig för ur- och istigning på sidan. Minsta bredd på enstaka plats 5 meter och en längd på 7 meter vid kantstensparkering. 4

5 Belagd eller hårdgjord jämn yta. Lutning/längsfall max 2% (1:50). Angöringsplats för färdtjänst/taxi finns i direkt anslutning till entré och är minst 7 m lång (på grund av ramp baktill). Anlägg gärna en vilplats intill parkering/angöringsplats/väntplats på färdtjänst. Grind Vid grind är fritt passagemått minst 90 cm (bör ökas om grinden öppnas <90 grader) Se skiss sid 3. Svängrumsytan på båda sidor grinden är plan och minst 2,3 x 2,3 m (Vid manuell upplåsning/spärrning av grind). Låsning/upplåsning av grind sker med en handrörelse och kräver låsanordning som är enkel att handha samt stabil grindkonstruktion. Lutande självstängande grind måste vara av relativt lätt konstruktion och får ej luta för mycket (max 10 grader). Gärna dämpande material mellan grind och stolpe där den slår igen. Ström och taggtråd får inte gå ända fram till grinden, gärna en meter med släta trådar utan ström, isolerad tråd eller ett trästaket närmast grinden. Grindar/stolpar/vägbommar för att hindra biltrafik bör utformas så att rullstol och barnvagn kommer förbi. Gångväg/stig Hårdgjord jämn yta. Lutning/längsfall i plana områden max 2% (1:50). Största lutning 5% (1:20) med max 8% (1:12) på kortare sträckor. Lutning i sidled/tvärfall högst 2% (1:50). Höjdskillnad i sträck max 50 cm (sedan vilplan med två meters längd). Vid färist, stätta och vinkelpassage finns alternativ passage via grind. Gångytans bredd är optimalt 2,0 meter. Mötesplats rekommenderas var 100:e meter om bredden på gångyta är smalare än 180 cm. Fasta hinder är placerade strax utanför gångytan (t.ex. stolpar, papperskorgar och sittplatser) som är fri från utskjutande hinder (skyltar, grenar) under 2,2 meters höjd. Ledstänger och räcken av rep underlättar för synsvaga. Om leden/stigen slutar blint eller smalnar av eller på annat sätt inte är framkomlig med rullstol ska det finnas en vändplats som är minst två meter i diameter alternativt varningsskylt vid stigens början. Vilplatser Vilplatser längs stig optimalt var 100:e m, och minst vart 250:e m. Vilplatserna har sittplatser placerade utanför gångytan med plats för rullstol/ rollator (ca 1 m)vid sidan om bänk. Sittplatser är stadiga med rygg- och armstöd, sitthöjd 50 cm, armstöd 25 cm över sittytan. (gärna en sittyta på 70 cm för rollatoranvändare att luta mot). Rekommenderat djup framför vilplats är 80 cm (från sittkant till gångkant). 5

6 Bord och bänkar Vid sammanbyggda bord/bänkar skjuter bänkarna och bordet ut 60 cm utanför bordets ben. Bordet har en utskjutande kortsida på 60 cm eller saknar bänkar på del av långsidan samt har ca 75 cm fri höjd under skivan och är max 80 cm högt (för att göra det möjligt att köra in med rullstol under). Varierad höjd på bord (eller marknivå) ger möjlighet för olika sitthöjd (elmoped och elrullstol och finns i olika utföranden och med olika sitthöjder). Belagd eller hårdgjord jämn yta kring bordet och bänkarna. Sitthöjd minst 50 cm (för att underlätta vid sättande och resande). Utrusta någon bänk med arm- och ryggstöd (för att underlätta vid sättande och resande). Placera om möjligt bänkar så att man kan välja mellan sol och skugga. Kontrastmarkering av kanterna underlättar för synsvaga. Grillplats Möjlighet för rullstolsburen att komma ända fram till grillen med en hårdgjord yta på minst 2,3 x 2,3 meter (för att ge elmoped rörelseutrymme). Grillen bör vara åtkomlig för påfyllning och tändning av grillkol från minst en sida. Avlastningsyta intill grillen. Grillens höjd är cm ovan markytan. Handikapptoaletter Minst 90 cm fritt passagemått med dörren öppnad 90 grader (se skiss sid 3). Tröskeln får inte utgöra hinder (Luftfylld/låg rundad tröskel eller släptröskel på dörr eller ingen tröskel alls). Golvytans innermått är minst 2,5 x 2,5 m (gärna större för elmoped etc.). Plats bredvid toalettstolen för rullstol eller medhjälpare på båda sidor om, 90 cm. 70 cm långt diagonal draghandtag på insidan av dörren (20 cm från dörrens innerkant). Toalettens sitthöjd minst 48 cm inkl sittring (gärna lös pall för barn). Två uppfällbara stadiga armstöd 80 cm höjd, 60 cm emellan, skall vara möjliga att handha med en hand. Klädkrok på cm över golv. Toalettpappershållare finns lättåtkomligt på utsidan av båda armstöden eller motsvarande. Vilplan på 2x2 meter framför dörr (är planet upphöjt förses det med avåkningsskydd). Vid framdraget vatten bör ett 80 cm högt tvättställ med engreppsblandare och spegel för både sittande och stående finnas (klädkrok, ev. handduk/handtork samt avlastningshylla 40x30 cm. Alla rekommenderas sitta på 80 cm höjd för att vara åtkomliga). För synsvaga är det viktigt med taktil skylt för dam- respektive herrtoalett 6

