Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om köttprodukter m.m.; 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om köttprodukter m.m.; 1"

Transkript

1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om köttprodukter m.m.; 1 (H 193) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar t.o.m. SLVFS 2002:1. 1. OMFATTNING 1.1 Reglerna i denna kungörelse skall tillämpas vid tillverkning och övrig hantering av köttprodukter inklusive färdiglagade kötträtter. Reglerna skall även tillämpas vid tillverkning av andra produkter av animaliskt ursprung som efter beredning är avsedda att användas som livsmedel eller för tillverkning av andra livsmedel. I kungörelsen finns även regler för tillverkning och övrig hantering av köttprodukter med liten andel kött. 1.2 Reglerna skall inte tillämpas när produkter som omfattas av denna kungörelse tillagas och lagras i detaljhandel eller i närliggande lokaler till försäljningsställe om avsikten med hanteringen är att överlåta produkterna direkt till konsumenter. Allmänna råd Reglerna i denna kungörelse är av två slag, dels föreskrifter dels allmänna råd. Föreskrifterna är bindande. I de allmänna råden finns bland annat hänvisningar till andra föreskrifter som beslutats av Livsmedelsverket eller annan myndighet. I övriga delar är de allmänna råden inte bindande utan skall tas som rekommendationer om hur en föreskrift bör tillämpas genom att ange hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De allmänna råden utesluter inte andra handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med en föreskrift. De allmänna råden är skrivna med kursiverad stil. 1 Jfr rådets direktiv 92/5/EEG (EGT L 57, , s.1), kommissionens direktiv 83/201/EEG (EGT L 112, , s. 28), rådets direktiv 92/120/EEG (EGT L 62, , s. 86) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (EGT L 147, , s. 1, Celex 301R0999).

2 2. DEFINITIONER I denna kungörelse förstås med köttprodukt, produkt som har tillverkats av eller med kött som har behandlats så att snittytan visar att produkten inte längre har det färska köttets utseende. Som köttprodukt anses inte - kött som endast har kyl- eller frysbehandlats, samt - produkter som omfattas av Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1994:20) med föreskrifter och allmänna råd om malet kött m.m, färdiglagad kötträtt, köttprodukt som har tillagats och förpackats samt därefter kyl- eller fryslagrats, produkt med liten andel kött, produkt med högst 10 viktprocent kött eller köttprodukt beräknat på den produkt som är färdig för användning efter tillagning i enlighet med tillverkarens anvisningar, kött, alla som livsmedel avsedda delar av djur som omfattas av Livsmedelsverkets kungörelser om - tamboskap och hägnat vilt (SLVFS 1994:1), - fjäderfä (SLVFS 1994:11), - malet kött m.m. (SLVFS 1994:20), - ren (SLVFS 1994:12) och - vilt (SLVFS 1990:6), råvara, animalisk produkt som används som ingrediens vid framställning av köttprodukt, andra produkter av animaliskt ursprung eller vid tillagning av färdiglagad kötträtt, andra produkter av animaliskt ursprung, - köttextrakt, - fett: fett som utvinns vid nedsmältning av kött eller ben och som äravsett som livsmedel, - fettgrevar: proteinhaltiga rester från nedsmält djurfett efter partiell separation av fett och vatten, - köttmjöl, svålpulver, saltat eller torkat blod samt saltad eller torkad blodplasma, - tarmar, magar m.m. som efter rengöring saltats, torkats eller värmebehandlats, behandling, kemisk eller fysikalisk process såsom värmebehandling, rökning, saltning, marinering, rimning, torkning eller en kombination av dessa processer. Processen är avsedd att förlänga hållbarheten hos kött eller produkter av animaliskt ursprung oberoende av om andra livsmedel ingår i dem eller inte, värmebehandling, användning av torr eller fuktig värme, saltning, användning av salt, rimning, genomsaltning av hela produkten, 2

3 mognadslagring, behandling av saltat rått kött under klimatiska förhållanden som under långsam och gradvis reducering av vattenhalten framkallar naturlig fermentation eller enzymatiska processer. Förändringarna ger produkten typiska organoleptiska egenskaper och förlänger hållbarheten vid förvaring i rumstemperatur, parti, en avgränsad mängd produkter som omfattas av en och samma medföljande handling, inslagning, att skydda produkten genom att använda innerförpackning som är i direkt kontakt med produkten, innerförpackning, inslagningsmaterial eller behållare som har direkt kontakt med produkten, emballering, att placera den inslagna produkten i en ytterbehållare eller ytterkartong, emballage, den ytterförpackning som den inslagna produkten placeras i, hermetiskt tillsluten behållare, lufttät behållare avsedd att skydda innehållet så att mikroorganismer inte kan tränga in under eller efter värmebehandling, anläggning, av tillsynsmyndighet godkänd anläggning som tillverkar eller i övrigt hanterar köttprodukter inklusive färdiglagade kötträtter eller andra produkter av animaliskt ursprung, terminal, anläggning eller lokal i integrerad anläggning (anläggning med flera verksamheter) där partier med i tidigare led tillverkade produkter hanteras. (SLVFS 2001:31) 3. GODKÄNNANDE, ÅTERKALLANDE M.M. Allmänna råd Enligt 38 livsmedelsförordningen (1971:807) godkänner Livsmedelsverket livsmedelslokaler i bl.a. exportkontrollerade anläggningar. Den kommunala nämnd som utövar tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) godkänner andra livsmedelslokaler än de som verket godkänner. Anläggning som godkänns enligt denna kungörelse och som får använda exportkontrollmärke enligt bilaga 2,5 får sälja sina varor till länder som omfattas av avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EESavtalet). Lokaler i sådana exportanläggningar skall godkännas av Livsmedelsverket. Detta gäller även anläggning som avser att sälja sina produkter till annan exportkontrollerad anläggning för att varorna skall ingå i produktionen vid den anläggningen. Verket skall även godkänna livsmedelslokaler i anläggningar som önskar exportera till länder utanför EES-avtalets tillämpningsområde. Bestämmelserna innebär vidare att den kommunala nämnd som utövar tillsyn enligt livsmedelslagen godkänner livsmedelslokaler i anläggningar som producerar för den inhemska marknaden. 3

4 Innebörden av 46 livsmedelsförordningen är att verket skall utöva tillsyn över de anläggningar som verket godkänner och den kommunala nämnden tillsyn över de anläggningar som nämnden godkänner. Bestämmelserna medger vidare att tillsynsansvaret kan överföras från verket till nämnden eller omvänt. 3.1 Tillsynsmyndighet får godkänna livsmedelslokal i anläggning som omfattas av denna kungörelse om 1. lokalerna uppfyller de inrednings- och utrustningskrav som finns i denna kungörelse, samt 2. det kan antas att verksamheten i den anläggning som lokalen ingår i kan bedrivas i enlighet med livsmedelslagen, denna kungörelse eller andra regler som meddelats med stöd av lagen. 3.2 Livsmedelsverket upprättar förteckning över godkända anläggningar enligt denna kungörelse. Anläggning som producerar andra produkter av animaliskt ursprung, förtecknas särskilt. Varje anläggning tilldelas ett kontrollnummer. Ett gemensamt kontrollnummer kan ges till - en anläggning eller terminal som tillverkar eller förpackar produkter som innehåller en eller flera olika slag av köttråvaror, - en anläggning som är belägen inom samma område som en anläggning som godkänts för annan hantering av kött (integrerad anläggning). 3.3 Vid integrerad verksamhet får lokaler, utrustning och installationer för personal samt andra lokaler vara gemensamma för anläggningarna om det inte finns någon risk för att råvaror eller icke inslagna produkter förorenas eller menligt påverkas. Bestämmelserna gäller där verksamhet vid anläggning som omfattas av denna kungörelse är integrerad med verksamhet vid anläggning där kött eller fiskvaror hanteras. 3.4 Lokaler, redskap och utrustning som används för beredning av köttprodukter med kött som har exportkontrollmärke (ovalt kontrollmärke) får användas för beredning av köttprodukter med kött som inte har det märket om tillsynsmyndigheten medger detta. 3.5 Tillsynsmyndighet får, när en uppenbar brist i fråga om efterlevnaden av bestämmelserna i denna kungörelse föreligger eller om erforderlig hygienkontroll förhindras, besluta om inskränkningar i användning av utrustning eller lokaler. Beslutet kan innebära minskad produktionstakt eller tillfälligt avbrott i produktionen under högst ett dygn. Tillsynsmyndigheten kan om dessa åtgärder har visat sig otillräckliga tillfälligtvis förbjuda viss typ av produktion. 4

5 5 Allmänna råd Enligt 25 livsmedelslagen (1971:511) får tillsynsmyndighet meddela föreläggande eller förbud som uppenbart behövs för att livsmedelslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Föreskrifter om återkallande av godkännande för livsmedelslokal finns i 44 livsmedelsförordningen (1971:807). Sådant återkallande kan exempelvis ske om verksamheten eller utrustningen i den anläggning som lokalen ingår i inte uppfyller kraven i denna kungörelse. Detta kan vara fallet om företagsledningen inte avhjälper påtalade brister inom den tid som fastställts av tillsynsmyndigheten. 4. TILLSYN Egentillsyn 4.1 Företagsledningen vid en anläggning eller terminal skall vidta nödvändiga åtgärder (egentillsyn) för att säkerställa att reglerna i denna kungörelse följs. Allmänna råd Enligt 2 Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1990:10) med föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn m.m. skall den som bedriver yrkesmässig hantering av livsmedel utarbeta ett förslag till egentillsynsprogram. Enligt 3 skall programmet fastställas av tillsynsmyndigheten. 4.2 Egentillsynen skall vara fortlöpande och grunda sig på följande principer - kritiska punkter vid anläggningen skall identifieras på grundval av de produktionsmetoder som används, - rutiner skall fastställas och tillämpas för att övervaka dessa kritiska punkter, - prov skall tas ut för analys på laboratorium. Syftet med provtagningen är att kontrollera resultat av rengöring och desinfektion samt att kontrollera de regler som fastställs i denna kungörelse uppfylls. - uppgifter enligt ovanstående strecksatser skall dokumenteras skriftligt eller på annat sätt. Uppgifterna skall bevaras under minst två år. För produkter som avses i 4.3 kan denna tid minskas till sex månader efter utgången av datummärkning, - rutiner för hantering av kontrollmärkning, särskilt för etiketter, skall övervakas,

6 - om laboratorieundersökning eller andra tillgängliga uppgifter visar att det föreligger en allvarlig hälsorisk skall tillsynsmyndigheten omedelbart underrättas, samt - vid överhängande hälsorisk skall produkter som framställts under tekniskt likvärdiga förhållanden och som utgör samma risk återtas av företaget från marknaden. (SLVFS 1996:20) 6 Allmänna råd Innebörden av 27 livsmedelslagen är att tillsynsmyndigheten får ta hand om produkter som kan antas vara otjänliga till människoföda. Produkterna skall i sådana fall stå under kontroll av tillsynsmyndigheten tills de förstörs, används till annat än livsmedel eller efter tillstånd av tillsynsmyndigheten omarbetas på lämpligt sätt så att det kan garanteras att de är tjänliga. 4.3 För att underlätta tillsynen skall företagsledningen vid en anläggning eller terminal se till att förpackningar med köttprodukter, inklusive färdiglagade kötträtter, som inte kan lagras i rumstemperatur märks med en tydlig och läslig uppgift om vid vilken temperatur produkterna skall transporteras och lagras samt med uppgift om bäst före-dag. Istället för med uppgift om bäst före-dag skall produkter som är mikrobiologiskt lättfördärvliga förses med uppgift om sista förbrukningsdag. 4.4 Företagsledningen vid en anläggning skall upprätta ett utbildningsprogram för personalen. Programmet skall säkerställa att arbetstagarna kan uppfylla kraven på hygienisk produktion. Utbildningen skall anpassas efter produktion och behov samt vara återkommande. Tillsynsmyndigheten skall delta i planeringen och genomförandet av utbildningsprogrammet. Offentlig tillsyn 4.5 Anläggning som omfattas av denna kungörelse skall stå under kontinuerlig tillsyn av tillsynsmyndighet. Omfattningen av tillsynen skall bedömas med utgångspunkt i anläggningens storlek, typ av produktion, egentillsynens omfattning och resultat samt övriga omständigheter av betydelse. Allmänna råd Innebörden av 26 livsmedelslagen är att tillsynsmyndigheten vid alla tidpunkter skall ha fritt tillträde till alla delar av en anläggning för att kontrollera att bestämmelserna i kungörelsen efterlevs. Tillsynsmyndigheten har även rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

7 Om det råder tveksamhet om varifrån kött kommer skall myndigheten ha tillgång till handlingar som gör det möjligt att spåra ursprunget för råvarorna. 4.6 Tillsynsmyndigheten skall kontrollera - hygienen avseende lokaler och utrustning, - personalhygienen, - tillverkningen av köttprodukter, - de hermetiskt tillslutna behållarna genom stickprover, - kontrollmärkningen av köttprodukter samt identifiera produkter som är otjänliga till människoföda och hanteringen av dessa produkter, - lagrings- och transportförhållanden, - egentillsynen bl.a. genom att granska resultaten och ta prover, samt - den mikrobiologiska och hygieniska kvaliteten på produkter av animaliskt ursprung. Tillsynsmyndigheten kan på grundval av egentillsynen utföra ytterligare undersökningar i samtliga produktionsled. 4.7 Resultat av undersökningar enligt 4.6 sista stycket och rekommenderade åtgärder med anledning av dessa undersökningar skall meddelas företagsledningen vid anläggningen. Denna skall snarast möjligt åtgärda eventuellt påtalade brister. 4.8 Vid upprepade brister skall antalet kontroller öka och vid behov skall märken eller sigill med kontrollmärke dras in av tillsynsmyndigheten. 4.9 Tillsynsmyndigheten skall kontrollera den märkning av köttprodukter som föreskrivs i bilaga 2, 4 p KÖTTPRODUKTER OCH FÄRDIGLAGADE KÖTTRÄTTER 5.1 Köttprodukter skall hanteras på anläggning som godkänns och kontrolleras enligt bestämmelserna i 3 och 4. Vid godkännandet skall särskilt beaktas bestämmelserna i bilaga 1 samt bilaga 2, 1 och 2, 2. För anläggning där mängden färdig vara inte överstiger 7,5 ton per vecka (icke industriell anläggning) medges vissa undantag enligt Kött som används vid tillverkning av köttprodukter skall - komma från en inom landet godkänd anläggning för hantering av kött, eller - importeras och därvid kontrolleras enligt bestämmelserna i Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1987:20) med föreskrifter om kontroll vid 7

8 införsel av livsmedel samt Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1993:5) med föreskrifter och allmänna råd om undersökning vid införsel av livsmedel. 5.3 Köttprodukter skall beredas av färskt kött som uppfyller kraven i bilaga 2, 3 av köttprodukt eller av köttberedning. Produkterna får blandas med andra livsmedelsråvaror och kryddor. Allmänna råd I Livsmedelsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om malet kött m.m. finns en definition av begreppet köttberedning. Föreskrifter om livsmedelstillsatser finns i Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1993:33) med föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsatser. 5.4 Kött av fjäderfä och vilt som importeras från länder utanför EESavtalets tillämpningsområde får användas vid tillverkning av köttprodukter om - de produkter som framställs av detta kött uppfyller kraven i denna kungörelse, samt - produkterna inte åsätts ett kontrollmärke som tillåter export enligt bestämmelserna i bilaga 2, 5 (ovalt kontrollmärke). 5.4 a Kött som bedömts vara otjänligt till människoföda samt följande organ och vävnader får inte användas vid beredning av köttprodukter, - könsorgan. Testiklar får dock användas, - urinorgan. Njurar och urinblåsa får dock användas, - brosk i struphuvud, luftstrupe samt luftrör utanför lungvävnaden, - ögon och ögonlock, - yttre hörselgång, - hornvävnad, samt - från fjäderfä: foderstrupe, kräva, tarmar, könsorgan och huvud. Kam, skäggtömmar och slör får dock användas. (SLVFS 1999:18) 5.5 Inslagning, emballering och märkning skall utföras enligt föreskrifterna i bilaga 2, 4. Arbetsmomenten skall utföras på den godkända anläggningen eller den terminal som godkänts för detta ändamål. 5.6 Företagsledningen vid en anläggning skall tillse att köttprodukter märks med - ett nationellt kontrollmärke om råvarorna har det märket, eller - ett kontrollmärke som medger export. Bestämmelser om kontrollmärken finns i bilaga 2, 5. 8

9 9 Märket skall tryckas på etiketten eller anbringas på produkten eller dess innerförpackning. 5.7 Lagring och transport av köttprodukter skall ske enligt kraven i bilaga 2, 6. Kyl- eller fryshus, som inte ligger i anslutning till den anläggning där produkterna tillverkas, skall vara godkänt och i övrigt uppfylla reglerna i Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1994:1) med föreskrifter och allmänna råd om slakt av tamboskap och hägnat vilt. 5.8 Pastöriserade eller steriliserade produkter i hermetiskt tillslutna behållare skall uppfylla kraven i bilaga 2, 7. Färdiglagade kötträtter skall uppfylla kraven i bilaga 2, Vid export skall köttprodukter åtföljas av en handling som utfärdas av tillsynsmyndigheten vid lastningstillfället. Information om vilka uppgifter som skall finnas i handlingen lämnas av Livsmedelsverket. Köttprodukter som saknar ovalt kontrollmärke får inte exporteras till länder som omfattas av avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet). Allmänna råd Enligt 10 livsmedelsförordningen (1971:807) får livsmedel inte behandlas med joniserande strålning. Livsmedel som behandlats med joniserande strålning får inte föras in till landet eller saluhållas i landet. 6. FÄRDIGLAGADE RÄTTER 6.1 Vid tillverkning av andra färdiglagade rätter än färdiglagade kötträtter och i vilka det ingår råvaror av animaliskt ursprung som inte omfattas av denna kungörelse, skall kraven i bilaga 1, 2 uppfyllas. Dessutom skall de särskilda kraven för färdiglagade kötträtter i bilaga 2, 8 uppfyllas. Anläggningen skall övervakas enligt ANDRA PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG 7.1 Andra produkter av animaliskt ursprung skall hanteras på en anläggning som godkänns och kontrolleras enligt bestämmelserna i 3 och 4. Anläggningen skall uppfylla kraven i bilaga 1. Tillsynsmyndigheten skall tilldela anläggningen ett kontrollnummer samt särskilt förteckna sådana anläggningar.

10 7.2 Om tillverkning av andra produkter av animaliskt ursprung sker i lokaler som ligger intill ett godkänt slakteri kan godkännandet för slakteriet även gälla lokaler för tillverkning av andra produkter av animaliskt ursprung. Bestämmelsen gäller dock endast under förutsättning att kraven i denna kungörelse är uppfyllda. 7.3 Produkter som här avses skall tillverkas enligt bestämmelserna i bilaga 3. Produkterna skall åtföljas av ett handelsdokument som anger produkternas ursprung. 7.4 Om det vid tillsynen framkommer att kraven i denna kungörelse inte är uppfyllda, skall tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder, se Vid offentlig tillsyn skall analyser och undersökningar utföras i enlighet med beprövade och vetenskapligt erkända metoder, bl.a. de som fastställts i Livsmedelsverkets kungörelser eller i internationella standarder. 8. ICKE INDUSTRIELLA ANLÄGGNINGAR 8.1 Tillsynsmyndighet får vid godkännande av en icke industriell anläggning (anläggning som producerar högst 7,5 ton färdig vara per vecka) medge undantag från kraven i bilaga 2, 1 samt från kraven i bilaga 1, 1, p.2 vad gäller kranar och p.11 vad gäller skåp istället för omklädningsrum. Tillsynsmyndigheten får dessutom medge undantag från kraven i bilaga 1, 1, p. 3 beträffande lokaler där råvaror och färdiga produkter lagras. I sådana fall skall dock anläggningen minst ha en lokal eller avskild plats som vid behov förses med kyla för lagring av sådana varor. 8.2 Om småskaliga slakterier eller småskaliga styckningsanläggningar tillverkar köttprodukter får tillsynsmyndigheten utvidga de undantag som avses i 8.1 till att gälla även dessa anläggningar. En förutsättning är därvid att hanteringen av produkterna på sådana anläggningar uppfyller övriga krav i denna kungörelse. 8.3 Bestämmelserna om lagring och transport i bilaga 2, 6 skall inte tillämpas vid lagring på icke industriella anläggningar eller vid transport i anslutning till sådan lagring. För varor som avses i 4.3, d.v.s. varor som för sin hållbarhet är beroende av att förvaras vid annan temperatur än rumstemperatur, skall bestämmelserna i bilagan emellertid tillämpas även på icke industriella anläggningar. 10

11 9. PRODUKTER SOM INNEHÅLLER EN LITEN ANDEL KÖTT 9.1 Föreskrifter om produkter som innehåller en liten andel kött eller köttprodukt finns i bilaga DISPENS Livsmedelsverket kan medge undantag (dispens) från föreskrifterna i denna kungörelse. 11

12 12 Bilaga 1 2 (till ) 1. Allmänna bestämmelser för godkännande av anläggningar 1. Arbetslokaler skall vara tillräckligt stora för att arbetet skall kunna bedrivas under tillfredsställande hygieniska förhållanden. Lokalerna skall utformas och disponeras så att förorening av råvaror och produkter som avses i denna kungörelse förhindras. 2. I produktionslokaler skall - golv vara tåliga, vattentäta samt lätta att rengöra och desinfektera. Golven skall ha tillräcklig lutning mot gallerförsedda golvbrunnar med vattenlås för att förhindra lukt, - väggar vara släta, lätta att rengöra, tåliga och vattentäta. De skall ha ljus tvättbar yta upp till minst två meters höjd eller i kyl- och lagerlokalerminst upp till stapelhöjd. Övergången mellan golv och vägg skall vara rundad utom i frysrum, - tak vara lätt rengörbara. Om innertak saknas gäller motsvarande krav för yttertakets undersida, - dörrar vara av korrosionsfritt material som är lätt att rengöra, - finnas tillfredsställande ventilation och i förekommande fall en god avledning av ånga för att i största möjliga utsträckning undanröja kondens på ytor såsom väggar, tak och utrustning, - tvättställ finnas i tillräckligt antal med rinnande varmt och kallt vatten eller vatten som är förblandat till lämplig temperatur för rengöring och desinfektion av händer. I arbetslokaler och toaletter får kranar inte vara handmanövrerade. Vid tvättställ skall det finnas tvållösning och desinfektionsmedel samt ändamålsenliga anordningar för att torka händerna, - rengöringsutrustning finnas för redskap, utrustning och kärl. 3. Lagerlokaler skall uppfylla kraven i p.1.2 denna bilaga utom - i kylrum där det är tillräckligt med golv som är lätta att rengöra ochdesinfektera och som är lagda så att vattenavrinningen underlättas, - i frysrum där det är tillräckligt med ett vattentätt golv som inte ruttnar och som är lätt att rengöra. Frysrum som byggts före den 1 januari 1983 får ha träväggar om enbart kött eller köttprodukter som är förpackade lagras där. I kylrum och frysrum skall det finnas en kylanläggning med tillräckligkylkapacitet för att hålla råvaror och produkter vid de temperaturer som föreskrivs i denna kungörelse. Lagringslokaler skall ha tillräckligt stor kapacitet för lagring av de råvaror och produkter som avses i denna kungörelse. 2 Senaste lydelse (SLVFS 1996:35).

13 4. Mottagnings- och expedieringsutrymmen skall vara utformade och utrustade så att råvaror och oförpackade produkter kan hanteras hygieniskt och är skyddade under lastning och lossning. 5. Skyddsanordningar skall finnas mot skadedjur såsom insekter och gnagare. 6. Redskap samt utrustning såsom styckningsbord, containrar, transportband, sågar och knivar, som är avsedda att komma i direkt kontakt med råvaror och produkter, skall vara tillverkade av korrosionsfritt material samt lätta att rengöra och desinfektera. 7. Kassatbehållare skall vara vattentäta och korrosionsbeständiga samt tydligt märkta. Om kassat inte avlägsnas eller destrueras efter varje arbetsperiod skall antingen behållarna vara försedda med låsbara lock eller låsbart rum finnas. Sker förvaring av kassat under längre tid än ett dygn skall förvaringsrummet vara kylt. Om störtar används för borttransport av kassat skall de vara så konstruerade och installerade att råvaror eller produkter inte kan förorenas. 8. Det skall finnas lämpliga anordningar för rengöring och desinfektion av utrustning och redskap. Om rengöringen utförs under pågående produktion eller om den avser stora mängder utrustning eller redskap krävs ett separat utrymme. För desinfektion av utrustning och redskap skall vatten med en lägsta temperatur av +82 C användas eller andra desinfektionsmedel (Jfr p. 2.4 denna bilaga). 9. Avloppssystem skall uppfylla hygienkraven. 10. Vatten skall finnas i riklig mängd och uppfylla A-kraven i Livsmedelsverkets kungörelse (omtryck SLVFS 1993:35) med föreskrifter och allmänna råd om dricksvatten. Sådant vatten skall användas till alla ändamål. I undantagsfall får vatten av annan kvalitet användas för ångproduktion, brandbekämpning eller kylning av utrustning. I sådana fall skall rör med sådant vatten vara tydligt märkta och installationerna utförda så att vattnet inte kan användas till annat ändamål. Någon risk för förorening av produkter får inte finnas. 11. Omklädningsrum skall finnas i tillräckligt antal med släta, vattentäta och tvättbara väggar och golv. Omklädningsrummen skall ha erforderligt antal duschar, tvättställ med tempererat vatten samt vattentoaletter. Toaletter får inte öppnas direkt mot produktionslokal. Vid tvättställen skall det finnas tvållösning, desinfektionsmedel och ändamålsenliga anordningar för att torka händerna. Kranarna på tvättställen får inte vara handmanövrerade. 12. Om mängden produkter som bereds är så stor att regelbunden eller ständig tillsyn krävs, skall det finnas en lämpligt utrustad låsbar lokal avsedd enbart för tillsynspersonal. Om tillsynsmyndighetens ständiga närvaro inte 13

14 krävs är det tillräckligt med ett låsbart skåp av säkerhetstyp för lagring av tillsynsmyndighetens utrustning och materiel. 13. Rengörings-, desinfektionsmedel och liknande ämnen skall förvaras i ett separat rum eller på annan säker plats. 14. Städ- och underhållsutrustning skall förvaras i ett separat utrymme eller skåp. 15. Det skall finnas lämpliga anordningar för rengöring och desinfektion av transportmedel om inte företaget kan visa att ändamålsenliga inrättningar utanför anläggningen används. 16. Om beredningsprocessen kräver en miljö utan vatten får tillsynsmyndigheten medge att vatten inte används för rengöring och desinfektion. 2. Allmänna hygienbestämmelser A. Lokaler, utrustning och redskap 1. Golv, väggar, mellanväggar, innertak eller undersidan av yttertak samt utrustning och redskap för arbete med råvaror och produkter skall vara i tillfredsställande skick och hållas rena så att råvaror och produkter inte förorenas. Rengöring och desinfektion skall utföras regelbundet och enligt principerna för egentillsyn i kap Djur får inte komma in på anläggningarna. Gnagare, insekter och andra skadedjur skall systematiskt bekämpas. Råttgift, insektsmedel, desinfektionsmedel och andra produkter som enligt 8 förordningen (1985:835) om kemiska produkter klassificeras som livsfarliga, mycket farliga eller farliga skall förvaras i lokaler eller skåp som kan låsas. Det får inte finnas någon risk för att produkterna förorenas när dessa medel används. 3. Arbetslokaler, redskap och arbetsutrustning får endast användas för arbete med produkter som enligt godkännandet får hanteras i anläggningen. Tillsynsmyndigheten kan dock medge att de samtidigt eller vid annan tidpunkt får användas för arbete med andra livsmedel. 4. Rengörings-, desinfektionsmedel eller liknande skall användas i enlighet med tillverkarens instruktioner och på ett sådant sätt att de inte har skadliga effekter på maskiner, utrustning, råvaror eller produkter. När de använts skall instrument och arbetsutrustning noggrant sköljas med vatten av dricksvattenkvalitet (se p denna bilaga), om inte tillsynsmyndigheten bedömer att de instruktioner för användning av dessa produkter som lämnats gör sköljningen onödig. Produkter för underhåll och rengöring skall förvaras i den lokal eller anordning som avses i p denna bilaga. 5. Sågspån eller liknande får inte spridas på golv i arbets- eller lagerlokaler. B. Personalhygien 14

15 15 Allmänna råd I 21 livsmedelslagen föreskrivs att i livsmedelshantering får inte vara sysselsatt person som har eller kan antas ha sjukdom eller smitta, sår eller skada som kan göra livsmedlet som han hanterar otjänligt till människoföda. Enligt Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1996:36) med föreskrifter och allmänna råd om personalhygien skall personal som i tillverkningslokal hanterar oförpackat kött eller köttvara förete ett av läkare utfärdat nyanställningsintyg samt dessutom genomgå årlig hälsokontroll. Utöver Livsmedelsverkets regler om personalhygien skall följande gälla. 1. Personal skall bära lämpliga rena arbetskläder samt huvudbonad som helt täcker håret. Detta gäller särskilt personer som hanterar oinslagna, oemballerade råvaror och produkter. 2. Personal som är sysselsatt med hantering och bearbetning av råvaror och produkter skall tvätta händerna varje gång de återupptar arbetet efter paus och när händerna blivit förorenade. Sår på händerna skall skyddas med vattentätt förband. 3. Det är förbjudet att röka samt att intaga mat och dryck i lokaler där råvaror och produkter hanteras eller lagras. 4. Den som ansvarar för verksamheten skall vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att personer som kan förorena råvaror och produkter hanterar dem.

16 16 Bilaga 2 (till ) 1. Särskilda bestämmelser för godkännande av anläggningar som tillverkar köttprodukter A. Förutom de allmänna bestämmelserna i p.1 bilaga 1, skall anläggningar som hanterar köttprodukter dessutom uppfylla följande krav. 1. Det skall finnas lämpliga lokaler som är så stora att separat förvaring kan ske av råvaror i kyla samt av köttprodukter i rumstemperatur eller vid behov i kyla. Förvaringen skall ske så att oemballerade råvaror, köttprodukter och andra produkter av animaliskt ursprung förvaras avskilda från emballerade råvaror och produkter. 2. Det skall finnas en eller flera lämpliga lokaler som är tillräckligt stora för tillverkning och inslagning av köttprodukter. Om dessa moment utgör en enda produktionslinje som genom sin utformning säkrar hygienkraven och om utformningen av och storleken på tillverkningslokalerna medger det får dessa moment utföras i samma lokal. 3. Det skall finnas ett separat utrymme eller annan avskild plats för förvaring av livsmedelstillsatser och liknande. 4. Det skall finnas lokaler för emballering och expediering. Särskilda lokaler för emballering behövs inte om kraven för emballering i p.4.3 denna bilaga är uppfyllda. 5. Det skall finnas en lokal för förvaring av förpacknings- och emballeringsmaterial. 6. Det skall finnas ett diskrum för rengöring av utrustning och redskap såsom krokar och behållare. B. Beroende på typ av produktion skall vid anläggningen finnas följande lokaler. 1. Lokal, eller om det inte finns någon risk för förorening, en avgränsad del av lokal där emballage tas bort. 2. Lokal eller, om det inte finns någon risk för förorening, en avgränsad del av lokal där råvaror tinas. 3. Styckningslokal med en temperatur av högst +12 C. 4. Lokal eller utrustning för torkning eller mognadslagring. 5. Lokal eller utrustning för rökning. 6. Lokal för avsaltning, blötläggning eller annan behandling, av bl.a. naturtarm, om dessa råvaror inte har genomgått sådan behandling på ursprungsanläggningen.

17 7. Lokal för rensning eller tvättning av andra råvaror som ingår i de blandade köttprodukterna. 8. Lokal för saltning med en temperatur av högst +12 C. 9. Lokal för putsning av köttprodukter innan de skivas eller styckas samt slås in. 10. Lokal, vid behov med styrd temperatur, för skivning, bitning och packning av köttprodukter som är avsedda att säljas färdigförpackade. 11. Om produkter som avses i bilaga 3 skall tillverkas krävs särskilda lokaler. 2. Särskilda hygienbestämmelser för anläggningar som tillverkar köttprodukter 1. För lokaler som används vid lagring eller produktion av andra livsmedel än kött eller köttprodukter och som kan komma att ingå i köttprodukterna gäller de hygienregler som fastställs i denna kungörelse. 2. Råvaror, produkter och behållare får inte komma i kontakt med golv och de skall hanteras på sådant sätt att risk för förorening förhindras. Det skall noggrant tillses att råvaror och färdiga produkter inte kommer i kontakt med varandra. 3. När det är väsentligt av tekniska skäl får trä användas i lokaler där köttprodukter röks, rimmas, mognadslagras, marineras, lagras eller utlevereras. Det får dock inte finns någon risk för att produkterna förorenas. Träpallar får endast användas för transport av förpackade produkter. Galvaniserade metaller kan tillåtas vid torkning av skinkor och korvar. Metallerna får inte vara korroderade och får inte komma i kontakt med köttprodukterna. 4. Temperaturen i lokaler eller delar av lokaler där arbete med kött, malet kött som används som råvara, köttprodukter och köttberedningar utförs skall vara sådan att en hygienisk tillverkning säkerställs. Vid behov skall sådana lokaler eller delar av lokaler förses med utrustning så att temperaturen kan styras. 5.Vid styckning och rimning får temperaturen i lokalerna inte överstiga +12 C. 3. Bestämmelser för råvaror som används vid tillverkning av köttprodukter 1. Kött som skall användas vid tillverkning av köttprodukter skall komma från en godkänd anläggning och ha transporterats under tillfredsställande hygieniska förhållanden. Köttet skall förvaras på produktionsanläggningen enligt föreskrivna krav. 2. Malet kött och köttberedning skall komma från en godkänd anläggning, om de inte har producerats på anläggningen. Köttet eller köttberedningen 17

18 skall ha transporterats under tillfredsställande hygieniska förhållanden och skall förvaras i enlighet med föreskrivna krav. 3. Om andra produkter av animaliskt ursprung än kött används i beredningen av köttbaserade produkter skall dessa uppfylla kraven i tillämpliga av Livsmedelsverket utfärdade föreskrifter. 4. Bestämmelser om produktion av maskinurbenat kött finns i del A punkt 3 i bilaga XI till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati. (SLVFS 2001:20) Inslagning, emballering och märkning 1. Förpackning, emballering och märkning skall äga rum under tillfredsställande hygieniska förhållanden i lokaler som är avsedda för detta ändamål. Förpacknings- och emballeringsmaterial skall uppfylla alla hygienkrav och vara så kraftigt att köttprodukterna skyddas effektivt. 2. Förpackningsmaterial och ytteremballage får inte återanvändas för köttprodukter. Behållare såsom lergods, glas- eller plastbehållare får dock återanvändas efter noggrann rengöring och desinfektion. 3. Tillverkning och förpackning av köttprodukter får ske i samma lokal om förpackningen utgörs av lergods, glas- eller plastbehållare eller om följande krav är uppfyllda - lokalen skall vara tillräckligt stor och vara inredd så att arbetet kan utföras på hygieniskt sätt, - förpackningsmaterial skall under transport från tillverkaren ha varit skyddat med ett förseglat skyddshölje. Höljet skall skyddas mot skada under transport och lagring, - lokal för lagring av förpackningsmaterial skall vara fri från damm och skadedjur samt får inte ha luftförbindelse med lokaler där det finnsämnen som kan förorena råvaror eller produkter. Förpackningsmaterial får inte placeras direkt på golv, - kartonger skall resas under hygieniska förhållanden innan de förs in i lokalen. Kartonger får resas i produktionslokalen om det inte innebär risk för förorening av produkter, - emballage skall föras in i lokalen under hygieniska förhållanden och användas omgående. Emballage får inte hanteras av personal som hanterar oförpackade råvaror eller produkter, - omedelbart efter emballeringen skall produkterna placeras i lagerlokaler som är avsedda för detta ändamål. 4. Utöver märkningsbestämmelser i Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1993:19) med föreskrifter och allmänna råd om märkning och

19 presentation av livsmedel samt Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1986:13) med föreskrifter om köttvaror skall köttprodukter vara märkta med nedanstående uppgifter. Märkningen skall vara väl synlig och tydlig. Märkningen skall finnas tryckt på innerförpackningen eller på en etikett som anbringas på densamma och innefatta uppgift om djurslag som råvaran härrör från, om detta inte klart framgår av produktens varubeteckning eller av ingrediensförteckningen. På emballerade produkter som inte är avsedda för den slutlige konsumenten skall finnas uppgift om beredningsdag i klartext eller i kod som kan uttydas av mottagaren och tillsynsmyndighetenen och som gör det möjligt att fastställa beredningsdagen. 5. Kontrollmärke 1. Köttprodukter skall förses med kontrollmärke. Märket skall fästas på produkten vid eller omedelbart efter tillverkning på anläggningen eller terminalen. Kontrollmärket skall fästas på en väl synlig plats, vara fullständigt läsligt, outplånligt och lätt att särskilja från annan märkning. Märket får anbringas på produkten eller på innerförpackningen om köttprodukterna är inslagna var för sig eller på en etikett som anbringas på emballaget i enlighet med p. 5.5 denna bilaga. Om en köttprodukt är individuellt inslagen och emballerad är det tillräckligt om kontrollmärket anbringas på emballaget. 2. Om köttprodukter som är märkta enligt p. 5.1 denna bilaga därefter placeras i ett ytteremballage, skall kontrollmärket även anbringas på ytteremballaget. 3. A. Med avvikelse från p.5.1 och 5.2 denna bilaga behöver köttprodukter avsedda för storhushåll i sändningar på pall eller annan lastbärare inte kontrollmärkas under förutsättning att kontrollmärket fästs på den ytterbehållare i vilken köttprodukterna förvaras. B. Undantaget i p.5.3.a denna bilaga gäller även köttprodukter avsedda för vidarebearbetning eller emballering på godkänd anläggning under förutsättning att - sådan sändning med köttprodukter på utsidan av ytterbehållaren har ett kontrollmärke från den avsändande godkända anläggningen och om destinationsorten tydligt anges, samt - den mottagande anläggningen för ett särskilt register över mängd, typ och ursprung av de köttprodukter som tas emot. Köttprodukter som förvaras i stora behållare och är avsedda för direktförsäljning utan ytterligare bearbetning eller inslagning skall förses med kontrollmärke enligt p.5.1, 5.2 eller 5.3A denna bilaga. 19

20 C. För köttprodukter som inte är inslagna eller emballerade utan säljs i lös vikt i detaljhandeln skall - kontrollmärket fästas i enlighet med p.5.1 denna bilaga på den behållare som innehåller produkten, samt - tillverkaren föra ett särskilt register över mängd och typ av produkter samt även ange mottagarens namn. 4. Kontrollmärket skall vara ovalt och innehålla följande uppgifter. - överst: SE följt av anläggningens kontrollnummer, - nederst: EEG, alternativt - överst: SVERIGE med versaler, - mitten: anläggningens kontrollnummer, - nederst: EEG. (SLVFS 2001:12) 5. Kontrollmärket kan vara förtryckt på en förseglingsetikett eller förseglingstejp som fästs på emballaget. Om märket fästs på emballaget skall det förstöras när emballaget öppnas. Märket behöver inte förstöras om emballaget förstörs när det öppnas. Förseglingstejp med förtryckt kontrollmärke får användas endast om det kan säkerställas att tejpen används på ett korrekt sätt. Hur detta skall säkerställas skall framgå av egenkontrollprogrammet. Material med förtryckt kontrollmärke skall förvaras på ett betryggande sätt så att det inte kan användas annat än för avsett ändamål. Användning av förseglingstejp skall också dokumenteras i egenkontrollen. För produkter i hermetiskt tillslutna behållare skall märket fästas på ett outplånligt sätt på locket eller på burkens utsida. (SLVFS 2002:1) 6. Kontrollmärket får även bestå av en platta av tåligt material som inte kan tas bort och som helt uppfyller hygienkraven. Allmänna råd Om en köttprodukt innehåller andra livsmedel av animaliskt ursprung, t.ex. fiskprodukter, mjölkprodukter eller äggprodukter, bör endast ett kontrollmärke användas. 6. Lagring och transport 1. Köttprodukter skall lagras i sådana lokaler som avses i p.1.a.1 denna bilaga. Köttprodukter får även lagras utanför sådana lokaler under följande villkor: a) Köttprodukter som inte kan lagras i rumstemperatur får lagras i sådana kyl- och fryslager som avses i p.1.6 bilaga 1, Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1996:32) med föreskrifter och allmänna råd om slakt av tamboskap och hägnat vilt. 20

21 b) Köttprodukter som kan lagras i rumstemperatur får lagras i lokaler som är stabilt konstruerade, lätta att rengöra och desinfektera samt godkända för detta ändamål av tillsynsmyndigheten. 2. Köttprodukter för vilka särskilda förvaringstemperaturer anges enligt kap. 4.3 denna kungörelse skall lagras vid dessa temperaturer. 3. Köttprodukter skall under transport skyddas från förorening eller annan negativ påverkan. Härvid skall hänsyn tas till transportens längd, transportmedlen och väderleksförhållandena. 4. Köttprodukter skall transporteras i fordon som är utrustade så att transport kan ske vid föreskriven temperatur och framför allt att de temperaturer som anges i 22 kap. Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1996:32) med föreskrifter och allmänna råd om slakt av tamboskap och hägnat vilt inte överskrids. 5. Handelsdokument med den avsändande anläggningens kontrollnummer skall åtfölja köttprodukter i samtliga handelsled. 7. Särskilda bestämmelser för pastöriserade eller steriliseradeprodukter i hermetiskt tillslutna behållare A. Förutom de krav som fastställts i bilaga 1 och erforderlig pastöriserings- och steriliseringsutrustning skall anläggningar som tillverkar pastöriserade eller steriliserade produkter i hermetiskt tillslutna behållare 1. ha: a) anordningar för hygienisk transport av tomma burkar till arbetslokalen, b) utrustning för rengöring av burkar omedelbart före fyllning, c) utrustning för rengöring av burkar efter det att de har tillslutits men före autoklavering. Vatten skall vara av dricksvattenkvalitet (A-krav) och tillräckligt hett för att avlägsna fett, d) anordningar för att kyla och torka burkar efter värmebehandling, e) anordningar för inkubering av köttprodukter i hermetiskt tillslutna behållare, f) lämpliga anordningar för att kontrollera om behållarna är hermetiskt tillslutna och oskadade, (falskontroll). 2. Säkerställa att: a) hermetiskt tillslutna behållare tas ur värmekammaren vid tillräckligt hög temperatur så att snabb fuktavdunstning säkerställs. Behållarna får inte vidröras med händerna förrän de är helt torra, b) behållare som misstänks innehålla gas undersöks ytterligare, (bombage) c) termometrar i värmekammare kontrolleras mot kalibrerade termometrar, d) behållarna - kasseras om de är skadade eller felaktigt tillverkade, - kasseras eller rengörs omedelbart före fyllning om de är smutsiga. Det är inte tillåtet att använda stillastående vatten. 21

22 - vid behov får rinna av tillräckligt länge efter rengöring innan de fylls, - tvättas i vatten av dricksvattenkvalitet (A-krav) som är tillräckligthett för att om det behövs avlägsna fett efter det att de tillslutits hermetiskt och före autoklavering, - efter upphettning kyls i vatten av dricksvattenkvalitet (A-krav), - hanteras så att skada eller kontamination undviks såväl före som efter värmebehandling. B. Företagsledningen för en anläggning som tillverkar köttprodukter i hermetiskt tillslutna behållare skall genom provtagning försäkra sig om följande: 1. Att köttprodukter som är avsedda att lagras vid rumstemperatur genomgår en värmebehandling som är tillräcklig för att förstöra patogena bakterier och sporer från patogena mikroorganismer eller göra dem overksamma. Ett register skall föras över tillverkningsparametrarna, t.ex. uppvärmningens varaktighet, temperaturen, fyllningen, behållarnas storlek osv. Utrustning för värmebehandling skall vara försedd med en anordning som möjliggör kontroll av att behållarna undergått effektiv värmebehandling. 2. Att det material som använts för behållarna uppfyller föreskrifterna i Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1993:18) med föreskrifter och allmänna råd om material och produkter som kommer i kontakt med livsmedel. 3. Att kontroller utförs på den dagliga produktionen med i förväg bestämda intervaller för att säkerställa att tillslutningen är effektiv. I detta syfte skall det finnas lämplig utrustning för att undersöka sidofogarna och för att genomföra falskontroll på de tillslutna behållarna. 4. Att ytterligare kontroller utförs genom provtagning för att säkerställa att a) steriliserade produkter har genomgått en effektiv värmebehandling genom - inkubationstest som utförs vid lägst +37 C under sju dagar eller vid lägst +35 C under tio dagar eller vid någon annan kombination av emperatur och tid som tillsynsmyndigheten anser likvärdig, - mikrobiologisk undersökning av innehållet i produkterna och i behållarna. Undersökningen skall göras i anläggningens laboratorium eller i ett ackrediterat laboratorium, samt b) pastöriserade produkter i hermetiskt tillslutna behållare uppfyller de kriterier som tillsynsmyndigheten har fastställt. 5. Att nödvändiga kontroller utförs för att säkerställa att kylvattnet uppfyller kraven för dricksvattenkvalitet (A-krav). C. Tillsynsmyndigheten får tillåta att vissa ämnen sätts till det vatten som används i autoklaverna för att förhindra att burkarna korroderar och för att avhärda och desinfektera vattnet. För att kyla värmebehandlade behållare får tillsynsmyndigheten tillåta användning av vatten som recirkulerar. Sådant vatten skall ha renats och antingen behandlats med klor eller genomgått annan godkänd behandling. 22

23 Vattnet skall recirkulera i ett slutet system så att det inte kan användas till andra ändamål. Om det inte finns någon risk för förorening får det vatten som används för att kyla behållarna och vattnet från autoklaverna användas för att rengöra golven efter arbetets slut. 8. Särskilda bestämmelser för industriframställda färdiglagade kötträtter Förutom de allmänna bestämmelserna i bilaga 1 och i p.1-3 denna bilaga 1. skall anläggningar som tillverkar färdiglagade kötträtter ha en särskild lokal för beredning och inslagning av färdiglagade rätter. Undantag från detta krav medges om köttprodukter och färskt kött hanteras åtskilt i tid, under förutsättning att lokalerna rengörs och desinfekteras mellan dessa arbetsmoment, 2. a) skall den köttprodukt som ingår i den färdiglagade rätten så snart den har tillagats - antingen så snart det är praktiskt möjligt blandas med övriga ingredienser, i vilket fall temperaturen på köttprodukten inte får ligga mellan +10 C och +60 C i mer än två timmar, eller - kylas ned till +10 C eller lägre innan den blandas med övriga ingredienser. Om andra beredningsmetoder tillämpas måste samma säkerhet uppnås, b) skall köttprodukten och den färdiglagade rätten kylas ned till en kärntemperatur av +10 C eller lägre inom högst två timmar efter tillagningen och därefter snarast möjligt till lagringstemperatur. Tillsynsmyndigheten kan dock medge anläggningen undantag från kravet på två timmar om en längre period är befogad på grund av den produktionsteknik som används, under förutsättning att tjänligheten hos den färdiga produkten garanteras, c) skall den färdiglagade rätten i förekommande fall frysas omedelbart efter kylning, 3. skall färdiglagade rätter märkas enligt Livsmedelsverkets kungörelse (SLVFS 1993:19) med föreskrifter och allmänna råd om märkning och presentation av livsmedel. Ingrediensförteckningen skall innehålla uppgift om djurslag. Färdiglagade rätter skall dessutom märkas tydligt med tillverkningsdag på en av innerförpackningens yttersidor. 23

24 24 Bilaga 3 3 (till ) SÄRSKILDA HYGIENREGLER FÖR TILLVERKNING AV ANDRA PRODUKTER AV ANIMALISKT URSPRUNG 1. Allmänna bestämmelser Lokalerna får användas för tillverkning av produkter som inte är avsedda som livsmedel på följande villkor: a) Råvaror som inte är tjänliga som livsmedel skall förvaras i helt avskilda lokaler eller mottagningsutrymmen. b) Produkterna skall beredas i avskilda lokaler och med annan utrustning om inte tillverkningen sker i helt slutna system som endast används för detta ändamål. c) Produkter som framställts av dessa råvaror skall lagras i en särskild lokal eller i separata behållare som är märkta på lämpligt sätt och får inte användas som livsmedel. 2. Särskilda bestämmelser för nedsmält fett, fettgrevar och biprodukter Förutom kraven i bilaga 1 skall följande gälla: A. Anläggningar där råvaror samlas upp eller förädlas. 1. Anläggningar som samlar upp råvaror för vidare transport till produktionsanläggningar skall vara utrustade med kylrum för lagring av råvaror vid en temperatur av +7 C eller lägre, om inte råvarorna samlas upp och smälts inom de tidsgränser som fastställts i p.2 B. 3 b och c denna bilaga. 2. Produktionsanläggning skall minst ha a) ett kyl- och fryslager om inte råvarorna samlas upp och smälts ned inom tidsgränser som fastställs i p.2 B. 3 b och c denna bilaga, b) en lokal eller utrymme för mottagning av råvaror, c) en anordning för att underlätta okulärbesiktning av råvaror, d) vid behov en installation för att krossa råvaror, e) utrustning för att smälta ned råvaror med värme eller tryck eller annan lämplig metod, f) behållare eller tankar i vilka fett kan hållas i flytande form, g) förpackningsutrustning om inte anläggningen enbart levererar flytande fett, h) en expeditionslokal om inte anläggningen enbart levererar fett 3 Senaste lydelse SLVFS 1999:18.

25 itankar, i) vattentäta behållare för omhändertagande av råvaror som är otjänliga som livsmedel, j) vid behov lämplig utrustning för beredning av produkter som består av nedsmält djurfett blandat med andra råvaror eller kryddor, k) om fettgrevar är avsedda som livsmedel, lämpliga anordningar som säkerställer hygienisk uppsamling, förpackning och lagring enligt de krav som fastställs i p.2 B. 9 denna bilaga. B. Hygienkrav för beredning av nedsmält djurfett, fettgrevar och biprodukter. 1. Råvaror skall härröra från djur som efter köttbesiktning har bedömts som tjänliga som människoföda. 2. Råvaror skall bestå av fettvävnad eller ben som befunnits vara tjänliga som människoföda och som är så fria som möjligt från blod och föroreningar. De får inte visa några tecken på kvalitetsförsämring och de skall ha utvunnits under hygieniska förhållanden. 3. a) För beredning av nedsmält djurfett skall endast användas fettvävnad eller ben som samlats upp på slakterier, styckningsanläggningar eller köttprocessanläggningar. Råvarorna skall fram till nedsmältning transporteras och lagras under hygieniska förhållanden och vid en kärntemperatur på +7 C eller lägre. b) Med avvikelse från a) får råvaror lagras och transporteras okylda, under förutsättning att de smälts ned inom tolv timmar efter den dag de utvunnits. c) Råvaror som samlas upp inom detaljhandeln eller i lokaler som ligger intill försäljningsställen, där styckning och lagring av kött eller fjäderfäkött utförs endast för att direkt förse konsumenten, får användas för beredning av nedsmält djurfett, under förutsättning att de har tillfredsställande hygienisk kvalitet och är ordentligt emballerade. Om råvarorna samlas upp dagligen, skall de temperaturkrav som fastställts i a) och b) uppfyllas. Om råvarorna inte samlas upp dagligen, skall de kylas ned omedelbart efter det att de utvunnits. 4. Fordon och behållare för uppsamling och transport av råvaror skall ha släta innerytor som är lätta att rengöra och desinfektera. Fordon för kyltransport skall vara konstruerade så att den temperatur som krävs kan hållas under hela transporten. 5. Före nedsmältning skall råvaror kontrolleras så att de inte innehåller några otjänliga råvaror eller främmande föremål. Om sådana förekommer skall de sorteras ut. 6. Råvaror skall smältas ned genom värme, tryck eller annan lämplig metod varefter fettet skall separeras genom dekantering, centrifugering, 25

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket

Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket Här finner du en minneslista att använda vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar

Läs mer

Statens livsmedelsverks författningssamling

Statens livsmedelsverks författningssamling Statens livsmedelsverks författningssamling ISSN 0346-119X Statens livsmedelsverks föreskrifter om gelatin; (H 200) Utkom från trycket 2001-12-13 beslutade den 7 december 2001 Med stöd av 7, 13, 15, 19,

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ;

Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ; Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ; (J 66) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ;

Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ; Detta dokument kommer att ändras av föreskrifter som träder i kraft den Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 ; (J 66) Detta dokument

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen; (J 66) Utkom från trycket 14 december 2005

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 0346-119X Livsmedelsverkets föreskrifter om kollagen och gelatin; (H 200) Utkom från trycket Den 23 juni 2003. beslutade den 5 juni 2003. Med stöd av 15, 19,

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Utkom från trycket 29 december 2005 beslutade den 20 december 2005. Med stöd

Läs mer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll

Läs mer

Nr 1022 2651. Bilaga 2. Krav vid lagring av animaliskt avfall... 2653

Nr 1022 2651. Bilaga 2. Krav vid lagring av animaliskt avfall... 2653 Nr 1022 2651 BILAGOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Bilaga 1. Krav vid insamling och transport av animaliskt avfall... 2652 1. Transportmedel... 2652 2. Transportdokument... 2652 3. Transportbeteckningar...

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål;

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 (H 371) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna

Läs mer

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 0346-119X Livsmedelsverkets föreskrifter om slakt av strutsfåglar; (H 202) Utkom från trycket den 31 maj 2002 beslutade den 17 maj 2002. Med stöd av 15, 17, 19,

Läs mer

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM? 1 HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM? Ett egenkontrollprogram ska vara en beskrivning över hur man ska sköta och kontrollera sin livsmedelsverksamhet. Med hjälp av egenkontrollprogrammet ska företagaren

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 (H 135) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2002:47) om märkning av vissa livsmedel; (H 135) Utkom från trycket den 7 april 2003

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 7/VLA/2009 Datum Dnr 13.5.2009 2781/01/2008 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.6.2009 - tills vidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål;

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 (H 371) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning av vissa livsmedel; 1 (H 135) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER BEHANDLINGEN AV KÖTTVAROR

SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER BEHANDLINGEN AV KÖTTVAROR 3926 BILAGA 1 SÄRSKILDA KRAV SOM GÄLLER BEHANDLINGEN AV KÖTTVAROR Kraven enligt denna bilaga gäller sådana varor vid vars framställning använts kött som enligt 6 10 inte får levereras obehandlat till andra

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1996:17) om malet kött och köttberedningar; (H 194) Utkom från trycket

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Konsekvensutredning av förslag om nya föreskrifter om kaseiner och kaseinater i livsmedel och om upphävande av

Konsekvensutredning av förslag om nya föreskrifter om kaseiner och kaseinater i livsmedel och om upphävande av 1 (8) Konsekvensutredning av förslag om nya föreskrifter om kaseiner och kaseinater i livsmedel och om upphävande av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:28) och allmänna råd om kaseiner och kaseinater

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av fiskvaror m.m.; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av fiskvaror m.m.; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av fiskvaror m.m.; 1 (H 298) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Information om krav i livsmedelslagstiftningen

Information om krav i livsmedelslagstiftningen 1(7) om krav i livsmedelslagstiftningen Livsmedelslagstiftningen är flexibel och går generellt inte in i detaljer. Maten ska vara säker och lagen tillåter att det görs på olika sätt. Därför gäller det

Läs mer

Föreskrifter om livsmedelsinformation;

Föreskrifter om livsmedelsinformation; Föreskrifter om livsmedelsinformation; (H 125) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar och till

Läs mer

KAPITEL I Allmänna regler för livsmedelslokaler (med undantag av de lokaler som anges i kapitel iii)

KAPITEL I Allmänna regler för livsmedelslokaler (med undantag av de lokaler som anges i kapitel iii) KAPITEL I Allmänna regler för livsmedelslokaler (med undantag av de lokaler som anges i kapitel iii) 1. Livsmedelslokaler skall hållas rena och i gott skick. 2. Lokalernas planering, utformning, konstruktion,

Läs mer

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1. Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om villkor för handlare, transportörer

Läs mer

Allma nna lokal- och utrustningskrav

Allma nna lokal- och utrustningskrav Allma nna lokal- och utrustningskrav Tätt, slätt och lätt att göra rent En livsmedelslokal ska vara lätt att rengöra. Det gäller för alla ytor inom livsmedelslokalen; golv, väggar (inklusive dörrar och

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

Planering och utformning av livsmedelslokal

Planering och utformning av livsmedelslokal Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.

Läs mer

anordningar att de inte behöver lyftas eller bäras för hand.

anordningar att de inte behöver lyftas eller bäras för hand. AFS 1998:2 4 anordningar att de inte behöver lyftas eller bäras för hand. 9 Arbetsplats skall kunna anpassas individuellt där det behövs för att arbetsställning och synavstånd skall bli lämpliga. 10 Köttets

Läs mer

Exempel på brott mot livsmedelslagen Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen

Exempel på brott mot livsmedelslagen Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Exempel på brott mot livsmedelslagen Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här följer exempel på vanliga livsmedelsbrott, vilka regler som gäller i de olika fallen och annan information som du

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretagare

Lokalkrav för livsmedelsföretagare Lokalkrav för livsmedelsföretagare Södertälje kommun Miljökontoret 151 89 Södertälje Organisationsnr: 212000-0159 www.sodertalje.se Besöksadress: Campusgatan 26 Växel: 08-523 010 00 Lokaler för livsmedelsverksamhet

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om kaseiner och kaseinater; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om kaseiner och kaseinater; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om kaseiner och kaseinater; 1 (H 153) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:30) om avgifter för veterinära besiktningar och kontroller vid slakterier, styckningsanläggningar

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser; 1 (H 33) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Anläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten

Anläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav

Läs mer

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL 2017-05-23 1 ( 17 ) EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Utdelningsadress: Besöksadress (om annan än ovan): Verksamhetsansvarig: Telefon:

Läs mer

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011 16.12.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 334/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/91/EU av den 13 december 2011 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Krav på livsmedelslokaler

Krav på livsmedelslokaler Krav på livsmedelslokaler En livsmedelslokal ska vara utformad och anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Regler om livsmedelslokaler finns i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedels-hygien. I bilaga

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder 1 av eller med animaliska biprodukter 2 - krav för godkännande samt krav på verksamheten

Anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder 1 av eller med animaliska biprodukter 2 - krav för godkännande samt krav på verksamheten INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav

Läs mer

BILAGA 2. När det är nödvändigt Förordning 852/2004

BILAGA 2. När det är nödvändigt Förordning 852/2004 BILAGA 2. När det är nödvändigt 1.9.2016 I hygienförordningarna 852/2004 och 853/2004 förekommer uttrycken när det är nödvändigt och adekvat och synonymer till dessa. I denna bilaga har sammanförts sådana

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell) Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,

Läs mer

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé. Här får du hjälp med att planera

Läs mer

Användning av autoklav för livsmedel. Christophe Picard, huvudansvarig för centrets utbildningar och lärare på livsmedelskurser

Användning av autoklav för livsmedel. Christophe Picard, huvudansvarig för centrets utbildningar och lärare på livsmedelskurser Användning av autoklav för livsmedel Christophe Picard, huvudansvarig för centrets utbildningar och lärare på livsmedelskurser Vad är en autoklav? Metallisk gryta med lock. Med hjälp av övertryck kommer

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram

Läs mer

Checklista - Internrevision

Checklista - Internrevision Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2017-08-22 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen

Läs mer

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT 1 Vad innebär egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat som släpps ut på marknaden

Läs mer

Godkända leverantörer

Godkända leverantörer Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs

Läs mer

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten. 1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Upphäver / Ändrar. Bemyndigande

Upphäver / Ändrar. Bemyndigande JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 13/VLA/2004 Datum Dnr 30.12.2004 5550/01/2004 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.1.2005 - tills vidare Upphäver / Ändrar - Bemyndigande 5, 8 och 12 i lagen

Läs mer

Allmänna hygienregler. för alla livsmedelsföretagare

Allmänna hygienregler. för alla livsmedelsföretagare Allmänna hygienregler för alla livsmedelsföretagare LIVSMEDELSLAGSTIFTNING Stora delar av livsmedelslagstiftningen är målstyrd. Det betyder att det är målet säkra livsmedel som är det viktiga. Du kan uppfylla

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård och tatuering.

Läs mer

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg 2011 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Miljöförvaltningens rapport nr 16/2011 Offentlig livsmedelskontroll av restauranger i Trelleborgs

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelsinformation; (H 125) Utkom från trycket 15 oktober 2014 beslutade den 6 oktober 2014. Med stöd av 2, 6 och

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ;

Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om vissa främmande ämnen i livsmedel 1 ; LIVSFS 1993:36 (H 60) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Läs mer

Inledande av restaurangverksamhet - Repetitionsuppgifter, mer information

Inledande av restaurangverksamhet - Repetitionsuppgifter, mer information Inledande av restaurangverksamhet - Repetitionsuppgifter, mer information Grundande 1. Vilket av följande påståenden stämmer? a) Du kan grunda en restaurang i vilken lokal som helst. b) Du kan grunda en

Läs mer

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna. Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 19/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2297/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 tillsvidare Upphäver beslut om bekämpning av bovin brucellos (14/VLA/95)

Läs mer

MÄRKNING AV EXPLOSIVA VAROR. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SIND-FS 1983:7) om märkning av explosiva varor [ UPPHÄVD ]

MÄRKNING AV EXPLOSIVA VAROR. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SIND-FS 1983:7) om märkning av explosiva varor [ UPPHÄVD ] MÄRKNING AV EXPLOSIVA VAROR Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SIND-FS 1983:7) om märkning av explosiva varor Statens industriverks författningssamling Sprängämnesinspektionens kungörelse om märkning

Läs mer

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA Hälsoskyddssektionen 43 16.06.2015 FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA HALSSEKT 16.06.2015 43 Beredning och ytterligare

Läs mer

SOUTH BALTIC PROJECT CHECKLISTA. Typ av kontroll

SOUTH BALTIC PROJECT CHECKLISTA. Typ av kontroll "Food Hygiene and Food Safety in the Baltic region" Project co-financed by the European Regional Development Fund in the framework of the Programme of the South Baltic Cross-border Co-operation 007-0 SOUTH

Läs mer

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Personlig hygien Vatten Rengöring Temperatur kontroller Avfallshantering Utbildning livsmedelshygien! Skadedjur Märkning och spårbarhet Underhåll av lokaler

Läs mer

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög 3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER 1/10 ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER Livsmedelsföretagaren skall upprätta en skriftlig egenkontrollplan, plan för egenkontroll, följa den och dokumentera åtgärderna. Egenkontrollplanen ska hållas à

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:36) om vissa främmande ämnen i livsmedel; (H 60) Utkom från trycket den 31 mars

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av mjölk och mjölkbaserade produkter; 1

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av mjölk och mjölkbaserade produkter; 1 1 Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av mjölk och mjölkbaserade produkter; 1 (H 140) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot

Läs mer

Föreskrifter om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel;

Föreskrifter om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel; Föreskrifter om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel; (H 33) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Hur transport av livsmedel godkänns som en livsmedelslokal

Hur transport av livsmedel godkänns som en livsmedelslokal Ansvarig person Pirjo Korpela Sida/sidor 1 / 8 1. Inledning 2. Instruktionens tillämpningsområde 3. Definitioner 4. Ansvar för transportverksamheten 5. Hur transportverksamhet godkänns som en livsmedelslokal

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre Denna broschyr har tagits fram av Måltidsservice, Sodexho AB för dig som arbetar med livsmedel. Den ger tips, råd och information till dig i ditt dagliga arbete. Säker livsmedelshantering Gör varje dag

Läs mer

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter VÄGLEDNING NR 1 Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl) Fax:

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av bovin tuberkulos

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av bovin tuberkulos JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 27/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2305/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings

Läs mer

Checklista - Internrevision

Checklista - Internrevision Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2015-03-25 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 4 juli 2011. KIFS 2011:4 Utkom från

Läs mer