Handbok Bevakning H Bev

Transkript

1

2

3 Handbok Bevakning H Bev

4 Försvarsmakten Bilder på omslaget:peter Aksberg/FM Grafisk bearbetning: FSV GP Produktionsid: Produktionsformat: Word Publikationsområde: LEDUND Tryck: Print on demand 2

5 VIDAR-handling: FM :5 Beslut om fastställande av Handbok Bevakning 2017 Handbok Bevakning 2017 (H Bev 2017) fastställs att gälla från och med Publikationen har inget registrerat M-nummer. Följande upphävs : M Handbok för vakttjänst inom Försvarsmakten 1997, gällande från Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia. Detta beslut är fattat av generallöjtnant Johan Svensson. I den slutliga handläggningen har som föredragande deltagit brigadgeneral Anna Eriksson. Johan Svensson C PROD Anna Eriksson LSC 3

6 REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG Nr Mom Omfattning Datum föredragning Beslut av Ursprunglig fastställelse C PROD VIDAR handlingsnr FM :5 Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör. Kom ihåg! Om du läser denna publikation i pappersform kontrollera att du har den senaste utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på Försvarsmaktens intranät. Förslag på ändringar och kompletteringar av denna publikation sammanställs av förband enligt mall/rutin i Handbok Försvarsmaktens publikationer och skickas till fmundsakc-undpublikationer@mil.se. 4

7 Förord En handbok är en handlingstyp för anvisningar med förklaringar och beskrivningar avseende en viss verksamhet eller administration och förvaltning. H Publ 2015, kap 4.7 Målgrupp för denna handbok är de som inom Försvarsmakten (FM) utbildar personal med bevakning som arbetsuppgift samt till dem som ska tjänstgöra som skyddsvakt ingående i en InsatsBereddSkyddsStyrka (IBSS) eller TransPortSkyddsStyrka (TPSS). Handbok bevakning syftar till att ensa synsättet avseende bevakningstjänsten inom FM. Handboken syftar även till att fungera som ett stöd vid utbildning av gruppchefer, soldater och sjömän som ska tjänstgöra som soldater på IBSS eller TpSS. Bevakningstjänsten för en skyddsvakt inom FM syftar i dagens läge främst till att bevaka och skydda skyddsobjekt samt hemlig eller annan sekretessbelagd information, stöldbegärlig materiel och skyddsvärd verksamhet som omfattas av skyddslagen. Handbok Bevakning är byggd på erfarenheter som är hämtade från personer med långvarig tjänst inom bevakningstjänsten. Handboken beskriver olika metoder och synsätt för att lösa bevakningstjänsten. De exempel som återges i denna handbok är tänkbara händelser som kan inträffa. Exemplen som beskrivs är generellt utformade för att ge ett stöd till utbildare på olika nivåer. Handboken beskriver även ett antal förhållningssätt; mentalt, kommunikativt och taktiskt, vilka är hämtade från polisens Handbok Nationell Bastaktik. Denna handbok gäller i tillämpliga delar i fred, kris och krig. Anvisningarna i denna handbok bör alltid följas om inte särskilda skäl föreligger att genomföra verksamheten på ett annat sätt. Innehållet i denna publikation omfattas inte av sekretess. Avgränsningar Handboken behandlar inte bevakning av FM verksamhet utanför Sveriges gränser. Vid sådan verksamhet gäller särskilda nationella och internationella regler. Handboken behandlar inte heller händelser som omfattas av Handbok IKFN

8 Förtydliganden För utbildning av skyddsvakter hänvisas till utbildningspaket Försvarsmaktens skyddsvaktsutbildning 2015 eller senare utgåva. Denna handbok utgör inte ett utbildningsunderlag för stridens genomförande utan hänvisar till gällande publikationer i dessa avseenden. När det i handboken talas om polisman avses även militärpolisman, under förutsättning att militärpolisen har rätt att agera enligt förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen. 6

9 Läsanvisning Innan denna handbok studeras bör Försvarsmaktens skyddsvaktsutbildning ha genomförts eller som minst ska Skyddsvakt ADL utbildning ha studerats. Kapitel 1 ger en beskrivning av gällande lagar, regler, bestämmelser och anvisningar som är nödvändiga för den som ska verka inom bevakningstjänst i FM. Kapitel 2 avhandlar hur yttre faktorer påverkar det mänskliga beteendet. Kapitel 3 beskriver grunderna för genomförande av bevakningstjänst. Kapitel 4 behandlar krav, utrustning samt ger exempel på taktiskt uppträdande för IBSS. Kapitel 5 behandlar krav, utrustning samt ger exempel på taktiskt uppträdande för TPSS. I bilagorna återfinns detaljstyrningar för bevakningstjänsten. Faktatermer och begrepp återfinns i begreppslistan. 7

10 Innehåll 1. Grundläggande regler för bevakningstjänsten Allmänt Utbildning Utrustning Uppträdande Rättsligt skydd Våldsanvändning Allmänna regler Legalitet- behovs- och proportionalitetsprinciperna Våld med stöd av polislagens (1984:387) bestämmelser Hjälpmedel vid våldsanvändning Bevakningsuppgift Bevakningsuppgiftens utförande Tillträde Behörighetskontroll Begreppet Invid i skyddslagen Rätt att ta del av allmänna handlingar Krav på personal och chefer allmänt Beskrivning och skillnader i befogenheter mellan olika personalkategorier Envarsrätt Vaktpost Skyddsvakten Militärpolis Slutsatser Mänskliga faktorer som påverkar bevakningstjänsten Allmänt Mänsklig förmåga UBBA-loopen Människans reaktioner på hot och stress Fysisk förmåga Mentalt förhållningssätt Kommunikativt förhållningssätt metoden Grunder bevakningstjänst Allmänt Postinstruktion

11 3.3. Fast bevakning Öppet uppträdande Dolt uppträdande Rörlig bevakning Öppet uppträdande Dolt uppträdande Brytpunkt (BP) Fordonsavlämningsplats (FAP) Ingripande Kontroll Taktisk risk och hotbedömning Problemområde Riskområde Angreppspunkt och begränsad varseblivning Tankeprocessen Exempel på reflektionsschema Principiellt agerande vid ingripande mot person Undersökning av fordon Generella framgångsfaktorer vid undersökning av fordon Genomförande av undersökningen Behörighetskontroll Patrullering Kontroll av byggnad Insatsberedd skyddsstyrka (IBSS) Allmänt Förmågor Utrustning Krav på personal Tillfällig insatsberedd skyddsstyrka TIBSS Exempel på flödesschema vid insats mot larmat objekt Åtgärder vid larm från skyddsobjektet Åtgärder under framryckning till BP/FAP Brytpunkt (BP) Fordonsavlämningsplats (FAP) Framryckning från FAP till observationsplats Säkrande av objekt Kontroll av objekt

12 4.14. Genomsök av objekt Bevakning av objekt Återtransport Avrapportering Återställning Sammanstöt Metodik kontroll av objekt utomhus Metodik genomsök av objekt inomhus Lokaliseringssök Transportskyddsstyrka (TPSS) Allmänt Förmågor Utrustning Krav på personal Transportskyddsstyrka - TPSS Tillfällig transportskyddsstyrka TTPSS Flödesschema vid transportskydd Ansvarsförhållanden Genomförande av transportskydd Ledning Rapportering Personalens uppgifter Körteknik Åtgärder vid framkörning Åtgärder vid rast Åtgärder vid sammanstöt Åtgärder vid ofrivilligt uppehåll Åtgärder vid lastning och lossning Lastning Lossning Begrepp Bilaga 1 Insatsplan Bilaga 2 Checklista för ordergivning till TTPSS och TIBSS Bilaga 3 Åtgärder på brottsplats Bilaga 4 Säkerhetsrapport Bilaga 5 Samverkan med polis Bilaga 6 Juridisk Dokumentation

13 Bilaga 7 Generella krav på skyddsvaktsutbildning inom FM Bilaga 8 Utbildning av soldater och sjömän Bilaga 9 Exempel på utbildning av TTPSS och TIBSS Bilaga 10 Bevakning av fartyg Bildförteckning Källförteckning

14 12

15 1. Grundläggande regler för bevakningstjänsten Bild 1:1 Skyddsvakten och dennes verktyg. Peter Aksberg /FM 1.1. Allmänt Kapitlet kommer att beskriva olika metoder och synsätt för att lösa en bevakningsuppgift och ska vara till hjälp för de som ska utbilda skyddsvakter samt för de som ska tjänstgöra som skyddsvakter. För att kunna lösa någon form av bevakningsuppgift inom FM krävs att den som utför uppgiften är rätt utbildad. I detta avseende görs skillnad mellan begreppen skyddsvakt 1 och vakt 2. Denna skillnad beskrivs senare i detta kapitel. FM personal har olika befogenheter att använda våld och tvång i olika situationer. Detta beror bland annat på vilken uppgift de har. Uppgiftens innebörd och med vilka befogenheter personalen kan agera ska utformas och beskrivas i en postinstruktion. 1 Enligt FFS 2010:5 2 Enligt FFS 2010:6 13

16 Nedanstående bild är en sammanställning över det lag- och regelstöd som är kopplat till de olika kategorierna inom bevakningstjänsten. Envarsrätt Ordningstjänst Vaktposttjänst Skyddsvakttjänst Militärpolistjänst RB 24:7 2st FFS 2010:6 Disciplinansvariga Skyddslag 2010:305 MPF 1980:123 RB 27:4 1 st PL 29 LDT 1994:1811 Skyddsförordning PL 1984:387 PL 29 PL 10 1, 2 och 4 punkt FFS 2010:4 FFS 2010:523 RB 1942:740 PL 10 2 p PL 19 1st p 1 Offentligt anställda RB 27:1 PL 19 1 st Förordning 1992:98 LOA 1994:260 BRB 24:1 FFS 2010:7 BRB 24:2 BRB 24:4 Envarsrätt Envarsrätt Envarsrätt BRB 24:5 Vaktposttjänst Vaktposttjänst Tabell 1:1 Utvisande lag och regelstöd för olika kategorier. Tony Stålnäbb / FM 1.2. Utbildning En förutsättning för att FM personal, när den tjänstgör för bevakning, ska kunna fullgöra sina uppgifter är att personalen har genomgått en utbildning som anpassats till arbetsuppgiften. Behärskar personalen de regler som styr den aktuella verksamheten, minskar risken att göra fel. Då det ofta är fråga om att använda eget omdöme i tjänsteutövningen utgör utbildning och övning viktiga faktorer som underlättar för personalen att hantera olika situationer på ett omdömesgillt sätt. 4 Endast den som med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov för skyddsvakter i Försvarsmakten får tjänstgöra som skyddsvakt i myndigheten. Proven ska särskilt vara inriktade på den prövades förmåga att agera i situationer då användning av tvång eller våld kan uppkomma, och i övrigt uppfylla de krav som Försvarsmaktens högkvarter (Högkvarteret) har beslutat. FFS 2010:5 Utbildning och krav utgår från högkvarteret (HKV), med möjlighet att dela ut uppgifter till en organisationsenhet. I paragrafen läggs särskild vikt vid att utbildningen ska 14

17 omfatta moment som ska ge den blivande skyddsvakten god förmåga att använda tvångsmedel och våld. Skyddsföreskrifterna gäller bara FM personal. 5 Endast den som med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov i vakttjänst respektive ordningshållning, och som i övrigt är lämplig för uppgiften, får tjänstgöra för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Proven ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens högkvarter (Högkvarteret) har beslutat. Första stycket tillämpas inte om ingripandet görs med stöd av 10 kap. förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. FFS 2010:6 Med undantaget i sista stycket ovan avses de skyldigheter som förman har att upprätthålla ordning. 15

18 1.3. Utrustning Allmänt I FFS regleras den utrustning som militär/civil personal får utrustas med samt eventuella avsteg. 10 Militär personal ska under tjänstgöring enligt 1 bära uniform. Civil personal ska under tjänstgöring enligt 1 bära civil tjänstedräkt. Personalen får utrustas med batong, handfängsel och skjutvapen. Chefen för en organisationsenhet får bestämma att personalen även ska utrustas med andra vapen eller hund. Endast vapen, handfängsel och hundar som tillhandahålls av Försvarsmakten får användas. FFS 2010:6 Bild 1:2 Exempel på skyddsvaktens utrustning. Anders Lindell /FM Enligt 28 fjärde stycket FM föreskrifter (FFS 2011:1) om militärpolisen, får militärpolischefen, om särskilda skäl föreligger och efter samråd med chefen för juridiska staben, eller den han eller hon har bestämt, besluta att en militärpolisman inte ska bära uniform. 16

19 Skyddsvaktsemblem Personal som fullgör sin bevakningsuppgift ska vara uniformerad. Detta grundkrav finns i 10 FM föreskrifter (FFS 2010:6) om vakttjänst inom FM (VaktB). Dessutom ska skyddsvakten bära ett tecken (armbindel, emblem eller funktionsbeteckning). 8 När en skyddsvakt som tillhör Försvarsmaktens personal fullgör sin bevakningsuppgift ska han eller hon på uniformen eller tjänstedräkten på vänster överarm ha en armbindel, eller ett annat emblem, med texten SKYDDSVAKT eller på bröstet bära en funktionsbeteckning i textil, eller i annat material, med samma text. Armbindel eller emblem får kombineras med funktionsbeteckning. Försvarsmakten har i särskild ordning beslutat hur ett emblem (armbindel) och funktionsbeteckning för skyddsvakt ska bäras till militär uniform eller tjänstedräkt FFS 2010:5 Bild 1:3 Skyddsvaktemblem i form av armbindel. Peter Aksberg /FM Skyddsvaktbevis Skyddsförordningens 11 ställer krav på att det klart ska framgå att personen är skyddsvakt. Endast uniformerad personal som för FMs räkning fullgör bevakningseller ordningstjänst, eller särskilt utmärkt personal, har det så kallade förstärkta ämbetsmannaskyddet som följer av 17 kap. 5 brottsbalken med tillämpning av lagen (1975:688) om skydd för viss tjänsteutövning. 9 Enligt 11 skyddsförordningen (2010:523) ska en skyddsvakt under tjänstgöringen medföra bevis om godkännande. FFS 2010:5 Hur ett skyddsvaktsbevis ska vara utformat framgår av 12 Försvarsmaktens skyddsföreskrifter samt Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2011:2) om tjänstekort och vissa behörighetshandlingar. 17

20 Skjutvapen Chef för en organisationsenhet i FM (chefer för förband, HKV, skolor och centrum) får besluta att en skyddsvakt inte ska ha skjutvapen. En förutsättning för att fatta ett sådant beslut, som innebär undantag från huvudregeln, är att särskilda skäl ska föreligga. Särskilda skäl kan anses föreligga exempelvis om risken för att utomstående kan komma till skada är särskilt påtaglig. Inför ett beslut ska särskilt beaktas att skyddsvakten förlorar en möjlighet att skydda såväl sig själv som andra skyddsvakter. 10 När en skyddsvakt som tillhör Försvarsmaktens personal fullgör sin bevakningsuppgift ska han eller hon vara utrustad med skjutvapen. Chefen för den organisationsenhet i Försvarsmakten under vilken skyddsvakten lyder får, om särskilda skäl föreligger, besluta att skyddsvakten inte ska vara utrustad med skjutvapen. FFS 2010:5 Endast utrustning som är godkänd av FM får användas i bevakningstjänst. 11 Av 10 fjärde stycket Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:6) om vakttjänst inom Försvarsmakten (Vakt B) framgår att en skyddsvakt som tillhör Försvarsmaktens personal endast får använda skjutvapen, viss annan utrustning och hundar som tillhandahålls av Försvarsmakten. FFS 2010: Uppträdande Vid utbildning till, och tjänstgöring som skyddsvakt är det personliga uppträdandet av stor vikt. Personalens uppträdande ska vara fast och bestämt, präglat av omdöme, hänsyn, takt och självbehärskning. 11 Personal enligt 1 ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och respekt. Tillsägelser och anvisningar ska ges klart och tydligt. FFS 2010:6 18

21 1.5. Rättsligt skydd Den som utför bevakning har i sin tjänsteutövning ett skydd utöver vad den enskilde har, se bestämmelserna i 17 kap. 1 och 2 brottsbalken om våld eller hot mot tjänsteman respektive förgripelse mot tjänsteman samt 4 om våldsamt motstånd. Lagstiftaren har på detta sätt markerat att man ser mycket allvarligt på att någon försöker hindra, påverka eller hämnas på till exempel en skyddsvakt i tjänsten eller för åtgärder han eller hon har vidtagit vid utövandet av tjänsten Våldsanvändning Bild 1:4 Nedläggning av misstänkt gärningsman. Peter Aksberg /FM Allmänna regler Uppgifterna för den som utför bevakning kan bland annat innebära att kontrollera inoch utpassering, att se till att obehöriga inte tar sig in på militärt område, på skyddsobjekt, i militär byggnad eller att avvärja en hotande fara. Detta kan leda till att man vägrar en obehörig person tillträde eller uppmanar denne att lämna ett område, en form av avvisning, eller ytterst frihetsberövar någon som har gjort sig skyldig till brott. Uppgifterna för den som upprätthåller ordning kan innebära att denne ytterst griper någon för brott, eller om denne är förman, omhändertar en disciplinansvarig. Uppgifterna kan och bör i regel lösas genom att man på ett bestämt men hövligt sätt ger tillsägelser eller anvisningar. Blir man inte åtlydd kan man tillgripa andra steg i våldspyramiden och/eller tillkalla närmaste chef. Den som utför bevakning eller upprätthåller ordning har i lag givits en viss befogenhet att använda våld för att kunna lösa sina uppgifter. Man får aldrig tillgripa våld utan att ha stöd för det i en författning. Våld får endast användas i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att genomföra en tjänsteåtgärd. Om situationen medger bör man inhämta råd från närmaste chef innan man tillgriper våld. Anser man att läget kräver ett omedelbart ingripande med våld, ska man inte tveka att handla självständigt. Tips! Grundläggande bestämmelser om befogenhet för den som vid Försvarsmakten utför bevakning eller upprätthåller ordning, att bruka våld i sin tjänsteutövning, återfinns i 19 polislagen.

22 Legalitet- behovs- och proportionalitetsprinciperna Legalitetsprincipen Denna innebär att det alltid ska vara krav på att det finns lagstöd för tvångsåtgärder. Straffrätt bygger på legalitetsprincipen, som kan sammanfattas i två regler: inget brott utan stöd i lag inget straff utan stöd i lag. Vad kännetecknar ett brott? I 1 Brottsbalken sägs att ett brott är en gärning som är beskriven och belagd med straff antingen i brottsbalken eller i någon annan lag eller författning. Av lagboken framgår vilka krav (brottsrekvisit) som måste vara uppfyllda för att ett brott ska föreligga. För att den som utfört gärningen även ska kunna dömas för brottet krävs det alltid någon form av uppsåt (uppsåtliga brott), om det inte framgår av lagtexten att det räcker med oaktsamhet (oaktsamhetsbrott). Allmänt kan man säga att den som handlar med uppsåt vet vad han eller hon gör och vad detta får för konsekvenser, medan den som är oaktsam tar vissa risker som han eller hon inte borde ta. Principen slås fast i Regeringsformen den offentliga makten utövas under lagarna. Utan stöd i lag saknas all grund för tvångsutövning. Vid ingripanden med tvångsmedel måste den enskilde skyddsvakten alltid följa de skrivna rättsregler som enligt grundlagen ger lagstöd för ett tvångsingripande. Behovsprincipen Behovsprincipen innebär att våld endast får användas när det behövs för att genomföra en tjänsteåtgärd. Att vid ett ingripande använda våld på ett sätt som framstår som överdrivet är inte tillåtet. Behovsprincipen innebär också att en pågående våldsanvändning ska upphöra så snart det avsedda resultatet har uppnåtts. Proportionalitetsprincipen Proportionalitetsprincipen innebär att det måste föreligga en rimlig proportion mellan medel och mål. I de fall då våld får användas måste man under hela händelseförloppet se till att aldrig använda mer våld än vad som är rimligt i förhållande till vad som kan uppnås med våldet. Detta innebär att om våld tillgrips ska alltid den lindrigaste formen som kan leda till det avsedda resultatet användas. Där det är tillräckligt att föra eller fösa undan en person, är det till exempel otillåtet att använda smärtsamma grepp eller att utdela slag. 20

23 Våld med stöd av polislagens (1984:387) bestämmelser Befogenheten att använda våld gäller en vaktpost eller annan personal som vid FM tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Denna personal likställs med polisman i flera avseenden när det gäller rätten att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Personal i FM som tjänstgör för bevakning kan vara såväl militär som civil. Personal som inom myndigheten upprätthåller ordning är dock endast militär. Det som föreskrivs i 10 första stycket 1, 2 och 4 gäller även sådan vaktpost eller annan som vid Försvarsmakten tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Bestämmelsen i 10 första stycket 2 gäller dessutom den som annars med laga stöd ska verkställa ett frihetsberövande och bestämmelsen i samma paragraf första stycket 4 den som i myndighetsutövning har befogenhet att verkställa någon sådan åtgärd som där anges. Vid ingripande med stöd av 10 första stycket 4 tillämpas också andra stycket samma paragraf. När den som avses i första stycket med laga stöd berövar någon friheten eller avlägsnar någon, tillämpas också första och andra styckena i relevanta delar, Polislagen (2014:588) 21