7 samt att inredning är kontrastverkande, speciellt spolknapp, krokar, tvål och papper. Soptunnor Locket/öppningen bör sitta högst 80 cm över marknivån och locket skall kunna manövreras med en hand. Det skall finnas ett fritt utrymme med hårdgjord yta på 2,3x2,3 framför tunnan (för att ge elmoped rörelseutrymme). Vid sopsortering skall tydlig kontrastfärgad märkning finnas. Vindskydd (för övernattning med upphöjt golv) Hårdgjord jämn markyta och golvytan på ca 50 centimeters höjd. Tak skjuter ut minst 100 cm från fast inredning (så att plats finns för rullstol/rollator under tak). I vindskyddet finns plats för förvaring av rullstol/rollator under tak. Väderskydd Tak skjuter ut minst 100 cm från fast inredning så att man är skyddad när man sitter i rullstol (Utskjutande mått avgörs bland annat av höjden på det aktuella väderskyddet). Väderskyddet sluter tätt mot marken då drag upplevs extra starkt då man är stillasittande. Skyddsräcken Skyddsräcken bör vara minst cm höga beroende på fallhöjd och vara utformade så att barn inte kan klättra upp och falla. Vid sittbänk intill räcke måste räcket kompletteras på höjden med samma höjd som bänken. Inga liggande reglar som medför att barn kan klättra upp på räcket. Inga öppningar över 10 cm (som barn kan fastna i). Fågelskådning och utsiktstorn Tornet bör ha olika delar för olika målgrupper som annars kommer i konflikt med varandra (olika mått för att kunna se bra). Ett avlastningsstöd för sittande skådning med kikare bör vara 85 cm (en längd på 150 cm räcker till två skådare). Stående med tubkikare behöver en vägg som är högst 110 cm. För att kunna titta i kikare sittande bör utrymmet mellan cm vara delvis öppet. Stående med kikare bör ha ett avlastningstöd på 130 cm. Mindre gluggar på cirka 0,5-1 meters höjd gör att även barn kan se ut. Vilplatser med rygg och armstöd bör finnas (se vilplatser för mått). Det skall finnas en fri golvyta på minst 2,3 x 2,3 m. 7

8 Övrigt Testa framkomlighet och användning före invigningen. Färdtjänstadresser vid besöksmål underlättar besök för personer med funk- tionshinder. Kontaktpersoner för arbetsgruppen Tillgänglighet i naturområden i Skåne: Länsstyrelsen i Skåne län: Jörgen Nilsson, jorgen.nilsson@m.lst.se Region Skåne: Eva Tronarp, eva.tronarp@skane.se Skogsstyrelsen: Jan Lannér, jan.lanner@skogsstyrelsen.se Biosfärområde Kristianstad vattenrike: Karin Magntorn, Karin.Magntorn@kristianstad.se Lunds kommun: Per Blomberg, per.blomberg@lund.se Goda exempel på anläggningar med hög tillgänglighet kan ses på från och med årsskiftet Foto: Karin Petersson, Lunds kommun. Tillgänglighetsseminarium vid Ljungen april Foto omslag: Per Blomberg, Lunds kommun, inlevelseövning på Skrylle 2006.