Jourhem för avhoppade medlemmar ur patriarkaliska trosrörelser
|
|
- Jan-Olof Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:1451 av Margareta Larsson (-) Jourhem för avhoppade medlemmar ur patriarkaliska trosrörelser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ett mottagningsskydd i landet enligt motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen. Motivering Före 1860-talet fanns ingen religionsfrihet i Sverige till skillnad från vikingatiden som hade en mer liberal hållning till olika trosyttringar års religionsfrihetslag gav sedermera rätten till svenska medborgare att gå ur Svenska kyrkan. Det tidigare kravet att man då istället måste gå med i ett annat godkänt samfund togs bort. Numera hänvisar man frågan om religionsfrihet till Regeringsformen kap 2 Grundläggande fri och rättigheter samt Europakonventionens nionde kapitel. Religionsfrihet kan ses både som en universell rättighet och som en angelägenhet mellan staten och den enskilde. Det senare innebär att staten inte har rätt att med lagstiftning eller med ingripande inskränka den enskildes rätt till religionsfrihet. Det förra synsättet innebär att det även är en angelägenhet mellan individer. Enligt
2 Europakonventionen artikel 9 uttrycks klart och tydligt att envar ska äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro, och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor. Däremot underkastas den enskildes rättigheter som är angivna i lagen. Det innebär att det inte är tillåtet i ett demokratiskt samhälle att uppvigla till våld och störa den allmänna ordningen. Inte heller att utsätta envar för ohälsa och inskränka den enskildes egna fri och rättigheter, tankefrihet, åsikter och känslor i den egna religionen. Det tillkommer även alla rätt att tillåtas inhämta information och upplysningar i sin omvärld. Viktigt att komma ihåg är att människans behov av andlighet och sökande efter en mening med sitt liv och bortom detta är mycket gott och ska ses som en naturlig del i den mänskliga naturen. Religion har många gånger räddat människor från missbruk och social utsatthet. Den gemenskap som finns i olika trossamfund kan bidra till att hela relationer och socialisera människor till att fungerande relationer med familj och vänner. Det är därför viktigt att inte döma ut alla trossamfund som inte följer mallen för de samhällsnormer vi idag har i vår samtid som något enbart ont. Varje människa kan även uppfatta ett församlingsliv olika. För en del kan det slutna systemet som ofta är i vissa trossamfund kännas tryggt och gott med den värme och täta relationer man har i gruppen. För andra kan det medverka till en djup ohälsa att bli styrd i detaljer i sitt vardagsliv och därmed inskränka på den personliga friheten till egna tankar, förhållningssätt, informationsinhämtning från världen utanför, klädstil, sedvänjor, matvanor, samlevnad och renlevnadsregler. I slutna system finns ofta även ett eget domarsystem som råder i familjekonflikter i det man vill skyddas från ett ont inflytande från världen utanför den egna gruppen samt att det inte ska komma till allmänhetens kännedom om oegentligheter. Tyvärr måste medges att det finns många barn och även vuxna som far illa i dessa slutna religiösa system. Då ingen insyn finns i de egna maktförhålladena tenderar risken bli stor att personer med instabil funktion och psykopatiska drag missbrukar sin position och hänger sig till en mängd övergrepp på medlemmarna. Människor med dessa personlighetsdrag söker sig som bekant till positioner i samhället där man får fritt utlopp för sitt agerande. Det kan vara inom religioner, politiska organisationer, inom 2
3 näringslivet eller andra verksamheter där den personliga makten lockar. Som vuxen är man fri att själv välja vilket samfund eller organisation man vill tillhöra. För de barn som föds in i en sluten och styrd grupp är det värre. Här finns ingen livserfarenhet eller kunskap att grunda sina uppfattningar på och här är beroendet till sina vårdare och ledare total. De övergrepp som eventuellt här sker på minderåriga är därför oerhört skadliga. FN:s generalförsamling antog barnkonventionen år 1989 där även Sverige godkände denne 1990, dock utan att göra denna till en lag, till skillnad från andra länder. Detta är uppseendeväckande och sänder vissa signaler värd att begrunda. Enligt den norska barnrättsjuristen Turid Berger, bryter många sekter eller isolerade trossamfund mot flera artiklar i barnkonventionen. Regeringen tillsatte utredningen I god tro (SoU 1998:113) som medgav att en del fanns att göra på området men sedan har inte mycket hänt. Man får närmast intrycket av att det politiska intresset är påfallande lågt med handlingsförlamning till följd. Nedan följer exempel barnens rätt enligt barnkonventionen. Artikel 15 barnens rätt till föreningsfrihet Artikel 17 barnens rätt till massmedier och tillgång till information Artikel 26 barnens rätt till social trygghet och socialförsäkring Artikel 27 barnens rätt till skydd mot ekonomisk utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnens utbildning eller äventyra barnens hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Artikel 34 barnens rätt till skydd mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp Artikel 36 barnens rätt till skydd mot alla former av utnyttjande som kan skada barnen i något avseende. Artikel 37 barnens rätt till skydd mot att utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 39 barnens rätt till alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt socialåteranpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller väpnande konflikter. Sådan 3