24 Nedanstående paragraf ger endast stöd för själva våldsanvändningen. En förutsättning för att få använda våld enligt denna paragraf är att man genom en annan bestämmelse har givits befogenhet att ingripa på något sätt, till exempel genom att göra ett frihetsberövande. Paragrafen tar utgångspunkt i behovs- och proportionalitetsprincipen. 10 berör både våld mot person och egendom. Den har naturligtvis sin största betydelse när det gäller våld mot person. En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1. han möts med våld eller hot om våld, 2. någon som ska häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han ska verkställa ett sådant frihetsberövande, 4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken, I fall som avses i första stycket 4... får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd. Om rätt att i vissa fall bruka våld finns i övrigt föreskrifter i 24 kap. brottsbalken. 10 i relevanta delar. Polislagen (2014:588) Personellt våld Som personellt våld avses varje omedelbar inverkan på en person genom kroppsligt våld eller genom hjälpmedel. Det personella våldet innefattar inte bara sådana handlingar som är straffbara som misshandel enligt brottsbalken. Även den som rycker i, knuffar eller håller fast någon utövar våld. I vissa fall är det ofrånkomligt att använda särskilda hjälpmedel i situationer då personellt våld tillgrips. Till de mest kraftfullaste av sådana hjälpmedel hör skjutvapen, se närmare under hjälpmedel vid våldsanvändning. För att det ska vara fråga om våld mot egendom krävs i princip en åtgärd som är ägnad att åstadkomma åverkan eller som annars genomförs på ett våldsamt sätt, till exempel att slå sönder en fönsterruta. Varje fysisk befattning med föremål eller lösa saker omfattas således inte. När man ska ta ställning till vad som är tillåtet, enligt behovs- och proportionalitetsprinciperna, måste man beakta att våld mot person i regel alltid är allvarligare än våld mot egendom. 22

25 I 10 polislagen beskrivs ett antal fall då man får använda våld under förutsättning att andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Detta innebär att det i varje särskilt fall ska vara rimliga proportioner mellan medel och mål. Försvarlighetsbedömningen kan utfalla olika beroende på vem som verkställer ett ingripande. Högre krav ställs på ett erfaret befäl än på en oerfaren rekryt, soldat eller sjöman. Enligt 10 punkt 1 polislagen får den militära personalen som tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om denna personal utsätts för våld eller hot om våld. Det är exempelvis tillåtet för militär personal med bevakningsuppgifter att hindra obehöriga från att ta sig in i ett fordon som ägs eller används av FM. Möts personalen i en sådan situation, med våld eller hot om våld kan bestämmelserna i denna punkt tillämpas. Att göra passivt motstånd, till exempel att inte flytta sig, räknas inte som våld. Frihetsberövande I 10 punkt 2 polislagen regleras våldsanvändning vid laga frihetsberövande. Den militära personalen som tjänstgör för bevakning eller för att upprätthålla ordning får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Detta gäller till exempel om någon som med laga stöd ska berövas friheten försöker undkomma, eller om personalen möts av motstånd, när man ska verkställa åtgärden. Med begreppet undkomma menas vanligtvis att den som ska frihetsberövas flyr. Att låsa in sig kan också vara ett sätt att försöka undkomma. Med motstånd avses inte bara motstånd med våld utan också så kallat passivt motstånd. Det kan vara då någon som ska gripas spjärnar emot eller bara genom sin orörlighet och kroppstyngd omöjliggör eller försvårar för personalen att verkställa gripandet. Befogenheten att använda våld gäller inte bara när motståndet bjuds av den som ska berövas friheten, utan gäller också mot en tredje person som hindrar detta. Brukande av våld I 10 punkt 4 polislagen behandlas befogenheten att bruka våld vid vissa tvångsåtgärder såsom vid: avvisande eller avlägsnande verkställade eller biträdande vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd beslag eller annat omhändertagande av egendom sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken. I de fall som anges i denna punkt får, enligt 10 andra stycket polislagen, våld mot person brukas endast om den som ska utföra åtgärden möts av motstånd. Personal i FM har, med undantag för militärpolisen, ingen befogenhet att utföra husrannsakan enligt rättegångsbalken och inte heller befogenhet att besluta om kroppsbesiktning. 23

26 I 10 punkt 3 polislagen föreskrivs om befogenhet att bruka våld för att avvärja en fara för bland annat värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön. Denna befogenhet gäller inte för personal i FM, med undantag för militärpolis. Hänvisningen i 29 polislagen till 10 samma lag omfattar, när det gäller militär personal, inte punkten 3 i 10 polislagen. Angående rätt att skydda egendom i nödvärnssituationer, se under våldsanvändning och ansvarsfrihet enligt brottsbalken. När personal enligt 10 polislagen har rätt att bruka våld, det vill säga begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper denna personal samma rätt enligt 24 kap.5 brottsbalken. Enligt 24 kap. 6 brottsbalken ska den som, i fall där 10 polislagen är tillämplig, har gjort mer än vad som är medgivet ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att denna svårligen kunde besinna sig. Om gärningen vid en sådan prövning bedöms som brottslig, kan den handlande dömas till lindrigare straff än vad som annars är föreskrivet, 29 kap. 3 brottsbalken. Observera! I första hand bör rättelse försöka åstadkommas genom upplysningar, uppmaningar eller tillsägelser. Tillgrip våld först då uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Använd alltid den lindrigaste form av våld som kan leda till avsett resultat. Använd inte mer våld än förhållandena kräver. Bruka inte våld längre än nödvändigt. Om någon skadas, se skyndsamt till att den skadade får vård. 24

27 Hjälpmedel vid våldsanvändning Bild 1:5 FM batong och handfängsel. Peter Aksberg /FM Allmänt I vissa fall är det ofrånkomligt att använda särskilda hjälpmedel i situationer då våld måste tillgripas som en yttersta utväg för att utföra en tjänsteuppgift, för vilken våldsanvändning är tillåten, eller för att freda sig mot ett angrepp. Vid val av olika former av våld ska man alltid välja den lindrigaste formen för att nå det önskade resultatet. Det innebär till exempel att användning av batong, som kan betraktas som ett kraftigare våldsmedel än kroppsligt våld, normalt inte får användas om en fara, ett angrepp eller vad det kan vara fråga om kan avvärjas med egna kroppskrafter. Användning av fängsel och hund betraktas också som en form av våld. Beträffande samtliga hjälpmedel utom fängsel (se nedan) gäller att de får tillgripas endast under de förutsättningar som anges i 10 polislagen eller enligt ansvarsfrihetsgrunderna i 24 kap. brottsbalken. I varje enskilt fall måste man göra en bedömning av nödvändigheten och försvarligheten i att använda hjälpmedlet i fråga. Hjälpmedlen får inte användas under längre tid än vad som är absolut nödvändigt. Ett hjälpmedel som en vakt utrustas med ska alltid vara godkänt av FM. Det gäller oberoende om det är fråga om ett skjutvapen, batong eller handfängsel. Det är av samma anledning inte tillåtet att använda en hund som inte tillhör myndigheten. I en situation då våld måste tillgripas och ett behov av hjälpmedel finns kan det även i trängande fall vara tillåtet att använda något som tillhygge, exempelvis en planka eller en spade. Man måste dock alltid försöka överblicka vilka skador det aktuella tillhygget kan orsaka angriparen och ställa detta i relation till nödvändigheten av åtgärden. Batong Batong bör användas först när angreppet eller faran inte kan avvärjas med egna kroppskrafter eller tjänsteåtgärden inte kan genomföras med lindrigare medel. Detta bör dock inte uppfattas så att användning av batong är utesluten i alla situationer då användning av kroppskrafter skulle vara möjlig. 25

28 Användning av batong kan i vissa situationer minska risken för skador på en person jämfört med vad kroppskrafter skulle kunna medföra. Batongen kan användas för att hålla någon på avstånd med en ringa kraft. Fängsel Fängsel är ett samlingsbegrepp för olika anordningar som kan användas för att hindra eller begränsa en persons rörelser. Oftast är det fråga om anordningar som är tillverkade för att användas som fängsel, exempelvis handbojor, men även remmar tejp, rep och liknande kan användas. Används fängsel bör handbojor användas. Handbojor är tillverkade för att, rätt använda, inte tillfoga den fängselbelagda skada. Med tillfälliga fängsel är risken för skador större. Den som har belagt någon med fängsel eller annars är ansvarig för personen ska också se till att personen inte skadas till följd av fängselbeläggningen. Särskild vikt bör ägnas att iaktta att blodcirkulationen i kroppsdelar som påverkas av fängslet inte hämmas eller att fängslet inte skadar huden. Den fängselbelagda får därför inte lämnas utan tillsyn annat än högst tillfälligt. Ett fängsel får inte användas så att den fängselbelagda låses fast i ett fordon eller på en plats där denne kan utsättas för särskilda obehag eller kan komma att skadas. Bajonett Bajonett förekommer numera i princip endast vid högvakttjänst. Användning av bajonett som stickvapen är förenat med stora risker för allvarliga personskador. Denna typ av våldsanvändning bör utövas med stor restriktivitet. Hund Användning av hund för att genomföra en tjänsteåtgärd är i regel en form av våldsanvändning i de fall som hunden sätts in mot en människa. Hunden används då som ett hjälpmedel eller ett redskap i denna våldsanvändning på ett likartat sätt som till exempel ett skjutvapen. Det är av vikt att hunden är så tränad att den har förmåga att avbryta ett angrepp mot en person när rätten till våldsanvändning upphör eller att hundföraren kan påverka hunden vid ingripandet. Skjutvapen Skjutvapen är det mest kraftfulla hjälpmedlet och ska därför användas med utomordentlig restriktivitet. För att säkerställa detta har regeringen meddelat särskilda föreskrifter förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom FM. 1 Dessa föreskrifter gäller Försvarsmaktens personal när den tjänstgör för bevakning och för myndighetens militära personal när den tjänstgör för att upprätthålla ordning. FFS 2010:7 26

29 Ett skjutvapen kan även användas som tillhygge, utan att skott avlossas. Ska ett skjutvapen användas på detta sätt ska den som använder vapnet ha fått särskild utbildning i användningen. I dessa fall ska risken för vådaskott särskilt beaktas. Ovanstående författningar gäller inte när den militära personalen använder våld i väpnade konflikter där krigets lagar gäller, vid internationell tjänst där det finns särskilda regler om våldsanvändning eller vid ingripanden med stöd av förordningen (1982:756) om FMs ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, med mera (IKFN-förordningen). 12 Personal enligt 1 som uppträder i grupp eller avdelning under direkt ledning av en förman eller arbetsledare får använda skjutvapen endast på order av förmannen eller arbetsledaren. Vapnet får dock användas utan föregående order om situationen är sådan att en order inte hinner inväntas. FFS 2010:7 Användande av skjutvapen är den yttersta utvägen för att lösa en tjänsteuppgift. Skjutvapen får därför brukas om andra medel är otillräckliga. FM personal som tjänstgör för bevakning eller militär personal som tjänstgör för att upprätthålla ordning och som har utrustats med ett skjutvapen ska ha utbildats både teoretiskt och praktiskt på den vapentyp som han eller hon utrustas med. Ingen får utrustas med ett skjutvapen utan att först ha blivit godkänd på båda dessa prov i fråga om handhavande av aktuell typ av vapen. Vid byte av vapentyp ska utbildning på den nya vapentypen genomföras Bevakningsuppgift FM ska kunna bedriva sin verksamhet runt om i landet, dygnet runt. Det ställer stora krav på att säkerställa att ingen oavsiktligt kommer till skada, och att ingen materiel eller information hamnar i orätta händer. Därför bevakar och skyddar FM, med vissa undantag, sin egen verksamhet dygnet runt över hela landet. Det är en uppgift som ska kunna utföras i fred, under beredskapshöjningar, i krig eller krigsliknande tillstånd. Oavsett om du är soldat, sjöman eller chef på olika nivåer ska du kunna medverka och veta vilka krav som ställs på dig. Uppgifterna framgår av det dokument som utges för bevakningen, förbandets bevakningsinstruktion. I instruktionen bör anges om bevakningsuppgiften kan kombineras med uppgift att upprätthålla ordningen inom bevakningsobjektet eller i dess närhet. Om så är fallet ska personalen inneha militärpoliskompetens eller förmans befogenhet. Det är endast den militära personalen inom myndigheten som kan fullgöra uppgiften upprätthållande av ordning, jämför 1 FM föreskrifter (2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst med mera inom FM. Med bevakningsobjekt avses huvud- 27

30 sakligen anläggningar, byggnader, områden, fartyg, luftfartyg och transporter med ett skyddsvärde som militär personal är satt att bevaka. Tvåan Ettan Bild 1:6 Exempel inpasseringskontroll vid normal hotbild. Anders Lindell /FM Bild 1:7 Exempel på inpasseringskontroll vid högre hotbild. Anders Lindell /FM 1.8. Bevakningsuppgiftens utförande Bevakningen kan utföras från en plats (bevakningsställe eller postställe), längs en väg eller inom ett område. Bevakningsstället, vägen eller området bör inte lämnas annat än för att avvärja trängande fara för liv. Bevakningsuppgiften kan lösas rörligt, fast, dolt eller öppet. Genom att använda ett uppträdande som är oregelbundet försvårar vi att brottsliga gärningar utförs mot FM. En skyddsvakt eller vakt bör inte utföra bevakningsuppgiften ensam Tillträde Behörighet Den som ska ha tillträde till ett skyddsobjekt ska vara behörig. Av första stycket i paragrafen framgår att det är nödvändigt för skyddsvakten att bedöma om den som vill komma in till ett skyddsobjekt är behörig. 14 Skyddsvakten får medge en person tillträde till ett skyddsobjekt med tillträdesförbud och som avses i 1 första stycket 2 endast om personens identitet har klarlagts eller om det på grund av andra omständigheter står klart att personen är behörig. FFS 2010:5 Tillträde till ett bevakningsobjekt får medges endast den som är behörig. Det ska framgå av bevakningsinstruktionen vad som krävs för att en person ska anses vara behörig. 15 Personal som tjänstgör för bevakning får medge en person tillträde till ett bevaknings- objekt endast om personens behörighet har klarlagts. FFS 2010:6 28

31 Säkerhetsplan och bevakningsinstruktion Skyldigheten att upprätta en plan för bevakning ska vila på den organisationsenhet till vilken skyddsobjektet hör. Det behöver inte vara bevakningspersonal ur ansvarig organisationsenhet som utför bevakningen. Personal från annan organisationsenhet kan utföra bevakningen efter att chefen för den organisationsenhet som ansvarar för objektet har utsett dessa att bevaka objektet. 13 För varje sådant skyddsobjekt som avses i 1 första stycket 2 ska det finnas en plan för bevakningen. I planen ska särskilt anges vilka kriterier som ska ligga till grund för att medge någon person tillträde till skyddsobjektet. Planen får införas i en bevakningsinstruktion enligt 16 Försvarsmaktens föreskrifter (2010:6) om vakttjänst inom Försvarsmakten (Vakt B). Inom Försvarsmakten ska chefen för den organisationsenhet till vilket skyddsobjektet hör svara för att en sådan plan beslutas. FFS 2010:5 16 Chef för organisationsenhet ska besluta hur bevakning ska utföras inom det egna verksamhetsområdet. Beslutet ska dokumenteras i en bevakningsinstruktion. FFS 2010:6 För att kunna hindra att någon får tillträde till ett objekt (område) krävs stöd i lag. Sådant stöd finns i fråga om skyddsobjekt i skyddslagen (2010:305). I fråga om vissa andra objekt än skyddsobjekt finns ett sådant stöd i bestämmelserna om olaga intrång i 4 kapitlet 6 andra stycket i brottsbalken. Det gäller till exempel byggnader eller fartyg som ägs eller används av FM. Det kan också gälla en förläggningsplats, även om den är belägen på någon annans mark. Men rätten är i ett sådant fall begränsad till själva förläggningsplatsen och gäller inte något område utanför denna. Det är också tillåtet att hindra obehöriga från att ta sig in i ett fordon som ägs eller används av FM. I det fallet kan bevakningsuppgiften utföras av en vakt enligt Vakt B, (FFS 2010:6) Behörighetskontroll För att man lättare ska kunna utföra behörighetskontroll kan bevakningsstället vara försett med bom, grind eller någon annan typ av hinder. Detta anordnas utifrån typ av bevakningsobjekt och behov av skydd. Bommar, grindar eller andra avspärrningsanordningar får förekomma endast om man har rätt att begränsa tillträdet genom att hindra genomfart in i eller genom ett område. 29

32 Bild 1:8 Kontroll av legitimationshandling. Anders Lindell /FM En behörighetskontroll har två syften: att fastställa en persons identitet att avgöra om personen är behörig att vistas inom bevakningsobjektet eller skyddsobjektet. En persons identitet kan fastställas genom personkännedom eller med stöd av legitimationshandlingar. Uniform eller tjänstefordon (militärt eller annat) berättigar inte med automatik till fri passage. Inte heller högre tjänstegrad medför automatiskt rätt att få tillträde till exempelvis en anläggning eller ett område. Skyddsvakten/vakten har alltid beslutsrätt i frågor rörande bevakningsuppgiften i enlighet med bevakningsinstruktionen. 10 Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet 1. uppge namn, födelsetid och hemvist, 2. underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling, samt 3. finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen. Skyddslagen (2010:305) 10 skyddslagen reglerar de skyldigheter som gäller för enskilda personer som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt. Bestämmelserna gäller också den som uppehåller sig inom skyddsobjektet. 30

33 Tillträde En person som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att uppge namn, födelsetid och hemvist. Någon skyldighet att kunna uppvisa legitimation finns däremot inte. Avsaknad av legitimation kan dock innebära att det inte går att klarlägga personens identitet och behörighet om personen vill ha tillträde till skyddsobjektet. Personen i fråga är vidare skyldig att underkasta sig kroppsvisitation och finna sig i undersökning av fordon som medförts till platsen. Detta ska skyddsvakten se som ett verktyg i sin tjänst för att kunna fullgöra sin bevakningsuppgift. Om det inte finns ett syfte kopplat till uppgiften i bevakningsinstruktionen är det inte ändamålsenligt att rutinmässigt visitera/undersöka personer och fordon invid skyddsobjektet bara för att man har den befogenheten som skyddsvakt. Skyddsvakten kan heller inte med automatik avvisa en person invid skyddsobjektet för att denne uppehåller sig där. Detta måste föranledas av något av kriterierna i skyddslagens Den som bevakar ett skyddsobjekt får om det behövs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är tillräcklig, tillfälligt omhänderta en person inom eller invid skyddsobjektet, om personen 1. överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag, 2. vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist eller lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig 3. vägrar att underkasta sig kroppsvisitation, eller 4. vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg. Skyddslagen (2010:305) 12 skyddslagen reglerar vilka olika villkor som måste vara uppfyllda för att ett ingripande ska kunna ske. Dessutom ska skyddsvakten bedöma att en sådan åtgärd är nödvändig för att skyddsvakten ska kunna fullgöra sin bevakningsuppgift. Oavsett vilken av åtgärderna avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta som vidtas, krävs att åtgärden i fråga utgör en förutsättning för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras i den situation det är fråga om. Alla bedömningar och åtgärder sker med beaktande av proportionalitetsprincipen, det vill säga vilken åtgärd som står i proportion till det beteende den person som åtgärden avses riktas mot uppvisar. Beroende på den hotbild som gäller för tillfället och med hänsyn till den situation som i övrigt råder kan behörighetskontrollen utföras på olika sätt. Det måste framgå av bevaknings- instruktionen vad som gäller. 31

34 Om förhållandena påkallar det, utförs en behörighetskontroll på följande sätt: Vakten ber personen att lägga ner de handlingar som ska kontrolleras på en särskild anvisad plats och uppmanar personen därefter att ställa sig på betryggande avstånd. Sedan går vakten fram och granskar handlingarna. Bevakningen ska fortsätta under kontrollen. Om personen färdas i bil är det nödvändigt att i god tid ge ett tydligt och bestämt stopptecken och eller med en skylt ge anvisningar om vilka åtgärder personen ska göra, varefter behörighetskontrollen utförs på lämpligt sätt, anpassat till situationen och det läge som råder, exempelvis genom att bilförare och passagerare ombeds att stiga ur bilen Begreppet Invid i skyddslagen Vad som avses med invid ett skyddsobjekt finns inte närmare angivet. Det är inte heller lämpligt att till exempel i meter ange ett bestämt avstånd från skyddsobjektet som en yttersta gräns för vad invid kan innefatta. Invid är att vara nära, tätt intill något. Orden vid och invid jämställs ofta. Invid är i alla händelser i fråga om avstånd avsevärt mycket närmare ett skyddsobjekt än vad i dess närhet är. En skyddsvakt bör, kopplat till bevakningsuppgiften, bilda sig en uppfattning om vad som, vid det aktuella skyddsobjektet, kan vara invid. Den som befinner sig meter från ett skyddsobjekts yttre gräns får i regel anses vara invid. Tips! Skyddsvakten kan ställa sig frågorna: Vad har jag för laga befogenhet att ingripa? Vad behöver jag göra för att kunna fullgöra bevakningsuppgiften? Rätt att ta del av allmänna handlingar En person som vill ta del av allmänna handlingar får inte tillfrågas om sin identitet. Enligt 5 andra stycket säkerhetsskyddslagen (1996:627) ska en myndighet utforma säkerhetsskyddet med beaktande av allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. En person som vill ta del av en allmän handling vid ett bevakningsobjekt, som kan vara ett skyddsobjekt, får inte tillfrågas om sin identitet. Utländska medborgare har samma rätt som svenska medborgare att ta del av allmänna handlingar. Det är därför lämpligt att i till exempel en bevakningsinstruktion eller arbetsordning föreskriva rutiner för allmänhetens besök. En särskild lokal kan behöva iordning- 32

