FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARSMAKTENS UNDERRÄTTELSE OCH SÄKERHETSCENTRUM

Transkript

1 1

2 SKYDDSVAKT INOM Utbildningsprogram för grund- och repetitionsutbildning av skyddsvakter 2 Grunder

3 INNEHÅLL Arbetsroll Skyddsvakt Arbetsplats Skyddsobjekt Grunder Arbetsverktyg Rättsregler för en skyddsvakt när han/hon tjänstgör på ett skyddsobjekt Skyddslagen skyddsvakt/skyddsobjekt Envarsrätt sammanfattning av regler för envar. Rätt att använda våld laga befogenhet, användning av fängsel. Rätt att använda skjutvapen laga befogenhet nödvärn Övrigt straffrättslig immunitet hantera brottsplats. 3 Grunder

4 EN SKYDDSVAKT SKA VARA: Godkänd på teoretiskt och praktiskt prov. Godkänd med hänsyn till laglydnad och medborgerlig pålitlighet. Bedömd lämplig för uppgiften. Vid tjänstgöring ska skyddsvakten: bära reglementerad uniform med skyddsvakts armbindel kunna uppvisa ett skyddsvaktsbevis vara utrustad med skjutvapen. Efter behov och tilläggsutbildning: batong och fängsel. 4 Grunder

5 SKYDDSVAKTENS A S S XX 5 Grunder

6 SKYDDSVAKTENS PERSONLIGA UPPTRÄDANDE FÖRTROENDE och RESPEKT TILLSÄGELSER/ ANVISNINGAR skall ges KLART och TYDLIGT 6 Grunder

7 UPPTRÄDANDE FORTS. Taktik Arbetssätt Självkännedom medvetenhet känner sin egen personlighet Kunskap kännedom insikt har vetskap Yrkesetik Respekt Ärlighet Juridik: Lagar Föreskrifter Människosyn Hänsyn Självförtroende tro på sin egen förmåga känna sig säker, lugn är harmonisk Allmän kompetens Ev. förändra och gå vidare Moralisk kompetens Prata och lyssna aktivt Stanna upp Reflektera 7 Grunder

8 UBBA-LOOPEN Upptäck Startar med en upptäckt. Bedöms om den är relevant. Agera Bedöm Ett beslut fattas. Besluta Beslutet utförs genom att agera. 8 Grunder

9 REAKTION PÅ HOT OCH STRESS Hela medvetandet fokuseras på hotet med båda ögonen öppna. Kroppen orienteras mot hotet. Axlarna dras upp. Huvudet rör sig framåt och nacken böjs, munnen öppnas. Nacken böjs framåt och hakan sänks. Händer höjs till bröstkorg eller ansikte. Musklerna spänns. Pulsen ökar dramatiskt. Nackhåren reser sig. Ofrivillig avgång av urin eller avföring. 9 Grunder

10 STRIDSTEKNIK Vi måste ha förståelse om vilka förhållanden vi måste ta hänsyn till, för att uppnå och kunna bibehålla kontroll över ett ingripande. KONTROLL är förutsättningen för att skapa tid att upptäcka hot och angrepp, att förstå att skyddsvakten är utsatt för ett hot eller angrepp och för att agera på ett rättssäkert sätt i proportion till det hot eller angrepp skyddsvakten är utsatt för. RISK- OCH HOTBEDÖMNING är förmågan att förhålla sig på ett sådant sätt att risker kan identifieras och prioriteras i den fysiska miljö där ingripandet sker. 1) Var finns riskområden? 2) Kontrollerar jag dessa? 3) Om inte, hur kan jag göra det? TANKEPROCESS är förhållandet i processer till beslut mellan dig och gärningsmannen vid ingripande - Gärningsmannen har alltid initialt fördel av en kortare process till beslut. - Du måste skapa tid till beslut genom att lägga över processer på gärningsmannen. 10 Grunder

11 TANKEPROCESSEN Är förhållandet i processer till beslut mellan dig och personen som du ska ingripa mot. Skyddsvakten Gärningsmannen Lokalisera gärningsmannen Lokalisera skyddsvakten Förbereda sig Förbereda angreppet Definiera hot eller angrepp Agera Verkställa angreppet 11 Grunder

12 PROBLEMOMRÅDE, RISKOMRÅDE, ANGREPPSPUNKT Problemområde Ett problemområde är en person, ett objekt eller en plats som kan utgöra en fara för dig eller din grupp. Förutom människor är problemområden oftast byggnader, fordon, tomter, skogsdungar allt som kan innehålla ett hot, även om hotet inte är synligt eller känt. Problemområden kräver medvetenhet och kunskaper. Riskområde Ett riskområde är en specifik plats eller en del av ett problemområde som en attack kan komma ifrån. Riskområden kräver din omedelbara uppmärksamhet. Riskområdena utgör basen för hur du möter situationen du befinner dig i. Du måste alltid upptäcka faran, ta kontroll över faran som kommer ur riskområdet. Angreppspunkt En angreppspunkt är det akuta som måste lösas. 12

13 PROBLEMOMRÅDEN 13 Grunder

14 RISKOMRÅDEN Taket Baksidan Hörnet Fönster Hörnen Händerna Dörrarna Innehåll 14 Grunder

15 ANGREPPSPUNKTER Farligast just nu hur många kan jag kontrollera? Vänder sig om och öppnar eld Dörren öppnas Person springer ut Bakdörr öppnas Eldgivning 15 Grunder

16 FILM - BEMÖTANDE Nästa bild 16

17 ATT TÄNKA PÅ VID KONFRONTATION MED OBEHÖRIGA, 5-11 METODEN Fråga artigt Redovisa sakskäl Redovisa alternativen Begär bekräftelse Agera (moral) (förnuft) (egoism) (person) (handla) Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Varje persons problem är unikt, även om vi hör det 20 gånger om dagen. Låt dem gärna få sista ordet. Vi får sista handlingen. Undvik att säga: - Kom hit! - Du skulle ändå inte begripa. - Reglerna är sådana. - Det angår inte dig. - Vad vill du att jag ska göra åt saken? - Lugna ner dig! - Vad är det med dig? - Du är aldrig/alltid - Jag tänker inte säga det här fler gånger. - Det här gör jag för ditt eget bästa. - Varför kan du inte vara förnuftig? 17 Grunder

18 ÄMBETSMANNASKYDD En skyddsvakt har i sin tjänstgöring skydd enligt bestämmelserna i 17 kap. BrB Detta innebär att den som, med våld eller hot om våld, försöker hindra en skyddsvakt att fullgöra sina tjänsteåligganden eller hämnas för en redan vidtagen åtgärd, kan dömas till ett strängare straff. Våld mot tjänsteman föreligger om någon angriper, hotar, hindrar, tvingar eller hämnas. Skyddet gäller även om skyddsvakten inte längre tjänstgör. 18 Grunder

19 SKYDDSVAKTEN INOM RÄTTSVÄSENDET Åklagare leder förundersökning anhåller, åtalar Skyddsvakt bevakar, skyddar och ingriper överlämnar (gripna, omhändertagna, beslag) rapporterar Polis/Militärpolis Domstol häktar dömer tar upp anmälan, prövar anmälan utreder brott håller förhör, griper inleder/kan leda förundersökning (ej MP) 19 Grunder

20 SKYDDSOBJEKT EXEMPEL på skyddsobjekt med militära intressen: Anläggningar och områden till vilka staten har äganderätt eller nyttjanderätt och som disponeras av: - Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg - områden där FM, FMV eller FRA tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök - områden för IKFN insatser. SYFTE Att ge skydd mot: sabotage terroristbrott spioneri och andra hemliga uppgifter som rör totalförsvaret grovt rån skydd för allmänheten BESLUT Försvarsmakten beslutar om skyddsobjekt med militära intressen Länsstyrelsen beslutar om skyddsobjekt med civila intressen 20 Grunder

21 SKYDD ENLIGT GRUNDLAGEN REGERINGSFORMEN (RF) Varje medborgare är i grundlagen (2 kap. RF) skyddad mot: dödsstraff (4 ) kroppsstraff, tortyr och liknande ingrepp (5 ) även andra påtvingade kroppsliga ingrepp ex. frihetsberövanden, kroppsvisitationer, husrannsakan och liknande intrång, telefonavlyssning, undersökning av brev och andra personliga anteckningar (6, 8 ). 21 Grunder

22 KRAV PÅ LAGSTÖD FÖR ATT KUNNA BEGRÄNSA MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER Begränsningar i regeringsformen 2 kap 20 Skyddet mot dödsstraff (4 ), kroppsstraff och tortyr (5 ) får aldrig begränsas. 6, 8 Får begränsas genom lag eller i vissa fall i annan författning för att tillgodose behov för myndigheter att ingripa, d.v.s. få legalitet för tvångsåtgärden. 22 Grunder

23 RÄTTSSÄKERHETSPRINCIPER Legalitetsprincipen En tvångsåtgärd kräver alltid lagstöd. Behovsprincipen En tvångsåtgärd kräver att det är nödvändigt att använda tvång/våld. Proportionalitetsprincipen Mål / Medel Tvångsåtgärden måste kunna anses försvarlig med hänsyn till omständigheterna. Ändamålsprincipen Alla lagar har ett bestämt syfte. Objektivitetsprincipen Skyddsvakten ska vara saklig och opartisk, alla är lika inför lagen. 23 Grunder