4 rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnens hälsa, självrespekt och värdighet. Ett genomgående tema för många som vuxit upp i sekter och fundamentalistiska grupper har varit att de utsatts för fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp och vanvård. Psykisk misshandel ger skador som ofta är svårare att läka än de fysiska och kan ha en förödande inverkan långt in i vuxen ålder. Patriarkatiska religioner och sekter, även inom kristna grenar har utrymme i vårt land. Inte ovanligt i dessa trosrörelser förekommer levnadsregler kopplat till tusenåriga föreställningar om mannens ställning närmast Gud i förstånd och pondus, vilket inte lämnar mycket till övers för kvinnor och barn till att höras och bli sedda som enskilda individer. Den maktposition mannen får i dylika rörelser kan lätt missbrukas. Tilldelas man en maktposition i ett samhälle, kulturer och religioner där hård lydnad och underkastelse krävs slutar det oftast med förskräckelse. Delar inom islam, kristendom, hinduism, buddhism, judendom och mindre sekter handlar många gånger om dessa religioners extrema fundamentalistiska tolkningar, som i mångt och mycket är olika som dess ursprung, men där det också finns områden med stora likheter. En stor likhet är synen på barn och barnuppfostran. Ofta marginaliserar sig dessa religionsutövare från övriga samhället och barnen blir desto synligare utifrån avvikande normer, klädsel, matvanor och traditioner som kräver särregler. Barn från Hare Krishna, muslimska grenar och Jehovas vittnen är tydliga exempel. Men även grenar inom pingströrelsen marginaliserar sig från övriga samhället för att skydda gruppen från ett värdsligt inflytande. Gemensamt med dessa olika trosyttringar är den egna övertygelsen av att vara de enda som har sanningen, ett förespråkande för världens undergång samt skrämsel för djävlar och demoner. I ett dylikt totalitärt system är medlemmarna styrda av en mängd olika levnadsregler i både stort och smått som upptar stor tid i vardagen. Då ledaren eller ledningen i trossamfundet styr föräldrar i ett järngrepp håller de sistnämnda medvetet barnen borta från alla sociala sammanhang utanför gruppen. De sociala koder som övriga tar för självklara får barnen från de totalitära trossamfunden aldrig öva på. Av naturliga skäl bidrar det till en stark osäkerhetskänsla i de sammanhang man vistas utanför gruppen. 4
5 Det är förståeligt hur stressfyllt det kan vara för en sådan församlingsmedlem att ständigt fokusera på kampen mot sataniska krafter, men även mot en Gud med lynnigt sinnelag vilken tycks beredd att döda eller förkasta medlemmen, gammal som ung, från det utlovade paradiset för minsta lilla. Det inre trycket från gruppen att gå ut och missionera, sälja litteratur och prylar i planerna att frälsa mänskligheten innebär höga krav och förväntningar. Oftast uppmanas inte medlemmarna till att utbilda sig då all tid ska ägnas religionens frälsningslära. Det medverkar till att man får mycket svårt att klara sig i samhället efter ett eventuellt utträde. Vid fara för misslyckande i samfundets krav på engagemang utvecklas lätt starka känslor för skuld. Missbruk av olika slag och psykisk ohälsa är många gånger stor vilket inte får synas utåt. De som trots den osynliga muren församlingen sätter upp gentemot omvärlden lyckas en del trots detta fly, lämna rörelsen frivilligt eller blir uteslutna. Dessa är därmed i en mycket svår situation. Band till familj och vänner man haft livslånga relationer med försvinner som i ett trollslag, man står utan gemensamma koder med det övriga samhället, oftast har man inte hängt med sin tid, utbildningsnivån är oftast låg, man vet inte riktigt ur samhället fungerar och riskerar hänge sig till destruktivt leverne dels för att dämpa ångest, sorg över förlust av relationer, och dels som ett försök att ta igen förlorad tid. Till detta ska tilläggas stor rädsla för allt trossamfundet skrämt med vad gäller världens undergång, en hämnande Gud och skräcken att nu helt vara utlämnad till demoner utan gruppens skydd. I Sverige saknas beredskap att ta emot avhoppade sektmedlemmar. I tidigare riksdagsmotioner har önskningen varit att kunskapen ökar i samhället med ökad samverkan mellan myndigheter för att lättare kunna hantera den här problematiken. Hur klokt och förnuftigt detta är kan jag med sorg konstatera att detta aldrig kommer att ske i Sverige. Visserligen är ökad kunskap bra och något som i allra högsta grad ska uppmuntras. Men trots teori i sektlära fattas för många vana att hantera trauman utifrån religionen då vi i Sverige dels tappat kunskaper i teologiska frågor samt förståelse hur manipulationer i religionens namn kidnappar vår hjärna. En mer pragmatisk hållning vore att inrätta ett center för avhoppade sektmedlemmar där sängplatser, vård och omsorger ges på plats för en tid. Ett center där man skapat ett nätverk bestående av teologer, advokat/jurist, sjuksköterskor, fastighetsägare, arbetsförmedling, studievägledare, socionomer osv. En dylik lösning skulle kunna fånga 5