35 ställas för detta ändamål. Ibland kan det räcka att man ser till att någon åtföljer den som vill ta del av handlingen. Om det behövs hindrar inget att personen övervakas under tiden han eller hon befinner sig i myndighetens lokaler eller områden. Det råder dock ingen allmän rättighet att få komma in på ett skyddsobjekt för det angivna ändamålet. Kan den ansvariga organisationsenheten ordna så att allmänheten ges möjlighet att ta del av allmänna handlingar på en plats utanför objektet, exempelvis i en fristående byggnad, får den som vill ta del av handlingen hålla tillgodo med det Krav på personal och chefer allmänt X ska ha O kan ha C IBSS Personal IBSS C TIBSS Personal TIBSS C TPSS Personal i TPSS C TTPSS Personal TTPSS C för bevakningsuppgift Personal för bevakningsuppgift Utbildad Vakt X X X X X X X X X X Godkänd Skyddsvakt X X X X X X X X X X Förordnad militärpolis O O O O O O O O O O Central kurs C IBSS 3v X Lokal kurs IBSS X X TIBSS utbildning X X Lokal kurs TPSS O X X TTPSS utbildning X X HALVAR beslutsträning O O O O O O O O O O Nödvärnsträning O O O O O O O O O O Samverkan POLIS X O O O O Säkerhetrapportering O O O O O O O O O O RAKEL X X X X X X X X O Kryptomobiltelefon X O O O X O O O Kryptotelefon O O O O Kryptofax O O O O Personsäkerhetslarm X X X X X X X X X X Tabell 1:2 Utbildningskrav. Tony Stålnäbb /FM Beskrivning och skillnader i befogenheter mellan olika personalkategorier Både skyddsvakter och militärpoliser måste ha lagstöd för att kunna vidta åtgärder som begränsar allmänhetens grundläggande fri- och rättigheter. Båda personalkategorierna har även befogenhet att använda våld för att vidta tjänsteåtgärder som omfattar tvång. De rättsprinciper som är styrande är legalitetsprincipen, behovsprincipen, proportionalitetsprincipen, objektivitetsprincipen samt ändamålsprincipen. Dessa betyder att tjänstemannen ska ha stöd i lagen för sin tjänsteåtgärd, att åtgärden är nödvändig, att åtgärden är försvarlig, behandla alla lika inför lagen och väga åtgärden mot det syfte som lagen föreskriver. 33

36 Skyddsvakten är i sin tjänsteutövning avgränsad till tjänsteåtgärder som är förenliga med skyddslagen och vissa föreskrifter i polislagen. När skyddsvakten bevakar skyddsobjekt har han eller hon ett antal befogenheter som möjliggör tjänsteutövningen. För att fullgöra sin bevakningsuppgift kan skyddsvakten kontrollera en persons identitet och behörighet om denne befinner sig inom eller vill bereda sig tillträde till skyddsobjektet, kroppsvisitera en person inom eller invid ett skyddsobjekt, ta föremål i beslag samt avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta eller gripa en person. Ett beslut om att använda dessa tjänsteåtgärder ställer höga krav på skyddsvaktens kunskaper, färdigheter och omdöme. Utöver ovanstående har militärpolisen i sin tjänsteutövning samtliga befogenheter som en civil polis har. Ovanstående förtydligas nedan med ett antal utdrag ur de lagar och andra författningar som ger stöd för militärpolisens och skyddsvaktens befogenheter. I sammanhanget ges även en jämförelse med befogenheter som tillkommer envar och den som är vakt, utan att vara skyddsvakt. Vid de tillfällen när bevakning ska ske vid objekt som inte är skyddsobjekt, kan förbandschefen utse en vaktpost, som med laga stöd och lokal bevakningsinstruktion löser uppgiften. Lag- och regelstöd Envar (alla) får: envarsgripa under vissa förutsättningar använda våld för att verkställa gripandet skyddsvisitera i samband med gripandet för att leta vapen och farliga föremål ta beslag använda nödvärn använda laga befogenhet agera vid nöd kan hävda hjälpares rätt. Vaktpost: ska bära uniform får utrustas enligt förbandschefs bestämmande ska inge förtroende och respekt ska medge tillträde endast om behörighet klarlagts ska ha en bevakningsinstruktion får använda försvarligt våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om han möts med våld eller hot om våld får använda skjutvapen i nödvärn och för att genomföra en tjänsteåtgärd om det är oundgängligen nödvändigt har dessutom rättigheter enligt envarsrätt. 34

37 Ordningstjänst För ordningshållning av disciplinansvariga gäller: Förman avvisar, avlägsnar och omhändertar den som inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för disciplinen. Förman tar om hand alkohol eller droger samt eventuella tillbehör som används. Förman får inom område som disponeras av FM kroppsvisitera en disciplinansvarig och undersöka dennes skåp, väskor och annan egendom för att leta efter föremål som den disciplin ansvarige inte får ha. För ordningshållning av offentligt anställda gäller endast att händelsen anmäls till chef. För den som ingriper, gäller i bägge fallen rättigheter enligt: envarsrätt vaktpost. Skyddsvakt: Ska ha en bevakningsinstruktion. Upprätthåller aktuella förbud på skyddsobjektet. Ska medge tillträde endast om behörighet klarlagts. Kroppsvisiterar den som vill ha tillträde och undersöker fordon mm för att leta efter beslag om det behövs för bevakningsuppgiften. Avvisar, avlägsnar eller tillfälligt omhändertar en person om det behövs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras inom eller invid skyddsobjektet om denne: - överträder något förbud eller - vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid och hemvist eller - lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig eller - vägrar att underkasta sig kroppsvisitation eller - vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg. Har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig. Detta gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet. Har dessutom rättigheter enligt envarsrätt. Har dessutom rättigheter enligt vaktpost. Militärpolis: Är polisman inom FM då han eller hon fullgör uppgifter enligt militärpolisförordningen. Är förman. Har till viss del samma regelverk och befogenheter som civil polis, inom FM. 35

38 Envarsrätt Ett envarsgripande får utföras mot den som begått ett fängelsebrott och anträffas på bar gärning eller flyende fot samt mot den som är efterlyst för brott. 24 kap. 7 andra stycket Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. RB 1942: Vaktpost En vaktpost är någon ur FM personal som bevakar eller upprätthåller ordning men som inte kan stödja sig på skyddslagen. 1 Dessa föreskrifter gäller Försvarsmaktens personal när den tjänstgör för bevakning och för myndighetens militära personal när den tjänstgör för att upprätthålla ordning. FFS 2010:6 Nedanstående paragraf syftar till att avgränsa föreskrifternas tillämpningsområde. Föreskrifterna gäller inte om FM har engagerat skyddsvakter från ett bevakningsföretag för skyddet av ett av FM skyddsobjekt. 2 Föreskrifter om användande av skjutvapen vid bevakning eller ordningstjänst finns i förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten och i Försvarsmaktens föreskrifter (2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst m.m. inom Försvarsmakten. FFS 2010:6 36

39 Begreppet i övrigt är lämplig ska väga tungt när man utser personal för bevakningstjänst. Teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter måste kombineras med en hög grad av lämplighet. 5 Endast den som med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov i vakttjänst respektive ordningshållning, och som i övrigt är lämplig för uppgiften, får tjänstgöra för bevakning eller för att upprätthålla ordning. Proven ska uppfylla de krav som Försvarsmaktens högkvarter (Högkvarteret) har beslutat. Första stycket tillämpas inte om ingripandet görs med stöd av 10 kap. förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. FFS 2010:6 Paragrafen syftar till att understryka vikten av fortbildning för den som har till uppgift att i vissa situationer utöva tvång och även våld mot personer. 6 Den som fullgör bevakningsuppgifter eller har till särskild uppgift att upprätthålla ordningen i Försvarsmakten ska genomgå teoretisk och praktisk fortbildning i bevakningstjänst respektive ordningstjänst. FFS 2010:6 Paragrafen nedan klargör att den som har genomgått utbildning till skyddsvakt, har tillgodogjort sig sådana kunskaper att han eller hon även kan användas för annan vakttjänst, som innebär att skyddslagen (2010:305) inte tillämpas. Det är av vikt att skyddsvaktsutbildningen också klarlägger att den vakt som inte är skyddsvakt endast har begränsade befogenheter att ingripa. 7 Den som har genomgått utbildning och har avlagt prov för skyddsvakt enligt 4 Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5) eller fortbildning enligt 5 samma författning ska anses ha uppfyllt kraven för den som fullgör bevakningsuppgifter enligt 5 respektive 6. FFS 2010:6 37

40 Nedanstående paragraf innehåller bland annat den viktiga begränsningen att endast vapen och andra i paragrafen nämnda hjälpmedel som är godkända av FM får användas i bevakningstjänsten. Med vapen avses såväl skjutvapen som eventuellt andra vapen, såsom bland annat batong och bajonett. 10 Militär personal ska under tjänstgöring enligt 1 bära uniform. Civil personal ska under tjänstgöring enligt 1 bära civil tjänstedräkt. Personalen får utrustas med batong, handfängsel och skjutvapen. Chefen för en organisationsenhet får bestämma att personalen även ska utrustas med andra vapen eller hund. Endast vapen, handfängsel och hundar som tillhandahålls av Försvarsmakten får användas. FFS 2010:6 38

41 Skyddsvakten Bild 1:9 Skyddsvakten. Peter Aksberg /FM I många fall finns ett rättsligt skydd, grundskydd, mot att obehöriga tar sig in på ett område eller i en byggnad. Bestämmelser finns bland annat i brottsbalkens bestämmelser om olaga intrång (4 kap. 6 andra stycket brottsbalken). 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vissa åtgärder till förstärkt skydd för byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt mot: 1 sabotage. 2 terroristbrott enligt 2 lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. 3 spioneri samt röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret och 4 grovt rån Skyddslagen (2010:305) Nedanstående bestämmelse kan exempelvis tillämpas för att bereda allmänheten skydd mot skadeverkningar vid militära övningar på övningsplatser eller när oexploderad ammunition (OXA) finns på en plats. 2 Lagen innehåller också bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet. Skyddslagen (2010:305) 39

42 Personal i FM bevakar bara myndighetens egna skyddsobjekt, statschefens residens (högvaktstjänst) och skyddsobjekt som har beslutats för att bereda skydd åt en främmande stats militära styrka. 9 För bevakning av skyddsobjekt får polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal anlitas. Den som bevakar skyddsobjekt och som inte är polisman benämns skyddsvakt. Skyddslagen (2010:305) 40

43 Militärpolis Bild 1:10 Militärpolisens armtecken. Anders Lindell /FM Militärpolistjänsten fullgörs som ordningstjänst, utredningstjänst och säkerhetstjänst. I ordningstjänsten ingår trafiktjänst. 1 Militärpolisen ska upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten samt vid sådana övningar som Försvarsmakten genomför tillsammans med andra myndigheter. Därvid har militärpolisen till uppgift särskilt att: 1. förebygga brott samt hindra att ordningen och säkerheten störs genom brott eller på annat sätt, 2. avslöja brott samt vidta de åtgärder som behövs, när ordningen och säkerheten störs på annat sätt än genom brott, 3. i övrigt lämna personal som tjänstgör inom Försvarsmakten upplysningar och annan hjälp. Militärpolisförordningen 1980:123 41

44 Befogenheterna/uppgifterna innebär att militärpolisen i sak kan vidta åtgärder inom en förundersökning med stöd av rättegångsbalken vid alla brott som faller under allmänt åtal och som begås inom FM. FM kan dock inte besluta att inleda en förundersökning. Ett sådant beslut måste fattas av den som är förundersökningsledare. 10 En order till en militärpolisman i fråga om militärpolistjänsten får ges endast av den under vilken militärpolismannen lyder i denna tjänst. 11 En militärpolisman är, då han eller hon fullgör uppgifter enligt 1,att anses som en polisman. Vad som är föreskrivet om polismän inom det civila polisväsendet gäller därför i tillämpliga delar också för militärpolisman som fullgör sådana uppgifter. 4. Vid tillämpning av 41 och 47 lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. är en militärpolisen att anse såsom förman i förhållande till varje disciplinansvarig som tjänstgör i Försvarsmakten. Militärpolisförordningen 1980: Slutsatser Skyddsvakten har det lagstöd som behövs för att kunna lösa sin huvuduppgift, att bevaka skyddsobjekt. Skyddsvakten har inga befogenheter att bedriva ordningstjänst, med undantag av när skyddsvakten är officer eller förman och de som skyddsvakten agerar mot är rekryter, skolelever, hemvärnspersonal under avtalstid eller personal i en internationell militär insats utomlands. I sådant fall träder lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret in, utan koppling till skyddsvaktens fullgörande av bevakningsuppgiften. Det går att identifiera en tydlig skillnad mellan militärpolisens och skyddsvaktens befogenheter. Militärpolisen kan bedriva ordningstjänst oavsett kategori av personal, under förutsättning att detta genomförs inom FM, geografiskt eller personellt. En skyddsvakt har befogenheter att bland annat gripa, tillfälligt omhänderta, ta egendom i beslag, kroppsvisitera, undersöka fordon samt avkräva personuppgifter på och invid ett skyddsobjekt i syfte att kunna fullgöra bevakningsuppgiften. Detta kan skyddsvakten göra helt efter eget beslut, något som sedan prövas av polis eller, i vissa fall, militärpolis. Militärpolis med uppgift att bevaka skyddsobjekt kan använda skyddslagen på samma sätt som skyddsvakten. Om det i samband med att en militärpolis använder sig av skyddslagens befogenheter uppkommer brottsmisstanke måste militärpolismannen för att vidta åtgärder som förhör eller tvångsåtgärder som grundar sig på föreskrifter i annan lagstiftning, överväga om förundersökningsledaren (åklagaren) ska kontaktas för att få ett beslut avseende tvångsåtgärder. Militärpolisen har dock betydligt fler befogenheter inom FM än vad en skyddsvakt har. 42

45 2. Mänskliga faktorer som påverkar bevakningstjänsten Kapitlet beskriver metoder och faktorer som påverkar uppträdandet för personal i bevakningstjänst 3. En militär skyddsstyrka har ofta interaktion med polis, varvid det är lämpligt att FM tar utgångspunkt i samma metoder och synsätt som polisen gör Allmänt De tekniker och övningar som beskrivs i FM publikationer tar hänsyn till människans kognitiva 4, emotionella 5 och motoriska förmåga 6. De är också anpassade till ett taktiskt sammanhang där verkan är det viktigaste. Ingripande mot en person är en konfrontation som kan innebära en fysisk, mental och emotionell belastning och som inträffar i varierande ljusförhållanden och i all typ av terräng. Den som under ingripandet instinktivt kan handla på ett säkert, snabbt och precist sätt med bibehållen kontroll, har en god chans att lyckas Mänsklig förmåga En grov modell av mänsklig förmåga är att indela den i tre samspelande delar, den kognitiva, den emotionella och den fysiologiska. Tekniker och utbildningsmetodik bör utgå från möjligheterna och begränsningarna i mänsklig förmåga. Vår förmåga att under hot, angrepp, fysisk belastning och mental stress kunna varsebli och fatta beslut samt kunna utföra komplexa och finmotoriska rörelser är begränsad. Vi har också en begränsad förmåga att kunna hantera mer än en uppgift i taget. I vissa delar är denna förmåga träningsbar. Den kan utvecklas genom utbildning och träning i att lösa uppgifter i olika situationer som är så verklighetsnära som det är säkerhetsmässigt, etiskt och rationellt möjligt. Om man i dessa situationer kan blanda kognitiva, emotionella och fysiologiska element ökar chanserna till överlevnad och att uppgiften blir löst UBBA-loopen Boyds OODA-loop eller UBBA-loopen som den heter på svenska beskriver hur beslutsfattandet går till och omsätts till handling. Upptäck, Bedöm, Besluta, Agera. Loopen upprepar sig hela tiden, och den som kan gå snabbast igenom den från att upptäcka en ny inflytelse, bedöma den, besluta om rätt åtgärd och sen framgångsrikt genomföra denna åtgärd vinner över en motståndare som är långsammare i sin UBBA-loop. Att öva på alla fyra delarna är viktigt med hänsyn till den process vi går igenom vid en händelse. Den generella beslutfattningsprocessen kan förenklat beskrivas som ett förlopp som startar med en upptäckt eller varseblivning, den bedöms i sin tur om 3 Teorin i detta kapitel är i huvudsak hämtad från Handbok Polisens Bastaktik 4 Mental förmåga 5 Känslomässig förmåga 6 Kroppslig förmåga 43

46 den är relevant, därefter fattas ett beslut och slutligen utförs beslutet genom att agera. Den kognitiva delen är mest aktiv i faserna upptäck, bedöm och besluta, den emotionella delen påverkar i huvudsak vår förmåga att bedöma och besluta, den fysiologiska och motoriska delen är mest markant i agerafasen. Den totala tid som åtgår för att hantera en ny händelse eller situation utgörs av tid för att upptäcka, tid för att bedöma, tid för att fatta beslut samt tid för att agera. Upptäckt och tid för varseblivning är svår att bestämma, den kan vara allt ifrån delar av en sekund till flera sekunder. Definitions- eller beslutstiden är, om situationen är relativt känd, omkring 1,5 sekund. Den tid det tar att reagera på ett definierat känt stimulus, reaktionstiden, till exempel att trycka på en knapp efter en ljudsignal är mellan 0,2 till 0,3 sekunder. Reaktionstiden varierar kraftigt beroende bland annat på personens ålder och på situationen Människans reaktioner på hot och stress Om hotet eller angreppet kommer överraskande eller upplevs kraftigt kan en stressreaktion utlösas. Stressreaktionen är en automatisk fysiologisk kedjereaktion som utlöses via nervimpulser och hormonella processer. Den styrs av det sympatiska (autonoma) nervsystemet och syftar till att sätta kroppen i ett omedelbart beredskapsläge. Vi förbereds för kamp eller flykt. Vissa av effekterna gynnar oss, andra hämmar oss. Exempel på de fysiologiska effekter som kan uppstå är: Hela medvetandet fokuseras på hotet med båda ögonen öppna. Kroppen orienteras mot hotet. Axlarna dras upp. Huvudet rör sig framåt och nacken böjs, munnen öppnas. Nacken böjs framåt och hakan sänks. Händer höjs till bröstkorg eller ansikte. Musklerna spänns. Pulsen ökar dramatiskt. Nackhåren reser sig. Ofrivillig avgång av urin eller avföring. Stressreaktionen går inte att förhindra eller att träna bort. Realistisk träning och erfarenhet kommer att kunna lindra reaktionen och förbättra agerandet efter reaktionen. Enkla och vana tekniker kan frigöra mental kapacitet som kan göra det lättare att agera under påverkan av stress. En soldat eller sjöman i panik kan utgöra en allvarlig fara för sig själv eller sin omgivning, eftersom han eller hon bara agerar på instinkter helt utan att ta hänsyn till etik och moral. Dessutom slutar funktioner som fin- och komplex motorik att fungera under stark stress, och man kan uppleva saker som bilateral symmetri (att båda kroppshalvorna gör samma saker), konvulsiva grepp (omöjligt att släppa det man håller i, exempelvis avtryckaren) och att sinnesintryck förändras. När den stressinducerade pulsen går över 180 slag/minut (bpm) (varierar med ålder) slutar vi alla att fungera som vi ska. 44

47 Puls (Slag/minut, BPM) Effekt Normal vilopuls. >115 Finmotoriken börjar avta Optimal prestanda. >145 Komplexa motoriska färdigheter försämras Punkter enligt nedan inleds. >175 Kognitiv bearbetning försämras. Blodkärl drar ihop sig. Förlust av perifera seendet. Förlust av djupseende. Förlust av närseendet. Auditiv utslagning. Tabell 2:1 för att visa effekterna av hjärtfrekvens på prestationsförmåga.tony Stålnäbb /FM De första stora fysiologiska förändringarna är märkbara runt 115 slag per minut. Mellan ungefär slag per minut ligger det intervall inom vilket kroppens komplicerade motoriska färdigheter och reaktionstider är på topp. Vid över 175 slag per minut präglas människan av extrem förlust av kognitiv och komplex motorisk förmåga, låsningar, kamp eller flyktbeteende och även förlust av tarm- och blåskontroll. I detta intervall är de grovmotoriska färdigheterna, såsom att springa, bäst. Ovanstående effekter är en produkt av psykiska påfrestningar, inte fysisk stress. En ökad hjärtfrekvens innebär inte nödvändigtvis att en person är under psykisk stress det går att köra ett par fysiskt tunga rusher och få en puls runt 200 slag per minut utan att glömma hur mobiltelefonen fungerar. Det som skiljer den välutbildade soldaten eller sjömannen från den nyinryckta är att den välutbildade soldaten eller sjömannen har fått ett stort mått av självförtroende genom vetskapen om att den genomgångna utbildningen är bra och att materielen fungerar. Detta självförtroende gör det möjligt att utstå större påfrestningar innan man kommer upp i höga stresspulsintervaller. Dessutom gör den genomförda träningen att soldaten eller sjömannen kan prestera mera längre upp i pulsintervallet, den personliga gränsen för vad som är möjligt trycks uppåt i skalan. Som välutbildad soldat eller sjöman blir man mindre stressad och kan hantera stressen bättre när den väl inträffar. Ett av sätten att uppnå detta är att ge soldaterna eller sjömännen utbildning och träning i närkampssystemet. Träningen bygger upp den typ av aggressivitet, självförtroende och förståelse för strid på korta avstånd som behövs. Ett viktigt sätt att bekämpa stress och dess negativa effekter är att använda andningen. I det autonoma nervsystemet finns bara två åtgärder som du medvetet kan styra andning och blinkning. Av de två kommer andningskontroll att vara till stor nytta under en stressad situation. Du kan minska din puls genom att träna rätt andning. Andetagen ska vara djupa, så kallad "magandning". Varje steg sker samtidigt som du räknar till fyra där ett är själva steget. 45

48 De fyra enkla stegen för att andas på detta sätt är: in genom näsan (räkna två, tre, fyra) håll andan (räkna två, tre, fyra) ut genom läpparna (räkna två, tre, fyra) håll andan (räkna två, tre, fyra) Fysisk förmåga En hög generell fysisk förmåga förbättrar våra möjligheter att fatta beslut och agera under belastning. Den generella fysiska förmågan beskrivs i tabellen nedan. Begrepp Förklaring Syreupptagningsförmåga kroppens förmåga att samla in, bearbeta och leverera syre. Uthållighet kroppens förmåga att bearbeta, leverera, lagra och utnyttja energi. Effekt förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla maximal kraft på minimal tid. Styrka förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla kraft. Flexibilitet förmågan att maximera rörelseomfånget av en given led. Hastighet förmågan att minimera tidsperioden i en upprepad rörelse. Koordination förmågan att kombinera flera bestämda rörelser till en välavvägd rörelse. Smidighet förmågan att minimera övergångstiden mellan olika rörelser. Balans förmågan att kontrollera placeringen av kroppens tyngdpunkt i förhållande till dess stödpunkter. Precision förmågan att kontrollera rörelse i en given riktning eller med en given styrka. Tabell 2:2 Begreppsförklaring vid beskrivning av den fysiska förmågan. Tony Stålnäbb /FM För att kunna hantera den mångfald av situationer, som kan uppstå vid ett ingripande, bör soldaten/sjömannen ha en balanserad förmåga inom ovanstående områden, det vill säga kontroll av situationen. Soldaten/sjömannen bör vara skicklig på att: Upptäcka hot eller närmare bestämt varsebli din omgivning. Bedöma situationen hur kan den påverka dig och din uppgift. Besluta utifrån uppgift och situation fatta beslut. Agera genomför beslutet (det handlar oftast om att utföra ett tidigare inlärt motoriskt program). 46

49 Soldaten/sjömannen bör ha viljan och attityden att alltid fortsätta kämpa. De ska ha ett grundläggande taktiskt förhållningssätt i sitt lösande av uppgiften. De ska dessutom ha en förståelse för hur stark stress, som exempelvis direkt dödshot, påverkar deras motorik, varseblivning, förmåga till logiskt tänkande, moraliska överväganden och förmåga att fatta beslut. För att de ska lyckas med sin uppgift att bevaka eller skydda, krävs det att de har tillräckligt med utbildning för att kunna hantera de situationer som kan uppkomma. Den utbildningen får soldaten/sjömannen bland annat genom att genomföra ett antal kurser. Gemensamt för dessa är att de ska få en stabil grund att stå på för att få kontroll i den aktuella situationen Mentalt förhållningssätt Bild 2:1 De tre förhållningssätten mentalt-, grundläggande taktiskt- och kommunikativt förhållningssätt. Tony Stålnäbb /FM Som vakt eller skyddsvakt utsättss man för risker. Det viktigaste skyddet är varken vapen eller utbildning, utan den mentala beredskapen. Det mentala förhållningssättet syftar bland annat till att kunna hantera svåra situationer i arbetet, att minska stressen, att kunna utveckla sig själv i sin arbetsroll samt att öka sitt självförtroende och känslan av kontroll i svåra situationer. En vakt eller skyddsvakt med mental beredskap har en sund nyfikenhet och misstänksamhet mot allting och kan växla upp och ner i skalan över tiden. Inne i vaktlokalen kan du slappna av lite mer (dock aldrig helt) och ute i bevaknings- eller insatsområdet är du mer misstänksam och vaken. 47

50 Nedan beskrivs ett färgkodsystem som kan vara användbart för att förstå hur man kan använda sin mentala beredskap på ett bra sätt. Beredskapsnivå Vit omedveten och oförberedd. Gul avslappnat alert. Ingen specifik hotsituation. Förklaring Om du attackeras i läge VIT, är det enda som kan rädda dig den otillräckliga kunskapen eller odugligheten hos din angripare. När du konfronteras med något otäckt kommer din reaktion antagligen att bli "Det kan inte hända mig." Din inställning är att "i dag kan vara den dag jag kan få försvara mig." Du är helt enkelt medveten om att världen är en potentiellt ovänlig plats och att du är beredd att försvara dig själv, om det behövs. Du använder dina ögon och öron och inser att "jag kanske måste skjuta idag." Du behöver inte vara beväpnad i detta tillstånd, men om du är beväpnad bör du vara i läge Gul. Du bör alltid vara i läge Gul när du är i okända miljöer eller bland människor du inte känner. Du kan stanna kvar i läge Gul under långa perioder, så länge du kan. Orange särskilt alert. Något är inte helt rätt och har fått din uppmärksamhet. Du "tar in" informationen på ett avslappnat men alert sätt, som ett kontinuerlig 360 graders radarsvep. Jag kanske måste skjuta Ditt medvetande har registrerat en särskild händelse. Du flyttar ditt primära fokus för att avgöra om det finns ett hot (men du behöver inte släppa omvärldsuppfattningen). Din inställning övergår till jag kan behöva skjuta denna person i dag, inriktad på de specifika mål som har orsakat upptrappningen i beredskapsläge. I läge Orange är du mentalt förberedd: "Om den personen gör "X", måste jag stoppa det. Ditt vapen är vanligtvis hölstrat eller i låg färdigställning i detta tillstånd. Att vara i läge Orange kan vara lite av en psykisk påfrestning, men du kan vara i läget så länge som du behöver. Om hotet visar sig vara ingenting, flytta dig tillbaka till läge Gul. Röd läge Rött är kamp. Dina mentala förberedelser (se tillbaka på läge Orange) har löst ut. Om "X" händer ska jag vidta åtgärder mot den personen. Tabell 2:3 Coopers färgskala. Tony Stålnäbb /FM Att gå ner i läge vit (helt avslappnad, inget kan hända mig!) är livsfarligt om man befinner sig under ett ingripande, oavsett vem man är eller var man är. 48

51 Genom de kunskaper du fått om hur du reagerar under press och hur du ska kunna hantera detta har du verktygen för att skapa och ha kvar en inre kontroll. Detta kallas för det mentala förhållningssättet Kommunikativt förhållningssätt Bild 2:2 Kommunikativt förhållningssätt och verbal judo. Peter Aksberg /FM Syftet med kommunikativt förhållningssätt är att fördjupa kunskaperna om konflikter och konflikters utveckling, samt betydelsen av det egna agerandet i konfliktsituationer. Förhållningssättet har en avgörande betydelse i kommunikationen med en motpart och för hur ett förlopp kan eskalera (trappas upp) eller deskalera (trappas ned). Med kunskaper om sina möjligheter på detta område kan personal i bevakningstjänst stärka sin professionalitet, liksom sin egen och andras säkerhet. Förhållningssätt vid konfliktsituationer: Visa dig inte rädd eller arg. Försök se lugn och avspänd ut åtminstone i det akuta skedet även om situationen är hotfull. Om du uppträder lugnt och behärskat sprider du lugn omkring dig. Du kan hantera situationen på ett bättre sätt. Blir du arg förlorar du automatiskt en del av din tanke- och handlingsförmåga. 7 Handledning för skjututbildning i bevakningstjänst 49

52 Hellre fria än fälla. Snabba slutsatser gör intryck. Men många gånger finns en fullt godtagbar förklaring till varför människor gör det de gör och varför de befinner sig där de är. Acceptera inte det som inte kan tolereras, men en smidig attityd gör att många incidenter undviks och upplösningen blir smidigare. Ge alla chansen att rädda ansiktet. Ge alla chansen att komma ur en situation med värdigheten i behåll. Försök finna en lösning som är godtagbar för båda parter. Om det går så långt som till våld och att någon måste hållas fast, försök gör detta så att det inte blir en förnedrande fasthållning. Undvik att stå, gå och tala provocerande. Ryckiga och snabba rörelser kan i en konfliktsituation missförstås och utlösa ett angrepp. Tala lugnt och vänligt, men ändå bestämt! Rör dig med mjuka rörelser och gester. Brist på tillit skapar konflikter. Det känns svårt när någon misstror det man säger eller gör. Man blir först besviken och nedstämd, sedan arg. Förtroende skapar möjlighet till utveckling och förändring. Möt inte ilska med ilska. Skrik inte bara för att den andre skriker. Möt inte våld med våld om du inte finner det absolut nödvändigt. Behärskning är oftast en framgångsfaktor i upphetsade situationer. Var beredd att förändra dig. Många motsättningar och problem i relationer kan förändras radikalt om man ändrar sig själv. En stunds eftertanke eller samtal med någon kan ge oväntade insikter. Är det du själv som är problemet? Behärskning är ofta en framgångsfaktor i upphetsade situationer. Spela aldrig hjälte. Det finns en risk att bli allvarligt skadade om man på egen hand försöker klara hotfulla situationer. Det är alltid bättre att låsa upp en dörr, lämna ut nycklar et cetera. än att riskera bli nedslagen, skjuten eller knivhuggen. Försök inte klara allt på egen hand. Slå larm så snart det omedelbara hotet är förbi. Använd distraktionsteknik för att avleda aggressivitet. Skapa, om möjligt, en paus i argumentationen. Be den andre följa med till ett ställe där ni kan prata ostört, eller gör något annat som ger ett tillfälle att lugna ner känslorna. Humor kan ibland ta udden av den värsta aggressiviteten. 50

53 Trampa inte på ömma tår. Det är frestande att sätta fingret på den andres ömma punkter och svagheter. Avstå från detta, eftersom det kan upplevas som sårande och kränkande. Ilska blir ofta resultatet, speciellt om man förödmjukar någon i andra människors närvaro. Träna upp iakttagelseförmågan. Träna upp förmågan i att uppfatta och förstå hur andra människor känner sig och har det. Försök att lyssna och se när de har bekymmer och problem, framförallt lyssna, lyssna och åter lyssna. Ta andra på allvar. Alla människor har rätt att bli tagna på allvar. Man kan lätt hamna i en situation som för andra ser komisk ut. Då kan det kännas bra att bli tagen på allvar metoden 8 Fem saker att tänka på vid verbal kommunikation: 1. fråga artigt (vädjar till moralen) 2. redovisa sakskäl (vädjar till förnuftet) 3. redovisa alternativen (vädjar till egoismen) 4. begär bekräftelse (vädjar till personen) 5. agera (bestämmer lämpligt handlande). 11 saker man ska undvika att säga: 1. Kom hit! 2. Du skulle ändå inte begripa. 3. Reglerna är sådana. 4. Det angår inte dig. 5. Vad vill du att jag ska göra åt saken? 6. Lugna ner dig! 7. Vad är det med dig? 8. Du är aldrig eller du är alltid 9. Jag tänker inte säga det här fler gånger. 10. Det här gör jag för ditt eget bästa. 11. Varför kan du inte vara förnuftig? Genom att du fått kunskaper om hur andra reagerar under press och hur du ska kunna hantera och påverka detta har du verktygen för att skapa och bevara en kommunikativ kontroll. Detta benämns det kommunikativa förhållningssättet metoden beskrivs i boken Verbal Judo 51

54 52

55 3. Grunder bevakningstjänst 3.1. Allmänt Bevakningsuppgiften kan lösas genom fast eller rörlig bevakning med dolt eller öppet uppträdande. Med ett oregelbundet uppträdande försvåras brottsliga gärningar mot FM. En skyddsvakt eller vakt bör inte utföra bevakningsuppgiften ensam. En bevakningsstyrka avdelas för att lösa bevakningsuppgift. Styrkans storlek ska anpassas efter uppgiften och geografisk belägenhet och bör bestå av minst två skyddsvakter. Styrkan behöver inte ledas av officer. De metoder som ingår i det taktiska förhållningssättet är de minsta gemensamma nämnarna i hur du ska agera som skyddsvakt eller vakt för att kunna uppnå kontroll i situationen och i slutänden lyckas med din uppgift. Det taktiska förhållningssättet ska vara gemensamt oberoende av vilken roll du har som skyddsvakt eller vakt. Däremot är det viktigt att inte bli stereotyp och förutsägbar i agerandet. Dessa delar ska ses som den grund som du och ditt förband sedan ska bygga vidare på Postinstruktion OBSLÖSA är en instruktion som ska delges skyddsvakterna/vakterna vid lösande av bevakningsuppgift. Exempel på punkter som kan ingå i en instruktion framgår av tabellen. O-Orientering Beskriv normalbilden och hotbilden. Vi, Motståndaren, Terräng, Civilläget. B-Bevakningsområde Vad ska bevakas? Vad är skyddsvärt? Vad är stöldbegärligt? Juridiska gränser? Skyddsobjekt? S-Sätt att tillkalla chef Vart finns chefen? Vart finns förstärkningen? På vilket sambandsmedel får jag kontakt med chef? Vilka anropssignaler? Vilka kanaler? L-Lösen Behörighetslista för aktuellt objekt. Vilka handlingar gäller för tillträde? Särskilda regler för medförande av packning, utrustning mm. Ö-Öppnande av eld Våld och tvångsmedels användning. Regler för insats. S-Ställning och utrustninsam Placering/patrulleringsväg. Personlig och gemen- materiel. A-Avlösning Hur ska avlösning gå till och hur länge pågår uppgiften. Tabell 3:1 Postinstruktion. Tony Stålnäbb /FM 53

56 3.3. Fast bevakning Fast bevakning kan indelas i öppet uppträdande och dolt uppträdande Öppet uppträdande Se aktuell Soldaten i fält (SoldF) och utbildningspaket skyddsvakt för närmare beskrivning. Tvåan Ettan Bild 3:1 Exempel på 2:ans understöd av 1:an. Anders Lindell /FM Dolt uppträdande Beroende på ambitionen och uppgiftens art kan observationsplatsen vara fullt utbyggd eller bara bestå av ett par skyddsvakter med radio bakom skyl. Se aktuell SoldF för närmare beskrivning. Bild 3:2 Principer på gruppering av O-plats. Hanna Torneheim/FM 54

57 Observationsplats kan med fördel användas mot specifika objekt och områden i syfte att upptäcka, identifiera och rapportera inkommande eller förbipasserande hot, avvikelser motsvarande. I öppen terräng kan en relativt liten personalinsats upptäcka och rapportera rörelser kring objektet. Tips! Observationsplats bör kompletteras med en verkansdel som är beredd att på kort tid genomföra insats mot objekt efter rapporter från skyddsvakterna som har "ögon i terrängen". Glöm inte att skyddsvakten invid och/eller på ett skyddsobjekt fortsatt har lagligt stöd att genomföra kontroller! 3.4. Rörlig bevakning Öppet uppträdande Bevakningspatrull 1-5m 1-5m Framryckningsriktning Använd tillämpliga grunder från aktuell SoldF och Handbok Markstrid. 55

58 Fordonspatrull Pilarna visar placering i fordon samt observationsriktning. Pilarna överensstämmer dessutom med av- och uppsittningsriktning. Hastigheter och belysningsgrader styrs i bevakningsinstruktionen för den specifika uppgiften. Bild 3:3 Principer på placering i fordon samt observationsriktningar. Tony Stålnäbb /FM Bild 3:4 Patrullen har gjort avsittning och förflyttat sig från fordonet. Anders Lindell /FM 56

59 Dolt uppträdande Använd tillämpliga grunder från aktuell SoldF och Handbok Markstrid Grupp (MSH Grp) Brytpunkt (BP) Brytpunkten är den plats där samverkan med polis och andra tillförda resurser normalt sker. Personal från bevakningsstyrkan som kontaktar polis vid BP ska, för att minimera risken för missförstånd, närma sig platsen/polisen med händerna väl synliga. Vem som samverkar med polis och hur den genomförs styrs av lokala förutsättningar och insatsplan. På BP ska det finnas plats för att ta emot flera fordon. BP är även en hänvisningsplats för räddningstjänsten. Den (militära) chef som först anländer till BP är militär chef på platsen avseende samverkan med polisen, om inte lokala styrningar säger annat. En dåligt vald BP kan röja styrkans verksamhet och ge förvarning till eventuella gärningsmän på objektet. BP kan även vara styrkans fordonsavlämningsplats (FAP). Vid BP kan sambandsman kvarlämnas på order av militär chef. Förbindelseprov bör genomföras med vakthavande befäl (VB) innan styrkan lämnar BP. Vid behov genomförs ny ordergivning där resultatet från samverkan med polis inarbetats Fordonsavlämningsplats (FAP) Placering av fordonsavlämningsplats ska vara lämplig ur taktisk synvinkel, främst med hänsyn till terrängen, bulleravstånd och synavstånd. Iaktta strikt ljud- och ljusdisciplin. Vid FAP lämnas normalt fordonet och truppen övergår till tjänst till fots Ingripande En skyddsvakt eller vakt ska kunna agera rättssäkert och rationellt och med hög säkerhet för alla inblandade parter. En skyddsvakt eller vakt inom FM ska kunna bemästra de flesta tänkbara situationer i sin tjänsteutövning. Det kan vara allt ifrån att upplysa eller hjälpa personer till att med hot om svårare våld agera mot den som riktar ett allvarligt angrepp mot det skyddsvärda som bevakas. Skyddsvakter eller vakter måste ha förståelse för vad man måste ta hänsyn till för att kunna genomföra ett ingripande på ett taktiskt sätt genom att använda sig av tre begrepp: Kontroll är förutsättningen för att skapa tid att upptäcka hot och angrepp, att förstå att skyddsvakten/vakten är utsatt för ett hot eller angrepp och för att agera på ett rättssäkert sätt i proportion till det hot eller angrepp skyddsvakten eller vakten är utsatt för. Taktisk risk- och hotbedömning är förmågan att förhålla sig på ett sådant sätt att risker kan identifieras och prioriteras i den fysiska miljö där ingripandet sker. 57

60 Tankeprocess är att tänka igenom situationen i flera led, att till exempel räkna ut vad en tänkt motpart måste företa sig före ett tänkt steg. Ett regelmässigt utnyttjande av dessa element hjälper dig att arbeta omdömesgillt och säkert Kontroll För att skapa kontroll i situationen måste vi maximera möjligheten att upptäcka, förstå och hantera en angripares attack. Gör detta genom att: Ta hänsyn till din egna chans att hinna reagera, skapa reaktionstid genom att flytta processer till angriparen. Definiera vilken typ av angrepp eller hot vi står inför, definiera hotet. Var medveten om att vid ett hot eller angrepp kommer vi endast att kunna hantera ett hot/angrepp i taget, varseblivning Taktisk risk och hotbedömning Hantera förutsättningarna i den fysiska miljön du verkar i. En gemensam definition av de olika miljöer skyddsvakter eller vakter ingriper i sammanfattas av problemområden och riskområden. När du går in i ett problemområde och försöker fastställa de riskområden som finns i problemområdet ska du ställa dig tre frågor: Vad är farligast i den här situationen var finns riskområden? Kontrollerar jag de aktuella riskerna? Om jag inte kontrollerar de här riskerna hur kan jag göra det? Problemområde Ett problemområde är en person, ett objekt eller en plats som kan utgöra en fara för insatsstyrkan. Förutom människor är problemområden oftast byggnader, fordon, tomter, skogsdungar allt som kan innehålla ett hot, även om hotet inte är synligt eller känt. Problemområden kräver medvetenhet och kunskaper. Skyddsvakter eller vakter kan bli tvungna att kontrollera fler än ett problemområde. Det som kännetecknar ett problemområde är att det finns riskområden i detta. Bild 3:5 Problemområden. Anders Lindell /FM 58

61 Riskområde Ett riskområde är en specifik plats eller en del av ett problemområde som en attack kan komma ifrån, till exempel händer, fötter, huvud, öppna eller stängda fönster, dörrar, hörn eller tak. Insatsstyrkan kan bli tvungen att kontrollera mer än ett riskområde. Riskområden kräver den enskildes omedelbara uppmärksamhet. Riskområdena utgör basen för hur individen möter situationen denna befinner sig i. Individen måste upptäcka och ta kontroll över det hot som kan komma ut ur riskområdet. Taket Baksidan Fönster Hörnen Hörnet Händerna Innehåll Bild 3:6 Riskområden. Anders Lindell /FM Dörrarna Angreppspunkt och begränsad varseblivning En angreppspunkt är det akuta som måste lösas, den specifika punkt som din uppmärksamhet riktas mot vid ett angrepp eller hot som blivit konkret för skyddsvakten/vakten. Det krävs att du omedelbart tar kontroll över detta riskområde för att skydda dig själv eller annan. Du kan endast hantera en angreppspunkt i taget. Vad är farligast just nu? hur många angreppspunkter kan jag kontrollera? Vänder sig om och öppnar eld. Bild 3:7 Angreppspunkter. Anders Lindell /FM Dörren öppnas, person springer ut. Bakdörr öppnas, eldgivning. 59

62 Tankeprocessen När du hamnar i konfrontation med en person som du ska ingripa mot, är det viktigt att förstå vilket förhållande som råder mellan dig som skyddsvakt eller vakt och den person som är i färd med eller överväger att angripa. Du kan inte läsa tankarna hos den personen, men du kan tänka igenom vad personen behöver göra för att fullfölja sin avsikt. På motsvarande sätt kan du också öva dig i att tänka igenom vad du själv behöver göra för att lyckas med ditt ingripande. Skyddsvakten måste: Gärningsmannen måste: lokalisera gärningsmannen lokalisera skyddsvakten förbereda sig förbereda angreppet definiera hot eller angrepp verkställa angreppet. agera. Tabell 3:2 Tankeprocessen. Tony Stålnäbb /FM Gärningsmannen har alltid initialt fördel av en kortare process till beslut. Du måste skapa tid till beslut genom att lägga över processer på gärningsmannen Exempel på reflektionsschema Hur ser omgivningen ut? PROBLEMOMRÅDE FRÅGOR ATT STÄLLA SIG Var finns riskområdena? Kommer jag att kunna kontrollera riskområdena eller angreppet? Vad gör jag om jag inte kan kontrollera riskområdena eller angreppet? TANKEPROCESS Lägg på steg (processer) för personen och ta bort så många som möjligt för dig själv. 60

63 Principiellt agerande vid ingripande mot person Avstånd beroende på definierat hot Max 90 ⁰ m längre bort än 1:an 1 Tillämpa följande vid ingripande: V-formation. 1:an pratar (5-11 metoden, lägre eldberedskap). 2:an är passiv men beredd att ta över befälet och understödja 1:an (högre eldberedskap). Säkerhetsavstånd i längd och sida för att möjliggöra att 1:an kan dra sig ur och 2:an kan verka med vapnet. Agera utifrån definierat hot, beredskap på vapen. Kontroll i situationen! Exempel på typfall Åtgärder Typfall 1 (lugnare läge, 5-11 metoden) Identifiera dig God morgon, jag är militär skyddsvakt. Skapa kontroll tiden vi pratar. Är du vänlig och står still under Tack. Jag vill att du tar upp händerna ur fickorna så att jag kan se att du inte har något som kan skada Under det fortsatta agerandet dig eller mig. 1. Fråga artigt (vädjar till moralen) 2. Redovisa sakskäl (vädjar till förnuftet) 3. Redovisa alternativen (vädjar till egoismen) 4. Begär bekräftelse (vädjar till personen) 5. Agera (bestämmer lämpligt handlande) Tabell 3:3 Exempel på typfall. Tony Stålnäbb /FM Typfall 2 (spänt läge, kommandon) Militär skyddsvakt! Stå still! Visa händerna!! Handflatorna mot mig! Ligg ner på magen, händerna utåt, handflatorna uppåt! Pannan i marken!

64 3.8. Undersökning av fordon Bild 3:8 Undersökning av fordon. Peter Aksberg /FM Den som vill ha tillträde till eller uppehåller sig invid ett skyddsobjekt måste vara beredd att underkasta sig kontroller. 10 Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet 1. uppge namn, födelsetid och hemvist, 2. underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling, samt 3. finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen. Skyddslagen 2010:305 Skyddsvakten har rätt att genomföra kontroller enligt nedan. 11 Den som bevakar ett skyddsobjekt får besluta om kroppsvisitation och undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg, om det behövs för att bevakningsuppgiften skall kunna fullgöras eller för att söka efter föremål som kan tas i beslag enligt denna lag. Skyddslagen 2010:305 62

65 En skyddsvakt har även rätt att avvissa/avlägsna och vid behov tillfälligt omhänderta en person inom eller invid ett skyddsobjekt. 12 Den som bevakar ett skyddsobjekt får om det behövs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är tillräcklig, tillfälligtomhänderta en person inom eller invid skyddsobjektet, om personen 1. överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag, 2. vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist eller lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig 3. vägrar att underkasta sig kroppsvisitation, eller 4. vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg. Skyddslagen 2010:305 Grunderna för undersökning av fordon regleras i bevakningsinstruktionen för skyddsobjektet. Där ska också anges med vilken ambition och i vilket syfte som undersökningen ska genomföras samt vilka hjälpmedel som får användas. Undersökningen kan omfatta allt från att titta in i fordonet till att genomföra en grundligare undersökning. Bild 3:9 Exempel på undersökning med hög ambitionsnivå och färgangivning för målangivning. Tony Stålnäbb /FM Inledning För att lösa en bevakningsuppgift som skyddsvakt, kan det bli aktuellt att genomföra undersökningar av fordon. Syftet med undersökning av fordon är att: hindra att obehöriga personer får tillträde hindra att otillåtna eller olagliga föremål medförs i strid mot gällande bestämmelser söka efter föremål som kan tas i beslag enligt skyddslagen. 63

66 Platser Att undersöka ett fordon som medförs av en person kan bli aktuellt både invid eller inom skyddsobjektet när denne: söker tillträde, vill inpassera har stannat invid befinner sig inne på objektet ska utpassera. Kontrollbehov Normalt är det bevakningsinstruktion som avgör om och när ett fordon ska undersökas mer noggrant. Det kan även ske på beslut av skyddsvakten om det uppstår ett kontrollbehov eller en misstanke mot personen. Anledningen till att ett kontrollbehov uppstår mot en person med ett fordon kan exempelvis vara att fordonet står: olämpligt eller otillåtet parkerad farligt placerad dolt placerad parkerat på samma ställe under en längre tid. Eller att föraren: uppträder misstänkt inte är behörig. Fordonet måste medföras Skyddsvakten måste se en person vid fordonet eller ha kontakt med föraren för att få utföra en inre kontroll. Om skyddsvakten inte kan koppla en person till ett parkerat fordon och ändå misstänker något brottsligt, till exempel att fordonet är stulet eller liknande ska skyddsvakten kontakta sin chef och/eller polis. Problemområden, riskområden och angreppspunkter Innan skyddsvakten närmar sig måste denna observera hela fordonet och dess närhet. Titta i och runt fordonet för att upptäcka eventuella hot i närheten. Utgå från de specifika områdena, problem-riskområden och angreppspunkter som finns beskrivna tidigare i detta kapitel. Problemområde Omfattar hela närområdet där fordonet stannat. Ha uppsikt över platser där personer kan dölja sig, exempelvis i buskar, bakom byggnader, murar eller staket och liknande. Riskområde Inom problemområdet finns ofta flera riskområden. Riskområden är särskilda platser från vilka man kan förvänta sig ett angrepp. Själva fordonet har följande riskområden: 64

67 Bild 3:10 Riskområden på fordon. Peter Aksberg och Marie Gustavsson /FM 65

68 Riskområde Bakom eller framför fordonet Sidodörrar Bakdörr, baklucka Risk Fordonet kan rulla mot dig eller så kan föraren försöka köra på dig. Personer i fordonet kan ta sig ut och angripa dig när du är på väg till kontrollpunkten. Du kan träffas av en dörr som öppnas om du står för nära. Personer kan ligga gömda i kofferten eller i transportutrymmet på en skåpbil. Dessa kan snabbt ta sig ut och överraska dig eller din kollega. Du kan träffas av en dörr som öppnas om du står för nära. Tabell 3:4 Riskområden på fordon. Tony Stålnäbb /FM Det finns alltid en ökad risk med fordon som har mörka eller tonade rutor vilket gör det svårt att se vad som finns inuti. Skyddsvakten har då ingen överblick över hur många som finns inuti fordonet eller vad dessa gör. Observera åt vilket håll fordonets dörrar öppnas. Angreppspunkter Med en angreppspunkt menas den specifika punkt som uppmärksamheten riktas mot vid ett angrepp, exempelvis händer, fötter och huvud. Om du blir angripen kommer skyddsvakten automatiskt att fokusera på det som verkar farligast för denna. Vid framryckning mot fordonet ska skyddsvakten så tidigt som möjligt försöka att identifiera så många angreppspunkter som möjligt. Tänk på följande: vad gör personen i fordonet kan man se händerna på alla personer i fordonet var håller personerna sina händer finns det någon som döljer sina händer sträcker sig någon efter föremål på golvet, i handskfacket eller från en väska eller liknande. 66

69 Zoner runt fordonet Bild 3:11 Zoner runt omkring fordon. Peter Aksberg och Marie Gustavsson /FM Skyddsvaktens placering i förhållande till fordonet påverkar förarens synfält och därmed också hans handlingsmöjligheter. Det är till fördel om skyddsvakten placerar sig i en zon där det är så liten risk för angrepp som möjligt. Skyddsvaktens placering kan bli avgörande för om föraren kan verka mot denna eller inte. Zon Namn Synfält Risk eller möjlighet A Röd Bra synfält Fordonet kan rulla mot dig. Föraren kan försöka köra på dig. Föraren kan lätt verka med vapen mot dig. Personer kan ligga gömda i bakluckan. B Orange Begränsat synfält Du kan träffas av en dörr om du står nära. Föraren har svårare att verka med vapen mot dig utan att du hinner reagera. C Vit Dolt synfält Föraren har svårare att se dig om du kommer i 45 graders vinkel bakifrån. Föraren har mycket svårt att verka med vapen mot dig utan att du hinner reagera. K Kontakt punkt Här tar sökfunktionen kontakt med föraren. Du kan inte träffas av förardörren och föraren har svårt att angripa dig med ett vapen. Tabell 3:5 Zoner runt omkring fordon. Tony Stålnäbb /FM 67

70 Generella framgångsfaktorer vid undersökning av fordon Exempel på förberedelser Nedan följer ett antal exempel på kontrollpunkter inför undersökning av fordon. Samt ett förslag på rollfördelning vid själva genomförandet. Kontrollpunkter på genomförandeplatsen: Vid arbete i mörker, finns det belysning? Var ska du placera fordonet? Hur ska du agera om det är fler fordon? Var ska föraren och eventuella passagerare placeras? Kontrollpunkter särskild utrustning: Vilka kommunikationsmedel behövs? Behövs reflexväst för arbete på väg? Behövs ficklampa, både dag- och nattetid (för sök i trånga utrymmen och dolda fack)? Förslag på rollfördelning vid genomförandet: en sökfunktion en övervakningsfunktion. Sökfunktionen ansvarar för: att stoppa fordonet kommunikation med föraren undersökning av fordonet. Övervakningsfunktionen ansvarar för: kontroll av terrängen runt omkring sökplatsen kontroll av föraren då sökfunktionen inte kan göra detta att meddela och larma vid behov. Det är viktigt att funktionerna har visuell kontakt med varandra. De kommunicerar med varandra med exempelvis handtecken, till exempel klartecken, varna för faror eller bara påvisa ett område som väcker uppmärksamhet. Saker en skyddsvakt bör vara uppmärksam på när denna stoppar ett fordon. Gör så här vid normalstopp i anslutning till inpassering: Kontrollera redan när fordonet uppenbarar sig i ditt synfält om det finns något som avviker från andra fordon. Gör en snabb yttre kontroll. Skador, föremål placerade på eller under fordonet. Placera dig så att föraren kan se dig. Inta en säker placering framför fordonet, med möjlighet att förflytta dig i skydd åt sidan. Visa vad du vill genom att göra tydliga handtecken. Peka direkt på föraren som du vill styra. Ge stopptecken och peka på marken var du vill att föraren ska stanna. Se till att ha ett säkerhetsavstånd om minst 5 meter till fordonet. 68

71 Ge tecken till föraren att stänga av motorn. Säkerställ att fordonet har stannat innan du börjar röra dig framåt. Saker att vara uppmärksam på när du rycker fram mot fordonet efter stopp Bild 3:12 Framryckning mot fordon. Peter Aksberg och Marie Gustavsson /FM När fordonet har stannat tar sökfunktionen kontroll över vänster fram- och bakdörr. Övervakningsfunktion går till vänster och tar kontroll över baklucka, höger fram- och bakdörr. Övervakningsfunktionen placerar sig i vit zon på höger sida och tar kontroll över så stor del av fordonet och passagerarna som möjligt. Denne övervakar också terrängen runt omkring fordonet. På föregående bild visar numreringen: 1. att sökfunktionen kontrollerar vänster sida 2. att övervakningsfunktionen stannar i vit zon och kontrollerar högra sidan 3. sökfunktionens kontaktpunkt med föraren. Kontakt med föraren När sökfunktionen står på kontaktpunkten ska denne, förutom att börja kommunicera med föraren, även visuellt kontrollera förarens händer och knä. Kontrollera om föraren håller något i händerna eller har något farligt som ligger lättillgängligt i närheten. Be föraren att: lägga undan föremål som denne har i händerna stänga av motorn (om det inte redan är gjort) stänga av eventuell bilradio och liknande. Här går grundförfarandet behörighetskontroll samman med undersökning av fordon. Oftast genomförs en behörighetskontroll av föraren och eventuella passagerare vid inpassering eller kontroller. Efter detta kan det bli aktuellt med att undersöka fordonet. 69

72 Detta måste beskrivas för föraren genom att: presentera dig själv och din arbetsuppgift tala om vad som kommer att ske och syftet fråga om det finns något föraren vill berätta innan ni börjar undersökningen fråga om personen har några frågor tala om vad du vill att personen ska göra. Exempel på ovanstående. God middag, militär skyddsvakt. Vi har order om att undersöka fordon med syfte att se att inga förbjudna föremål förs in på objektet i strid mot gällande bestämmelser. Finns det något i fordonet som du tror kan vara förbjudet eller olämpligt? Har du några frågor? Då kan du kliva ur bilen och öppna alla dörrar och bagagelucka samt ställa dig Om det är mer som föraren ska göra beror på den hotbild som finns. Om det finns passagerare ska de också ställa sig på anvisad plats. Kontrollfrågor För att skapa ett bättre underlag för att bedöma om föraren eller fordonet kan vara ett hot mot objektet kan skyddsvakten när som helst ställa kontrollerande frågor. Skyddsvakten kan sedan fortsätta att ställa kompletterande frågor under hela undersökningen. Genom att ställa kontrollfrågor skapas tid för att analysera förarens person och dennes syften. Frågorna tvingar föraren att koncentrera sig på att svara vilket hjälper skyddsvakten att styra dennes agerande och behålla kontroll över situationen. Försök observera om föraren verkar lugn och trovärdig eller om denne blir nervös och osäker av frågorna. Kommunicera löpande Förutom att ställa frågor är det viktigt att hela tiden berätta för personen vad som ska ske i nästa skede. Det kan få föraren att känna sig delaktig och därigenom delge information som skyddsvakten annars hade glömt att fråga om. Skyddsvakten kan även här läsa av förarens reaktion på nästa moment. Förbered fordonet för undersökning Innan föraren kliver ur fordonet ska skyddsvakten be föraren göra vissa förberedelser inför undersökningen. Detta bör föraren själv göra eftersom skyddsvakten då får möjlighet att upptäcka om föraren tvekar eller blir nervös. Det är viktigt att kontrollera förarens händer och vara beredd på att upptäcka farliga föremål. Vid elstyrning ska föraren öppna de ställen som du vill ha öppna, exempelvis bagagelucka (vilken hotbild finns och vad ska du undersöka?). Skyddsvakten ska låta föraren ta ut nyckeln ur tändningslåset, men lämna kvar den i fordonet. När föraren har klivit ur fordonet ska denne öppna övriga ställen som skyddsvakten vill undersöka. 70

73 Placering av personer och kroppsvisitation Placera personen (personerna) på den plats ni har bestämt. Kontrollfunktionen bevakar. Tumregel för bevakning av icke kroppsvisiterade personer ska vara att: vid låg hotbild bör maximalt två personer bevakas vid högre hotbild bör maximalt en person bevakas. Om fler personer finns i bilen bör det övervägas om förstärkning ska tillkallas. Sökfunktionen påbörjar undersökningen av fordonet. Om behov finns tillkallas föraren för att få svar på eventuella frågor. Om bevakningsinstruktionen alternativt behovet säger att en kroppsvisitation ska genomföras sker det enligt närkampsinstruktionen Genomförande av undersökningen Yttre kontroll Efter det att fordonet är tömt påbörjas undersökningen med att, beroende på hotbild, göra en förnyad, mer noggrann kontroll av de yttre delarna. Skyddsvakten går ett varv runt fordonet för att känna att det yttre är visuellt under kontroll. Inre kontroll Efter den yttre kontrollen påbörjas undersökningen med att, beroende på hotbild, göra en inre kontroll. Skyddsvakten undersöker de platser som är öppna (se förbered fordonet för undersökning). Ingår det att även kontrollera innehållet i väskor eller motsvarande, bör föraren själv ta ut och öppna dessa. Skyddsvakten gör en riskbedömning i förväg innan undersökningen av respektive område påbörjas. Framgångsfaktorer vid inre kontroll När du gör en inre kontroll bör du tänka på följande framgångsfaktorer: Be föraren berätta vad som finns i fordonet, innan undersökningen startar. Be föraren öppna alla dörrar, motorhuven, bagageluckan et cetera. Gör samtidigt en snabb visuell kontroll av sidofack och liknande. Prioritera att observera förarens händer före att försöka upptäcka allt som finns inne i fordonet. Låt föraren själv öppna väskor, lådor eller likande. Leta noggrant och systematiskt igenom alla utrymmen. Titta före du känner. Stoppa inte in händer och fingrar i områden som du inte först har kontrollerat visuellt. Ställ kontrollfrågor till föraren om behov uppstår. Låt föraren stänga dörrar, motorhuven, bagageluckan et cetera. Ansvaret för att allt är stängt och säkert ligger då på föraren och inte på skyddsvakten. 71

74 Förarens beteende Analysera förarens beteende under hela undersökningsförloppet. När skyddsvakten ställer frågor, lyssna inte bara till svaret utan läs också av kroppsspråket. Exempel på signaler du bör vara observant på: Föraren vill inte eller tvekar när du ber om att öppna en dörr, väska eller liknande. Föraren visar tecken på nervositet genom att: - svettas ymnigt - händerna darrar onormalt - har stirriga ögon Föraren pratar sluddrigt eller osammanhängande. Föraren luktar alkohol eller visar tecken på drogpåverkan. Du bedömer att föraren inte svarar sanningsenligt på dina frågor. Ett svar blir avvikande i förhållande till svaret på andra frågor. Om föraren tvekar eller inte vill öppna en dörr bör inte heller skyddsvakten göra det. Undersökningen bör avbryts om föraren visar tecken på stark nervositet när skyddsvakten ber denne göra något. Tänkbara undantag Personen har en fysisk svaghet, svårt att gå eller ont i ryggen vilket hindrar personen från att göra det skyddsvakten begär. Skyddsvakten måste fatta rätt beslut i dessa lägen. Skyddsvakten ska hellre vara försiktig och ställa fler frågor till föraren om misstänke råderän att omedelbart genomsöka fordonet. 72

75 Avvikelser på fordonet Skyddsvakten ska hela tiden analysera det som observeras utanpå och inuti fordonet. Allt som avviker kan vara av intresse, till exempel: föremål, väskor eller lådor som gömts under andra föremål dunk som innehåller vätska. Avsluta undersökningen Innan skyddsvakten släpper iväg fordonet ska denna säkerställa att: allt är stängt som varit öppet på fordonet, låt föraren stänga själv föremål som tagits ur fordonet är återlämnade, om de inte är beslagtagna samtliga behörighetshandlingar är återlämnade Behörighetskontroll Bild 3:13 Låg hotbild, (föraren kan sitta kvar i fordonet). Anders Lindell /FM Bild 3:14 och 3:15 Högre hotbild. Anders Lindell /FM 73

76 Samtliga dessa moment ska tränas för att befästas. Ju mer skyddsvakten tränar desto säkrare blir denna i sin roll som vaktpost eller skyddsvakt. Syftet med träningen är att individen alltid ska känna att denna har kontroll över situationen Patrullering Använd grunder från aktuell SoldF samt Handbok Markstrid. Bild 3:16 Patrull på väg mot skyddsobjekt. Anders Lindell /FM Patrullering av skyddsobjekt kan vara ett sätt att lösa en bevakningsuppgift och sker i syfte att: Kontrollera om objektet är intakt och att någon åverkan inte har skett. Observera och rapportera all verksamhet i närheten av skyddsobjektet, framför allt på tider då ingen normalt bör finnas där. Kontrollera personer som befinner sig invid eller inom skyddsobjektet med stöd av skyddslagen om bevakningsuppgiften inte kan fullgöras. Om bevakningsstyrkan genomför patrulleringen med fordon kan framryckning och kontroll av skyddsobjektet varieras. Nedan följer tre exempel. Exempel 1 Förutsättning: Patrullen består av 1+1, hotbild: normal Fordonsavlämningsplats, framryckning till observationsplats för observation, säkring och kontroll av objekt. Åtgärder: 1. FAP, fordonet parkeras och låses. Tänk på ljud och ljusdisciplin! 2. Bevakningsstyrkan framrycker mot observationsplatsen. 3. Bevakningsstyrkan observerar mot objektet från observationsplatsen. Minst två sidor ska kunna observeras. 4. Om förutsättningar finns framrycker bevakningsstyrkan mot objektet för att säkra och kontrollera det. Se punkt för detaljer. 5. Om flera objekt finns i anslutning, fortsätt enligt punkterna

77 Bevakningsstyrka exempel Objekt Bild 3:17 Exempel på framryckning mot objekt vid normal hotbild. Tony Stålnäbb /FM Exempel 2 Förutsättning: Patrullen består av , hotbild: förhöjd Fordonsavlämningsplats, framryckning till observationsplats för observation, säkring och kontroll av objekt. Fordonet släpar. Åtgärder: 1. Huvuddelen av styrkan gör avsittning och påbörjar framryckning längs vägen. 2. Styrkan framrycker på vägen med, i detta fall, fordonet släpandes, form och metod anpassas till aktuellt läge. Då styrkan närmar sig objektet breddas grupperingen. 3. Då styrkan är inom hörhåll av objektet, grupperas för att eventuellt understödja och ha observation mot torget. 4. Då understödet är på plats påbörjar framryckning till objektets ena vägg. Styrkan fortsätter runt byggnaden tills den är kontrollerad. 5. I det fall det finns flera objekt fortsätter framryckningen mot nästa objekt, understödet ansluter. Förfarandet upprepas. 75

78 Bevakningsstyrka exempel Bild 3:18 Exempel på framryckning mot objekt vid förhöjd hotbild. Tony Stålnäbb /FM Exempel 3 Förutsättning: Patrullen består av 1 + 2, hotbild: normal Styrkan framrycker uppsuttet till objektet efter att de har vidtagit lämpliga åtgärder för att höja sin egen beredskap. Vid objektet görs avsittning, säkring samt kontroll av objektet. Bild 3:19 Exempel framryckning längs väg. Anders Lindell /FM 76

79 3.11. Kontroll av byggnad Bild 3:20 Exempel på målangivning mot byggnad.tony Stålnäbb /FM Bild 3:21 Skiss på kodsystem byggnad. Tony Stålnäbb /FM Är patrullen fler än finns det möjlighet att gruppera ut understödsposter som dolt har uppsikt över objektet. De bör placeras så att de har uppsikt över objektets torg samt tillfartsvägar. Kontrollen syftar till att kontrollera att objektet inte har utsatts för åverkan samt att inga obehöriga finns på plats. Det genomförs med hög beredskap. Byggnader rundas efter direktiv från chefen. Chefen använder sig av byggnadernas koder (till exempel B 3) och färgsidor för att styra styrkan dit chefen vill. Förflyttning runt hörn kan göras enligt två principer snabb alternativ långsam. Den snabba hörntagningen används i de flesta fall. Om det föreligger särskild misstanke att någon befinner sig runt hörnet kan skyddsvakten istället göra den långsamma, för att inhämta information om situationen, innan denna går runt hörnet. Då objekten har kontrollerats ska det vid tät terräng göras en ytterligare kontroll av den närmaste terrängen (cirka 50 meters radie från objektets väggar kontrolleras). 77

80 Snabb hörntagning 2:an placerad intill väggen och 1:an placerar sig cirka 2 meter i sida och 1 meter bakom ettan. Hörntagningen påbörjas av 1:an. 2:an stannar vid hörnet och 1:an tar ut avstånd i sida och rundar hörnet. Bild 3:22 Exempel på snabb hörntagning. Tony Stålnäbb /FM När 1:an har kommit runt hörnet och kan överblicka den nya sidan rundar 2:an hörnet. Rörelsen fortsätter framåt. Långsam hörntagning 1:an placerad intill väggen 2:an placerar sig cirka 2 meter i sida och 1 meter bakom ettan, så att denne kan se och agera om något kommer runt hörnet. Hörntagningen påbörjas på tecken från 1:an. 2:an höjer sin beredskap. 1:an placerar sig vid hörnet utan att visa sig själv eller sitt vapen. Detta kan göras antingen med magen eller ryggen mot väggen. 1:an genomför en snabb kik runt hörnet. Om inget upptäcks fortsätter rörelsen på 1:an tecken. Om något upptäcks backar styrkan och fattar nytt beslut om vidare åtgärder. Bild 3:23 Exempel på långsam hörntagning. Tony Stålnäbb /FM Vid ingen upptäckt fortsätter rörelsen som vid snabb hörntagning. 78

81 Bild 3:24 Exempel på hörntagning. Peter Aksberg /FM Bild 3:25 Kontroll av objekt. Peter Aksberg /FM Vid val av kontrollalternativ beaktas följande: tiden som finns till förfogande när den senaste kontrollen genomfördes hotbild om det är ett bevakat eller obevakat objekt spårbildning (vintertid). I de fall det finns bevakningspersonal vid skyddsobjektet sker samverkan. Om möjligt görs en föranmälan via larmcentral. Vid kontroll av objektet är följande generella punkter viktiga: larmfunktionen dörrar fönster lås lastbryggor tak terräng närmast objektet (misstänkt materiel vidrörs inte!) spårbildning. Vid varje händelse som avviker från det normala mönstret ska det skrivas en säkerhetsrapport. Denna rapport skrivs sedan in i IT-systemet ISUS för uppföljning. Samverkan med objektsbrukare ska ske. Om det konstateras att åverkan har skett ska åtgärder på brottsplats ske i tillämpliga delar enligt bilaga 3. 79

82 80

83 4. Insatsberedd skyddsstyrka (IBSS) 4.1. Allmänt Definitionen för IBSS lyder Insatsberedd skyddsstyrka. En styrka som efter indikation på otillåten verksamhet (oftast larm) gör insats mot objekt. Insatsberedd skyddsstyrka (IBSS) är en särskilt avdelad styrka som, efter det att larm utlösts eller inbrottsförsök upptäckts, ska vara på plats inom sådan tid att ett intrång i förvaringsutrymmen som innehåller skyddsvärd materiel om möjligt förhindras. Agerandet för en IBSS bygger på den så kallade trappstegsmodellen (upptäcka, observera, rapportera samt om möjligt avbryta och tillfälligt omhänderta/gripa) där C IBSS avgör på plats hur långt IBSS ska och kan agera vid insats, med utgångspunkt i situationens art. IBSS ska ledas av en för tjänsten särskilt utsedd chef som bör ha denna tjänst som sin huvudverksamhet. Innan någon utses till att vara chef för IBSS ska han eller hon vara utbildad och godkänd som skyddsvakt, bedömts vara lämplig och pålitlig samt har genomgått en av FM centralt anordnade kurser 9 med godkänt resultat. Personal ingående i IBSS ska vara utbildade och godkända skyddsvakter, bedömts vara lämpliga och pålitliga. De ska även erhållit för sin uppgift nödvändig lokal utbildning. Storlek och utrustning på den insatsberedda skyddsstyrkan regleras i Försvarsmaktens Stående Order För Operationer, (FM SOFO NAT). Storleken baseras även på gjord säkerhetsanalys. Undantagsvis 10 kan en insatsberedd skyddsstyrka, främst utanför militärt inhägnat och bevakat område, utgöras av polis. Beslut om detta får fattas av HKV eller den de utser, och först efter samråd med polismyndighet. Om överenskommelse fattas med polismyndighet bör det framgå av avtalet inom vilken tid polisen ska kunna göra insats mot aktuellt objekt samt var i polismyndighetens prioriteringsordning detta är placerat. 9 HSäk Vapen Am 10 Gäller framför allt på orter där militär IBSS inte har möjlighet eller hinner genomföra insats. 81

84 4.2. Förmågor Den insatsberedda skyddsstyrkan ska inom gällande insatstid kunna: 1. Upptäcka Brott och förberedelse för brott mot rikets säkerhet samt övrig säkerhetshotande verksamhet. Pågående tillgreppsförsök mot larmat objekt. Genomfört tillgrepp på larmat objekt. I övrigt vad som kan ha utlöst larm. 2. Observera Mot pågående brott och eventuella flyktvägar. 3. Rapportera Internt inom egen styrka. Till högre chef. Till övriga myndigheter som är berörda av händelse. Den insatsberedda skyddsstyrkan ska om situationen och säkerheten så medger även kunna: 4. Avbryta Handgripligen eller från avstånd vilket styrs av terräng och situation. Detta ställer krav på taktikanpassning, kunskaper och färdigheter. Kontroll av situationen är viktigt och risken för personskador ska beaktas. 5. Tillfälligt omhänderta eller gripa Med lagstöd, vilket ställer krav på taktikanpassning, kunskaper och färdigheter. Kontroll av situationen är viktigt och risken för personskador ska beaktas. En kombination av dessa förmågor ska finnas med i den bedömning som ska kunna ge ett underlag för chefen i val av metod för insatsen. Styrkan ska dock alltid börja med att konstatera vad som utlöst larmet genom att på olika sätt ta sig fram mot objektet och observera. På vilket sätt styrkan tar sig fram till objektet är kopplat till tid och hotbild. Olika alternativ är beskrivet senare i detta kapitel. IBSS kan säkra brottsplats efter konstaterat tillgrepp samt bevaka denna och överlämna ärendet till polis/militärpolis Utrustning Den insatsberedda skyddsstyrkan utrustas enligt FM SOFO NAT Krav på personal För att klara dessa uppgifter skarpt i fredstida miljö ställs det krav på personalen i allmänhet och cheferna i synnerhet. Kraven ska ha en spårbarhet gentemot det värsta tänkbara scenariot som IBSS kan ställas mot, till exempel angrepp då en eller flera gärningsmän möter IBSS med våld. Grunden ligger i utnyttjandet av befogenheterna enligt Skyddslagen och tjänsteutövandet som skyddsvakt, förutom vid de tillfällen IBSS innefattar personal med mili- 82

85 tärpoliskompetens. Skillnader i befogenheter och tjänsteutövande mellan skyddsvakt och militärpolis beskrivs i kapitel 2 i denna handbok. Utöver denna grund ska styrkan ha särskild utbildning kopplat till IBSS förmågor enligt denna handbok. Detta ställer bland annat krav på att chefer och personal har brukarkompetens på sitt vapen, har en god fysisk prestationsförmåga, är trygga avseende sina kunskaper i det gällande juridikstödet, är sjukvårdsutbildade samt kan använda enklare stridssituationer inom stridspar upp till omgångs storlek Tillfällig insatsberedd skyddsstyrka TIBSS TIBSS utses inför varje enskilt tillfälle/enskild period av ansvarig chef. Samverkan ska ske mellan chefen och insatsansvarig organisationsenhet inom aktuell militärregion, i vars område verksamheten ska genomföras. Chef för organisationsenhet ska orienteras innan en TIBSS påbörjar sin uppgift. TIBSS ska bestå av försvarsmaktanställda ur det aktuella förbandet. Inom hemvärnet ska chef vara hemvärnsbefäl och övriga i styrkan kan utgöras av hemvärnspersonal. Personal ingående i TIBSS ska vara utbildade och godkända skyddsvakter, ha bedömts vara lämpliga och pålitliga samt har genomgått utbildning enligt denna handbok med godkänt resultat (se bilaga 9). TIBSS ska, om möjligt, ingripa för att förhindra intrång eller tillgrepp mot sådana låsbara utrymmen, inom aktuellt område, där förbandet tillfälligt förvarar skjutvapen och stöldbegärlig ammunition. En TIBSS ska vara utrustad minst enligt bestämmelserna för skyddsvakt samt om möjligt bära personsäkerhetslarm. Om personsäkerhetslarm används ska anmälan ske till Försvarsmaktens larmcentral (FMLC) enligt fastställd rutin. Storleken på en TIBSS baseras på gjord säkerhetsanalys, dock minst

86 4.6. Exempel på flödesschema vid insats mot larmat objekt Bild 4:1 Exempel på flödesschema vid insats. Henric Lövstrand /FM Åtgärds- och checklistor utarbetas lokalt. 84

87 4.7. Åtgärder vid larm från skyddsobjektet Insatsen beskrivs nedan principiellt. Den kan genomföras till fots eller från fordon både i dagsljus och i mörker där val av metod beror på aktuell hotbild, tid till förfogande, terräng och utbildningsståndpunkt. Före transporten till skyddsobjektet genomförs kontroll av larm i egen larmdator alternativt genom motringning till FMLC. Genomför RASSOIKA, chefens åtgärder före utgående, i tillämpliga delar i gällande SoldF. Minnesregel RASSOIKA: Repetera uppgiften. Avdela personalen. Samla IBSS. Strids/Insatsberedskapen höjs, magasin i/ladda beroende på hotbild. Orientera IBSS om uppgiften. Indela styrkan. Kontrollera uppgift och materiel, insatsplanen. Genomför förbindelseprov. Anmäl klar att utgå till vakthavande befäl (VB). Vid mörker ska åtgärder före mörkerinsats vara genomförda innan uppsittning Åtgärder under framryckning till BP/FAP Under framryckning mot BP/FAP sker ordergivning/orientering om uppgiften, vilken typ av larm som har utlösts samt repetition av insatsplan. Observation sker kontinuerligt i tilldelade sektorer. När styrkan närmar sig BP/FAP sänks hastigheten, och avvikelser från normalbilden kontrolleras. Vid mörker beaktas ljud- och ljusdisciplin Brytpunkt (BP) Brytpunkten är den plats där samverkan med polisen och andra tillförda resurser normalt sker. BP passeras om inte andra tillförda resurser har anlänt. Personal från FM som kontaktar polis vid BP närmar sig platsen/polisen med händerna synliga för att minimera risken för missförstånd. Om IBSS är sker samverkan med personal på BP med lämpligt sambandsmedel från observationsplatsen. Vem som samverkar och hur samverkan med polis går till styrs av lokala förutsättningar och insatsplan. På BP ska det finnas utrymme för att ta emot flera fordon. BP är även en hänvisningsplats för räddningstjänsten Fordonsavlämningsplats (FAP). Placering av FAP ska vara lämplig ur taktisk synvinkel, främst med hänsyn till terrängen, bulleravstånd och synavstånd. Iaktta strikt ljud- och ljusdisciplin. Vid FAP lämnas fordonet och styrkan övergår till tjänst till fots. Innan IBSS lämnar FAP genomför IC kontroll med VB förband (alternativt militärregion (MR) stab eller FMLC) om larmet kvarstår, eller om de har fått några nya larmpunkter. Sedan anmäler IC till VB att IBSS påbörjar insatsen. 85

88 4.11. Framryckning från FAP till observationsplats Framryckningsvägen från FAP till observationsplatsen bör vara känd och förövad enligt insatsplan. Framryckningen ska kunna ske tyst, dolt, snabbt samt kunna ledas på tecken, såväl i dagsljus som i mörker. Framryckning kan ske till rekognoserade eller tillfälliga ställningar för att observera mot objektet och inhämta beslutsunderlag för fortsatt insats. Bild 4:2 IBSS under framryckning. Anders Lindell /FM Säkrande av objekt Säkrande av objekt syftar till att få en överblick av objektet och området runt detta, det skapar säkerhet för den fortsatta insatsen. Efter en bedömning och beslut av C IBSS samt i eventuell samverkan med VB fortsätter styrkan insatsen. Framryckningsvägen från observationsplatsen till skyddsobjektet bör vara känd och förövad enligt insatsplan. Framryckningen ska kunna ske tyst, dolt, snabbt samt kunna ledas på tecken, såväl i dagsljus som i mörker. Beroende på tid och inhämtat underlag med mera. kan metoden för insatsen variera. Insatsen ska ske med hög beredskap och om möjligt från terräng där vi inte förväntas att uppträda. Sker insatsen från fordon ska hotbilden vara bedömd som låg. Upptäcks eventuella gärningsmän vid objektet ska C IBSS göra en bedömning om hur insatsen ska fortsätta och med vilken ambition. Den insatsberedda skyddsstyrkans uppgift är att upptäcka, observera, rapportera, om möjligt avbryta eller tillfälligt omhänderta/gripa. När IBSS har säkrat objektet och sökt av terrängen runtomkring för att upptäcka eventuell påverkan eller spår påbörjas kontrollen. 86

89 4.13. Kontroll av objekt Kontroll av objekt syftar till att upptäcka vad det är som har utlöst larmet, om eventuella personer finns på platsen samt om objektet är intakt för övrigt. Under hela insatsen ska insatschefen kontinuerligt genomföra värderingar av hotet och avgöra om insatsen ska fortgå eller om man ska avbryta, frysa läget och tillkalla ytterligare resurser. Byggnader som inte har utsatts för åverkan (uppbrutna dörrar et cetera) genomsöks med lägre prioritet. Vid kontroll av objektet är följande punkter viktiga: larmfunktionen dörrar fönster lås lastbryggor tak terräng närmast objektet (misstänkt materiel vidrörs inte!) spårbildning Genomsök av objekt Syftet med genomsök är att med ett enkelt rörelsemönster och med hög säkerhet lokalisera eventuella personer samt få en uppfattning om innehållet i objektet är intakt eller inte. Ett eventuellt genomsök kan genomföras enligt koncept för strid i bebyggelse 11 eller metoden för lokaliseringssök enligt polisens bastaktik som beskrivs senare i detta kapitel. Val av metod styrs av styrkans utbildningsståndpunkt. Tillämpa följande taktiskt tankesätt vid genomsök: Se till att alltid ha en reträttväg (passera inte utrymmen som ni inte har kontroll över). Taktiken är defensiv och konfrontation bör undvikas. Se till att påträffad person kommer till sökpersonalen, inte tvärt om. Håll nere pressen genom att handskas med så få problem- och riskområden som möjligt. Taktiken bygger på att man med så hög säkerhet som möjligt ska sträva efter att lokalisera gärningsmannen Bevakning av objekt När objektet är säkrat, kontrollerat och eventuellt genomsökt genomför IBSS bevakning av objektet. Bevakningen fortgår till dess att annan personal anländer och övertar bevakningen eller tills det att objektets larmsystem återställts. 11 Handbok Markstrid Grupp/Pluton/Kompani 87

90 4.16. Återtransport Under återtransporten sker kontinuerligt observation i tilldelade sektorer samt kort återrapportering till VB Avrapportering Vid återkomst till förbandet sker en muntlig avrapportering till VB. Dokumentation av insatsen sker även som en säkerhetsrapport i ISUS Återställning Återställning av materiel samt återgång till normalberedskap för IBSS enligt lokala bestämmelser Sammanstöt Vid sammanstöt uppsuttet eller avsuttet agerar IBSS enligt gällande anvisningar för strid från lätta fordon. 88

91 4.20. Metodik kontroll av objekt utomhus Exempel på hur kontroll av objekt kan genomföras: 1. FAP, fordonet parkeras och låses tänk på ljud och ljusdisciplinen! 2. IBSS framrycker mot observationsplatsen. 3. IBSS observerar mot objektet från observationsplatsen minst två sidor ska kunna observeras. 4. Om förutsättningar finns framrycker IBSS mot objektet för att säkra och kontrollera det. 5. Om flera objekt finns i anslutning fortsätter IBSS enligt punkterna 2, 3 och 4 enligt ovan Objekt 4 Bild 4:3 Exempel på säkring och kontroll av objekt. Tony Stålnäbb /FM 89

92 4.21. Metodik genomsök av objekt inomhus Metoden som beskrivs nedan utnyttjas i de fall det är tillämpligt för IBSS. Viktiga ingångsvärden vid genomsökningen är att klarlägga vilken tid som disponeras och vilket hot som föreligger. Vid genomsökning av byggnad ska styrkan ha kvar en hög beredskap. Genomsökningen planläggs så att styrkan omedelbart kan övergå till att gripa personer eller skydda sig själva vid beskjutning. Bild 4:4 Exempel på sökman med säkringsfunktion i trappa. Anders Lindell /FM Vid genomsökningen är IBSS en sökenhet. Normalt agerar endast en IBSS i byggnaden, men i de fall byggnaden är känd kan flera styrkor sättas in samtidigt. Det är viktigt att inbrytningspunkter och gränser samordnas. De underrättelser som inhämtats från yttre spärren ska ligga till grund för val av metod, genomsök, frysning av läget, övertalning eller tillfälligt omhänderta/gripa vid utgång. Kontroll av objektet kan indelas i följande skeden: 1. framryckning till objekt 2. inbrytning och genomsök till larmpunkt 3. frihetsberöva/beslagta. Om styrkan består av fler än kan denna styrka grupperas först för att säkra och kontrollera yttre område/yttre spärr. 90

93 Säkring av yttre område/yttre spärr Grupperas dolt i ett tidigt skede och ska hindra personer att ta sig till och om möjligt från byggnaden. Inledningsvis genomför säkringsstyrkan spaning och observation samt om möjligt filmar och fotograferar personer och fordon med mera för identifiering. Om objektet inte är känt kan man för att underlätta rapportering till chefen, göra en skiss där fönster och dörrar benämns enligt bild nedan. Bild 4:5 Exempel på benämning med färgkod. Tony Stålnäbb /FM Bild 4:6 Exempel på kodsystem. Tony Stålnäbb /FM Personal i yttre spärr och chefen för genomsökningen ska ha tillgång till skissen och rapportering sker enligt denna. Personalen som bemannar den yttre spärren svarar för att försvåra gärningsmännens flykt från objektet samt övervakar objektet och öppna ytor. Bilföraren kan eventuellt ansvara för att lösa samma uppgifter mot tillfartsväg i anslutning till bilen. Framryckning till och inbrytning i objekt Framryckning till objekt sker indelat och om möjligt dolt. Framryckningssätt anpassas till hotbild och tid till förfogande. Styrkan som ska genomföra inbrytningen ska ha ordnat sin utrustning så att den är skrammelfri. Nycklar/ passerkort samt kilar med mera medförs. Genomsökningsavdelningen Ska genomsöka byggnaden med så stor säkerhet som möjligt för egen person och för övriga som vistas i närheten av insatsen. För att undvika vådabeskjutning märker genomsökningsavdelningen upp de utrymmen som är tagna. 91

94 Säker framryckning i byggnad fram till larmande sektion Om hotbilden medger sker framryckning i byggnad med högre tempo än vid genomsök. Denna bedömning ska avvägas mot typ av larm, var larmet har gått och det hot som bedöms från inbrytningspunkt till larmpunkt. Under framryckningen till larmande punkt/område lämnas till exempel stängda eller låsta utrymmen osökta. Vid behov kan dörrar kilas. Detta pågår intill dess att chefen bestämmer sig för att övergå till genomsök. Genomsök sker med så kallat defensivt sök eller lokaliseringssök (LOK). Tillämpa följande principer vid genomsöket: tysthet tecken kikar tempoväxlingar SOLO (stanna observera lyssna ofta). Målet är att oupptäckt tränga in i byggnad och på förhand upptäcka misstänkta personer i syfte att avslöja och avbryta pågående brottslighet. Om det bedöms möjligt ska vi ingripa enligt skyddslagen eller som envar. Strävan ska vara att inte lämna något utrymme osökt. Arbeta metodiskt med så få problem- och riskområden som möjligt i taget samt se till att alltid ha en reträttväg. Undvik om möjligt konfrontation på korta avstånd genom att se till att en eventuell gärningsman kommer till oss Lokaliseringssök Styrkan är aktiv vid själva söket, byten sker regelbundet då det är betungande att vara sökman. Lokaliseringssöket genomförs så tyst som möjligt, strävan är att frysa läget eller att få en eventuell gärningsman att komma till sökstyrkan vid kontakt. Lokaliseringssöket genomförs enligt metodskiss nedan, metoden visar sök med Steg 1 Sökfunktion (1) styr söket. Säkringsfunktion (2) säkrar sökfunktion med uppsikt mot riskområden eller kontroll av dessa och har visuell kontakt med sökfunktion. Bild 4:7 Exempel på placering vid sök byggnad. Tony Stålnäbb /FM 92

95 Steg 2 Sökfunktion (1) förbereder 3 meters kik. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden. Bild 4:8 Exempel på placering för tre meters kik. Tony Stålnäbb /FM Steg 3 Sökfunktion (1) genomför 3 meters kik - vid tomt, tempoväxla och behåll taget utrymme. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden. Bild 4:9 Exempel på tre meters kik. Tony Stålnäbb /FM 93

96 Steg 4 Sökfunktion (1) genomför mittkik. Vid tomt behåll del av taget utrymme. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden. Bild 4:10 Exempel på mittkik. Tony Stålnäbb /FM Steg 5 Sökfunktion (1) genomför eget hörnkik. Om tomt behåll del av taget utrymme. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden. Bild 4:11 Exempel på eget hörnkik. Tony Stålnäbb /FM 94

97 Steg 6 Sökfunktion (1) genomför motsatt hörnkik. Om tomt förbered detaljsök av utrymmet. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden. Bild 4:12 Exempel på motsatt hörnkik. Tony Stålnäbb /FM Steg 7 Sökfunktion (1) detaljsöker utrymmet primärt efter väggarna. Riktning efter rummets utformning. Nya utrymmen kontrolleras med kikmetoden. Säkringsfunktion (2) lyssnar/tittar mot riskområden och bibehåller visuell kontakt med sökfunktion. Bild 4:13 Exempel på sökning av rum. Tony Stålnäbb /FM 95

98 96

99 5. Transportskyddsstyrka (TPSS) 5.1. Allmänt Transportskyddsstyrka (TPSS) är en särskilt avdelad styrka som medföljer säkerhetsskyddade transporter i främst transportskyddsnivåerna 3-4 och som har till uppgift att ingripa vid säkerhetshotande verksamhet mot transporten 12. En TPSS ska om möjligt förhindra tillgrepp av transportfordonet eller dess innehåll. Övriga uppgifter som en TPSS ska kunna lösa omfattar bland annat: observera rapportera avbryta och om rättsliga samt taktiska förutsättningar finns: - frihetsberöva, tillfälligt omhänderta/gripa - bevaka. Agerandet för en TPSS avgörs av C TPSS på plats, bland annat med hänsyn till vilka befogenheter styrkan har. Om fordonen/lasten som ska skyddas befinner sig inom ett skyddsobjekt kan ingripande enligt skyddslagen ske. I övriga fall måste chefen fatta beslut på plats och med endast rätten till envarsgripande som grund. TPSS ska ledas av lägst officer (grad styrs i FM SOFO NAT) som bör ha transportskydd som sin huvudverksamhet. Storleken på en TPSS baseras i första hand på: anvisningar i gällande H Säk Vap/Am och FM SOFO NAT, bedömd kör- och vilotid för styrkan som ska utföra transportskyddet gjord säkerhetsanalys Förmågor Transportskyddsstyrkan ska: Under transport kunna observera transporten och upptäcka eventuella hot. Under rast samt eventuellt vid lastning eller lossning kunna skydda det skyddsvärda. Ha kontinuerligt samband med högre chef, internt inom TPSS, transportledare, förare av transportfordon samt polis. Larma polis vid angrepp. Avbryta angrepp mot det skyddsvärda om situationen ger den möjligheten. Om möjligt gripa med stöd av envarsrätten.markera brottsplats med exempelvis band eller koner för att upplysa allmänheten och överlämna till polis.ingripa som skyddsvakter vid lastning eller lossning vid skyddsobjekt. 12 Transportskyddsnivåer, se gällande H SÄK Vapen/Am 97

100 5.3. Utrustning Styrkan utrustas enligt gällande FM SOFO NAT. Personsäkerhetslarm ska finnas tillgängligt vid respektive fordonsenhet ingående i den skyddade transporten Krav på personal Transportskyddsstyrka - TPSS. Innan någon utses till att vara chef för TPSS ska han eller hon ha genomgått en lokal/regional C TPSS kurs med godkänt resultat. Utbildningen ska ledas av en instruktör som med godkänt resultat har genomgått särskild instruktörsutbildning för chef transportskyddsstyrka. Samtlig personal ingående i TPSS ska vara godkända skyddsvakter och bör ha transportskydd som sin huvudtjänst. Soldater och sjömän som ingår i TPSS ska vara utbildade enligt denna handbok Tillfällig transportskyddsstyrka TTPSS En tillfällig transportskyddsstyrka (TTPSS) ska bestå av försvarsmaktsanställda ur det aktuella förbandet. Inom hemvärnet ska chef vara hemvärnsbefäl och övriga i styrkan kan utgöras av hemvärnssoldater. Personal ingående i TTPSS ska vara godkända skyddsvakter. TTPSS ska, om möjligt, ingripa för att förhindra intrång eller tillgrepp mot de låsbara utrymmen eller fordon, där förbandet tillfälligt transporterar skyddsvärd materiel. TTPSS ska minst vara utrustade enligt bestämmelser för skyddsvakt. Storleken på en TTPSS regleras i gällande H SÄK Vapen/Am och FM SOFO NAT. En TTPSS utses inför varje enskilt tillfälle. 98

101 5.5. Flödesschema vid transportskydd Bild 5:1 Flödesschema vid transportskydd. Tony Stålnäbb /FM 99

102 5.6. Ansvarsförhållanden Den chef som har ansvar för att gods avsänds skall göra en säkerhetsanalys och fastställa transportnivå före varje transport av skjutvapen och ammunition. Analysen skall dokumenteras 3 kap. 6 FFS 2007:1 Den som är ansvarig för säkerhetsanalysen och fastställande av transportnivå är avsändande chef Genomförande av transportskydd Aktuella anvisningar finns i gällande H SÄK Vapen/Am Ledning Chef för den skyddade transporten är transportchefen. Transportchefen planerar för och genomför transporten av godset. Om någonting inträffar som hotar denna transport, övertar C TPSS ledningsansvar för transporten Rapportering Rapportering om var transporten befinner sig ska göras återhållsamt. När transporten passerar in respektive ut mellan olika polismyndigheter ska rapportering ske till polisens kommunikationscentral. Rapportering ska ske med adekvat skyddat sambandsmedel eller om detta inte finns med kodord som i så fall återfinns i order om transportskydd Personalens uppgifter Under körning ska uppmärksamhet riktas mot det som kan vara ett kommande eller blivande hot. Samband inom enheten samt till polis och eventuellt aktuell militärregion (MR) ska upprätthållas. 100

103 Körteknik Fordonsföraren ska känna sitt fordon och framföra det på ett sådant sätt att det inte väcker uppmärksamhet eller orsakar egna fordonsskador, det är lasten och personalen som ska skyddas. Avståndet till lastfordonet/-en ska vara flexibelt och kan vara allt från meter beroende på trafikläge. Förare i TPSS ska: Kontinuerligt ha god uppsikt så att hot upptäcks i tid. Köra mjukt och följsamt så att stopp undviks. Hålla hastighetsbestämmelserna och följa trafikrytmen, eftersom man då bäst undviker att behöva köra om fordon. Alltid ha manöverutrymme till fordonet framför. Det är viktigt att aldrig bli instängd. Transportsskyddsstyrkans fordon stannar i nära anslutning till transportfordonet. Observera särskilt fordon som kör upp bredvid. Hålla dörrarna låsta samt fönstren stängda samt undvika störande ljud i fordonet Åtgärder vid framkörning Innan transporten påbörjas genomförs en samverkan mellan transportskyddsstyrkan och personalen i transportfordonet. Samverkan bör minst omfatta: Avstämning av färdplan avseende planerad färdväg, raster, tankplatser, med mera. Sambandsplan avseende samband mellan fordon, anropssignaler med mera. Genomgång avseende åtgärder vid omfall samt eventuell förövning. Lednings- och lydnadsförhållanden i olika situationer Åtgärder vid rast Klargör i varje enskilt fall vilket lagstöd som gäller på den aktuella platsen. Tänk på följande: Parkera transportfordonet på en sådan plats så att bevakning underlättas. Parkera alltid med fronten i körriktningen. Transportskyddsstyrkans fordon stannar i nära anslutning till transportfordonet. Transportskyddsstyrkan bevakar transportfordonet. Föraren/förarna för TPSS ska under rasten beredas möjlighet till vila. 101

104 Åtgärder vid sammanstöt Ett snabbt och kraftfullt agerande är avgörande för hur den skyddade transporten klarar sig ur en situation. Följande sätt är grunden för agerande: Larma med personsäkerhetslarm eller eventuellt RAKEL. Kör igenom eller backa ut ur händelsen. Detta är lämpligt att ta upp i samverkan före start. Föraren av transportfordonet ska skyddas, inte överges. Kom ihåg att det är personalen och lasten som ska skyddas. Samspelet mellan transportpersonal och TPSS är viktigt. Möjliga åtgärder: Besvara om möjligt elden, (nödvärnsrätt). Transportskyddsstyrkans fordon skyddar transportfordonet. I de fall transporten förföljs måste transportskyddet täcka upp bakåt Åtgärder vid ofrivilligt uppehåll Vid exempelvis trafikolycka framför. Gör enligt följande: Då förbilen hinner varna välj annan väg. Då förbilen inte hinner varna sänk farten, kör förbi. Strävan är att transporten ska fortsätta. Om vägen är totalt avstängd skydda lasten. C TPSS larmar om olyckan. C TPSS bedömer om man måste hjälpa till med räddningsarbetet. Då exempelvis transportfordonet blir obrukbart (tillfälligt eller permanent). Gör enligt följande: TPSS varnar övrig trafik, bevakar transporten. C TPSS tar kontakt med VB MR, samt aktuell polismyndighet för att rapportera om händelsen. Föraren från transportfordonet åtgärdar fel. Behöver man byta fordon ska TPSS svara för varning av övrig trafik och bevakning av transporten. VB, MR eller FMLOG svarar för personal vid eventuell omlastning. 102

105 Då exempelvis transportskyddsfordonet blir obrukbart (tillfälligt eller permanent). Gör enligt följande: TPSS varnar övrig trafik. TPSS beordrar stopp på transportfordonet. Håll ihop alla fordon så att lasten inte försvinner utan skydd. Föraren från transportskyddsfordonet försöker åtgärda felet. Behöver man byta fordon omlastar man till följebil och lastbil, och kör till närmaste lämpliga plats för ett nytt bedömande. Fortsätt att skydda transporten samt tar kontakt med VB MR samt polismyndighet för att rapportera om händelsen. Då exempelvis transporten hamnar i en poliskontroll. Gör enligt följande: Följebilen tar kontakt med poliskontrollplatsen och genomför samverkan så att den skyddade transporten kan fortsätta köra. Om ingen samverkan sker ska transporten följa polismans anvisningar Åtgärder vid lastning och lossning Klargör vilket lagrum du agerar inom på den aktuella platsen, (skyddslagen/envarsrätten). Om något skulle inträffa agera med stöd av ovanstående Lastning. Om särskilt avdelad bevakningsstyrka finns svarar den för bevakning och skydd. Om TPSS är ansvarig för bevakning av lastning gäller nedanstående: Säkra objektet, se kontroll av objekt i denna handbok. Styrkan bevakar lastningsarbetet och medverkar inte till att lasta materiel Lossning. Om särskilt avdelad bevakningsstyrka finns svarar den för bevakning och skydd. Om TPSS är ansvarig för bevakning av lossning gäller nedanstående: TPSS ansvarar för lasten intill dess att den är inlåst på ett säkert sätt. Annan styrka kan svara för bevakning av lossningsplats. Då slutar ansvaret för TPSS när styrkorna har samverkat och den nya styrkan har övertagit ansvaret. Transportchefen ska samverka och samordna verksamheten med den styrka som svarar för bevakningen, innan transporten når lossningsplatsen. Finns ingen annan personal avdelad för bevakningen ansvarar TPSS för att objektet säkras och kontrolleras innan lossning påbörjas. Transporten stannar på säker plats med bevakning medan del av TPSS säkrar objektet, se kontroll av objekt i denna bok. 103

106 Begrepp ATS Berto Bevakningsstyrka BrB Brytpunkt C IBSS C TPSS Envarsrätten FAP FFS FIB FMLC FM SOFO NAT FTS Följebil Förbil Förman Genomsök Grön sida IBSS Armétaktiska staben leder arméförband. Beredskapstropp, ATS resurs för förstärkning på markarenan. En bevakningsstyrka avdelas för att lösa bevakningsuppgift. Styrkans storlek ska anpassas efter uppgiften, geografiska belägenhet och bör bestå av minst två skyddsvakter. Styrkan behöver inte ledas av officer. Brottsbalken. Plats till vilken samhällets resurser inledningsvis dirigeras för samverkan med militär personal. Chef för insatsberedd skyddsstyrka. Chef för transportskyddsstyrka. Varje persons rätt att med stöd i lag utöva visst våld eller tvång i viss situation. Fordonsavlämningsplats. Väljs på bulleravstånd från objekt. Försvarets författningssamling. FMs interna bestämmelser. FMs larmcentral. FMs Stående Order För Operation Nationellt. Flygtaktiska staben leder flygvapenförband. Bil som medföljer vid skyddad transport. Framförs normalt av transportledaren. Ingår inte i TPSS men kan stödja TPSS med information för beslutsunderlag. Kan även framrycka som förbil. Se Följebil. Den som har befälsrätt över annan. Endast förman med lägst fanjunkares tjänstegrad får tillgripa sådana tvångsmedel mot disciplinansvariga som anges i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. En delmetod att utföra bevakningsuppgiften på. Vänster sida från vit sida sett. Insatsberedd skyddsstyrka. Styrka som efter indikation på otillåten verksamhet (oftast larm) gör insats mot objekt. 104

107 IC Insatsplan Insatstid JourO Kontroll Lastfall LDT LKC LOA LOK sök MIC Militärpolis Militärt basområde MPF MR MTS MTF Objektsbrukare Objektsägare Ordningspatrull PIC PL Insatschef, se även C IBSS och MIC. Beskrivning för hur IBSS ska lösa sin insats. Insatstid är den tid som har förflutit från det att larmning har skett tills dess att IBSS kan påbörja lösandet av ställd uppgift vid objektet. Jourhavande officer (inom marinen), likt VB ansvarar för verksamheten H24, förstärks normalt under dagtid med VO. En delmetod att utföra bevakningsuppgiften som avser objektets fysiska status samt uttryck för upplevd förmåga att klara av en situation. Typ av last ombord på fartyg som kräver resurser ur ett säkerhets- eller skyddsperspektiv. Lag (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, med mera. Länskommunikationscentral för polisen. Lagen om offentlig anställning. Lokaliseringssök. Metod vid genomsök av byggnad. Militär insatschef. Militär personal som har utbildats för polistjänst vid FM samt civil polispersonal som enligt särskilda föreskrifter ställs till FMs förfogande. Område som är inhägnat och bevakat med militär personal under militärt befäl samt med tillgång till IBSS. Förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen (militärpolisförordningen). Militärregion. Marintaktiska staben leder marinförband. Militärtrafikförordningen, (tidigare militära vägtrafikkungörelsen, MVTK). Den som använder ett objekt för sin verksamhet. Den som äger och underhåller ett objekt. Patrull som, på begäran av polis, avdelas för att lösa ordningshållande uppgifter. Polisinsatschef. Polislagen. 105

108 RAKEL RB Röd sida Samförtöjda SFS Skalskydd Skyddsobjekt Skyddsvakt Svart sida Säkerhetsanalys Säkerhetsplan Säkra TIBSS Torget TPSS Transportchef Transportfordon Transportledare Radiokommunikation för effektiv ledning. Rättegångsbalken. Höger sida från vit sida sett. Fartyg som är förtöjda invid varandra, vid samma pir eller på motsvarande sätt kan bevakas som en enhet. Svensk författningssamling. Med skalskydd menas det skydd som utförs så att inträngande i objektet genom dess omslutningsytor inklusive öppningar försvåras eller förhindras. Dörrar, fönster, luckor och portar är exempel på öppningar. Ett skyddsobjekt är till exempel en anläggning, byggnad eller ett område som har fått ett förstärkt skydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån enligt skyddslagen (2010:305). Person som, med godkänt resultat har avlagt teoretiskt och praktiskt prov för skyddsvakter i FM och i övrigt ansetts lämplig för uppgiften. Baksida, motsatt sida från vit. Klarläggande av vilka uppgifter i verksamheten och vilka anläggningar som kräver säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet och skyddet mot terrorism. Sammanfattning av metoder för att kartlägga, utvärdera och reducera risker. Dokumenterat resultat av säkerhetsanalys inklusive säkerhetsskyddsåtgärder vid skyddsvärd verksamhet. En delmetod att utföra bevakningsuppgiften på. Tillfällig insatsberedd skyddsstyrka. Öppna planen framför vit sida på ett objekt. Transportskyddsstyrka. Styrka som medföljer transport med skyddsvärd verksamhet eller skyddsvärd materiel och som har till uppgift att ingripa vid säkerhetshotande verksamhet mot transporten. Den person som har det direkta ansvaret för materielen under en transport. Transportchefen ska se till att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas under lastning, transport och lossning. Ingår inte i TPSS. Fordon som medför skyddsvärd last. Ingår inte i TPSS. Den person som organiserar skyddade transporter. 106

109 Transportnivå TPSS fordon TTPSS Vaktnivå Vakt VB VO Vit sida Indelningen i transportnivåer grundar sig på bedömd stöldbegärlighet av vapnen eller ammunitionen. Transportskyddsfordon. Tillfällig transportskyddsstyrka. Samlingsbegrepp för bevakningsnivå och skyddstjänstnivå ombord på fartyg. FMs personal, när den tjänstgör för bevakning och för myndighetens militära personal när den tjänstgör för att upprätthålla ordning. Vakthavande befäl. Finns bland annat på förband, garnison, militärregionstab och HKV. Vakthavande officer, som VB fast ombord på fartyg. Används normalt under tjänstetid, kan förstärka JourO vid behov. Objektets framsida, där huvudingången finns. 107

110 Bilaga 1 Insatsplan HANDBOK Följande punkter bör beaktas vid upprättande av insatsplan mot objekt. En insatsplan ska sekretessbedömas. En insatsplan är en allmän beskrivning av ett objekt som ska omfatta: Objektet Följande ska beskrivas: objektets prioritet objektsbeskrivning objektets ägare objektets brukare fotodokumentation (sommar och vinter) koordinater. Normalbilden Följande ska beskrivas: Patrulleringsfrekvens dag/natt (kontaktperson för historik/underrättelser) Etablerade kontakter med boende i området Militärt övningsområde Förekommande civil verksamhet Förekommande genomfartstrafik. Stridsplan Följande ska beskrivas: Kartunderlag (översiktskarta 1: och 1:10 000/1:15 000) Ritningar/sprängskisser på objektet Skiss som visar: framryckningsvägar brytpunkter fordonsavlämningsplatser observationsplatser omfallsplanering (minst 1 alternativ). Samband Följande ska beskrivas: Kommunikation inom IBSS (kanal och anropssignaler) Kommunikation med polis (kanal och anropssignaler) Telefonlistor till kontaktpersoner. 108

111 Checklistor Följande ska beskrivas: Checklista för samverkan med polis. Terrängen Följande ska beskrivas: Bommar/grindar låst/olåst Hinder och begränsningar Framkomlighet, vägtyp, fri höjd, vändplats Uppställningsplatser för större fordon. Nycklar och koder Följande ska beskrivas: Kod för återställning av larm Kod för att larma av objektet Överfallslarm Nycklar till objekt Nycklar till bommar/grindar/byggnader. Teknik Följande ska beskrivas: Typ av larm Larmet terminerar vid Larmbeskrivning med instruktion. 109

112 Bilaga 2 Checklista för ordergivning till TTPSS och TIBSS Ordermall/checklista vid avdelande av TTPSS Repetera för C TTPSS innebörden av: nödvärn Ordermall/checklista vid avdelande av TIBSS Repetera för TIBSS innebörden av: nödvärn envarsgripande envarsgripande vakt/skyddsvakt. vakt/skyddsvakt. Repetera personsäkerhetslarmets funktioner Genomgång av aktuell hotbild Ställ uppgift, ge order om: marschvägar vad ska transporteras transportnivå skyddsnivå samband fordonstilldelning med mera. TIBSS Indelning Gruppering Uppgifter. Enligt gällande H Säk Vapen / Am Genomgång av aktuell hotbild Insatsplan för aktuellt objekt, larm samt rapporteringsvägar vid larm. Kontroll av TIBSS utrustning. Befintlighet och funktion. Förövning på aktuellt objekt. 110

113 Bilaga 3 Åtgärder på brottsplats Som grundprincip gäller att: 1. Rädda liv. 2. Förhindra ytterligare skador. 3. Förstör inte för den ytterligare utredningen. Minnesramsa R-LAST: Rädda liv. Larma och rapportera. Anslå varningsband, skyltar eller ljussignaler. Skissa och dokumentera. Tider. Rädda liv (R) Tänk på följande: Har någon blivit skadad? Genomför omhändertagande enligt <C>ABCDE Sjukvårdsförnödenheter Visitera skadade misstänkta! Sök av objektet/området! Finns någon kvar? Släck eventuella bränder! Flytta brandfarlig materiel exempelvis gastuber, drivmedel, ammunition mm. Märk ut och varna för eventuella sprängladdningar, om risker för exempelvis öppna brunnar, försåtmineringar. Larma och rapportera (L): Tänk på följande: Tillkalla ambulans (vid skada) och polis via 112! Anmäl till chef och begär förstärkning! Avspärra (A): Avspärrning enligt Rättegångsbalken 27 kap.15 kan endast göras av polis eller militärpolis. Däremot kan området markeras (post, varningsband, skyltar eller ljussignaler) för att upplysa allmänheten om vad som inträffat. Om fara för allmänheten skulle föreligga kan man däremot vidta avspärrande åtgärder i nöd. Tänk på följande: Markera med varningsband, skyltar eller ljussignaler och sätt ut poster för att upplysa allmänheten, inte för att begränsa tillträdet. Tillträdesbegränsning kan ske genom att polisen spärrar av platsen. Rör ingenting i onödan! Skydda eventuella spår mot väder, märk ut och lägg över något som skydd. Vilka skador/spår har vi orsakat? 111

114 Skissa och dokumentera (S) Tänk på följande: Fotografera och skriv ner vilka spår eller skador vi har orsakat! Säkra beslag, vapen et cetera. Dokumentera händelseförlopp för framtida rapportering. Tider (T) Tänk på följande: Tid för larm. Tid när brottet inträffade. Tid för ankomst. Tid för anmälan till polis. Tid när annan tar över ansvaret, exempelvis beredskapstropp eller annan bevakningsstyrka. Övrigt Syfte med brottsplatsundersökning (genomförs och leds av polis) Klargöra om brott skett. Säkra spår. 112

115 Bilaga 4 Säkerhetsrapport 113

116 Bilaga 5 Samverkan med polis 17 Ett tillfälligt omhändertagande, gripande eller beslag som har gjorts av en skyddsvakt ska genast anmälas till en polisman. Beslagtagen egendom ska överlämnas till polismannen. Den som tagit emot anmälan ska genast pröva om åtgärden ska bestå. Ett tillfälligt omhändertagande ska upphöra så snart ändamålet med åtgärden har förlorat sin betydelse, dock senast sex timmar efter omhändertagandet. En polisman som tar befattning med tillfälliga omhändertaganden som gjorts med stöd av denna lag ska tillämpa bestämmelserna i polislagen (1984:387) Skyddslagen 2010:305 Samverkan med polis, på väg till objektet Viktigt för polisen är att ha kontakt med skyddsvakterna under tiden fram till objektet, helst med öppen linje till LKC för att få direkt information. Rapportera följande: Vad är det för objekt, vapenförråd, mobiliseringsförråd, andra installationer? Hur många gärningsmän verkar finnas vid objektet? Beväpning? Signalement? Fordon? Vad gör gärningsmannen/männen just nu? Har någon avvikit/flytt från platsen, möjligheten att få fram en hundpatrull? Hur många infartsvägar finns till objektet, eventuell möjlighet att spärra av flyktvägar? Åtgärder inför rapportering till första polispatrull på plats Exempel på uppgifter som polisen vill ha från skyddsvakterna/vakterna: Hur blev ni kallade till objektet eller skedde detta under patrullering? Vilken tid kom ni till platsen? Vid första kontakten, vad gjorde gärningsmannen/männen? Vad hände då ni konfronterade gärningsmannen/männen Gärningsmannen/männen placering, agerande och yttrande? Använde ni eller gärningsmannen/männen något vapen eller tillhygge Har gärningsmannen/männen hotat er genom kroppsrörelser eller verbalt? Har gärningsmannen/männen fått med sig något gods från objektet, har något tagits i beslag? Har ni sett något som kan ha betydelse exempelvis fordon? Överlämnande av eventuell dokumentation? Dessa uppgifter dokumenteras av polisen som ett första förhör på platsen. Eventuella uppgifter kan tillkomma beroende på händelse. 114

117 Polisen prövar därefter skyddsvakten/vaktens åtgärd samt bestämmer om den vidtagna åtgärden ska bestå eller inte. 115

118 Bilaga 6 Juridisk Dokumentation Juridisk dokumentation 1. Innehållsförteckning med instruktion 2. Personen, platsen 3. Avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta 4. Gripa 5. Visitation, undersökning av fordon mm 6. Beslag, handfängselprotokoll 7. Våldsanvändning 8. Sagesman & beslutsfattare, överlämning till polis Instruktioner för ifyllandet av dokumentationen. Denna dokumentation ersätter inte den formella rapporten som du är skyldig att genomföra. Den syftar till att du på ett snabbt och enkelt sätt ska få stöd för minnet när du lämnar över ett ärende till exempelvis polis. En dokumentation per ingripande. En dokumentation per person som ingripandet riktar sig mot. Kryssa samt skriv i det som är relevant för ditt ingripande. Riv inte ut sidor ur dokumentationen. Innan dokumentationen lämnas till exempelvis polis så säkerställ att du har en kopia för eget bruk. 116

119 Personen Gärningsman Misstänkt Vittne Namn: Personnr: Signalement Ålder: Längd: Vikt: Hårfärg: Hudton: Klädsel Huvudbonad, sort Huvudbonad, färg: Överkroppen: Underkroppen: Skor: Handskar: Buren utrustning: Övrigt: Skyddsobjekt: Platsen Annan plats: 117

120 Avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta Personen blev: Avvisad Avlägsnad Tillfälligt omhändertagen med stöd av 12 Skyddslagen (2010:305) Datum: Klockan: Anledningen till åtgärder var att personen befann sig: Inom eller Invid skyddsobjektet, och Överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag Vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist Eller lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig Vägrar att underkasta sig kroppsvisitation, eller Vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg som har medförts till platsen. Övrigt: 118

121 Gripa Personen blev, med stöd av 13 Skyddslagen (2010:305) gripen Datum: Klockan: Det finns skäl att anhålla personen misstänkt för: Spioneri Sabotage Terrorism Grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott. Anledningen till åtgärden är: Personen blev, med stöd av 24:7 2 stycket Rättegångsbalken gripen, s.k. envarsgripande Datum: Klockan: Personen greps på: Bar gärning Anledningen till åtgärden är: Flyende fot Efterlyst för brott 119

122 Visitation Personen blev, Kroppsvisiterad med stöd av 19 Polislagen (2014:588), s.k. skyddsvisitation. Datum: Klockan: Personen blev, Kroppsvisiterad med stöd av Skyddslagen (2010:305). Datum: Klockan: Anledningen till åtgärden är: Undersökning av Fordon Fartyg Luftfartyg Registreringsnummer Märke: Tillhörande: Har undersökts med stöd av 11 Skyddslagen (2010:305) Datum: Klockan: Anledningen till åtgärden är: 120

123 Beslag Följande har tagits i Beslag med stöd av 14 Skyddslagen (2010:305) Datum: Klockan: Sak: påträffat: Sak: påträffat: Sak: påträffat: Sak: påträffat: Sak: påträffat: Anledningen till åtgärden är: Handfängselprotokoll Personen har belagts med fängsel, anledning: Personen är frihetsberövad och Alla andra hjälpmedel/verktyg var otillräckliga Det var absolut nödvändigt med hänsyn till den frihetsberövades eller någon annans säkerhet Övrigt: Tid för på: Tid för av: Typ av fängsel: Ev. läkarutlåtande: Namn på den som fängslade: 121

124 Våldsanvändning I samband med ingripande mot personen har: Våld i form av Tvång används med stöd av bland annat 10 och 29 Polislagen (1984:387). Omständigheterna som ledde fram till detta var: Övrigt av betydelse 122

125 Sagesman och beslutsfattare Sagesman & beslutsfattare i samtliga fall som berörs i denna dokumentation: Namn: Personnr: Tfn: Befattning: Ort: Datum: Klockan: Underskrift: Ärendet överlämnas till Polisman: Överlämning till polis Från: Patrullnummer: Datum: Klockan: 123

126 Bilaga 7 Generella krav på skyddsvaktsutbildning inom FM Skyddsvaktsutbildningen Grundutbildningen ska omfatta minst 40 timmar enligt utbildningspaketet Vissa förkunskapskrav ska vara genomförda före skyddsvaktsutbildningens start. Observera att närkampsutbildningen är separerat från skyddsvaktutbildningen och ska inte planeras in under dessa timmar. Vid förnyat godkännande är utbildningstiden ~ 10 timmar. Behov av att lägga mer eller mindre tid än 10 timmar bedöms av respektive examinator/instruktör. Skyddsvaktens utbildningsståndpunkt (kunskaper, färdigheter och måluppfyllnad) ska ligga till grund för utbildningstiden. Ett godkännande som skyddsvakt ska gälla för en bestämd tid, längst fem år. Har tiden (fem år) överskridits, ska förnyad grundutbildning genomföras. Skyddsvaktsinstruktören Den som utbildar skyddsvakter inom FM ska vara instruktör som med godkänt resultat har genomgått grundkurs instruktör samt vara skyddsvaktsinstruktör som med godkänt resultat har genomgått särskild instruktörsutbildning för skyddsvakter. Utbildningen av instruktörer kan genomföras lokalt och ska då genomföras av förbandets examinator enligt FMUndSäkC anvisningar i utbildningspaketet skyddsvakt Utbildningstiden är 40 timmar. Skyddsvaktsexaminator Den som utbildar skyddsvaktsinstruktörer inom FM ska vara godkänd skyddsvaktsexaminator. Utbildningen samt examination ska genomföras enligt FMUndSäkC utbildningsanvisningar. Utbildningen av examinatorer genomförs centralt genom FMUndSäkC försorg. Utbildningstiden är 40 timmar. 124

127 Bilaga 8 Utbildning av soldater och sjömän Inledning Vid utbildning av soldater och sjömän inom IBSS och TPSS bör man först göra en analys av vilken utbildningsståndpunkt som den enskilde eleven har. Man bör även analysera om vederbörande endast ska ingå i endera TPSS eller IBSS, eller om eleven ska kunna ingå i bägge. Det torde vara en väsentlig skillnad mellan att utbilda en soldat/sjöman som genomfört värnplikt, haft anställning eller genomfört en mission i adekvat befattning, eller att utbilda en soldat som just gjort sin GMU. Tidsuttaget kan alltså variera med hänsyn till utbildningsståndpunkten. Det viktiga är att målsättningen med utbildningen uppnås. FMUndSäkC har ansvaret för att kvalitetssäkra utbildningen av IBSS och TPSS inom FM. Inriktning Endast den som har nödvändig utbildning och som i övrigt anses lämplig får ingå i IBSS och TPSS. Den som är utbildningsansvarig för lokal utbildning av IBSS och TPSS ska ha genomfört godkänd kurs och tjänstgjort som C IBSS/ TPSS vid förband. Dokumentation Dokumentation över utbildad personal ska finnas vid respektive organisationsenhet som avdelar IBSS eller TPSS. Utbildningsmål Efter genomförd utbildning ska soldaten/sjömannen kunna tjänstgöra i en IBSS/ TPSS. Soldaten ska ha följande kunskaper och färdigheter: Godkänd skyddsvakt enligt gällande utbildningspaket skyddsvakt. Godkänd på närkamp block GMU/närkamp skyddsvakt Godkänd brukare Automatkarbin block A. Godkänd brukare Pistol block A och B, om denne är tilldelad vapnet. FM FYSS enligt gällande krav för innehavd befatning. Grundläggande stridssituationer från stridspar upp till grupps storlek Förarbevis på aktuellt insatsfordon CBRN häfte 1 Kunskap och färdighet att använda materiel tilldelad IBSS/TPSS Faktakunskaper om och förståelse för den hotbild som finns mot personal ingående i IBSS, TPSS, garnisonsvakt och bevakningsstyrka. Faktakunskaper om och förståelse för den hotbild som finns mot FM stöldbegärliga och skyddsvärda materiel samt verksamhet. Faktakunskaper avseende IBSS och TPSS organisation och uppgifter. Förmåga att tillämpa insatsmetodik för att kunna ingå i en IBSS eller TPSS i olika situationer under såväl dagsljus som mörker, under olika hotnivåer, i skogsterräng och urban terräng. 125

128 Förmåga att tillämpa kunskaper för hur hund kan användas vid insats (om hund ingår). Dessutom ska soldaten ha utbildning i: Taktiskt omhändertagande av stridsskadad (TOS). Lokal bevakningsinstruktion, aktuella objekt och andra uppgifter. Organisationsenhet med uppgiften att organisera IBSS och eller TPSS ansvarar för att validera in och kvalitetssäkra soldaternas/sjömännens kunskaper och färdigheter enligt ovan innan tjänsten påbörjas. Utbildningsanvisningar Underlag för att utbilda soldater eller sjömän återfinns framför allt i kapitel 5 och 6. Tidsåtgången i ÖFT är ett förslag/riktvärde för den som ska lägga upp utbildningen. Övningsförteckning (ÖFT) Omfattning ~ Timmar Förståelse för FM uppbyggnad av säkerhetstjänst. 0,5 Fakta och förståelse för den hotbild som finns mot personal ingående i IBSS, TPSS, garnisonsvakt och bevakningsstyrka för bevakning vid arbete i förråd vid skalskyddsöppning. Fakta och förståelse för den hotbild som finns mot FM stöldbegärliga och skyddsvärda materiel samt verksamhet. Aktuell hotbild delges genom respektive regional stab. 1 1 Faktakunskaper avseende IBSS och TPSS organisation och uppgifter. 0,5 Förståelse och tillämpning för hur bestämmelser och lagstöd ska tilllämpas i olika situationer. Omfattar: H Säk Vapen/Am. Fördjupning skyddsvakt. Fördjupning brottsbalk. Applikatoriska moment i lektionssal. Grunder stridsteknik IBSS eller TPSS i olika situationer under såväl dagsljus som mörker, under olika hotnivåer i skog och urban terräng. Från stridspar upp till två stridspar. Detta omfattar: Åtgärder larm. Åtgärder under framryckning. Åtgärder vid FAP. Framryckning från FAP/ BP till objekt. Säkra objekt vid olika hot nivåer. Kontroll av objekt. Genomsök i objekt. Åtgärder vid sammanstöt till fots och i fordon. Praktiskt skyddsvaktsmoment. 4 ~40 Tidsuttag för respektive övning beror på den utbildningsståndpunkten som soldaten har. Tiden att genomföra detta paket är minimitid och baserat på att de har övat tillsammans. 126

129 Säkra brottsplats. Patrullering. Sambandstjänst (internt och externt). Åtgärder vid lastning. Åtgärder vid lossning. Åtgärder vid rast och tankning. Taktiskt uppträdande i stadstrafik och på landsväg. Åtgärder vid fordonshaveri. Tillämpa en säker vapenhantering över tiden när man är i tjänst såväl vid insats som i beredskap. Personlig färdighetsträning med pistol och automatkarbin. 12 timmar samt att det ingår ipraktiska moment Tillämpa användning av utrustning som ingår i IBSS och TPSS. Behov? samt att det ingår i praktiska moment. Förståelse och tillämpning av samverkan med polis vid insats. Avser säkring av brottsplats och rapportering till polis. Faktakunskaper och förståelse för hur massmedia (journalister och fotografer) uppträder och arbetar vid en insats. Tillämpa närkamp/självskydd som en del av våldstrappan i olika situationer vid insats. 0,5 1 Ingår i praktiska moment. Tillämpningsövningar. Vid behov. Lokal utbildning, egna rutiner, larmsystem, instruktioner, et cetera. 3-7 dagar. Tiden beror på antalet objekt och behovet. Tillämpningsövning Övningen genomförs med insatschef som truppförande chef. Under övningen är truppen indelad växelvis i IBSS och TPSS. Respektive styrka genomför flera tillämpade moment mot skarpa objekt i såväl dagsljus som mörker. Strävan är att minst ett moment genomförs med skarp ammunition. Övningen kan vara en del i den lokala utbildningen då momenten kan genomföras mot skyddsobjekt som IBSS ska genomföra insats mot. 127

130 Bilaga 9 Exempel på utbildning av TTPSS och TIBSS Nedan följer två exempel som ska ses som ett stöd för den som planerar en utbildning för tillfällig transportskyddsstyrka och tillfällig insatsberedd skyddsstyrka. Tider och innehåll är ungefärliga och kan anpassas lokalt och efter personalens utbildningsståndpunkt. Utbildningsplan TTPSS Cirkatid Utbildningsplan TIBSS Cirkatid Kursen inleds med en presentation avseende mål, omfattning och syfte. TTPSS Indelning Gruppering Uppgifter Enligt H Säk Vapen/Am. Nulägesbeskrivning avseende hotbild mot FM stöldbegärlig och skyddsvärd materiel. Genomgång av lagar och förordningar som har bärighet på uppgiften transportskydd: nödvärn envarsgripande vakt/skyddsvakt. Observera att fordon är inte skyddsobjekt. Grundläggande övningar i stridsteknik: lastning/ lossning körning landsväg, stadsmiljö åtgärder rast åtgärder vid punktering motsvarande åtgärder vid angrepp. eventuella åtgärder vid passage av länsgräns. Praktisk övning avseende personsäkerhetslarm. Chef får dessutom orienterande utbildning i upprättandet av transportplan. 15 min Kursen inleds med en presentation avseende mål, omfattning och syfte. 15 min TIBSS Indelning Gruppering Uppgifter Enligt H Säk Vapen/Am. 45 min Genomgång av aktuell hotbild. 45 min Insatsplan för aktuellt objekt, larm samt rapporteringsvägar vid larm. 90 min Kontroll av TIBSS utrustning. Befintlighet och funktion min 15 min 10 min 30 min 10 min 30 min Förövning på aktuellt objekt 60 min (+ tilltransport) 30 min Erfarenheter 10 min Tillämpningsövning. 240 min Reserv 30 min Erfarenheter 30 min Reserv 60 min

131 Bilaga 10 Bevakning av fartyg Bevakning av fartyg. Normalt skiljer man på rustat fartyg och icke rustat fartyg. Ett rustat fartyg är ett fartyg som är insatsberett, har reglementerad utrustning inklusive vapen och ammunition lastat. Det kan också vara ett fartyg där det kan finnas hemlig eller enbart skyddsklassad materiel ombord. Rustade fartyg är normalt klassade som skyddsobjekt 13 och skyddsvakten agerar då med stöd av skyddslagen. Ett fartyg kan trots att det till exempel ligger på varv under ett antal veckor, vara rustat och således kräva kontinuerlig bevakning och tillträdeskontroll. Vilken typ av bevakning och tillträdeskontroll som krävs avgörs av chef organisationsenhet. Det finns mindre fartyg, inklusive båtar, som är rustade men som inte kräver bevakning eller tillträdeskontroll. Dessa är normalt inte klassade som skyddsobjekt. Exempel på dessa är stridsbåtar, svävare och andra mindre enheter som inte medför vapen, ammunition, säkerhetsklassad eller annan stöldbegärlig materiel. Det finns dock vissa enskilda mindre båtar som är klassade som skyddsobjekt på grund av den materiel eller förmåga som finns inbyggd i dessa och ska då bevakas enligt chef organisationsenhet bestämmande. Det betyder dock inte att allmänheten har tillträde till fartyg som inte är skyddsobjekt. De kan kräva tillsyn och skydd mot tillgrepp, skadegörelse, brand och vatteninträngning. Fartyg som inte är rustade finns normalt uppställda eller förtöjda inom ett militärt område och kräver endast tillsyn. Denna tillsyn sker normalt av marinbasens personal. Vakttjänst i marinen avseende bevakning och skyddstjänst av fartyg regleras normalt i order. Här regleras hur många personer som åtgår för vakttjänst i olika specifika situationer och hur många fartyg som kan bevakas av en och samma vaktstyrka. Vaktstyrkan leds normalt av en officer (VB/VO) som finns ombord på ett av fartygen. Detta fartyg har en vimpel i masten, se bild nedan, som markerar vilket fartyg VB/VO finns ombord på. 13 Vilka fartyg som är skyddsobjekt beslutas av HKV INSS J3 129

132 Bild 10:1 Flagga visar VO ombord. Jimmi Adamsson/FM Vakttjänst är ett samlingsbegrepp och består av regler och rutiner för såväl bevakning som skyddstjänst. Vakttjänsten indelas i bevakningsnivå repsektive skyddstjänstnivå och dessa nivåer beskriver vilka uppgifter som vaktstyrkan för enheten ska kunna lösa samt vilket det lägsta bemanningskravet för vaktstyrkan är. Vid framtagande av bevakningsnivå ska en säkerhetsanalys göras. I denna tas hänsyn till rådande hotnivå. Dessutom ska övriga faktorer som påverkar krav på bevakning av fartyget beaktas, exempelvis vilken beredskap enheten är ålagd. Detta arbete renderar i en given bevakningsnivå. 130

133 Typfall bevakning fartyg Beroende på om det dimensionerande hotet härör från en aktör som föranleder ett behov av bevakning eller om det härör från verksamheten som bedrivs och därmed medför att det är behov av skyddstjänst som står i fokus prioriteras vakttjänsten. Exempel på matris för beräkning av antal personer i vaktstyrka enligt nedan figur. 131