24 TVÅNGSÅTGÄRDER Identitet och behörighet Avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta Gripa Kroppsvisitera, undersöka fordon, fartyg mm Beslag 24 Grunder

25 RÄTTSREGLER FÖR SKYDDSVAKT Legalitet Behov - Proportionalitet Skyddslagen syfte skyddsändamål förbud/brott allmänhetens skyldigheter kroppsvisitation frihetsberövande beslag tystnads- lydnads-och rapporteringsplikt. Envarsrätt samhällets regler för den enskildes rätt och skydd: envarsgripande med skyddsvisitation och beslag nödvärnsrätt nödrätt hjälpa annan person rätt att använda våld. SAMHÄLLETS RÄTTSSÄKERHET Grundlagen - GRUNDLAGSSKYDD - Regeringsformen RÄTTSSÄKERHETSPRINCIPER: LEGALITET - BEHOV PROPORTIONALITETändamål objektivitet. 25 Grunder

26 SKYDDSLAGEN 1-2 lagens syfte och skyddsändamål 7 olika förbud, förbudsskyltar 10 allmänhetens skyldigheter 11 kroppsvisitation samt undersökning av fordon m. m. 12 avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta 13 gripa 14 beslag 15 kroppsvisitation, tillägg 16 protokoll 17 anmälan till polis 29 tystnadsplikt 26 Skyddslagen

27 1 LAGENS SYFTE OCH SKYDDSÄNDAMÅL Denna lag innehåller bestämmelser om vissa åtgärder till förstärkt skydd för byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt mot 1. sabotage, 2. terroristbrott enligt 2 lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 3. spioneri samt röjande i andra fall av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, och 4. grovt rån Sabotage: Förstör eller skadar militära förråd, befästningar eller andra skyddsobjekt som har avsevärd betydelse för rikets försvar. Terroristbrott: Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning, destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska och sociala strukturer. Spioneri: Anskaffa, lämna, röja eller befordra hemlig (skyddad) uppgift t ex om försvarsanläggningar, för att gå främmande makt till handa, vilket kan medföra men för totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt. Grovt rån: Rån - stöld med våld eller hot om våld. Grovt rån våldet livsfarligt/svår kroppsskada. 27 Skyddslagen

28 2 SYFTE OCH SKYDDSÄNDAMÅL FORTS Lagen innehåller även bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet. Skydd för allmänheten: Möjlighet att begränsa allmänhetens tillträde till ett område i syfte att förhindra skador. Ex: Förhindra att allmänheten hamnar i riskområde vid en skjutbana eller skjutfält. 28 Skyddslagen

29 7 OLIKA FÖRBUD, FÖRBUDSSKYLTAR Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. HUVUDFÖRBUD Tillträdesförbud för obehöriga. För behöriga gäller lokal föreskrift. Gäller för den som olovligen söker tillträde till eller utan tillstånd vistas på objektet. Obs! Gäller endast tillträde till eller vistelse på objektet. Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. 29 Skyddslagen

30 KOMPLEMENT TILL HUVUDFÖRBUD Avbildning, beskrivning, mätning av eller inom objektet. Gäller för den som olovligen söker tillträde till eller utan tillstånd vistas på objektet samt gäller för den som olovligen avbildar, beskriver eller mäter objektet Fristående förbud: avbildning eller bada, dyka, fiska, ankra. 30 Skyddslagen

31 10 ALLMÄNHETENS SKYLDIGHETER Den som vill ha tillträde till ett skyddsobjekt eller som uppehåller sig invid ett skyddsobjekt är skyldig att på begäran av den som bevakar skyddsobjektet 1. uppge namn, födelsetid och hemvist, 2. underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling, samt 3. finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen. Tillträde: Säkerhetsansvarig fastställer vilka krav som ska ställas på identitet- och behörighetshandlingar. Invid: Nära, tätt intill något. Bevakningsuppgiften bör styra vad som anses vara invid. Skyldig att på begäran: Hur vet allmänheten att den är skyldig att uppge namn, födelsetid och hemvist? Födelsetid: År månad dag Enskild handling: Privat handling. Brev, almanackor, avbetalningskontrakt, mobiltelefon. Dock tillåtet att granska handlingen för att avgöra om det är en enskild handling. 31 Skyddslagen

32 IDENTITET OCH BEHÖRIGHET (FFS 2010:5) Allmänt För att en person ska kunna få tillträde till ett skyddsobjekt krävs att: personens identitet är fastställd personen är behörig att vistas inom skyddsobjektet. Identitet Kan fastställas genom personkännedom legitimationshandlingar. Behörighet Kan fastställas genom besökslistor för objektet och/eller giltig Försvarsmaktslegitimation besökare skall ha besöksmottagare och får inte röra sig fritt på objektet annat än efter medgivande av säkerhetsansvarig (motsv.). 32 Skyddslagen

33 IDENTITET OCH BEHÖRIGHET FORTS. Uniformer En uniform är ingen identitetshandling Okända myndighetspersoner (polis, militär) ska kontrolleras genom samtal med ansvariga ex: vakthavande befäl vid garnison/ regemente eller motsvarande för militär personal vakthavande befäl vid polisens kommunikationscentral för polispersonal, tel Kontrollera Namnteckning Namn Personnummer Giltighetstid Övrigt Telefonnummer för kontrollringning Utfärdare Skyddslagen

34 FILM - INPASSERING PERSON Nästa bild 34

35 FILM - INPASSERING FORDON Nästa bild 35

36 11 KROPPSVISITATION, UNDERSÖKNING AV FORDON MM Den som bevakar ett skyddsobjekt får besluta om kroppsvisitation och undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg, om det behövs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras eller för att söka efter föremål som kan tas i beslag enligt denna lag. Kroppsvisitation (RB 28:11) Med begreppet kroppsvisitation avses: undersökning av en persons kläder och annat som någon bär på sig samt undersökning av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Undersökningen kan ske oavsett om föremålet är låst, stängt eller öppet. Skyddsvisitation (PL 19 ) (ytlig kroppsvisitation) Skyddsvisitation är en genomsökning som genomförs av säkerhetsskäl för att hitta föremål som kan skada skyddsvakten eller annan person. Endast vid tjänsteåtgärderna gripa, tillfälligt omhänderta eller avlägsna. Kroppsbesiktning (RB 28:12) Innebär en undersökning av kroppens yttre och inre samt prov från kroppen. Endast åklagare och polis får besluta om kroppsbesiktning. 36 Skyddslagen

37 FILM - SKYDDSVISITATION Nästa bild 37

38 15 KROPPSVISITATION, TILLÄGG Kroppsvisitation får inte göras mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. Kroppsvisitation som är av mer väsentlig omfattning, ska om möjligt genomföras inomhus i ett avskilt rum och i ett vittnes närvaro. Kroppsvisitation av en enskild får inte utan synnerliga skäl genomföras eller bevittnas av andra personer än personer av samma kön som den som ska visiteras, läkare eller legitimerade sjuksköterskor. En ytlig kroppsvisitation som bedöms nödvändig av säkerhetsskäl och som endast avser sökande efter vapen eller andra farliga föremål får dock genomföras på annat sätt. Kroppsvisitation Får inte göras mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver. Vittne Inomhus Protokoll Genomförande eller vittne: Endast av samma kön, läkare eller leg sjuksköterska. Undantag endast vid synnerliga skäl. Ytlig kroppsvisitation = Skyddsvisitation 38 Skyddslagen

39 12 AVVISA, AVLÄGSNA ELLER TILLFÄLLIGT OMHÄNDERTA Den som bevakar ett skyddsobjekt får om det behövs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras - avvisa, avlägsna eller, om en sådan åtgärd inte är tillräcklig, tillfälligt omhänderta en person inom eller invid skyddsobjektet, om personen 1. överträder något förbud som gäller på grund av beslut enligt denna lag, 2. vägrar att på begäran lämna uppgift om namn, födelsetid eller hemvist eller lämnar uppgift om detta som skäligen kan antas vara oriktig, 3. vägrar underkasta sig kroppsvisitation, 4. vägrar att finna sig i undersökning av fordon, fartyg eller luftfartyg. Kan bevakningsuppgiften fullgöras? Förutsättning enligt p1-4 Avvisa, innebär att hindra en person att komma in på skyddsobjekt eller uppmana en person att lämna en plats vid objektet. Avlägsna, innebär att föra en person en kortare sträcka från skyddsobjektet eller från en plats vid objektet. Tillfälligt omhänderta, innebär att personen blir frihetsberövad och får föras till förvaringslokal eller annan särskild plats. Personen får max frihetsberövas i sex timmar. 39 Skyddslagen

40 FILM - AVVISA Nästa bild 40

41 FILM - AVLÄGSNA Nästa bild 41

42 FILM TILLFÄLLIGT OMHÄNDERTA Nästa bild 42

43 13 GRIPA Skyddsvakter har inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenhet som en polisman att gripa den som det finns skäl att anhålla för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån eller förberedelse till ett sådant brott samt att ta i beslag föremål som personen för med sig. Detta gäller också om den misstänkte är på flykt från skyddsobjektet. Skäl att anhålla = skäl att gripa Spioneri Sabotage Terroristbrott Grovt rån Förberedelse Beslag Flykt 43 Skyddslagen

44 FILM - GRIPA Nästa bild 44

45 14 BESLAG Den som bevakar ett skyddsobjekt får ta föremål i beslag, som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott mot denna lag eller vara förverkade. Ta hand om tillgängliga lösa föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott mot skyddslagen, t.ex. bevis eller ledtrådar i utredningsarbetet, eller föremål som kan antas vara förverkade, t.ex. hjälpmedel som används vid brottet såsom kameror, verktyg mm. 45 Skyddslagen

46 16 PROTOKOLL Över kroppsvisitationer, tillfälliga omhändertaganden, gripanden och beslag ska det föras protokoll som anger skälen för åtgärden och vad som förekommit då åtgärden vidtogs. Protokoll ska föras över följande ingripanden kroppsvisitationer tillfälliga omhändertaganden gripanden beslag Protokollet förvaras vid den myndighet som ansvarar för skyddsobjektet. Protokoll enligt FM vaktföreskrifter (FFS 2010:6) Alltid vid alla tvångsåtgärder. När våld använts mot person. Av dokumentationen ska alltid framgå: händelse skäl till åtgärden tid och plats ev. vittnen vem har fattat beslutet om ingripandet. 46 Skyddslagen

47 17 ANMÄLAN TILL POLIS Ett tillfälligt omhändertagande, gripande eller beslag som har gjorts av en skyddsvakt ska genast anmälas till en polisman. Beslagen egendom ska överlämnas till polismannen. Den som tagit emot anmälan ska genast pröva om åtgärden ska bestå. Ett tillfälligt omhändertagande ska upphöra så snart ändamålet med åtgärden har förlorat sin betydelse, dock senast sex timmar efter omhändertagandet. Anmälan till polis ska göras omedelbart vid: tillfälligt omhändertagande gripande beslag En skyddsvakt är skyldig att lyda Polismans/Militärpolis order vad avser dessa tvångsåtgärder. En polisman som tar befattning med tillfälliga omhändertaganden som gjorts med stöd av denna lag ska tillämpa bestämmelserna i polislagen. 47 Skyddslagen

48 SAMVERKAN MED POLIS, PÅ VÄG Viktigt för polisen att ha kontakt med skyddsvakterna under tiden fram till objektet, helst öppen linje till LKC för att få direkt information: Vad är det för objekt (vapenförråd, mobiliseringsförråd )? Hur många gärningsmän verkar finnas vid objektet? Beväpning? Signalement? Fordon? Vad gör gärningsmännen just nu? Har någon flytt från platsen (hundpatrull)? Hur många infartsvägar finns till objektet (spärra av flyktvägar)? 48 Skyddslagen

49 ÅTGÄRDER FÖRSTA POLISPATRULL PÅ PLATS Exempel på uppgifter som polisen vill ha från skyddsvakterna: Hur blev ni kallade till objektet/skedde detta under patrullering? Vid första kontakten, vad gjorde gärningsmannen/männen (gm)? Vad hände då ni konfronterade gärningsmannen? Gärningsmannens placering, agerande och yttrande? Använde ni/gm något vapen/tillhygge? Har gm hotat er genom kroppsrörelser eller verbalt? Har gm fått med sig något gods från objektet, har något tagits i beslag? Har ni sett något som kan ha betydelse ex. fordon? Dessa m. fl. uppgifter nedtecknas av polisen som ett förhör på platsen. Överlämna dokumentation till polisen som skriver en rapport/anmälan. 49 Skyddslagen

50 29 TYSTNADSPLIKT Den som är eller har varit skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av ett uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet. I de allmännas verksamhet tillämpas offentlighetsoch sekretesslagen. En skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han fått veta om: enskilds personliga förhållanden förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet. Tystnadsplikt för en skyddsvakt gäller livet ut. Sekretessbevis ska undertecknas. 50 Skyddslagen

51 SAMMANFATTNING 10 Allmänhetens skyldigheter 11 Kroppsvisitation Åtgärd När/ varför Skyldig att på begäran av en skyddsvakt uppge namn, födelsetid och hemvist underkasta sig kroppsvisitation, låta undersöka fordon mm. Mot den som vill ha tillträde till eller befinner sig invid ett skyddsobjekt. Får besluta om kroppsvisitation, undersöka fordon mm Om/när det behövs för att fullgöra bevakningsuppgiften eller för att söka efter beslag. Platser Inne på objekt, i entrén och invid objektet. Alla platser som ingår i bevakningsuppdraget. Syfte För skydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott samt grovt rån. Skydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott samt grovt rån. Syfte med lagen - skydd mot 1 Sabotage, terroristbrott, spioneri samt röjande av andra hemliga uppgifter som rör totalförsvaret och grovt rån 2 Skydd för allmänheten vid viss militär verksamhet 7 Förbud - brott mot skyddslagen 30 och 31 Tillträdesförbud Komplement: avbildningsförbud beskrivning mätning Fristående förbud RÄTTSSÄKERHETSPRINCIPER Legalitet - Behov - Proportionalitet BEVAKNINGSINSTRUKTION 51 Skyddslagen

52 SAMMANFATTNING FORTS 12 Avvisa, avlägsna, tillfälligt omhänderta 13 Gripa 14 Beslag Åtgärd Får användas i den utsträckning som krävs för att bevakningsuppgiften ska kunna fullgöras. Gripa den som skäligen kan misstänkas för spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån samt förberedelse till ett sådan brott. Lägga beslag på föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brott eller skall förverkas. När/ varför Mot den som: 1. överträder förbud 2. vägrar uppge namn, födelsetid, hemvist eller lämnar uppgifter som antas vara oriktiga För att säkerställa utredning om brotten spioneri, sabotage, terroristbrott, grovt rån samt ta i beslag. För att säkerställa bevis vid utredning av brott mot skyddslagen. 3. vägrar låta visitera sig 4. vägrar låta undersöka fordon, fartyg, luftfartyg. Platser Inne på objektet, i entrén och vid objektet. Inom objektet, i dess närhet och på flykt från objektet. Alla platser som ingår i bevakningsuppdraget. Syfte Skydd mot spioneri, sabotage och terroristbrott, grovt rån Synnerligen viktigt att personen tas om hand för vidare utredning, säkra spår. Att ta hand om föremål som är bevis vid brott mot skyddslagen eller skall förverkas. 52 Skyddslagen

53 ENVARSRÄTT Envarsgripande (RB 24:7 2 st.) Skyddsvisitation (PL 19 1 st.) Beslag (RB 27:1 och 27:4) Nödvärn (BrB 24:1) Nöd (BrB 24:4) Hjälpares rätt (BrB 24:5) 53 Envarsrätt

54 ENVARSGRIPANDE 24:7 2 ST Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. SKYDDSVISITATION PL 19 BESLAG RB 27:1 och 27:4 Fängelsebrott. Fängelse i straffskalan, t ex. snatteri, stöld, skadegörelse, misshandel m m. även försök eller förberedelse. Bar gärning. När brottet sker eller omedelbart efter det skett. Gärningsmannen är kvar på platsen och den som griper honom har sett brottet. Flyende fot. Gärningsmannen är på flykt. Den som griper har antingen sett brottet eller genom vittnen och egna iakttagelser med stor sannolikhet kan binda den flyende till brottet. Kontinuerligt förföljande. Efterlyst för brott. Av åklagare, domstol eller polismyndighet Överlämnas 54 Envarsrätt

55 FILM - ENVARSGRIPANDE Nästa bild 55

56 FLYENDE FOT, EXEMPEL Obruten siktlinje (ej lagkrav - har man haft obruten siktlinje så minskar risken för misstag)? Aktivt förföljande (försvinner någon får han inte gripas senare på envarsgrunderna) 56 Envarsrätt

57 NÖDVÄRN BRB 24:1 En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig Rätt till nödvärn föreligger mot: 1.Ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom 2. Den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning 3. Den som olovligen trängt in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. Den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse Uppenbart oförsvarlig. Vid nödvärn begår man ett brott endast om försvarsåtgärden är fullständigt orimlig utifrån angreppets art och omständligheter. Angrepp på person eller egendom. Ett pågående angrepp eller omedelbart förestående hot om att angripa. Angreppet måste vara brottsligt och riktat mot person eller mot egendom. Ta tillbaka egendom (stöldgods). Man får ta tillbaka egendom (ex. stöldgods) när brottet sker och om gärningsmannen då med våld eller hot om våld försöker hindra återtagandet. Olovligen. Nödvärn får användas för att hindra att en person kommer in olovligen eller för att avlägsna en person som har kommit in olovligen i rum, hus, gård eller fartyg. Vägrar lämna bostad. Oavsett hur personen har kommit in. Vägrar trots tillsägelse. 57 Envarsrätt

58 NÖD BRB 24:4 En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarligt. Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. En nödhandling får tillämpas när man inte befinner sig i en nödvärnssituation. Exempel på nödsituationer: Olika faror som hotar någons liv, någons hälsa, någons egendom eller något annat som är viktig för rättsordningen. Exempelvis vid brand, olyckshändelser, katastrofer eller vid angrepp som inte är brottsliga. Förutsättningar: Vid nödvärn skall angreppet vara påbörjat eller överhängande. Vid nöd är det tillräckligt om faran är nära förestående Ordet nöd skall tas i dess verkliga bemärkelse. Hur faran har uppstått är likgiltigt. 58 Envarsrätt

59 HJÄLPARES RÄTT BRB 24:5 Om någon enligt 1-4 detta kapitel eller enligt 10 polislagen har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Ingripa straffritt: Kan utövas av vem som helst som vill skydda eller hjälpa någon annan person. Förutsättning: Att den man hjälper befinner sig i en nödvärns- nöd eller laga befogenhetssituation. Man har då samma rätt som den man hjälper. Det föreligger inte någon skyldighet att aktivt ingripa! 59 Envarsrätt

60 VÅLDSANVÄNDNING, RÄTT ATT ANVÄNDA VÅLD VÅLDSANVÄNDNING, RÄTT ATT ANVÄNDA VÅLD Laga befogenhet (PL 10 p. 1, 2 och 4). Laga befogenhet (BrB 24:2). Rätt att använda fängsel. Häkteslagen (2010:611). Verktyg vid våldsanvändning. 60 Våldsanvändning

61 LAGA BEFOGENHET PL 10 En polisman* får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1. han möts med våld eller hot om våld 2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen* eljest möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande, 1 Möts av våld Motparten använder eller hotar med att använda fysisk kraft för att hindra tjänsteåtgärden. 2 Någon som skall berövas friheten Motparten gör aktivt eller passivt motstånd för att hindra åtgärden. * polisman - skyddsvakt 61 Våldsanvändning

62 LAGA BEFOGENHET PL 10 FORTS 4. polismannen* med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken. I fall som avses i första stycket 4. får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd. 4. avvisa eller avlägsna kroppsvisitation beslag Motparten använder eller hotar med att använda fysisk kraft för att hindra tjänsteåtgärden. Våldet skall vara försvarligt. Behov och Proportionalitet 62 Våldsanvändning

63 LAGA BEFOGENHET BRB 24:2 Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall. Rymning. För att hindra den som är berövad friheten att rymma får ett försvarligt våld användas. Ordningshållning. När en frihetsberövad person med våld eller hot om våld eller annars gör motstånd (aktivt eller passivt) mot personal som har tillsyn över den frihetsberövade, får ett försvarligt våld användas. Försvarligt våld. För att kunna hålla en person till ordningen eller för att hindra rymning får ett våld som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt användas (behov och proportionalitet). 63 Våldsanvändning

64 FÄNGSEL. En frihetsberövad får beläggas med fängsel om: Alla andra hjälpmedel/verktyg är otillräckliga Det är absolut nödvändigt med hänsyn till den frihetsberövades eller någon annans säkerhet Fängsel kan vara: Hand- och fotbojor, bälten, buntband, rep etc. Protokoll/Dokumentation 1. tid, på och av 2. händelse 3. art av fängsel 4. beslut av 5. ev. läkarutlåtande (våldsam) 64 Våldsanvändning

65 BEHOV OCH PROPORTIONALITET VÅLDSPYRAMID Skjutvapen Hund Fängsel Batong/tillhygge Kroppskrafter Tillsägelse/uppmaning 65 Våldsanvändning

66 VAPENANVÄNDNING Rätt att använda skjutvapen inom Försvarsmakten Förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten. Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten. Vapenanvändning vid nödvärn. Laga befogenhet. 66 Vapenanvändning

67 S FÖRESKRIFTER (FFS 2010:7) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten. Varningsrop HALT! Militär skyddsvakt. * HALT eller jag skjuter skarpt!. * Varningsskott. * Verkanseld (för att tillfälligt oskadliggöra). RISKER * Om inte omständigheterna tvingar till annat, ex. en nödvärnssituation 67 Vapenanvändning

68 NÖDVÄRN 2 Den som handlar i nödvärn enligt 24 kap 1 brottsbalken får använda skjutvapen för att avvärja svårare våld mot sig själv eller någon annan eller hot som innebär trängande fara för sådant våld. För att kunna avvärja svårare våld mot en skyddsvakt eller annan person. För att avvärja ett hot som innebär en överhängande fara för ett sådant våld. Svårare våld Utsätts för livshotande kroppsskada eller grov misshandel. Överhängande fara t. ex. när någon höjer ett vapen till hugg eller slag, riktar ett skjutvapen mot någon eller när angreppet i övrigt innebär risk för svårare våld. Våld som riktar sig enbart mot egendom får inte avvärjas genom att öppna eld. 68 Vapenanvändning

69 FILM - NÖDVÄRN Nästa bild 69

70 LAGA BEFOGENHETSSKJUTNING 3 Den som enligt 24 kap 2 BrB eller enligt 10 och 29 polislagen får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd får därvid använda skjutvapen, om det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till åtgärdens vikt Ex. att som en sista utväg använda vapen: För att gripa en person som flyr efter att ha utövat svårare våld mot en person. För att omhänderta en person som har rymt efter att han har gripits eller omhändertagits för att ha utövat svårare våld mot person. Under förutsättning att: Bedömningen måste vara att personen fortfarande är särskilt farlig och hänsynslös samt bedöma att personen kommer att fortsätta med sin farliga verksamhet. Oundgängligen nödvändigt med hänsyn till tjänsteåtgärdens vikt (tillämpas mycket restriktivt). Gripa en särskilt farlig person som har visat stor hänsynslöshet mot person. Hindra en person som gripits för grovt våldsbrott att rymma. 70 Vapenanvändning

71 STRAFFRÄTTSLIG IMMUNITET Personer som åtnjuter diplomatisk immunitet kan inte ställas till ansvar inför svensk domstol. Begär legitimation. Kontrollera ID-kort och/eller diplomatpass. Anteckna identiteten från legitimationshandlingen, händelse, plats, tid, fordon etc. Anmoda personen att lämna skyddsobjektet. Skyddsvakt har rätt att avbryta pågående brott. Kontrollera att personen lämnar platsen. Rapportera. 71 Övrigt

72 IDENTITETSKORT FÖR DIPLOMATER Kort märkt CD och CD F 1. Utländska diplomater. 2. Deras familjemedlemmar. Åtnjuter fullständig straffrättslig immunitet såväl i som utom tjänsten. Kort märkt A/T och A/T F 1. Utländsk administrativ och teknisk personal. 2. Deras familjemedlemmar. Åtnjuter fullständig straffrättslig immunitet såväl i som utom tjänsten. 72 Övrigt

73 IDENTITETSKORT FÖR DIPLOMATISK PERSONAL Kort märkt CC eller CC F 1. Utländsk karriärskonsul. 2. Deras familjemedlemmar. Åtnjuter okränkbarhet och straffrättslig immunitet i tjänsten Kort märkt TJP 1. Utländsk tjänstepersonal. Åtnjuter straffrättslig immunitet i tjänsten. Kort märkt RYHA och RYHA F 1. Tjänsteman vid Rysslands handelsdelegation. 2. Deras familjemedlemmar. Åtnjuter ingen straffrättslig immunitet 73 Övrigt

74 HANTERA BROTTSPLATS Om ni möts av allvarligare våld - Rädda liv frys läget Förhindra och avvakta skador polis/ förstärkning! Har någon blivit skadad? Sätt in första hjälpen! Sjukvårdsmateriel? Visitera misstänkta och skadade personer! Tillkalla ambulans (vid skada) och polis via 112! Anmäl till högre chef och begär förstärkning! Sök av objektet/ området! Finns någon kvar? Släck ev. bränder! Flytta brandfarligt mtrl. ex. gastuber, drivmedel, ammunition mm Säkra beslag, vapen etc. Märk ut och varna för ev. sprängladdningar, om risker för ex. öppna brunnar, försåtmineringar Säkra brottsplatsen Spärra av med plastband, rep etc. Hellre för stort område än för litet! Håll obehöriga på avstånd! Rör ingenting i onödan! Skydda ev. spår mot väder, märk ut och lägg över något som skydd. Vilka skador/ spår har vi orsakat? Dokumentera, vid behov avbilda och skriv ner vilka spår, skador vi har orsakat genom att bryta upp eller flytta något! 74 Övrigt

75 Grunder Skyddsvakt Uppträdande och arbetssätt Ämbetsmannaskydd Rättsväsendet Skyddsobjekt Grundlagen RF 2 kap Rättssäkerhetsprinciper Tvångsåtgärder Rättsregler Våldsanvändning Polislagen 10 Laga befogenhet Fängsel Behovs- och proportionalitet Skyddslagen Lagens syfte och ändamål Förbud Allmänhetens skyldigheter Kroppsvisitation Frihetsberövande Beslag Protokoll Anmälan till polis Tystnadsplikt Vapenanvändning Förordningen skjutvapen FM föreskrifter skjutvapen Varning, varningsskott, verkanseld Risker Nödvärn Envarsrätt Envarsgripande Rb 24:7 Nödvärn BrB 24:1 Nöd BrB 24:4 Hjälpares rätt BrB 24:5 Övrigt Straffrättslig Immunitet Hantering av brottsplats Övrigt Applikatoriskt exempel 75 Övrigt