6 upp barn och ungdomar i tid. Men också vara ett hopp för vuxna med barn eller andra enskilda att fly till. Därmed förebygger vi risken för många att hamna i livslångt psykisk ohälsa och bromsar även upp eventuella självmordskandidater. Margareta Larsson (-) 6
SVEKET MOT SEKTBARNEN
1 SANS, nr 3, 2011 SVEKET MOT SEKTBARNEN Barnkonventionen och lagar till barns skydd måste gälla även i sekter, extrema grupper och andra slutna rörelser. Charlotte Essén skriver om de glömda barnen. Sverige
Barnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Kort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck
Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
BARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Kort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell
Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor
Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
världsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) Religions- och övertygelsefrihet i svensk utrikes- och utvecklingspolitik 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Flyktingbarnmottagning Göteborg
Flyktingbarnmottagning (f.d. Flyktingbarnteamet) är en resurs på specialistnivå. Vår verksamhet är en del av Specialistcentrum Barn och Unga Gamlestaden, Angereds Närsjukhus. UNHCR/M.Maguire Flyktingbarnmottagning
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal
Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Religioner och andra livsåskådningar
Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -
Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN
Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.
Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet
internationell folkrätt
internationell folkrätt humanitär rätt mänskliga rättigheter övriga områden genevekonventionerna haagkonventionerna konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter konventionen om ekonomiska, sociala
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Vår grundsyn Omgivningen
För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga
FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA
FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
Centrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen
Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet
Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter
Workshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Kommittédirektiv. Översyn av statens stöd till trossamfund. Dir. 2016:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016
Kommittédirektiv Översyn av statens stöd till trossamfund Dir. 2016:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Det finns flera anledningar till varför staten
Statligt stöd till trossamfund för religionsfrihetens skull För att undersöka hur statens stöd till trossamfunden på bästa sätt kan möta trossamfundens och samhällets behov tillsatte regeringen en utredning
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt
Livets slut. Begravning
Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut
Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen
Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell
Religionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Världsreligioner i Sverige
Filmfakta Ämne: Religionskunskap Ålder: Från 13 år (H) Speltid: 5 x 10 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Produktion: Jonte Sköld Produktion i samarbete med Kunskapsmedia AB STUDIEHANDLEDNING
Mänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
LIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter
Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet
Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan
Samtalsfrågor Alpha Kungsportskyrkan 1. Finns det mer att upptäcka i livet? 1. Gör en presentationsrunda. Be alla att få berätta vilken historisk person de hade velat träffa. 2. Vart går du om du har stora
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019
Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019... 1 Inledning... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Lagar och
MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?
Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?
Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28
i Lektionshandledning #28 Tema: Inledning till ämnet barnsexhandel Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7 Material och förberedelser:
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#
,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#
Montessoriförskolan Paletten
Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention
Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Religionsundervisning?
Religionsundervisning? Religionerna har haft och har en avgörande inverkan på människors liv. Därför hör kunskap om religioner hemma i skolan. En inblick i olika religioner ger eleven byggstenar för att
PTSD och Dissociation
PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor
Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019
Staffansgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning Staffansgårdens förskola... 1 Likabehandlingsplan mot diskriminering och
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
M E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Rättigheter och skyldigheter
Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs