Verksamhets- och utgiftsprognos

Transkript

1

2 Ekonomiavdelningen Prognos Diarienummer Till Justitiedepartementet Verksamhets- och utgiftsprognos Migrationsverket ska redovisa anslagsprognoser för vid fem tillfällen under året. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Prognosen i januari (P1-17) består av okommenterade anslagstabeller och redovisas enbart i Hermes. Övriga prognoser är kommenterade. Prognoserna ska baseras på operativa data där sådana är tillgängliga i myndighetens system. Prognoskommentararena ska innehålla uppgifter om dygnskostnader per individ för ensamkommande barn och unga respektive övriga asylsökande, fördelat per kostnadspost och boendeform där detta är relevant. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten för respektive utgiftsområde och anslag. Vidare ska prognoserna innehålla en analys av vilken verksamhet som kan bedrivas med tillgängliga medel och eventuella skillnader mellan tillgängliga medel och behov av medel ska förklaras. I prognoskommentarerna ska också redovisas olika utgiftsscenarier baserat på differentierade antaganden. Effekter på avräkning av utgifter ska integreras i prognoskommentarerna. Myndigheten ska lämna nödvändig information till och inhämta nödvändig information från samtliga berörda myndigheter för att kunna presentera en samlad analys. Prognoskommentarerna lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast kl. 12 den: Prognos 2 (P2-17) 7 februari Prognos 3 (P3-17) 26 april Prognos 4 (P4-17) 26 juli Prognos 5 (P5-17) 25 oktober

3 Migrationsverkets prognos (P5-17) 1(62) ÖVERGRIPANDE ANALYS OCH SLUTSATSER... 2 DEL I: UTGIFTSPROGNOS OCH ANALYS... 5 UTGIFTSOMRÅDE Anslag 1:1, Migrationsverkets förvaltningsanslag Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Anslag 1:4 Domstolsprövning Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade Anslag 1:8 Från EU budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar UTGIFTSOMRÅDE UO 13 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande UO 13 anslag 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända DEL II: VERKSAMHETSPROGNOS OCH ANALYSER II 1 ASYLMIGRATIONEN TILL SVERIGE UNDER PROGNOSPERIODEN Bedömning av utvecklingen för Bedömning av utvecklingen under Antaganden om antalet asylsökande II 2 ANALYS AV OMVÄRLDSFAKTORERNA FÖR ASYLMIGRATION Resvägar in i Sverige Möjligheten att ta sig genom Europa Ankomster till och mottagning i Europa Sverige som mottagarland II 3 ATT SÖKA SKYDD (ASYL) Prövning i första instans Bosättning och kommunmottagande Återvändande Prövning av verkställighetshinder Boende och stöd II 4 ATT KOMMA TILL SVERIGE OCH ATT STANNA I SVERIGE (TILLSTÅND) Anknytningsärenden Arbetsmarknadsärenden Studerandeärenden Passärenden Besök och viseringsärenden EES ärenden Ansökan om svenskt medborgarskap Bilagor Bilaga 1 Prognostabell, asylprocessen. Planeringsantagande beräknat på behov av medel Bilaga 2 Prognostabell, arbete, besök, bosättning o medborgarskap. Bilaga 3 Prognostabell ekonomi, anslagsutfall inom politikområde migration Bilaga 4 Prognostabell ekonomi, anslagsprognos inom politikområde migration Bilaga 5 Prognos inkomna UAT/UT samt viseringar till utlandsmyndigheterna Bilaga 6 Underlag DAC-beräkning Bilaga 7 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Bilaga 8 Dygnskostnader, tabell

4 Migrationsverkets prognos (P5-17) 2(62) Övergripande analys och slutsatser Antalet asylsökande till Sverige på fortsatt jämna nivåer Sedan föregående prognos han antalet personer som söker asyl i Sverige fortsatt att vara relativt stabilt på omkring 400 till 600 sökande per vecka. Siffrorna exkluderar omplaceringar av asylsökande från Italien och Grekland och överförda kvotflyktingar. Utfallet har hittills varit lägre än juliprognosens planeringsantagande, både avseende asylsökande totalt och för ensamkommande barn. Sänkt prognos för antalet asylsökande för 2017 och 2018 Prognosen för antalet asylsökande sänks både för 2017 och I år bedömer Migrationsverket att mellan till personer kommer att ansöka om asyl i Sverige (exklusive omplaceringar). Huvudscenariot för 2017 är asylsökande (exklusive omplaceringar) en sänkning med personer jämfört med föregående prognos. Av de asylsökande beräknas mellan till vara ensamkommande barn med ett huvudscenario på Beredskapsscenariot på asylsökande tas bort för 2017 eftersom sannolikheten för en sådan utveckling bedöms ha minskat och då det bara återstår ett begränsat antal veckor på året. För 2018 justeras prognosen ned till mellan till asylsökande med ett planeringsantagande på ( i föregående prognos). Mellan till beräknas vara ensamkommande barn med ett planeringsantagande på Beredskapsscenariot för 2018 kvarstår men sänks från till Det scenariot ligger utanför det ordinarie prognosspannet och bygger i huvudsak på att EU:s migrationsöverenskommelse med Turkiet upphör, vilket antas leda till ökad asylmigration till Sverige. EU-kommissionen föreslog i slutet av september en förändring av rådande Schengenregler i syfte att möjliggöra fortsatta gränskontroller. Sverige, Tyskland, Danmark, Frankrike, Norge och Österrike har därefter aviserat att de kommer fortsätta med sina gränskontroller. Sverige har meddelat kommissionen att man avser att fortsätta med gränskontroller i sex månader men ett formellt regeringsbeslut har ännu inte fattats. 1 En restriktiv utveckling med gränskontroller och -restriktioner i Europa har betydelse för antalet asylsökande som tar sig till Sverige. Den restriktiva trenden har förstärkts sedan föregående prognos och bedöms fortgå under 2017 och 2018, vilket ligger till grund för prognosens antaganden. Migrationsverket planerar att avgöra minst asylärenden 2017 Sedan föregående prognos har flera avgörande förutsättningar som påverkar Migrationsverkets asylprövning förändrats. Antalet ärenden för barn utan vårdnadshavare (BUV) som blivit aktuella för medicinsk åldersbedömning har ökat samtidigt som ledtiderna i processen är fortsatt längre än vad som initialt planerats för. Av de individer som genomgår en medicinsk åldersbedömning visar resultaten från Rättsmedicinalverket (RMV) att 83 procent av individerna bedöms vara myndiga, vilket är en ökning jämfört med tidigare antaganden. Av dessa anför en inte obetydlig andel nya asylskäl, exempelvis konvertering eller hbtq-skäl, vilket föranleder nya utredningar och muntliga kompletteringar med sökande, offentligt biträde och tolk. Avsaknad av en prognos från RMV om antalet genomförda och överlämnade medicinska bedömningar till Migrationsverket innan den 24 november 2017 medför svårigheter att bedöma hur många ärenden som blir beslutsklara före årsskiftet 2017/2018. De förändrade förutsättningarna förändrar inte Migrationsverket prioritet att avgöra äldre ärenden för sökande som var barn utan vårdnadshavare vid ansökan och övriga öppna förstagångsärenden från 2015 och Beslut kommer fattas i alla ärenden där det finns ett färdigt beslutsunderlag som innebär att ärendet kan avgöras före årsskiftet 2017/2018. Ambitionen att avgöra omkring förstagångsärenden under 2017 kvarstår. Men eftersom det finns en betydande osäkerhet i hur många ärenden som kan bli beslutsklara före årsskiftet revideras antagandet om antalet avgjorda förstagångsärenden ned till Antagandet för det totala antalet avgjorda ärenden för sökande som var barn utan vårdnadshavare vid ansökningstillfället 2015/2016 justeras ned med till cirka avgjorda ärenden, vilket hänger samman med att en del av dessa ärenden riskerar komma att avgöras i början av 2018 på grund av omständigheter som redovisats ovan. Vidare har andelen förlängningsansökningar som inte kräver djupare utredningsinsatser ökat jämfört med antagandet i föregående prognos. Migrationsverket uppskattar att mellan till förlängningsärenden kommer att avgöras i år. Antalet avgjorda förlängningsärenden bedöms inte påverka prövningen av förstagångsärenden, då tidigare prioritering av äldre förstagångsärenden ligger fast. Sammantaget bedömer Migrationsverket att totalt minst asylärenden kommer avgöras under 1 Regeringskansliet, Notifiering,

5 Migrationsverkets prognos (P5-17) 3(62) Därutöver kommer myndigheten avgöra cirka asylärenden i år inom ramen för 2017 och 2018 års flyktingkvot. Färre inkomna och avgjorda återvändandeärenden Sedan föregående prognos har flera faktorer som påverkar Migrationsverkets återvändandearbete förändrats. Sänkta antaganden om antalet asylsökande och avgjorda förstagångsärenden som rör asylansökningar bedöms leda till färre nya återvändandeärenden för både 2017 och Domstolsverket sänker också sin prognos över avgjorda ärenden i migrationsdomstolarna, vilket innebär att Migrationsverket inte kan avgöra lika många återvändandeärenden som antogs i föregående prognos. En annan ny omständighet som påverkar återvändandearbetet är att personer som efter ett lagakraftvunnet avslagsbeslut åberopar den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier som avser sökande mellan 17 till 24 år. Flera personer som är äldre än så åberopar gymnasiestudier som skäl för uppehållstillstånd. Enligt Polisen utgör en sådan ansökan ett hinder för verkställighet även om Migrationsverket avvisat ansökan. 2 Detta påverkar Polisens möjligheter att verkställa avslagsbeslut vilket också bedöms leda till minskade incitament till självmant återvändande. Kommunmottagandet minskar något, men behovet är fortsatt stort 2017 och 2018 Sänkta antaganden om inkommande och avgjorda asylärenden i kombination att fler ensamkommande barn väntas vara myndiga vid beslut bedöms leda till att kommunernas mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd minskar något 2017 och 2018 jämfört med föregående prognos. Sammanlagt beräknas omkring nyanlända tas emot i kommunerna i år och strax under under nästa år. Inskrivna fortsätter att minska, men inte samma takt som väntat Främst på grund av att fler ensamkommande barn bedöms vara myndiga, och därmed i hög utsträckning antas skrivas över till Migrationsverkets anläggningsboende, bedöms cirka fler personer vara inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i slutet av 2017 jämfört med föregående prognos. Det hänger också samman med sänkta antaganden om avgjorda asylärenden 2017 som avser förstagångsansökan. Till årets slut beräknas antalet inskrivna ha minskat till cirka personer jämfört med nästan inskrivna vid årets början. Till slutet av 2018 beräknas antalet inskrivna minska till omkring Hittills i år har Migrationsverket avvecklat ett stort antal anläggningar motsvarande nästan upphandlade boendeplatser och är på god väg att avveckla resterande platser. Ett visst behov av upphandlade boenden bedöms finnas även i början av 2018 eftersom fler antas vara inskrivna vid årets slut, men också på grund av att gällande brandskyddsregler begränsar antalet tillgängliga boendeplatser. Upphandlade boenden bedöms vara avvecklade under första halvåret Tillståndsärenden Migrationsverkets prioritering att avgöra äldre ärenden börjar nu ge resultat. Antalet öppna arbetsmarknads- och anknytningsärenden har ökat de senaste åren, men trenden har i år brutits och balanserna har minskat. Målet att väsentligt minska ärendebalansen bedöms kunna nås i år och målet om förordningsstyrda handläggningstider antas nås under andra halvan Prognosen över antalet inkomna anknytningsärenden sänks för prognosperioden mot bakgrund av färre asylsökande, säkerhetssituationen och gränsproblematiken i Mellanöstern samt den tillfälliga lagstiftningen. Migrationsverket står inför en större omställning De senaste åren har Migrationsverket genomgått en kraftig expansion till följd av det stora antalet asylsökande under 2015 och början av Antalet anställda har ökat från cirka i inledningen av 2015 till dagens cirka Parallellt med avarbetningen av äldre asylärenden förbereder myndigheten nu en större anpassning av verksamheten till ett mindre mottagningssystem, färre inkommande asylärenden och därmed även ett minskat resursbehov. Omställningen kommer att pågå under hela En utmaning för myndigheten är att genomföra omställningen utan att verksamheten påverkas i allt för stor omfattning. 2 CM 17/17, Polisen

6 Migrationsverkets prognos (P5-17) 4(62) Ekonomiska konsekvenser för de statliga anslagen Tabell 1. Prognos och förändringar per utgiftsområde och anslag, mnkr Prognos per utgiftsområde/anslag Utgiftsområde 8 Migration :1 Migrationsverket :2 Ersättningar och bostadskostnader 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 1:8 Från EU budgeten finansierade insatser för asylsökande Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Utgiftsområde 8 och Migrationsverkets kostnader, anslag 1:1 I Migrationsverkets prognos för behov på förvaltningsanslaget är tillgängliga medel tillräckliga för innevarande och nästkommande år. Bedömningen är att anslagsbehovet för innevarande år minskar med 60 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. För år 2018 bedöms anslagsbehovet minska med 70 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. För resterande del av prognosperioden, år 2019 till 2021, finns ett utökat behov av anslag jämfört med den prognos som redovisades i juli. När ärendebalanser och handläggningstider minskar kommer Migrationsverket behöva minska antalet anställda. Färre asylsökande och ett minskat mottagningssystem med färre boenden kräver färre anställda, vilket minskar behovet på förvaltningsanslaget. Under innevarande år har omställning och avveckling framförallt skett inom mottagningsverksamheten men under kommande år berörs flera delar av Migrationsverkets verksamhet. Upptagna omställningskostnader på 100 miljoner kronor år 2017 lämnas oförändrade jämfört med föregående prognos. För år 2018 minskar omställningskostnaderna från 300 till 250 miljoner kronor. Omställningskostnaderna avseende år 2018 är osäkra. Statens utgifter och kostnader för mottagning, anslag 1:2, UO8 Migrationsverket ökar det bedömda behovet på det förordningsstyrda anslaget 1:2.2 med 2,4 miljarder kronor. Ökningen kan främst härledas till hur mycket ersättningar kommunerna kommer att ansöka för perioden 2015 till Migrationsverkets och kommunernas stora balanser gör det svårt att härleda och bedöma kostnader då systemet inte är digitaliserat och de flesta ansökningar hanteras i pappersform. Anslaget 1:2.3 höjs något till följd av att fler ABT-platser utnyttjas i år, och även initialt under 2018, innan alla platser kan avvecklas. Statens utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande, anslag 1:2, UO13 För anslag 1:2 bedöms behovet av medel vara lägre för år 2017 än i föregående prognos. För resterande år i prognosperioden ökar behovet jämfört med föregående prognos till följd av att kostnader för kvotflyktingar påförs utgiftsområde 13 istället för utgiftsområde 8, anslag 1:3 posten 6. Övriga utgifter på anslaget väntas minska under hela prognosperioden. Tillgängliga medel bedöms tillräckliga för anslaget som helhet. Övriga anslag Migrationsverket gör bedömningen att kostnaderna för anslag 1:6 innevarande år kommer att öka i förhållande till föregående prognos. Kostnadsutfallet för de senaste månaderna visar på en ökning av andelen ärenden där biträde förordnas och bedömningen är att detta är bestående.

7 Migrationsverkets prognos (P5-17) 5(62) Del I: Utgiftsprognos och analys Utgiftsområde 8 1. Anslag 1:1, Migrationsverkets förvaltningsanslag Anslag 1:1 finansierar Migrationsverkets förvaltningskostnader inklusive kostnader för förvarsverksamheten. Det innebär att här bokförs kostnader för samtlig personal, utvecklingsprojekt, administrativa lokalkostnader, lokalkostnader för förvar, samt övriga driftskostnader. I övriga driftskostnader ingår till exempel tolkkostnader och översättningskostnader. Viss personal arbetar i projekt som helt eller delvis finansieras av bidrag, avgifter eller av anslag 1: Behov av medel på anslag 1:1 Regeringens förslag till statens budget för 2018 (budgetproposition 2017/18:1) innebär att Migrationsverket får minskade anslag nästa år jämfört med i år. De minskade anslagen ställer krav på verket att anpassa verksamhetens storlek och att vidta åtgärder som leder till ökad effektivisering. Bedömningen är att anslagsbehovet för innevarande år minskar med 60 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. För år 2018 bedöms anslagsbehovet minska med 70 miljoner kronor. För resterande del av prognosperioden, år 2019 till 2021, finns ett utökat behov av medel jämfört med den prognos som redovisades i juli. Förändringarna mellan nuvarande och föregående prognos specificeras närmare i avsnitt 1.2. Tabell 2. Tillgängliga medel/prognos, anslag 1:1 Anslag 1:1, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2017/18:1 Prognosen för Migrationsverkets behov av medel jämförs med budgetproposition 2017/18:1 som är regeringens förslag till statens budget för En fördelning av prognosen per kostnadsslag framgår i tabellen nedan. För kostnaderna som helhet är trenden fallande, särskilt under de tidigare åren av prognosperioden. Under den senare delen av prognosperioden ses en utplaning av kostnaderna på total nivå. Dessa övergripande trender är i överensstämmelse med föregående prognos. Tabell 3. Fördelning per kostnadsslag P5 2017, mnkr Personalrelaterat Lokaler, hyra och drift Direkt rel. till sökande* Övrigt Totalt * Tolk, översättning, resor för asylsökande m.m. Tabellen ovan, med prognos per år och kostnadsslag, beskriver de långsiktiga trenderna i den ekonomiska utvecklingen av Migrationsverkets verksamhet. Kommande förändringar under prognosperioden kan dock ibland sakna en detaljerad budget när prognosen sammanställs varför förändringar ibland lyfts som en totalsumma istället för att specificeras på kontonivå. 1.2 Förändringar sedan föregående prognos Tabell 4. Prognos anslag 1:1, planeringsantagande Anslag 1:1, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Migrationsverket bedömer att anslagsbehovet för innevarande år minskar med 60 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. För år 2018 minskar också prognosen på förvaltningsanslaget, med 70 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. För resterande del av prognosperioden bedöms

8 Migrationsverkets prognos (P5-17) 6(62) anslagsbehovet öka jämfört med den prognos som redovisades i juli. Den största förändringen i behov under år 2019 är kopplad till utökningen av förvarsplatser och bemanningen av dessa. Migrationsverkets största kostnad på förvaltningsanslaget är personalrelaterade kostnader. När ärendebalanser och handläggningstider minskar kommer Migrationsverket behöva minska antalet anställda. Färre asylsökande och ett minskat mottagningssystem med färre boenden kräver färre anställda och detta minskar behovet på förvaltningsanslaget. Under innevarande år har omställning och avveckling framförallt skett inom mottagningsverksamheten men under kommande år berörs även andra delar av Migrationsverkets verksamhet. Förutom förändringar i antalet årsarbetare under perioden är styckkostnaden för den anställda personalen en viktig faktor för prognosen på förvaltningsanslaget. Styckkostnaden avseende löner har överskattats i föregående prognos, jämfört med det nu fastställda utfallet till och med september. Det finns dock andra poster som höjts jämfört med föregående prognos och som delvis tar ut effekten av de minskade personalkostnaderna under innevarande och nästkommande år. Till detta kommer förändrade behov av antalet årsarbetare under prognosperioden, framförallt under år En närmare redogörelse av behovet av antalet årsarbetare ges i avsnitt 1.4. Omställningskostnader för personal Som nämnts har anpassningen av Migrationsverkets verksamhet inletts inom mottagningen. Parallellt planeras nu anpassning även inom prövningsverksamheten. Det finns flertalet faktorer som har en avgörande roll för hur omställningen kommer att genomföras i praktiken, med effekter på såväl produktion som ekonomi. Några sådana är tidpunkter för eventuella varsel, fackliga förhandlingar, lokaliseringsfrågor med mera. Därför är det, i enlighet med föregående prognos, svårt att med säkerhet bedöma omfattningen av de omställningskostnader som kan tänkas uppstå när verksamheten minskar i omfattning. Migrationsverkets medarbetare har en uppsägningstid på mellan en och tolv månader. Behovet av resurser inom asylprövningen bedöms som något högre under första delen av 2018 jämfört med föregående prognos. Även i det fall Migrationsverket undviker direkta avvecklingskostnader ses en betydande risk att produktiviteten påverkas under uppsägningstid som sker till följd av arbetsbrist. Exempelvis medger arbetsrättsliga regler anställd personal att söka ledighet för arbetsintervjuer. En viktig faktor för omställningskostnadernas storlek är tiden från beslut att minska antalet anställda till den anställdes sista löneutbetalning. Utöver den anställdes uppsägningstid ingår tid för fackliga förhandlingar och bildande av turordningskretsar. Processen kan ta olika lång tid exempelvis beroende på vilken eller vilka orter som berörs. Val av orter är också viktigt för hur omställningen kan genomföras eftersom andelen tidsbegränsat anställda varierar mellan enheter och orter. I nuvarande prognos lämnas omställningskostnaderna oförändrade för innevarande år. För 2018 har omställningskostnaden minskats från 300 till 250 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Med grund i ovanstående argumentation är beräkningen av kostnaderna preliminär och kommer att behöva revideras i kommande prognos när arbetet med omställningen konkretiserats ytterligare. Under resterande del av prognosperioden finns också en risk för att omställningskostnader men likt föregående prognos finns inget belopp upptaget i prognosberäkningarna. Lokalkostnader De lokalkostnader som belastar förvaltningsanslaget är administrativa lokaler och förvar. För närvarande pågår ett omfattande arbete med att utöka antalet förvarsplatser enligt plan. Utökningen av förvarsplatser kommer att medföra att utvecklingen av de totala lokalkostnaderna på anslaget inte kommer att minska i den takt som Migrationsverkets omställning i övrigt hade medgett. Utökningen av förvarsplatser sker både i befintliga lokaler som Migrationsverket redan hyr, och i nya lokaler med tillkommande ytor och hyreskostnader. Hyreskostnader för de nya förvarsplatserna är osäkra både i termer av avtalstider och hyror. I föregående prognos förklarade Migrationsverket varför lokalkostnaderna inte minskar i samma takt som personalkostnaderna. Bland annat beror detta på att hyresavtalen normalt löper tre till sex år med nio månaders uppsägningstid. Detta medför att en avveckling på en ort inte alltid överensstämmer med återstående avtalstid för den hyrda lokalen. Kostnader kan därför kvarstå även efter att hela eller delar av verksamheten avvecklats på en ort. Bilden är fortsatt att lokalkostnaderna kommer att minska över tid, men förskjutet i förhållande till minskningen av personal. Migrationsverket har i flera fall tagit gemensamma ytor, som till exempel mötesrum, i anspråk som arbetsplatser. En nedgång i antal årsarbetare medför därför inte med automatik att antalet hyrd kontorsyta kan minska, utan endast att lokalerna inte längre är överbelagda. Bedömningen av de framtida lokalkostnaderna innehåller stora osäkerheter kopplat till omfattningen av och i vilken takt Migrationsverket kommer att kunna frånträda lokaler under prognosperioden.

9 Migrationsverkets prognos (P5-17) 7(62) Exempelvis kommer samlokalisering i Stockholm och Malmö att innebära en reducerad lokalyta men för 2018 innebär samlokaliseringen en merkostnad eftersom Migrationsverket har kostnader både för de lokaler som lämnas och de lokaler som flyttas till. En annan osäkerhet är de eventuella återställningskostnader som kommer att belasta förvaltningsanslaget när Migrationsverket frånträder administrativa lokaler. Med grund i ovanstående resonemang antas dagens nivå på hyreskostnader för administrativa lokaler inte kunna minskas nämnvärt under nästkommande år. Samtidigt fortgår utökningen av antalet förvarsplatser varför kostnaden för lokaler som helhet väntas öka under hela prognosperioden. En ny bedömning av lokalkostnader på förvaltningsanslaget är att kostnaderna väntas öka under samtliga år under prognosperioden jämfört med tidigare prognos. En yttre faktor som kan påverka myndighetens lokalförsörjning är den parlamentariska landsbygdskommitténs (SOU 17:1) förslag på åtgärder för en högre statlig närvaro i hela landet. Förslaget kan innebära att Migrationsverket inte ensamt råder över vilka kontor i landet som ska finnas kvar och vilka som ska läggas ned kopplat till arbetet med omställning och avveckling. Detta kan inverka på lokalkostnadernas storlek under prognosperioden. Medicinska åldersbedömningar Den lagändring som innebär att medicinsk åldersbedömning ska genomföras tidigt i asylprocessen har tillämpats i alltför liten omfattning för att kunna dra några slutsatser om effekterna. Likt föregående prognos bedömer Migrationsverket att en större andel ensamkommande barn kommer att välja att genomgå medicinsk åldersbedömning. Av de avarbetningsärenden avseende ensamkommande barn med en genomförd utredning hade ungefär hälften föranlett en beställning av medicinsk åldersbedömning från Rättsmedicinalverket när juliprognosen skrevs. I nuvarande prognos höjs antagandet till cirka 70 procent. Andelen ej genomförda besök har ökat något under innevarande år och uppgår till ungefär 17 procent. En uppdaterad bedömning av kostnaden för medicinska åldersbedömningar för innevarande år medför att prognosen höjs med 5 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Upphandling av leverantör av persondokument Polisen har genomfört en upphandling för alla persondokument som utfärdas av Sverige och tilldelat kontrakt till nuvarande leverantör. Tilldelningen blev överklagad men förvaltningsrätten avslog nyligen ansökan om överprövning. Prisnivåerna i det nya avtalet väntas medföra lägre kostnader för Migrationsverket men i prognos har eventuella effekter av det nya avtalet exkluderats. Fondfinansiering av utvecklingsprojekt för digitalisering För flera av planerade digitaliseringsprojekt har Migrationsverket utgått från att finansiering från Asyl-, migrations- och integrationsfonden skulle vara möjlig. I och med att tilldelningen på anslag 1:8 ligger kvar på en låg nivå i budgetpropositionen kommer fondfinansiering inte vara möjlig i planerad utsträckning. Fondförvaltningen har inte medel för nya projekt under Utvecklingsprojekt måste istället bedrivas med medel från förvaltningsanslaget samt med lånefinansiering. Det kommer leda till att projekt inom främst tillståndsprocesserna kommer att försenas, eftersom utrymmet i låneramen är begränsat. Ovanstående förändringar samt volymrelaterade skillnader sedan föregående prognos sammanfattas i följande tabell. Tabell 5. Viktigaste förklaringarna till skillnaden från föregående prognos Anslag 1:1, mnkr Personalrelaterade kostnader Avvecklingskostnader Lokaler Medicinska åldersbedömningar Tolk och översättning Övrigt Totalt Förändringar sedan föregående prognos som är volymrelaterade Kopplingen mellan kostnader och förändringar i volym är inte enkla att härleda för alla delar av Migrationsverkets verksamhet. Några exempel på detta är kostnaden för tolk och översättning samt resekostnader för asylsökande. Tolkkostnaderna kan exempelvis variera med såväl antal inskrivna i mottagningen som antal nya asylsökande eller antal avgjorda ärenden. En given period kan dessa faktorer variera i motsatt riktning, beräkningarna får därför anses vara schablonmässiga.

10 Migrationsverkets prognos (P5-17) 8(62) Tabell 6. Uppdelning av kostnader som är/inte är volymrelaterade jämfört med föregående prognos Anslag 1:1, mnkr Ej volymrelaterat Produktivitetsförändringar TOTALT Volym och ärendemix Asyl Mottagning Tillstånd och medborgarskap Medicinska åldersbedömningar Avvecklingskostnader TOTALT Delvis volymrelaterat (lokalkostn, tolk, konsult m.m.) TOTALT De volymrelaterade förändringarna i kostnader jämfört med föregående prognos är svårare att definiera i den stödjande verksamheten jämfört med den operativa. Kostnader för stödjande verksamhet är till sin karaktär inte helt linjär mot volym. I nedanstående tabell visas variationen på förvaltningsanslaget nuvarande och föregående prognos, tillsammans med några av de faktorer som påverkar anslagsbehovet. Kostnad per årsarbetare avser förhållandet mellan de totala kostnaderna och antalet årsarbetare, alltså inte bara de kostnader som är direkt personalrelaterade. Tabell 7. Procentuell förändring av kostnadsdrivande faktorer sedan föregående prognos P Anslaget 1:1 1% 1% 6% 3% 2% Antal avgjorda asylärenden 0% 16% 13% 7% 2% Antal avgjorda tillståndsärenden 1% 0% 1% 0% 0% Antal inskrivna 2% 10% 11% 0% 3% Antal ärenden med lägre utredningsbehov 7% 23% 20% 6% 4% Antal årsarbetare 0% 1% 11% 6% 3% Kostnad per årsarbetare 1% 2% 4% 3% 2% 1.3 Förändringar i antal och sammansättning av ärenden Asylprövning, förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Migrationsverket bedömer att överenskommelsen mellan EU och Turkiet på migrationsområdet kommer att upprätthållas under en överskådlig tid. Även utvecklingen i Europa med stärkta gränskontroller bedöms fortgå (se del II-1). Sammantaget leder detta till att prognosen över antalet asylsökande skrivs ned för åren 2017 och 2018, men lämnas oförändrad för resterande prognosperiod. I nuvarande prognos finns det en betydande osäkerhet i hur många ärenden som kan bli beslutsklara före årsskiftet (se del II-3.1 och 3.5.1). Detta påverkar inte Migrationsverkets prioritering att avgöra äldre ärenden för sökande som var BUV vid ansökan och övriga öppna förstagångsärenden från 2015/2016, eller ambitionen att avgöra cirka förstagångsärenden Men då osäkerheten över antalet beslut som kommer vara klara för avgörande innan årsskiftet 2017/2018 bedöms vara betydande så justeras antagandet om antalet avgjorda förstagångsärenden ned till Vidare uppskattas fler förlängningsärenden att kunna avgöras i år då det visat sig att färre ärenden än vad som antogs i föregående prognos behöver en djupare utredning (se del II-3.1). Sammantaget uppskattas mellan till förlängnisärenden att avgöras. Antalet avgjorda förlängningsärenden bedöms inte påverka prövningen av förstagångsärenden, då tidigare prioritering av äldre förstagångsärenden ligger fast. Sammantaget bedömer Migrationsverket att totalt minst asylärenden kommer avgöras under Därutöver kommer myndigheten avgöra cirka asylärenden i år inom ramen för 2017 och 2018 års flyktingkvot. Utgångspunkterna för dimensionering under prognosperioden är: Avarbetningen av asylärenden inkomna 2015 och 2016 väntas blir klar något senare än vad som antogs i föregående prognos, dock kvarstår samma målsättning att den ska vara avklarad innan halvårsskiftet På grund av flera olika faktorer bedöms inte alla ensamkommande barn som sökte asyl 2015/2016 kunna få ett beslut i år, utan cirka riskerar få beslut först i början av 2018 (se del II-3.1 och 3.5.1).

11 Migrationsverkets prognos (P5-17) 9(62) Migrationsverket räknar med ett något högre resursbehov i slutet av 2017 och början av 2018 än vad som antogs i föregående prognos. Samtidigt beräknas Migrationsverket ha ett lägre resursbehov i slutet av 2018 jämfört med föregående prognos. Dimensioneringen av resurser utgår från en planering för att nå en genomsnittlig handläggningstid på mellan tre och fyra månader i genomsnitt per år (från och med hösten 2018). Enbart en hög produktivitet är inte synonymt med korta handläggningstider. I en situation då antalet inkommande ärenden överstiger den maximala prövningskapaciteten så blir konsekvensen växande väntetider, även om produktiviteten är hög. I en verksamhet med stora variationer vad gäller både antalet ärenden och ärendenas individuella karaktär är den stora utmaningen förmågan och möjligheten att anpassa tillgängliga resurser efter variationerna i inkomna ärenden för att fortsätta att hålla handläggningstiderna korta. Tabell 8. Asylprövning jämfört med föregående prognos (se fortsättning nedan) Asylprövning, förändringar Inkommande asylärenden, inklusive förlängningar varav nya asylansökningar varav barn utan vårdnadshavare (BUV) varav förlängningsärenden Avgjorda asylärenden, inklusive förlängningar Varav förlängningsärenden Genomsnittlig handläggningstid, 11 mån 14 mån 12 mån 4 mån 3 mån 3 mån alla under året avgjorda ärenden Beräknat utfall: Dublin samt av /utvisning EU land Beräknat utfall: uppenbart ogrundad ansökan Beräknat utfall: avslag i normalprocess ink. förlängningar Beräknat utfall: avskrivna inkl återtagna ansökningar Beräknat utfall: Beslut som rör BUV (vid beslutstillfället) Fler avgjorda ärenden under senare delen av 2017 Migrationsverket behöver öka takten i antalet avgjorda beslut för att nå den prognostiserade nivån om minst avgjorda asylärenden. Under året har en rad olika åtgärder vidtagits för att öka antalet avgjorda beslut och ytterligare åtgärder planeras att vidtas (se del II-3.1). Sammantaget bedöms de vidtagna och planerade åtgärderna leda till att antalet avgjorda beslut går upp under årets sista månader. Bild 1. Fördelning av avgjorda ärenden per kategori och över tid 2017 och 2018, P5 och P4 Den omarbetade skyddsprocessen börjar införas parallellt med avarbetningen som fortsätter in på 2018 Migrationsverket har påbörjat att avgöra ärenden enligt den omarbetade skyddsprocessen för normalärenden. Jämfört med föregående prognos antas emellertid något färre ärenden avgöras innevarande år enligt den omarbetade skyddsprocessen. I övrigt kvarstår antagandet om att den omarbetade skyddsprocessen för normalärenden kommer bli den dominerande kategorin av avgjorda ärenden först efter att avarbetningen är genomförd, vilket planeras att ske innan halvårsskiftet 2018.

12 Migrationsverkets prognos (P5-17) 10(62) Handläggningstider I jämförelse med föregående prognos antas något färre äldre ärenden avgöras Eftersom den genomsnittliga handläggningstiden påverkas i stor utsträckning av hur många äldre ärenden som avgörs så minskar antagandet om den genomsnittliga handläggningstiden för 2017 från 15 månader i föregående prognos till 14 månader. Då en del av de äldre ärendena som i föregående prognos planerades att avgöras 2017 riskerar att avgöras 2018 så ökar antagandet om den genomsnittliga handläggningstiden 2018 från 10 månader till 12 månader. Ärenden som inkommer andra halvåret 2018 kommer dock att ha en avsevärt kortare handläggningstid. Bifalls- och avslagsandelar Beräkningarna på bifalls- och avslagsandelar är baserade på nuvarande praxis (beslut senaste 15 veckorna) och vilka ärenden som förväntas avgöras under kalenderåret, oavsett när ansökan lämnades in. Bifallsandelarna för ärenden prövade i sak har hittills sjunkit jämfört med föregående år. Förra året var syriska medborgare den största gruppen, medan i de ärenden som avgörs 2017 och 2018 är medborgare i Afghanistan och Irak de största grupperna med högre avslagsandelar. Tabell 9. Bifallsandelar avgjorda ärenden baserat på nationalitet och utfall Avgjorda ärenen P5 17 P4 17 Bifallsandel Grundärenden, totalt 43% 35% 39% 43% 45% 46% 38% 37% 45% 45% varav BUV 68% 61% 60% 66% 66% 76% 70% 64% 62% 62% varav efter prövning i sak* 50% 42% 51% 60% 61% 53% 46% 50% 59% 59% varav BUV 75% 72% 72% 77% 76% 83% 82% 81% 78% 77% Förlängningsärenden 98% 95% 91% 91% 87% 98% 87% 88% 89% 84% Alla ärendekategorier 52% 45% 60% 65% 57% 51% 51% 58% 67% 57% * exklusive Dublin och avskrivna ärenden I tidigare och nuvarande prognos har utgångspunkten för prognosspannet varit att överenskommelsen mellan EU och Turkiet upprätthålls. Det innebär att andelen syriska ärenden fortsatt kommer utgöra en mindre andel av den öppna balansen jämfört med 2016, då den totala bifallsandelen låg på 77 procent. Därför ligger också antagandet om en lägre bifallsandel kvar under hela prognosperioden Asylprocessen, förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Överklagade asylärenden Migrationsverket antar att något färre förstagångsansökningar kommer att avgöras jämfört med föregående prognos. Detta leder till att färre ärenden överklagas och överlämnas till migrationsdomstolarna. För 2018 antas färre ärenden avgöras på totalnivå eftersom färre antas söka asyl, vilket innebär färre avslag som överklagas jämfört med föregående prognos. Tabell 10. Asylprocessen (fortsättning), jämfört med föregående prognos Asyl forts, förändringar Överklagade ärenden Nya återvändandeärenden (lagakraftvunnet avslagsbeslut) Avgjorda återvändandeärenden varav självmant återvändande varav överlämnade till polis Vidarebosättning Nya uppehållstillstånd asyl, exklusive förlängningar Inresta anhöriga till före detta asylsökande Summa kommunmottagande Genomsnittligt antal inskrivna varav barn utan vårdnadshavare Kommunmottagning Sammanlagt beräknas omkring nyanlända personer med uppehållstillstånd att tas emot i kommunerna i år. Det är cirka färre jämfört med föregående prognos, vilket främst beror på att

13 Migrationsverkets prognos (P5-17) 11(62) något färre asylärenden som avser förstagångsansökan beräknas avgöras i år. Cirka färre ensamkommande barn under 18 år beräknas bli kommunmottagna under Detta dels då beslut i en del av dessa ärenden riskerar att avgöras i början av 2018, dels då fler bedömas vara myndiga. Nästa år beräknas det samlade kommunmottagandet uppgå till strax under Återvändande Sänkta antaganden om antalet asylsökande innebär på sikt färre återvändandeärenden. Under 2017 och 2018 påverkas återvändandeärendena nedåt i viss mån av färre avgjorda asylärenden inom Migrationsverket och migrationsdomstolarna (se del II-3.1 och 3.2). Genomsnittligt inskrivna 2017 och 2018 Antalet asylsökande skrivs ned samtidigt som färre förstagångsansökningar beräknas avgöras av både Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Sammantaget innebär förändringarna att antalet inskrivna i mottagningen 2017 och 2018 ökar mer än i tidigare prognos (se del II-3.5). Inskrivna ensamkommande barn Till årets slut bedöms antalet inskrivna barn utan vårdnadshavare (BUV) minska till cirka 5 000, vilket ligger nära bedömningen från föregående prognos. Eftersom fler uppskattas vara myndiga vid beslut och därmed antas i de flesta fall skrivas över till Migrationsverkets anläggningsboende fortsätter antalet inskriva BUV minska i ungefär samma takt som i föregående prognos, även om något färre ärenden beräknas kunna avgöras under Av de inskrivna vid årets slut beräknas cirka vara öppna BUVärenden (se del II-3.5.1) Tillståndsprövning, förändringar sedan föregående prognos Tabell 11. Antal tillståndsärenden, förändringar jämfört med föregående prognos Tillståndsärenden, förändringar Inkomna Arbetsmarknad Anknytningar Studerande Medborgarskap Övriga ärendeslag Avgjorda Arbetsmarknad Anknytningar Studerande Medborgarskap Övriga ärendeslag Migrationsverket sänker prognosen över antalet inkomna och avgjorda anknytningsärenden för hela prognosperioden (se del II-4.1). En arbetade balans inom ärendeslaget bedöms kunna nås under 2019, vilket är oförändrat jämfört föregående prognos. Därefter justeras antalet avgjorda ärenden i förhållande till prognosen för inkommande under 2019 till För arbetstillståndsärenden höjs antalet inkommande ärenden marginellt Avarbetningen inom studerandeärendena är avslutad och ärendeslaget har nått en arbetande balans, vilket ger förutsättningar att leverera beslut till terminsstart. Antalet avgjorda medborgarskapsärenden sänks under 2018 som en följd av att medborgarskapsprocessen inte utökas i samma utsträckning som antogs i föregående prognos. Det leder till en något högre balans i slutet av 2018 jämfört med föregående prognos. År 2019 bedöms behovet att avgöra medborgarskapsbalansen vara större jämfört med föregående prognos, vilket innebär en höjning av avgjorda i förhållande till föregående prognos (se del II-4.7).

14 Migrationsverkets prognos (P5-17) 12(62) 1.4 Behov och utveckling av antal årsarbetare För prognosperioden som helhet väntas precis som i föregående prognos en kraftig nedgång i behovet av antalet årsarbetare. Detta förklaras främst av Migrationsverkets antaganden om avarbetade ärendebalanser och färre asylansökningar som leder till färre inskrivna i mottagningen. I år och under nästa år är förändringen av det totala antalet årsarbetare marginellt justerad jämfört med tidigare prognos. I år antas en fortsatt minskning av antalet resurser inom mottagningsverksamheten, vilket motverkas av ett något högre resursbehov inom asylprövningen i början av Nästa år minskar bemanningen framförallt inom mottagningsverksamheten jämfört med föregående prognos. Minskningen av myndighetens resursbehov motverkas av ökat antal förvarsplatser och bemanningen av dessa. Jämfört med föregående prognos ser myndigheten ett ökat behov av antalet årsarbetare under Även under år 2020 och 2021 ökar behovet av resurser jämfört med tidigare bedömningar. Den största ökningen av resursbehovet 2019 sker till följd av utökningen av antalet förvarsplatser som konkretiserats ytterligare sedan föregående prognos. Utöver anpassningar i den operativa verksamheten behöver också verkets stödjande och styrande verksamhet anpassas till de förändrade förutsättningarna med färre asylsökande och färre boendeplatser. I föregående prognos beskrevs att förslagen i Statskontorets genomförda utvärdering av Migrationsverkets nya organisation skulle tas om hand. Detta arbete har fortgått och resulterat i ett förslag om hur Migrationsverkets ledning och styrning ska utvecklas. Enligt förslaget ska förändringen vara genomförd i början av april Tabell 12. Förändring av antal årsarbetare Totalt P P P Skillnad P5 P Skillnad P5 P Vid jämförelse av tabellen med antalet årsarbetare och personalrelaterade kostnadsförändringar (i avsnitt 1.2) behöver hänsyn tas till att den ekonomiska prognosen endast specificerar årsarbetare i de fall då detta är en känd faktor. Exempelvis kan en kommande förändring ha tagits upp som ett belopp i prognosen eftersom en detaljerad budget inkluderande årsarbetare saknats när prognosen sammanställs. Därför kan prognosen inte presentera en fullständig redovisning av framtida årsarbetare vid varje enskild tidpunkt, vilket gör att jämförelser mellan olika prognoser försvåras. 1.5 Antaganden om produktivitetsutveckling Produktivitetsantaganden, mottagning Produktiviteten inom mottagningen rymmer stora variationer inom respektive boendeform. Som påpekades i föregående prognos har faktorer som geografisk spridning, boendeform, genomströmningshastighet och i vilken del av asylprocessen som de sökande befinner sig en avgörande roll för vilken nivå på bemanning som är lämplig. Produktivitetsmåtten har beräknats exklusive årsarbetare i centrala funktioner inom mottagningsverksamheten. Prognosen år 2018 innebär att antalet inskrivna per årsarbetare är högre jämfört med föregående prognos. För mottagningen som helhet har produktivitetsmåttet justerats upp från 53 till 64 jämfört med föregående prognos.

15 Migrationsverkets prognos (P5-17) 13(62) Tabell 13. Produktivitetsantaganden Produktivitet, antal avgjorda ärenden per ÅA Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Medborgarskap Asyl Produktivitet, antal inskrivna per ÅA mottagning ABE ABT 47 EBO Produktivitetsantaganden, asylprövning Prognostiserad produktivitet baseras på förväntad ärendesammansättning. Antaganden om produktivitet per ärendekategori är oförändrad jämfört med tidigare prognoser med undantag för BUVärenden 2017 och förlängningsärenden sett till hela prognosperioden. En skillnad från tidigare prognoser är att en del omställningspåverkan räknats in i produktivitetsantagandena totalt under Arbetsrättsliga regler innebär att alla resurser inte kommer kunna vara tillgängliga under uppsägningstid. Förändringar av den totala produktiviteten beror i övrigt på den förväntade fördelningen mellan ärendekategorier. Produktiviteten stiger då äldre ärenden avarbetats och alla ärenden från början till slut kan hanteras i den omarbetade skyddsprocessen. Produktiviteten beräknas vara som högst under 2020, då andelen avgjorda förlängningsärenden beräknas vara som störst för att sedan avta. När fler förlängningsärenden inkommer tidigare under 2019 antas dessa ha möjlighet att avgöras samma år. Produktiviteten blir därmed jämnare fördelad mellan åren än i tidigare prognoser. Produktiviteten för BUV-ärenden skrivs ned något för 2017 och 2018 då en större andel avarbetningsärenden bedöms behöva kompletterande utredningar. När det gäller förlängningsärenden har tidigare prognoser utgått från ett beräkningsantagande att 50 procent av ärendena kan antas vara av mindre utredningskrävande karaktär, något som skulle behöva revideras utifrån faktiskt utfall. Av de förlängningsärenden som myndigheten hittills hanterat bedöms en högre andel, cirka 75 procent, vara mindre utredningskrävande. Produktiviteten i dessa ärenden har som väntat varit betydligt högre jämfört med förstagångsärenden. Men erfarenheten hittills visar också att produktiviteten inte är fullt lika hög jämfört med vad som antogs i juliprognosen. Därför skrivs antagandet om produktivitet ned för både mindre utredningskrävande och utredningskrävande förlängningsärenden över prognosperioden. Över tid är det troligt att andelen utredningskrävande ärenden ökar från vad det är initialt. Längre vistelsetid i Sverige påverkar sannolikt hur många som anför egen försörjning och ju längre tid som förflyter sedan det ursprungliga tillståndet gavs kan förändringar i hemlandet innebära nya eller förändrade förutsättningar för att få uppehållstillstånd. Beräkningarna utgår tillsvidare från nuvarande fördelning mellan utredningskrävande och mindre utredningskrävande förlängningsärenden det närmaste 12 månaderna. Anpassningen av organisationen från över nya asylärenden 2015 till cirka grundärenden och förlängningsärenden 2019 innebär en omfattande omställning av organisationen. Givet huvudscenariot minskar resursbehovet från över årsarbetare på helårsbasis under 2016 och 2017 till ner mot 800 årsarbetare När alla som sökte asyl under 2015 och 2016 fått beslut minskar ärendemängden avsevärt.

16 Migrationsverkets prognos (P5-17) 14(62) Bild 2. Asylprövning utveckling och resursbehov, årsarbetare Produktivitetsantaganden, prövning av tillstånd och medborgarskap Som beskrevs i föregående prognos har Migrationsverket helt gått över till sin aktivitetsrapportering vid bedömningen av produktivitet inom tillståndsprövningen. I föregående prognos nämndes att produktivitetsantagandena varit överskattade, framförallt i anknytnings- och arbetsmarknadsärenden. Migrationsverket bedömer att produktivitetsantagandena i föregående prognos stämmer väl överens med det utfall som inkommit sedan dess. Strategin att avarbeta de äldsta ärendena har medfört en lägre produktivitet då dessa ärenden är av mer utredningskrävande karaktär. Det sker därför inga större förändringar i produktivitetsantagandena. En förändring är emellertid att produktiviteten för arbetsmarknadsärenden justeras ned till 433 beslut per årsarbetare vid utgången av 2017 jämfört med 442 i föregående prognos. Det beror på att de äldre ärendena tar längre tid att avgöra. Behov av resurser för att korta handläggningstider Migrationsverket justerade i föregående prognos den arbetande balansen till en ny lägre nivå för anknytningsärenden och arbetstillståndsärenden för att kunna möta kravet på förordningsstyrda handläggningstider. Migrationsverket står fast vid bedömningen att ett fortsatt högt resursbehov är nödvändigt för att i princip alla anknytnings- och arbetstillståndsärenden ska kunna avgöras inom förordningsstyrda handläggningstider. Det beror framförallt på att även de mest utredningskrävande ärendena behöver hanteras inom dessa tider. 1.6 Osäkerhet, alternativa utvecklingar och riskbedömningar Det finns flera osäkra antaganden som kan få stor betydelse för utfallet på anslagen och som Migrationsverket inte råder över eller har begränsad möjlighet att påverka. Förändringar i antalet asylsökande Förändringar i antal och sammansättning av asylsökande är den osäkerhetsfaktor som har störst betydelse för utfallet på de flesta anslag. Detta beaktas inom ramen för prognosspannet för antalet asylsökande för respektive år i prognosen. För 2018 finns ett beredskapsscenario utanför själva prognosspannet med utgångspunkt bland annat i att överenskommelsen mellan EU och Turkiet upphör att fungera. De ekonomiska beräkningarna i denna prognos utgår från huvudscenariot för 2017 och planeringsantagandet för 2018 och framåt. Då osäkerheten i termer av antalet asylsökande bedöms ha minskat i denna prognos, vilket också uttrycks i ett mindre prognosspann 2017 och 2018, så sker ingen sedvanlig ekonomisk beräkning baserat utifrån ett lägre och högre scenario. Alternativa beräkningar av förvaltningsanslaget grundas istället på ekonomiska effekter av en 10 procent mindre respektive större mottagning, allt annat lika (se avsnitt I-1.6.1).

17 Migrationsverkets prognos (P5-17) 15(62) Förlängningsansökningar med anledning av den tillfälliga lagen Sedan föregående prognos har förlängningsärenden börjat inkomma och avgöras. Antagandena i föregående prognos var att en djupare utredning skulle krävas i hälften av de inkommande ärendena medan den andra hälften skulle kunna avgöras utan en djupare utredning. Detta var hypotetiska antaganden eftersom det saknades ett historiskt utfall att grunda antagandena på. Efter att Migrationsverket nu har fått ett visst utfall av inkommande och avgjorda förlängningsärenden justeras antaganden till att 75 procent av förlängningsärendena kan avgöras utan någon djupare utredning, medan 25 procent antas kräva djupare utredning. I det fall en ansökan om förlängning av uppehållstillstånd kommer in efter att det tillfälliga uppehållstillståndet löpt ut så ska den personen åter omfattas av LMA och skrivas in i Migrationsverkets mottagningssystem. Hittills är det endast ett hundratal personer som sökt efter att deras tillfälliga uppehållstillstånd löpt ut. Migrationsverkets antagande om att 95 procent av ansökningarna om förlängt uppehållstillstånd kommer lämnas in i tid kvarstår därmed även i denna prognos. Migrationsverket vill påpeka att utfallet baseras endast på ett par månader och det kan komma att ske förändringar allteftersom utfallet av inkomna förlängningsansökningar ökar. Antagandena är därmed att ses som osäkra. Domstolarnas produktion och handläggningstider Domstolsverket skriver ned prognosen över antalet avgjorda ärenden i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Domstolarna beräknas emellertid att avgöra betydligt fler ärenden i år och nästa år jämfört med tidigare år, men balanser och handläggningstider bedöms att öka. Medicinska åldersbedömningar Migrationsverket uppskattar att beslut i cirka äldre BUV-ärenden riskerar att förskjutas till början av Cirka personer uppskattas nu var myndiga vid beslut under Beräkningen baseras på utfallet av andelen utredda ärenden som lämnats till medicinsk åldersbedömning och andelen utlåtanden från Rättsmedicinalverket som talar för att sökande är över 18 år. Andelarna är högre jämfört med vad som antogs i föregående prognos. Det faktiska utfallet kommer på motsvarande sätt att bero på hur andelarna utvecklas framåt. Omställning Migrationsverket befinner sig i inledningen av en omställningsfas där organisationen anpassas till färre asylsökande. Den förväntade framtida minskningen av personalbehov innebär bland annat att personal söker sig utanför organisationen för att trygga sin anställning. Migrationsverket vidtar kontinuerligt åtgärder för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare i syfte att behålla rätt kompetens. Effekten på den beräknade produktiviteten är beroende på hur förhållandena för produktion på olika orter kommer att se under avvecklings- och uppsägningstiden. De osäkerheter som idag finns gällande framtida effekter av myndighetens pågående arbete med omställning och avveckling gör att beräkningen av omställningskostnader är preliminär och kan behöva revideras när omställnings- och avvecklingsarbetet konkretiserats. Det finns en risk att omställningskostnaderna 2018 är beräknade i underkant. Anvisad bosättning i kommun respektive bosättning på egen hand Personer i anläggningsboende som fått uppehållstillstånd och önskar stöd med bosättning anvisas till kommunerna i enlighet med fastställda läns- och kommuntal. Osäkerheten är dock stor om hur många som väljer att avbryta bosättningsarbetet för att bosätta sig på egen hand, vilket påverkar antalet inskrivna i mottagningssystemet. Placering av asylsökande ensamkommande som bedöms vara myndiga Med anledning av det nya ersättningssystemet för kommunernas mottagande av ensamkommande barn och unga som gäller sedan 1 juli i år antas kommunerna även fortsättningsvis i de allra flesta fall överföra asylsökande som nått en myndig ålder till Migrationsverkets anläggningsboende. I regeringens budgetproposition för 2018 tillförs kommunerna ett tillfälligt bidrag för att kunna låta myndiga ungdomar att bo kvar i kommunen. Detta kommer enligt länsstyrelserna inte överlag leda till att asylsökande ensamkommande ungdomar som blivit myndiga kommer att få bo kvar. Mot denna bakgrund har tidigare prognosantaganden lämnats oförändrade, även om osäkerheten för hur många som faktiskt kommer att överföras till anläggningsboende kan anses ha ökat. Nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga Migrationsverket har förberett övergången till automatiska utbetalningar i enlighet med det nya ersättningssystemet för kommunerna mottagande av ensamkommande barn och unga som trädde i kraft 1 juli Arbetet och de utbetalningar som hittills gjorts har fungerat enligt plan och risken för förskjutningar i utbetalningar bedöms i dagsläget vara liten.

18 Migrationsverkets prognos (P5-17) 16(62) Ny förvaltningslag väntas träda ikraft i juli 2018 Förslaget om ny förvaltningslag innebär krav på myndigheter att alla ärenden som rör enskild part på begäran efter sex månaders handläggningstid ska avgöras inom fyra veckor om det inte finns ett annat regelverk som anger annat. Myndigheterna kan även avslå begäran som då kan överklagas till domstol. I samtliga ärendekategorier som Migrationsverket handlägger som involverar enskild part kan sådana begäran om avgörande komma in. Beroende på hur många ärenden som inte avgörs inom sex månader eller den tid som är aktuell för ärendetypen kommer Migrationsverket belastas olika mycket. Om verket inte når avarbetningsmålen inom både tillstånd och asyl fram till lagens ikraftträdande finns en risk att myndighetens administration ökar till följd av lagen och därmed även behovet av fler resurser. Utlandsmyndigheternas kapacitet och förmåga En risk inom anknytningsärenden är utlandsmyndigheternas kapacitet att ta emot, utreda och överlämna ärenden till Migrationsverket. Om kapaciteten är otillräcklig begränsar detta Migrationsverkets möjligheter att nå målen vad avser avgjorda ärenden och handläggningstider Differentierade antaganden För att visa på ekonomiska konsekvenser av ett mindre eller större mottagningssystem redovisar Migrationsverket några alternativa beräkningar baserat på differentierade antaganden. Skillnaden mellan det högre och lägre scenariot har minskat jämfört med föregående prognos. En nyansering av behovet på förvaltningsanslaget ges av följande tabell, som visar skillnaden i behov vid ett tio procent större respektive mindre mottagningssystem, i termer av antalet inskrivna jämfört med prognos enligt behov för perioden 2018 till Effekten av ett större respektive mindre mottagningssystem, allt annat lika, leder till förändrat resursbehov, vilket framgår av räkneexemplen nedan. Tabell 14. Prognos anslag 1:1, alternativa beräkningar Anslag 1:1, mnkr Behov enligt huvudprognos Behov med ett större mottagningssystem Förändring av behov Behov med ett mindre mottagningssystem Förändring av behov Om mottagningssystemet endast tillfälligt skulle öka eller minska i storlek blir effekterna mindre jämfört med tabellen ovan. 2. Anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Migrationsverket disponerar två olika anslagsposter på anslaget. Anslagspost 2 finansierar förordningsstyrda ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting. Ersättningarna innefattar till exempel dagersättning, ersättning för hälso- och sjukvård för asylsökande och placeringskostnader för barn utan vårdnadshavare (BUV). Kostnaderna varierar med det totala antalet inskrivna i mottagningen samt antalet barn. Anslagspost 3 finansierar kostnader för de asylsökandes boende (lokaler, drift och även livsmedel i vissa fall.) Anslagsposten varierar med mottagningens storlek och sammansättning. Kostnaderna är beroende av andelen anläggningsboende (ABO) och tillgången på lägenheter (ABE). Då efterfrågan på ABE-platser överstiger tillgången så tvingas Migrationsverket att ordna tillfälliga platser (ABT) som i regel är betydligt dyrare än de avtalade. Migrationsverket prognos innehåller även en fjärde boendekategori som benämns Steg 1/2. Denna boendeform används vid ankomst innan en långsiktigare boendelösning hittas. Förordningsstyrda ersättningsnivåer för innevarande år används i beräkningarna för samtliga år i prognosperioden utan upp- eller nedräkning.

19 Migrationsverkets prognos (P5-17) 17(62) Bild 3. Utveckling inskrivna i mottagningssystemet , planeringsantagande 2.1 Behov av medel på anslag 1:2 Migrationsverket höjer prognosen för anslag 1:2 med 2,5 miljarder kronor för innevarande år varav 2,4 miljarder kronor kan härledas till posten 2 avseende förordningsstyrda ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting. Sedan föregående prognos har fler ansökningar från kommunerna som rör ersättning för ensamkommande barn och unga samt skolkostnader inkommit jämfört med antagandena i tidigare prognoser. Migrationsverket har i tidigare prognoser nämnt svårigheterna med att göra säkra prognoser över utbetalningar för ersättningar till kommuner och landsting. Osäkerheten består till stor del i att de begärda ersättningarna är kostnader som uppstod för två år sedan och Migrationsverket kan inte bedöma om och när kommunerna begär ersättning för dessa kostnader eller vilka typer av boendeformer som de begär ersättning för. Migrationsverket kan endast grunda prognosberäkningarna på antaganden om hur mycket av kostnaderna från 2014 till 2017 som kommunerna kommer att ansöka om ersättning för utöver de kostnader som redan är utbetalade. I dagsläget mottar Migrationsverket ersättningsansökningar från kommunerna motsvarande cirka en miljard kronor i månaden. Summan av dessa ansökningar är högre jämfört med antagandena i tidigare prognoser. Migrationsverket hade redan innan denna ökning av ansökningar en registreringsbalans på över 9 miljarder kronor, vilket är en försvårande omständighet när det gäller att härleda utbetalda ersättningar till när de faktiska kostnaderna uppkom. Det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn och unga som trädde i kraft i juli kommer att underlätta utgiftsprognoserna i framtiden. Osäkerheten avseende utgifter för kostnader som uppstod åren innan är fortfarande stor. Den 31 december år 2017 är sista dagen för kommunerna att ansöka om ersättningar enligt det gamla systemet och det är först då Migrationsverket någorlunda säkert kan börja göra en bedömning av vad kostnaderna för den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under 2015 slutar på. Migrationsverket ser en risk att behovet av medel på anslaget kan komma att öka ytterligare. Tabell 15. Behov av medel, planeringsantagande, anslag 1:2 Anslag 1:2, mnkr Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Prognos P varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Förändring föregående prognos varav Ap 2, Ers. till asylsökande, kommuner och landsting varav Ap 3, Bostäder för asylsökande Tillgängliga medel bedöms vara tillräckliga för anslaget 1:2 under år 2017.

20 Migrationsverkets prognos (P5-17) 18(62) Tabell 16. Tillgängliga medel/prognos, anslag 1:2 Anslag 1:2, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel* Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2017/18:1 2.2 Viktigaste förändringarna sedan föregående prognos Tabellen nedan ska ses som en indikation på vad utgiftsökningen kan härledas till. Den enskilt största orsaken till höjningen på anslag 1:2 är att Migrationsverkets antaganden i tidigare prognoser varit för låga gällande utgifter som kan härledas till inskrivna BUV under 2015 och Detta har blivit tydligt i takt med att ansökningar om statlig ersättning från kommunerna inkommit. Utfallet sedan föregående prognos visar att kommunerna i större utsträckning ansökt om ersättningar än vad som tidigare antagits. De långa handläggningstiderna i asylärenden har också lett till ökade skol- och vårdkostnader per individ under asyltiden. Tabell 17. Förändring sedan senaste prognos av vissa nyckelfaktorer för anslag 1:2 Procentuell förändring av kostnadsrivande faktorer anslaget Förändring anslag 1:2 9% 11% 5% 8% 5% Antal inskrivna 2% 10% 11% 0% 3% Antal inskrivna BUV 3% 9% 8% 8% 0% Genomsnittlig bodygnskostnad pga boendemix 2% 4% 4% 1% 2% I diagrammet nedan redovisas de största förändringarna för anslaget 1:2 anslagspost 2 för år Bild 4. Viktigaste förändringar sedan föregående prognos, mnkr Förändringar mot föregående prognos år ap 2 Dagersättningar Sjukvårdsrelaterade kostnader Återetableringsstöd Utgifter relaterade till balanser Högre skolkostnaderex BUV Högre skolkostnader BUV Inskrivna BUV nya regeln Inskrivna BUV gammal regel Inskrivna ex BUV Sänkt avslagsfrekvens delutbetalning 2016 Sänkt prognostiserad avslagsfrekvens Balansernas påverkan på osäkerheterna Migrationsverket har under de senaste tre åren byggt upp balanser avseende ansökningar om statlig ersättning från kommunerna. För att åtgärda detta har personalstyrkan utökats med cirka 150 personer, men det har inte varit tillräckligt för att arbeta av balansen. Då ansökningarna inte är digitaliserade och då de härrör från det gamla ersättningssystemet är det svårt att härleda storleken på kostnaderna i balansen. Migrationsverket har därför gjort bedömningar baserat på ett antagande om att kommunerna i genomsnitt eftersöker kostnader sex månader i efterhand. Detta antagande har inte gått att kontrollera fullt ut och den faktiska ledtiden är längre, vilket inneburit att Migrationsverket har underskattat den

21 Migrationsverkets prognos (P5-17) 19(62) sammanlagda kostnaden i balansen som helhet. Migrationsverket har försökt att anta hur många utestående ansökningar samtliga kommuner kan komma in med för att få fram ett totalt behov av medel. Det nya ersättningsystemet med högre grad av digitalisering och automatiska utbetalningar, till skillnad från manuella utbetalningar, antas leda till säkrare prognoser framöver. Osäkerheterna kommer dock kvarstå fram tills att tiden för att ansöka om ersättningar i det gamla systemet löpt ut. Viss osäkerhet kommer finnas kvar även framöver, då flera andra ersättningar även i fortsättningen kommer att hanteras manuellt. Tabell 18. Förändringar sedan föregående prognos, mnkr Förändringar mellan P4 17 och P5 17 Anslag 1.2 ap Sänkt prognostiserad avslagsfrekvens registreringsbalans 500 Sänkt avslagsfrekvens delutbetalning Inskrivna ex BUV 100 Inskrivna BUV gammal regel Inskrivna BUV nya regeln Högre skolkostnader BUV 200 Högre skolkostnaderex BUV 200 Utgifter relaterade till balanser 700 Återetableringsstöd Ers t kommun för förskola 6 årsgrupp Ers t kommun för grundskola (asylsökande m.fl.) Ers t kommun för gymnasieskola (asylsökande m.fl.) Sjukvårdsrelaterade kostnader Dagersättningar Totalt Sänkt prognostiserad avslagsfrekvens registreringsbalans Av det ökade behovet av medel kan cirka 500 miljoner kronor härledas till att Migrationsverket tidigare antagit att cirka tio procent av registreringsbalansen på cirka 10 miljarder kronor skulle resultera i avslag. Migrationsverket har idag ett större utfall att gå på, vilket leder till en något säkrare bedömningar gällande antalet felaktiga ansökningar. I nuvarande prognos antas avslagsfrekvensen ligga omkring fem procent. Utöver det har det visat sig att kommunerna ofta använt äldre lägre schabloner i sina ansökningar vilket föranlett kompletterande ansökningar för högre ersättning jämfört med de ursprungsansökningar som legat till grund för tidigare prognosberäkningar. Sänkt avslagsfrekvens delutbetalningar 2016 Under december 2016 delutbetalade Migrationsverket cirka 3 miljarder kronor på ansökningar där felaktigt utbetalda ersättningar skulle avräknas mot övriga ansökningar. Migrationsverket antog att avslagen skulle innebära minskade kostader på cirka 300 miljoner kronor innnevarande år. Migrationsverket bedömer att alla dessa ansökningarna inte kommer att hinna gås igenom innan årets slut och att avslagsfrekvensen är lägre än beräknat. Migrationsverkets bedömning är att endast 50 miljoner kronor kan avräknas mot övriga ansökingar under innevarande år. Inskrivna BUV gamla ersättningssystemet Antalet inskrivna BUV var i juni cirka 850 fler jämfört med vad som antogs föregående prognos vilket bedöms leda till ökade utgifter på cirka 50 miljoner kronor under Utgifter relaterade till balanser Som beskrivs i stycke bedömer Migrationsverket i dagsläget att kommunerna har rätt till ytterligare medel jämfört med Migrationsverkets antaganden i juliprognosen. Osäkerheterna är fortfarande stora. Skolkostnader Fler inskrivna barn i mottagningssystemet och en ökad genomsnittlig skolkostnad per individ jämfört med föregående prognos bedöms leda till ett ökat anslagsbehov under hela prognosperioden. Denna del är förenad med en stor osäkerhet då små förändringar i antalet inskrivna kan få stora konsekvenser. Migrationsverkets framtida handläggningstider för asylärenden påverkar också behovet. Korta handläggningstider kan innebära att barnen inte hinner börja skolan under asyltiden, medan långa handläggningstider innebär att barnen i vissa fall kan gå lång tid i skolan vilket leder till högre kostnader per individ. Inskrivna BUV nya ersättningssystemet Samtliga förändringar kan härledas till ett högre antal inskrivna BUV i genomsnitt jämfört med föregående prognos.

22 Migrationsverkets prognos (P5-17) 20(62) Barn utan vårdnadshavare (BUV) anslagspost 2 Kostnader för BUV och övriga asylsökande särredovisas inte i Migrationsverkets och kommunernas balanser. Migrationsverket kan därför inte i dagsläget ge en rättvisande bild över fördelningen. I tabellen nedan finns Migrationsverkets kostnader för BUV-placeringar enligt nya ersättningssystemet. Tabell 19. Placeringskostnader BUV Placeringskostnader ny ersättningsmodell Belopp Antal dagar Utfift Antal dagar Utfift Ersättning för placering LVU utlägg Ankomstkommun Belopp Antal BUV Utgift Antal BUV Utgift Engångsersättning Rörlig ersättning Belopp Antal kommuner Antal kommuner Utgift Fast kommunersättnig Summa Placeringskostnader ny ersättningsmodell Belopp Antal dagar Utfift Antal dagar Utfift Antal dagar Utfift Ersättning för placering LVU utlägg Ankomstkommun Belopp Antal BUV Utgift Antal BUV Utgift Antal BUV Utgift Engångsersättning Rörlig ersättning Belopp Antal kommuner Utgift Antal kommuner Utgift Antal kommuner Utgift Fast kommunersättnig Summa Anslagspost 3 Förändringarna i behov är små i jämförelse med föregående prognos. För år 2017 och 2018 ses ett visst ökat behov av ABT-platser och förändrade återställningskostnader jämfört med föregående prognos. Migrationsverket har under året minskat behovet av ABT från cirka platser till cirka platser de sista ABT-avtalet bedöms vara uppsagda i maj år För resterande prognosperiod är förändringarna marginella förändringar jämfört med föregående prognos. Migrationsverkets återställningskostnader antas minska innevarande år. Migrationsverket har nu ett större underlag rörande återställningskostnader och bedömningen är att de ökar något år 2018 jämfört med föregående prognos. Tabell 20. Förändringar sedan föregående prognos år , anlag 1:2 ap3, mnkr Förändringar mellan P4 17 och P5 17 Anslag 1:2 ap Volym och boendemix ex ABT ABT Återställningskostnader Totalt Volym och boendemix Antalet inskrivna i mottagningen är den faktor som har störst påverkan på anslaget 1:2. I denna prognos antas fler vara inskrivna i genomsnitt i mottagningen under 2017 och 2018 och uppta en boendeplats än vad som antogs i juliprognosen. Det får till följd att behovet av boendeplatser är högre än vad det var föregående prognos varför kostnaderna för både ABT och volym och boendemix ökar. Beläggningsgrad Migrationsverkets antaganden om beläggningsgrad är i princip oförändrade jämfört med föregående prognos. Som nämndes i föregående prognos finns det en risk att kostnaderna per dygn kan komma att öka om antalet asylsökande skulle öka utöver det antagna prognosspannet, något som uttryck i beredskapsscenariot för Den risken ökar med en högre beläggningsgrad, eftersom det då blir svårare att hitta kostnadseffektiva boenden på kort sikt. Samtidigt har prognosspannet över antalet asylsökande för både 2017 och 2018 minskats i denna prognos, vilket ökar Migrationsverkets förmåga att hantera en eventuell ökning av antalet asylsökande. Beläggningsgraden beskriver hur stor andel av de totala antalet boendeplatser som upptas. Migrationsverkets mål är att platserna i boendebeståndet ska användas så effektivt som möjligt. Målet blir

23 Migrationsverkets prognos (P5-17) 21(62) emellertid svårare att nå när myndigheten avvecklar boendeplatser samt regionpolitiska aspekter. Exempelvis varierar Migrationsverkets statistik över antalet boendeplatser som inte är tillgängliga i samband med avvecklingen och antas sjunka i takt med att avvecklade boenden har avregistrerat från systemet. Samtidigt måste Migrationsverket ha ett visst antal så kallade bokningsbara platser i syfte att kunna flytta personer från boenden som ska avvecklas. Därutöver finns det ett visst antal boende platser som inte kan användas på grund av att de för tillfället inte uppfyller kraven på brandskydd. Detta gör att det finns boendeplatser som inte kan eller bör utnyttjas, vilket innebär att en beläggningsgrad på 100 procent inte är realistisk. Migrationsverket vill också poängtera att en beläggningsgrad på ABE på 80 procent innebär exempelvis inte att var femte lägenhet står tom, utan det kan exempelvis vara så att ett boende för maximalt fem personer upptas av en familj på fyra personer. Om en utveckling i enlighet det övre scenariot inträffar så finns en risk att Migrationsverket återigen behöver anskaffa tillfälliga anläggningsboenden, vilket är förenat med högre kostnader. Tabell 21. Beläggningsgrad planeringsantagande, anlag 1:2 ap3 Beläggningsgrad P4 per boendeform ABE 90% 85% 78% 81% 75% ABK 78% 88% 91% 85% 87% ABT* 74% 58% Steg 1/2 40% 59% 85% 84% 85% Totalt 82% 83% 81% 82% 79% *Beläggningsgraden är baserad på platskapaciteten och inte kostnaden Migrationsverkets beläggningsgrad ovan är ambitiös i en omställningsperiod. Att lämna boenden, flytta asylsökande och samtidigt ha en hög beläggningsgrad är en utmaning. Återställningskostnader Migrationsverket har i tidigare prognoser nämnt att posten återställningskostnader är osäker och sannolikt kommer att behöva revideras i takt med det faktiska ekonomiska utfallet. Jämfört med juliprognosen har Migrationsverket i denna prognos tillgång till ett större utfall baserat på utbetalningar genomförda under Utfallet visar att visar att återställningskostnaderna behöver justeras uppåt. Men som nämnts ovan antas Migrationsverket avveckla färre upphandlade boenden i denna prognos än vad som antogs i föregående prognos, varför återställningskostnaderna bedöms sjunka innevarande år. De återstående ABT-platserna behöver istället avvecklas under 2018, varför återställningskostnaderna antas stiga nästa år. 2.4 Boendeplanering Bild 5. Utveckling och prognos över behov Migrationsverkets anläggningsboende Migrationsverkets boendeplanering utgår sedan tidigare från den strategi som formulerats i Ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart boendebestånd. Den innebär att de mest kostnadskrävande boendena ska avvecklas först, varför avveckling av större delen av upphandlade boenden skett under I föregående prognos antogs i princip samtliga upphandlade boenden vara avvecklade innan slutet av I nuvarande prognos bedömer Migrationsverket att det fortfarande kommer finnas ett behov av cirka upphandlade platser i början av Det har dels sin förklaring i att Migrationsverket sänker

24 Migrationsverkets prognos (P5-17) 22(62) antagandet över antalet avgjorda förstagångsansökningar och dels att fler asylsökande ensamkommande bedöms vara myndiga och skrivas över till Migrationsverkets mottagning, vilket leder till fler inskrivna i mottagningen än vad som antogs i föregående prognos. Migrationsverket har utöver detta heller fått tillgång till platser i bostadslägenheter som planerat på grund av gällande brandskyddsregler varför detta behov behöver täckas genom upphandlade platser. Migrationsverket planerar istället för att samtliga upphandlade platser ska vara avvecklade andra kvartalet Avvecklingen av kollektiva boenden med kost och kollektiva boenden i självhushåll planeras att påbörjas under Eftersom majoriteten av hyresavtalen för de kollektiva boendeplatserna med kost är tidsbegränsade kommer avvecklingen av dessa att ske i samband med avtalsslut eller efter uppsägning. Under 2018 planeras cirka platser i kollektiva boenden att avvecklas, vilket motsvarar åtta till nio anläggningar. I föregående prognos uppskattades att cirka boendeplatser i lägenheter skulle komma att avvecklas under Med anledning av ett ökat behov måste dock en försiktigare avveckling av bostadslägenheter ske. Avvecklingen är planerad till första halvåret 2018 och kommer att omfatta cirka boendeplatser som motsvarar cirka till lägenheter. Andelen platser som inte är tillgängliga (exempelvis på grund av att brandskyddet behöver utvecklas) utgör i dagsläget cirka 17 procent. Efter att den största avvecklingen av upphandlade boenden har genomförts uppskattas cirka 10 procent av den totala boendekapaciteten utgöras av platser som inte är tillgängliga. Denna siffra varierar för de olika boendeformerna. Siffran är också osäker och det kan behöva revideras i takt med utfallet. Migrationsverket bedömer att avvecklingen av samtliga boendeformer kommer att ske parallellt under Tabell 22 nedan visar de kostnader som Migrationsverket antas ha för samtliga boendeformer. Tabell 22. Prognos dygnskostnader per boendeform, mnkr Bodygnskostnad anslagspost 1.2:3 Bodygnskostnad ABT 320 kr ABK 138 kr ABE 75 kr Steg 1/2 200 kr Återställningskostnader Summa mkr Tabell 23. Prognosantagande, fördelning på boendeformer 2017 till 2021 Platser i mottagningen P5 P4 Förändring P5 P4 Förändring Eget boende (EBO)* % % Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* % % Anläggningsboende korridor (ABK)* % % Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* % % Steg 1/ % % Evakueringsboende (1.2.2) % % Summa % % Boende för barn utan vårdnadshavare** % % Varav stödboende % % Summa platser % % Andel: Eget boende (EBO)* 31% 31% 0% 39% 39% 1% Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* 15% 14% 1% 2% 0% 2% Anläggningsboende korridor (ABK)* 6% 6% 0% 9% 11% 1% Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* 31% 32% 1% 42% 42% 0% Steg 1/2 3% 3% 0% 4% 5% 1% Evakueringsboende (1.2.2) 0% 0% 0% 0% 0% 0% Boende för barn utan vårdnadshavare** 14% 14% 1% 3% 4% 0% Summa 100% 100% 100% 100% Platser i mottagningen P5 P4 Förändring P5 P4 Förändring P5 P4 Förändring Eget boende (EBO)* % % % Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* % % % Anläggningsboende korridor (ABK)* % % % Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* % % % Steg 1/ % % % Evakueringsboende (1.2.2) % % % Summa platser % % % Boende för barn utan vårdnadshavare** % % % Varav stödboende Summa platser % % % Andel: Eget boende (EBO)* 42% 43% 1% 44% 44% 1% 44% 0% Tillfälligt anläggningsboende (ABT)* 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Anläggningsboende korridor (ABK)* 10% 13% 2% 11% 12% 0% 10% 0% Anläggningsboende (ABO) exkl ABT och ABK* 40% 36% 4% 36% 35% 0% 37% 0% Steg 1/2 5% 6% 1% 6% 6% 1% 6% 0% Evakueringsboende (1.2.2) 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Boende för barn utan vårdnadshavare** 2% 3% 0% 3% 3% 0% 3% 0% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 0% *) Boendeformerna EBO, ABK, ABO och ABT redovisas exklusive boende för barn utan vårdnadshavare. **) Samtliga boendeformer som avser boende för barn utan vårdnadshavare ingår.

25 Migrationsverkets prognos (P5-17) 23(62) 2.4 Differentierade antaganden Att prognosspannet för antalet asylsökande i det högre och lägre scenariot har minskat i denna prognos innebär också att en utveckling enligt dessa inte medför lika stora ekonomiska effekter. Förändringar i antalet asylsökande BUV har störst anslagspåverkan. Om exempelvis 10 procent fler BUV söker asyl bedöms även utgifterna öka med omkring 10 procent initialt i det nya ersättningssystemet. Skulle det ske en mer långvarig ökning kan Migrationsverket anpassa asylprövningsresurserna i syfte bibehålla rimliga handläggningstider vilket bidrar till en kostnadseffektiv mottagning. 3. Anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Migrationsverket disponerar fem olika anslagsposter under anslag 1:3. Anslaget finansierar återvandringsförberedelser, återvandringsbidrag, vidarebosättning samt anhörigresor. Det är anslagspost 6 vidarebosättningen som är den största posten och motsvarar drygt 90 procent av anslaget. Beloppet rör ersättning till kommuner för kvotflyktingar som överförts till Sverige. I budgetproposition 2017/18:1 föreslås att anslagspost 6 samt 7 för vidarebosättning samt resor i samband med vidarebosättning flyttas till anslag 1:1 för de delar som rör kostnader för Migrationsverkets personal 1 och till anslag 1:2 inom utgiftsområde 13 för övriga delar. Jämfört med föregående prognos har anslag 1:3 minskat med dessa delar. För övriga poster 4,5 och 8 är prognosen oförändrad. Utbetalning av kärnstöd till IOM är inte inkluderad i Migrationsverkets prognos för anslag 1:3. Tabell 24. Behov av medel, anslag 1:3 Tabell 25. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:3 För innevarande år sker anpassning till anslagsnivån för posterna 4, 5 och 8 som rör återvandringsförberedelser, återvandringsbidrag och anhörigresor. För posten 7 (resor vid vidarebosättning) är arbetet med förberedande insatser för att klara det ökade antalet vidarebosatta 2018 igång. Anpassning till anslagsnivån kan krävas eftersom bedömt behov överstiger tillgängliga medel. Vi följer utvecklingen inom anslaget noga så att så mycket förberedande insatser som möjligt ska kunna genomföras. Det finns osäkra faktorer, så som antalet faktiska överföringar och dollarkursens utveckling, som är svårförutsägbara men som får omedelbar påverkan på utfallet. För resterande år i prognosperioden finns behov som överskrider föreslagna medel. Dessa behov och konsekvenserna av den lägre tilldelningen har beskrivits i tidigare prognoser och mot bakgrund av den föreslagna nivån i budgetproposition 2017/18:1 beskrivs de inte närmare här. Se bilaga 4 för prognos på respektive anslagspost. 4. Anslag 1:4 Domstolsprövning Anslaget disponeras av Domstolsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Från anslaget 1:4 anslagspost 1 finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningskostnader. Även Högsta Förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar och Domstolsverkets förvaltningskostnader för de aktuella domstolarnas verksamhet finansieras från anslaget. Behovet på anslaget varierar till största del med hur många anställda som finns på migrationsdomstolarna samt Migrationsöverdomstolen.

26 Migrationsverkets prognos (P5-17) 24(62) 4.1 Behov av medel på anslaget Jämfört med föregående prognostillfälle har utfallsprognosen sänkts med 20 miljoner kronor för år 2017 vilket baseras på utfallet under perioden januari-september Även prognosen för 2018 har sänkts med 20 miljoner kronor. Det kan förklaras av att utökningen av migrationsdomstolarnas organisationer förväntas bli mindre än vad som tidigare antagits. Prognosen för 2019 har ökats med 30 miljoner kronor, vilket beror på att prognosen för antalet avgjorda asylmål höjts. För åren 2020 till 2021 är prognosen oförändrad jämfört med föregående prognos. Förändringarna i prognos kan förklaras med att det tar längre tid att avgöra de stora målvolymerna till följd av flyktingkrisen 2015 än vad som tidigare antagits. Tabell 26. Behov av medel, anslag 1:4 Anslag 1:4, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Domstolsverkets analys Migrationsdomstolarna (förvaltningsrätterna) Migrationsverkets prognos för överlämnade asylärenden till migrationsdomstolarna under 2017 har minskat med ärenden jämfört med föregående prognos. Migrationsverket höjer dock prognosen för kommande år något. Antalet överlämnade asylärenden till migrationsdomstolarna väntas vara fortsatt högt under 2018 för att därefter minska markant och hamna på cirka överlämnade ärenden per år. Även Domstolsverkets prognos för antalet avgjorda asylärenden 2017 sänks jämfört med föregående prognos. Domstolsverket bedömer att migrationsdomstolarna inte kommer att kunna möta ärendetillströmningen fullt ut 2017, men prognostiserar ändå ett historiskt sett högt antal avgjorda mål vid de fyra migrationsdomstolarna. För 2017 prognostiseras domstolarna avgöra nära asylärenden. Det skulle motsvara en ungefärlig ökning med 40 procent jämfört med föregående år. Det ställer stora krav på domstolarna för att kunna nå denna ökning, både sett till organisation, arbetsformer och inte minst resurser och introduktion av personal. Under 2017 har antalet beräknade årsarbetskrafter vid migrationsdomstolarna ökat med drygt 100 årsarbetskrafter till cirka 700 årsarbetskrafter. En stor del av ökningen utgörs av nyrekryterad personal utanför Sveriges Domstolar. Personalomsättningen hos migrationsdomstolarna är fortsatt hög vilket ställt höga krav på ett aktivt rekryteringsarbete. Under det senaste halvåret har överflyttningar av mål gjorts, från migrationsdomstolarna till andra förvaltningsrätter, för att frigöra resurser att avgöra migrationsmål. Överflyttning av migrationsmål från en migrationsdomstol till en annan har också påbörjats. Prognosen för 2018, motsvarande avgjorda asylärenden vid migrationsdomstolarna, baseras på att bemanningen ökar ytterligare och att även produktiviteten ökar. De balanser som ökat under 2016 och fortsätter växa under 2017 beräknas då att börja minska. Åren därefter prognostiseras nivåerna för avgjorda mål att leda till de låga balansnivåer som rådde vid ingången av Det bör betonas att prognosen är osäker både för innevarande år och åren därefter. På kort sikt har det prognostiserade inflödet av ärenden från Migrationsverket för tillfället mindre betydelse i takt med att balanserna vid domstol växer. Dock är detta fortsatt den största källan till osäkerhet. Exempelvis kan en förändring vad avser bifallsfrekvens för en stor asylgrupp få snabba och omfattande konsekvenser för migrationsdomstolarna. Till detta ska läggas osäkerhet kring mängden övriga migrationsärenden, inte minst antalet överklaganden av grunderna för beviljade asylbeslut, så kallade statusärenden, som prognostiseras öka. Ytterligare en stor osäkerhetsfaktor är domstolarnas förmåga att öka sin produktion under det närmaste året. Domstolarna behöver nå nivåer de tidigare inte varit nära, då inflödet och balanser varit på betydligt lägre nivåer. Om detta ska vara möjligt krävs ytterligare ökningar av personalstyrkan, utöver dagens nivå, samt att berörd personal så snabbt som möjligt blir produktiv. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är familjesammansättningen av de som överklagar. I domstol hanteras familjer som ett mål medan man vid beräkning av ärenden utgår från individer. Det gör att omräkningsfaktorn ärenden/mål också är en prognos som är behäftad med osäkerhet. Omräkningsfaktorn har i denna prognos sänkts för hela prognosperioden, vilket till viss del påverkat differenserna mellan föregående prognos och denna.

27 Migrationsverkets prognos (P5-17) 25(62) Tabell 27. Inkomna och avgjorda ärenden vid migrationsdomstolarna Inkomna asylärenden Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Avgjorda asylärenden Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Migrationsöverdomstolen Antalet inkomna asylärenden vid Migrationsöverdomstolen ökade under Antal inkomna asylärenden vid Migrationsöverdomstolen prognostiseras att nära fördubblas under 2017 och öka ytterligare under 2018, för att åren därefter falla tillbaka till mer normala nivåer. I jämförelse med föregående prognos sänks prognosen för både inkomna och avgjorda ärenden som en följd av Migrationsverkets sänkningar. Migrationsöverdomstolen bedöms i stort kunna möta inflödet och balanserna bedöms inte öka i samma grad som vid migrationsdomstolarna. En osäkerhetsfaktor utöver de som är nämnda för migrationsdomstolarna är överklagandeandelen till Migrationsöverdomstolen. Under 2016 sjönk den beräknade andelen överklagade ärenden. Denna andel påverkar beräkningen av antalet inkomna och avgjorda asylärenden något och ligger bakom minskningen av prognostiserat antal avgjorda asylärenden. Tabell 28. Inkomna och avgjorda ärenden vid Migrationsöverdomstolen Inkomna ansökningar om prövningstillstånd (Asyl) Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Avgjorda ansökningar om prövningstillstånd (Asyl) Asylärenden utvisning/avvisning Förändring sedan fg prognos Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Anslaget disponeras av migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Från anslaget 1:5 ap.1 inom utgiftsområde 8 finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens utgifter för offentligt biträde, tolk med mera. Storleken på anslaget varierar med antalet avgjorda migrationsmål. 5.1 Behov på anslag 1.5 Jämfört med föregående prognostillfälle har utfallsprognosen för 2017 höjts med 10 miljoner kronor. Detta är en anpassning till utfallet hittills i år och indikerar en högre kostnad per avgjort mål än vad som tidigare antagits. Prognosen för 2019 har höjts med 15 miljoner kronor beroende på att prognosen för avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna höjts för detta år. Prognosen för 2021 har minskats med 6 miljoner kronor, vilket förklaras av att prognosen för avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna sänkts Prognosen för 2018 och 2020 är oförändrad jämfört med föregående prognostillfälle. Tabell 29. Behov av medel, anslag 1:5 Anslag 1:5, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden Hela anslaget disponeras av Migrationsverket och finansierar ersättning till offentliga biträden till sökande. Avser både asyl- och tillståndsprövning i första instans.

28 Migrationsverkets prognos (P5-17) 26(62) 6.1 Förändringar jämfört med föregående prognos Tabell 30. Behov av medel, anslag 1:6 Anslag 1:6, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Migrationsverket gör bedömningen att kostnaderna för anslag 1:6 innevarande år kommer att öka i förhållande till föregående prognos. Kostnadsutfallet för de senaste månaderna visar på en ökning av andelen ärenden där biträde förordnas och bedömningen är att detta är bestående. Ökningen avser främst singelhushåll och familjehushåll där asylsökanden kommer från Afghanistan, Irak, Iran, Syrien och statslösa. Bedömningen är fortsatt är att asylärenden avgörs under Redan i föregående prognos valde Migrationsverket att särredovisa myndiga före detta ensamkommande barn från singelhushåll, då snittkostnaden för dessa ärenden visat sig vara dyrare än övriga singelhushåll. I aktuell prognos bedömer Migrationsverket att ytterligare cirka ärenden gällande ensamkommande barn kommer att få beslut som vuxen under 2017 vilket medför att kostnaden för dessa ärenden bedöms öka med cirka 5 miljoner kronor. En eventuell framtida förändring av praxis och avslagsandelar för en större grupp, exempelvis den syriska, innebär även en betydande förändring i behovet av offentliga biträden och skulle kunna få stor påverkan på anslagsbehovet redan samma budgetår som en sådan förändring inträffar. För åren höjer Migrationsverket prognosen för anslag 1:6 utifrån bedömningen att andelen ärenden som kräver biträde ökar. 6.2 Behov i förhållande till tillgängliga medel Med hänsyn tagen till de bedömningar som görs för ärendeprövningen samt den utveckling som utfallet för offentliga biträden haft sedan föregående prognostillfälle är Migrationsverkets bedömning att behovet på 1:6 anslaget överstiger tillgängliga medel med 21 miljoner kronor med hänsyn tagen till regeringens förslag i höständringsbudget 2017/18:2. Tabell 31. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:6 Anslag 1:6, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel Utökat behov per år *) Enligt Höständringsbudget 2017/18:2 och enligt Budgetproposition 2016/17:1 7. Anslag 1:7 Utresor för avvisade/utvisade Migrationsverket disponerar anslagspost 1. Anslagsposten finansierar Migrationsverkets kostnader för utgifter vid utresa från Sverige. Det gäller både resekostnader för berörda utlänningar samt rese- och traktamentskostnader för personal från Migrationsverket som ledsagar utlänningar ut ur Sverige. Kriminalvården disponerar anslagspost 2. Anslaget finansierar Kriminalvårdens utresekostnader för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, polismyndighet eller regeringen. 7.1 Prognos över anslagsbehovet, anslag 1:7 anslagspost 1 Migrationsverket Förändringar jämfört med föregående prognos Prognosen för innevarande år är höjd jämfört med föregående prognostillfälle. Antalet utresor bedöms bli färre och styckkostnaden är oförändrad, men kostnaderna för reintegreringsstöd är högre än förra prognosen.

29 Migrationsverkets prognos (P5-17) 27(62) Även för kommande åren i prognosperioden är behovet av medel höjt som en konsekvens av ökade kostnader för reintegreringsstöd. Bedömningen av kostnaden per resa, kronor, är oförändrad för hela prognosperioden. Antalet utresor har justerats marginellt. Prognosen har inte tagit hänsyn till kostnader för Migrationsverkets personal för övervakningsuppdrag av tvångsvisa resor enligt Europaparlamentets och rådets direktiv/förordning. Regleringsbrevets finansiella villkor inom anslagsposten 1:7.1 anger att högst 11 miljoner kronor ska användas för åtgärder som enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer vidtas i samband med utlänningars återvändande inklusive förvarsvistelse. Behovet för reintegreringsstöd enligt villkoret uppgår till 16,5 miljoner kronor år 2017 och ändring av regleringsbrevet beslutades 19 oktober. För åren bedöms behovet uppgå till 22,2 miljoner kronor per år. Det som ska finansieras från villkoret är två olika delar. Främst är det själva reintegreringsstödet inom ramen för det europeiska samarbetsprogrammet European Reintegration Network (ERIN). Det är också serviceavgifter som Migrationsverket betalar för att IOM hanterar utbetalningarna av beviljat återetableringsstöd till återvändande i hemlandet. Antalet ansökningar om återetableringsstöd har tiodubblats sedan 2014, och enligt förordningen om återetableringsstöd ska stöd utbetalas till dem som blivit beviljade detta. Då antalet beviljade ansökningar ökat dramatiskt de senaste åren genererar detta en rejält ökad serviceavgift för hanteringen av utbetalningarna. Migrationsverket har i nuläget ingen möjlighet att betala ut återetableringsstöd i egen regi utan måste använda utomstående aktör för att utföra tjänsten. Betalning av serviceavgift till utomstående aktör är således en förutsättning för att utbetalning i enlighet med förordning ska kunna ske. Eftersom ett stort antal personer som anlänt till Sverige under 2015 fått avslag på sin asylansökan förväntas antalet personer som återvänder självmant att vara fortsatt högt under Migrationsverket erbjuder i nuläget reintegreringsstöd till åtta länder och antalet ansökningar om reintegreringsstöd till främst Afghanistan och Irak ökar. Det finns inga tecken på avmattning under kommande år. Personer som återvänder till Afghanistan har rätt att erhålla reintegreringsstöd i enlighet med det samförståndsavtal som tecknades Migrationsverket har således ingen möjlighet att stoppa ansökningar till Afghanistan då man enligt avtalet har rätt att erhålla stöd. Möjligheten att bevilja stöd till personer som återvänder till Irak anses viktigt, då återvändande med tvång inte är möjligt enligt polisens bedömning. Reintegreringsstödet till irakier blir således en viktig motivationsfaktor för att få dessa individer att återvända självmant, ärendena riskerar annars att hamna i limbo. Antalet länder kommer att utvidgas under 2018 vilket kommer att medföra ökat antal ansökningar. Förslag på nya länder är Somalia och Iran. Möjligheten att bevilja stöd till dessa länder bedöms vara av särskilt stor vikt med anledning av att svenska polisen gör bedömningen att återvändande med tvång anses omöjligt till dessa länder. Tabell 32. Behov av medel, anslag 1:7, Ap 1 Migrationsverket Anslag 1:7 Migrationsverket, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Behov i förhållande till tillgängliga medel Tabell 33. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:7 Ap 1 Migrationsverket Anslag 1:7 Migrationsverket, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel Tillgängliga medel bedöms vara tillräckliga för innevarande år. Även för kommande år i prognosperioden bedöms tillgängliga medel räcka baserat på den nuvarande bedömningen av antalet utresor. 7.2 Prognos över anslagsbehovet, anslag 1:7 anslagspost 2 Kriminalvården Tabell 34. Behov av medel, anslag 1:7 Ap 2 Kriminalvården Anslag 1:7 Kriminalvården, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos

30 Migrationsverkets prognos (P5-17) 28(62) Kriminalvårdens behov av medel för 2017 är oförändrat jämfört med föregående prognos. Antalet inkommande beställningar av transporter har visserligen ökat och minskningen av snittkostnaden i början av året har inte bestått, men bedömningen om anslagsbehovet totalt för året kvarstår. En anledning till den ökade snittkostnaden är att antalet avbeställda resor samt avbrutna resor med bevakning ökar igen. Även för åren är prognosen oförändrad. Tabell 35. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:7 Ap 2 Kriminalvården Anslag 1:7 Kriminalvården, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel Kriminalvården bedömer att tillgängliga medel är tillräckliga för hela prognosperioden, men det förutsätter att styckkostnaderna hålls på ungefär samma nivå under prognosperioden. 8. Anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tabell 36. Behov av medel, anslag 1:8 Anslag 1:8, mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Fondens målsättning har varit att tidsmässigt komma i fas med utlysningar utifrån ursprunglig plan. Denna innebar att utlysningarna skulle hållas på höstarna så att projektstart kunde ske i början av påföljande år. Villkoret för att detta skulle kunna ske redan under 2017 var avhängigt ett besked i budgetpropositionen för 2018 om höjda anslag och bemyndiganderam. Så blev inte fallet och utlysningstiden för pågående utlysning har förlängts till december och projekten uppmanas att lägga projektstart under andra halvan av år 2018 för att inte anslaget 2018 ska belastas alltför mycket av nya projekt. För Migrationsverket, som direktbokar kostnader, ser vi i dagsläget inte heller något utrymme för start av nya utvecklingsprojekt med AMIF-finansiering under 2018 som en konsekvens av utebliven höjning av anslag 1:8. För Migrationsverkets egen utveckling innebär beslutad ram för 2018 att utvecklingsprojekt måste bedrivas med medel från anslag 1:1 samt med lånefinansiering. Då låneramen är en trång sektor 2018 innebär detta att utveckling av verksamheten inom Migrationsverket får skjutas framåt. Prognosen baserar sig på tilldelat anslag för 2017 i regleringsbrevet och förslag i budgetpropositionen för 2018 (155,5 miljoner kronor per år) och nödvändiga anslag för åren för att om möjligt nyttja alla av EU beviljade medel. Den budget som ingår i Sveriges Nationella program innefattar 111 miljoner euro för projekt, 4,4 miljoner euro för Specific Actions och 7,5 miljoner euro för Tekniskt stöd. Sverige har även tilldelats ytterligare 12,9 miljoner euro för projekt inom målen integration och återvändande. Med den låga anslagsnivån som föreslagits i budgetpropositionen är det inte möjligt att nyttja beviljade medel från EU till fullo. I denna prognos gör Migrationsverket bedömningen att 400 miljoner kronor inte kommer att kunna lysas ut och nyttjas. För att kunna använda beviljade medel från EU behövs en höjning av anslagen. Även bemyndiganderamen behöver utökas. Att programmets genomförande startades senare än planerat samt att nivån för anslaget inte höjs, medför att de av EU beviljade medlen måste betalas ut under en kortare tidsperiod till stödmottagare, och anslagsbehovet har därmed förskjutits framåt i tid. Hur utbetalningarna till stödmottagare fördelar sig över budgetåren är osäkert i prognosen. I prognosen finns också en kredit på tre procent inräknat. Krediten ströks i regleringsbrevet 2017 men har lyfts som önskvärd de kommande åren utifrån den höga grad av osäkerhet som präglar beräkningarna.

31 Migrationsverkets prognos (P5-17) 29(62) Bild 6. Jämförelse fondutnyttjande, anslag 1:8 Diagrammet visar skillnaden mellan möjligt fondutnyttjande och begränsat utnyttjande baserat på aktuellt anslag och bemyndiganderam. För att uppnå ett maximalt fondnyttjande av Europeiska asylmigrations- och integrationsfonden (AMIF) krävs ett utökat anslag och bemyndiganderam. Osäkerhet vad gäller förutsättningarna för anslag och bemyndiganderam begränsar möjligheten till långsiktig planering och olika former av kommunikationsinsatser såsom uppsökande verksamhet av relevanta aktörer. Dessutom försvåras planeringen av utlysningar avsevärt av osäkerheten kring storlek på anslag och bemyndiganderam. Det är av största vikt att få besked avseende förhöjt anslag och bemyndiganderam för att kunna planera utlysningar och nå maximalt fondnyttande under programperioden Just nu pågår 39 projekt med finansiering från AMIF och 298 miljoner kronor i medfinansiering från AMIF finns kontrakterat. Projekten är i många fall fleråriga och sträcker sig mellan 2016 och Migrationsverket avbryter samarbetet med ESF-rådet kring ärendehanteringssystem EBS2020. Systemet ska tas hem för egen förvaltning på myndigheten och prognosticerade kostnader ökar utifrån budgeterade kostnader. Prognosen för år 2017 uppgår till 24 miljoner kronor. För kommande år ligger de tidigare beräknade förvaltningskostnaderna fast men det finns stor risk att dessa kommer att höjas, och det kommer i så fall att påverka anslagsbehovet. Tabell 37. Tillgängliga medel/ behov av medel, anslag 1:8 Anslag 1:8, mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* SOLID 0 AMIF Specific Actions (AMIF) Förvaltning Prognos P Differens behov/tillgängliga medel Utgiftsområde UO 13 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Migrationsverket disponerar 11 olika anslagsposter under anslaget 1:2 för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Samtliga ersättningar är förordningsstyrda. Störst påverkan på anslaget har det totala antalet kommunmottagna samt andelen mottagna barn utan vårdnadshavare.

32 Migrationsverkets prognos (P5-17) 30(62) 9.1 Behov av medel på anslag 1:2 utgiftsområde 13 För anslag 1:2 bedöms behovet av medel vara lägre för år 2017 än i föregående prognos. För resterande år i prognosperioden ökar behovet jämfört med föregående prognos till följd av att kostnader för kvotflyktingar belastar utgiftsområde 13 istället för utgiftsområde 8, anslag 1:3 posten 6. Övriga utgifter på anslaget väntas minska under hela prognosperioden till följd av volym och ändrade antaganden i genomsnittlig ålder på BUV som beviljas uppehållstillstånd. Tabell 38. Behov av medel, anslag 1:2 utgiftsområde 13 Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mnkr Prognos P Varav Ap. 13 BUV Prognos P Varav Ap. 13 BUV Förändring föregående prognos Varav Ap. 13 BUV Anslagsposterna 13 avseende BUV och posten 2 schablonersättningar står för den allra största påverkan på anslaget och det är dit de största behovsförändringarna kan härledas. Behovet på posten 2 och posten 13 sänks med 200 miljoner kronor respektive 360 miljoner kronor. När det gäller ekonomiska konsekvenser av lagändringen från 1 juni 2017 som i vissa fall ger 17 till 25- åringar möjlighet till längre uppehållstillstånd vid gymnasiestudier hänvisas till aprilprognosen (bilaga 11). När fler ensamkommande unga får möjlighet att stanna längre i Sverige ökar kostnaderna för kommunersättningar. I aprilprognosen uppskattades dessa merkostnader till totalt 2 miljarder kronor under 2018 till Bedömningen kvarstår men mycket tyder på att kostnaderna blir lägre. Migrationsverket befarar att anslagsbehovet kommer öka för att täcka dessa kostnader men de är inte medtagna i nuvarande prognos. En ny bedömning kommer att redovisas i januariprognosen år Tabell 39. Tillgängliga medel/behov av medel, anslag 1:2 utgiftsområde 13 Anslag 1:2 (utgiftsområde 13), mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp* Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel *) Enligt regleringsbrev och enligt Budgetproposition 2016/17:1 Tillgängliga medel bedöms tillräckliga för anslaget som helhet. 9.2 Genomgång och analys av anslagsposter Anslagspost 2 Ny schablonersättning Utfallet till och med september månad innevarande år var cirka 5,6 miljarder kronor inklusive överförda medel i juni månad från anslag 1:3:6 Migrationspolitiska åtgärder inom utgiftsområde 8, avseende organiserat överförda flyktingar. Antalet vidareflyttningar mellan kommuner som medför extra utbetalning beräknas till cirka 29,5 procent av antalet mottagna föregående år. Schablonersättning för år 2017 till 2021 är beräknat på det faktiska mottagandet från januari 2015 till augusti 2017 samt prognostiserat mottagande från september 2017 till december Anslaget kommer inte att förbrukas. Anslagspost 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Innevarande år uppgick utfallet till och med september månad till 243 miljoner kronor. Under 2017 betalas ersättning ut för mottagna från december 2016 till och med november Ersättningsnivåerna, som inte ändrats sedan 2010, är olika beroende varifrån personerna tas emot. För år 2016 utnyttjade Migrationsverket anslagskredit om 10,5 miljoner kronor vilket minskar det disponibla beloppet år Trots det kommer anslaget att täcka behovet på anslagsposten. Anslagspost 5 Prestationsbaserad ersättning Utfallet till och med september månad är 0,6 miljoner kronor och avser revideringar som utbetalas för mottagna innan 1 januari år Årets anslagspost som uppgår till 3 miljoner kronor kommer inte att förbrukas.

33 Migrationsverkets prognos (P5-17) 31(62) Anslagspost 6 Hyreskostnader Innevarande år uppgick utfallet till och med september månad till 17,5 miljoner kronor. Antalet ansökningar har ökat markant från november 2016 och inflödet av ansökningarna är fortfarande högt även om de ansökta beloppen är relativt låga. Det är svårt att prognostisera utfallet men tillgängliga medel på anslagsposten kommer bedöms kunna täcka behovet. Anslagspost 10 Grundersättning Utfallet till och med september månad innevarande år är 64,9 miljoner kronor. Samtliga 290 kommuner fick sin grundersättning i januari månad avseende år Anslagspost 12 Ersättningar för ekonomiskt bistånd m.m. Innevarande år uppgick utfallet till och med september månad till cirka 15o miljoner kronor. Det är cirka 50 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Migrationsverket räknar med fortsatt ökning av behovet för år 2017 eftersom antalet personer som uppfyller villkoren för att få ersättningar ökar i takt med mottagandet. För närvarande är det svårt att bedöma hur många ytterligare personer som kommer att omfattas av ersättningsformen. Migrationsverket bedömer att tilldelade medel för anslagsposten kommer att räcka. Anslagspost 13 Ersättning för ensamkommande barn Migrationsverket sänker prognosen innevarande då färre barn med uppehållstillstånd bedöms vara i kommunerna jämfört med föregående prognos. Antagandet är detsamma under hela prognosperioden. Behovet av medel väntas dock öka under åren 2018 till 2021 då kostnader för kvotflyktingar ska belasta utgiftsområde 13 istället för utgiftsområde 8. Prognosen är beräknad på att kvotflyktingar årligen kommer till Sverige. Anslagspost 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader Utfallet till och med september månad innevarande år var 5,7 miljoner kronor. Det är lägre än motsvarande period föregående år vilket beror på att tomhyra för väntade kvotflyktingar inte längre betalas ut från anslagsposten. Kostnaderna väntas däremot öka successivt under innevarande år eftersom antalet kvotflyktingar ökar varför ersättning för initiala kostnader i samband med mottagande av kvotflyktingar kommer att sökas senare under året. Vissa särskilda kostnader (insatser för individer och familjer) kommer att handläggas samlat under oktober-november. Sista ansökningsdatum för dessa var 30 september Migrationsverket bedömer att anslagsposten kommer att förbrukas. Anslagspost 15 Ersättning för stöd och service samt hälso- och sjukvård Innevarande år uppgick utfallet till och med september månad till cirka 350 miljoner kronor. Ökningen är ungefär 40 procent jämfört med utfallet för motsvarande period år Anledningen är dels att antalet personer som kommuner och landsting söker ersättning för har ökat och dels för att kostnader för assistans- och sjukvårdsinsatser har ökat. Migrationsverket räknar med en fortsatt ökning av ansökningar varför prognosen har justeras upp jämfört med föregående prognos. Anslagsposten bedöms dock ändå kunna täcka behovet. Anslagspost 17 SFI för anläggningsboende Utfallet till och med september månad innevarande år uppgick till 11 miljoner kronor. Förordningen upphörde den 1 februari 2017 och sista datum för att lämna in en ansökan för kostnader var 30 april Anslagsposten har utökats till 40 miljoner kronor vilket kommer att täcka det prognostiserade behovet. 10. UO 13 anslag 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända Anslaget finansierar resor från anläggningsboenden till SFI-utbildningar med allmänna kommunikationsmedel för personer med uppehållstillstånd. Migrationsverket får ersätta kostnader med högst kronor per person och månad. Som nämnts i föregående prognos trädde ändringarna i förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare i kraft den 1 februari Förändringen innebär i praktiken att ersättning för resor till SFI för personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden, inte längre betalas ut. Tillgängliga medel bedöms som tillräckliga.

34 Migrationsverkets prognos (P5-17) 32(62) Tabell 40. Behov av medel, anslag 1:4 utgiftsområde 13 Anslag 1:4 (utgiftsområde 13), mnkr Prognos P Prognos P Förändring föregående prognos Tabell 41. Tillgängliga medel/behov av medel, anslag 1:4 utgiftsområde 13 Anslag 1:4.4 (utgiftsområde 13), mnkr Anvisat i föreslagen budget 2017, ink TB. m.m Disponibelt överföringsbelopp Tilldelade medel Anslagskredit Tillgängliga medel* Prognos P Differens behov/tillgängliga medel

35 Migrationsverkets prognos (P5-17) 33(62) Del II: Verksamhetsprognos och analyser II - 1 Asylmigrationen till Sverige under prognosperioden 1.1 Bedömning av utvecklingen för 2017 Prognosen för antalet asylsökande justeras till för 2017 Antalet asylsökande i Sverige är fortsatt oförändrat sedan föregående prognos med omkring sökande per vecka. I föregående prognos från den 25 juli redovisade Migrationsverket ett prognosspann för 2017 på mellan asylsökande, med ett planeringsantagande på (exklusive omplaceringar). Mot bakgrund av den stabila utvecklingen av asylsökande sedan våren 2016 och ett utfall närmare den lägre delen av spannet sänker Migrationsverket både prognosspannet och huvudscenariot för Migrationsverket bedömer nu att mellan personer kommer att ansöka om asyl i Sverige (exklusive omplaceringar). I spannet räknas både nysökande och icke-nysökande (se förklaringsruta nedan). Huvudscenariot för 2017 är asylsökande (exklusive omplaceringar) en sänkning med personer i förhållande till föregående prognos. Beredskapsscenariot tas bort då sannolikheten för en sådan utveckling bedöms ha minskat ytterligare för 2017 och endast är relevant för Migrationsverket sänker prognosen för antalet ensamkommande barn till , att jämföra med i föregående prognos. Huvudscenariot sänks från till Beredskapsscenariot på ensamkommande barn tas bort. Grundantagandena för prognosen är att gränskontrollerna i Sverige, Tyskland, Danmark, Norge, Frankrike och Österrike fortsätter under hela prognosperioden och att EU:s överenskommelse med Turkiet upprätthålls. En restriktiv utveckling med gränskontroller och gränshinder i övriga Europa har betydelse för antalet asylsökande som tar sig till Sverige. Den restriktiva trenden har förstärkts sedan föregående prognos och utvecklingen bedöms fortgå under 2017 och Migrationsverket gör bedömningen att befintliga gränshinder på vägen till och genom Europa fortsätter att begränsa antalet ensamkommande barn som tar sig till Sverige. Avskaffandet av ID-kontrollerna i maj har inte inneburit någon betydande ökning av antalet asylsökande i Sverige vare sig totalt eller för ensamkommande barn. Med nysökande menas personer som sedan tidigare inte är kända i Migrationsverkets system. Icke-nysökande är personer som sedan tidigare är kända i Migrationsverkets system (Dublinöverföringar, nyfödda barn till personer som söker asyl, personer med uppehållstillstånd som anhörig, för arbete eller studier samt preskriberade ärenden). Nyckelfaktorer och deras utveckling sedan föregående prognos Migrationsverkets bedömning av nyckelfaktorernas utveckling (utan inbördes rangordning): Resvägar in i Sverige: Fortfarande tar sig majoriteten av asylsökande till Sverige via land- och sjöväg samt med intra-schengenflyg. Flygvägen har ökat andelsmässigt för nysökande i september och de första tre veckorna i oktober. Sedan ID-kontrollerna avskaffades i maj har det inte skett någon betydande ökning av antalet asylsökande till Sverige. ID-kontrollerna kan återinföras vid en markant ökning av antalet asylsökande migranter. Sammantaget talar utvecklingen för ett fortsatt stabilt antal asylsökande i Sverige. Möjligheten att ta sig genom Europa: Det är fortsatt svårt att transitera Europa för att ta sig till Sverige. Nya gränsrestriktioner vid olika gränsavsnitt i Europa har implementerats i syfte att begränsa sekundära rörelser. EU-kommissionen har i september även presenterat ett förslag till ändring i förordningen avseende bestämmelser om inre gränskontroller. Förslaget går ut på att gränskontroller ska kunna införas i en medlemsstat vid oförutsägbara händelser som utgör ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Kontrollerna ska kunna fortgå i ett år och under exceptionella omständigheter i ytterligare två år. Sverige, Tyskland, Danmark, Norge, Frankrike och Österrike har i oktober aviserat att de avser att fortsätta med gränskontrollerna i ytterligare sex månader, vilket talar för ett fortsatt svårtransiterat Europa. Ankomster och mottagning i Europa: Antalet ankomster via den centrala Medelhavsrutten har sedan juli minskat kraftigt men står för cirka 75 procent av det totala antalet ankomster till EU under Ankomsterna på den östra rutten har ökat något från augusti. Dessutom uppstår nya rutter kontinuerligt i Europa. Det är framförallt via den östra Medelhavsrutten som de största asylsökande grupperna (syrier, afghaner och irakier) i Sverige vanligtvis anländer men ingen av

36 Migrationsverkets prognos (P5-17) 34(62) grupperna har ökat i Sverige under EU:s överenskommelse med Turkiet fortgår som tidigare och det finns inga indikationer på förändringar i upprätthållandet av den. 3 Sverige som mottagarland: Sveriges attraktionskraft i förhållande till andra länder inom EU+ påverkar hur stor migrationen till Sverige kommer att vara. Legala förutsättningar såsom lag- och praxisändringar i Sverige sänder signaler om Sveriges attraktionskraft i förhållande till övriga länders. Långa väntetider är också en faktor som framför allt minskar attraktionsvärdet. Under andra halvåret 2018 väntas handläggningstiderna sjunka, vilket på sikt kan öka Sveriges attraktionskraft för asylsökande. Migrationspolitiska beslut och det civila samhällets engagemang till stöd för eller emot en begränsad asylmigration spelar också en viktig roll för hur Sverige uppfattas som mottagarland. Slutligen utgör diasporan i Sverige och dess förgreningar i Europa och världen en viktig faktor för migrationen till Sverige. Sverige som mottagarland bedöms ha en fortsatt begränsad attraktionskraft, vilket är oförändrat sedan föregående prognos. En sammanvägd bedömning av nyckelfaktorerna ovan ligger till grund för prognosens huvudscenario för Sannolikt kommer gränsrestriktioner göra att svårigheterna att ta sig till Sverige land- och sjövägen består. Trots en generell minskning av antalet asylsökande så har inte alla nationaliteter minskat på senare tid, och trots restriktioner är det möjligt att ta sig till Sverige. Migrationspolitiska förändringar, förändringar i lagstiftning, metod eller praxis kan även föranleda en begränsad ökning av vissa grupper. Sammantaget är bedömningen att mellan kommer att söka asyl i Sverige i år (exklusive omplaceringar). Migrationsverket gör två olika slags prognoser, utöver prognosspannet huvudscenarier och planeringsantaganden. Huvudscenarier används då verket anser att det är motiverat att göra en prognosbedömning för den mest sannolika utvecklingen. Planeringsantaganden används då osäkerheten är större, och tas fram genom att verket tar fram tre möjliga scenarion för antalet asylsökande i Sverige. Dessa tre scenarier bedöms utifrån sannolikhet och viktas på så sätt mot varandra vilket ger ett planeringsantagande. Tabell 42. Prognosantaganden för antalet asylsökande i Sverige Antal asylsökande Utfall Prognos 2017 Prognos 2018 Analysgrupper Huvud Alternativa scenarion Planerings Alternativa scenarion scenario förändr. Lägre Högre antagande förändr. Lägre Högre Beredskap Syrien Statslös inkl. staten Palestina Eritrea Afghanistan Somalia Irak Turkiet Västra Balkan Övriga medborgarskap Före omplaceringar Omplaceringar* Asylsökande totalt varav BUV** Vidarebosättning * Prognosen för 2017 Inkluderar omplacering av asylsökande enligt EU överenskommelse från 2015 ** Barn utan vårdnadshavare 1.2 Bedömning av utvecklingen under 2018 Prognosen för antalet asylsökande revideras nedåt även för 2018 och utvecklingen baseras på samma bedömning av händelseutvecklingen I likhet med juliprognosens antaganden har prognosspannet minskats. EU:s migrationsöverenskommelse med Turkiet bedöms fortgå under 2018 i prognosspannet. Beredskapsscenariot tar höjd för en eventuell upplösning av överenskommelsen, vilket inte framstår som en trolig utveckling men som heller inte kan uteslutas. Migrationsverkets planeringsantagande för 2018 är asylsökande en sänkning med i förhållande till föregående prognos. På samma vis som för 2017 bedöms den nuvarande restriktiva 3 COM(2017) 470:

37 Migrationsverkets prognos (P5-17) 35(62) utvecklingen vara sannolik även under Med en större osäkerhet ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig, finns ett behov av ett bredare spann 2018 jämfört med Spannet för 2018 justeras till mellan asylsökande. Det övre scenariot sänks från till Även beredskapsscenariot sänks från till Spannet för ensamkommande barn justeras till med ett planeringsantagande på Beredskapsscenariot för ensamkommande barn är En potentiell utveckling av antalet asylsökande mot den övre delen av spannet motiveras av ökade rörelser främst på den östra Medelhavsrutten och genom sekundärförflyttningar inom EU+, där det fortfarande finns många strandade migranter och där flera länder har ett ansträngt mottagningssystem. Det är möjligt att befintliga gränskontroller inte klarar av att begränsa migrationen som tidigare med påföljd att fler migranter tar sig till Sverige. Fortfarande utgör den centrala Medelhavsrutten den primära vägen till Europa och även om majoriteten inte har Sverige som huvuddestination är det troligt att någon eller några nationaliteter på rutten ökar i Sverige. Den migrationsöverenskommelse som nyligen slutits mellan två partier i Tyskland om en rekommendation för det maximala antalet asylsökande på per år är, om den implementeras, ett migrationspolitiskt beslut som skulle kunna innebära en utveckling närmare den övre delen av spannet. 4 En utveckling mot den nedre delen av spannet motiveras av en fortsatt restriktiv migrationspolitik där befintliga och utökade gränsrestriktioner fortsatt begränsar migrationen kraftigt och ytterligare försvårar migranters möjlighet att ta sig genom Europa och till Sverige. Långa handläggningstider i Sverige och den tillfälliga lagens begränsningar medför att Sverige uppfattas som ett mindre fördelaktigt asylland. Många ensamkommande barn hinner fylla 18 år innan beslut hunnit fattas i deras ärenden och Rättsmedicinalverkets (RMV) bedömningar påvisar att majoriteten av de asylsökande är över 18 år vilket leder till fler avslag. En sådan utveckling bedöms också minska Sveriges attraktionskraft för ensamkommande barn. 1.3 Antaganden om antalet asylsökande Utvecklingen beror framförallt på hur migrationspolitiken utvecklas i både Sverige och EU, samt på konfliktutvecklingen i Afrika och Asien. Migrationsverket följer utvecklingen noggrant med särskild fokus på följande frågor: Under sommaren 2019 kommer den tillfälliga lagen, enligt dess tidsbegränsning, att återgå till den ordinarie utlänningslagen. Återgången kan göra att bilden av Sverige uppfattas som mer fördelaktig vilket framförallt påverkar asyl- och anhöriginvandringen under 2020 och Sverige har valår 2018 och beroende på valutgången kan den svenska asylpolitiken komma att förändras Migrationsverkets handläggningstider bedöms vara betydligt kortare under än vad de är idag. Detta kan påverka bilden av Sverige som mottagarland och göra det mer attraktivt för asylsökande att söka sig hit. EU-kommissionen driver en rad frågor inom migrationsområdet, bland annat en ny Dublinförordning eller alternativ omfördelningsmekanism, vilket skulle kunna förändra rörelsemönstren för asylsökande i Europa. Ökat fokus från EU på migrationens grundorsaker och rörelsemönster som exempelvis smugglingsnätverk och framkomligheten på rutterna. Prognosantagandena för är oförändrade i denna prognos. Migrationsverket återkommer i kommande prognoser med eventuella revideringar av antagandena då säkrare bedömningar går att göra. Tabell 43. Antal asylsökande Hypotetiska beräkningsunderlag: Prognosintervall varav ensamkommande barn Planeringsantagande, viktat Förändring sedan föregående prognos varav barn utan vårdnadshavare Förändring sedan föregående prognos Lägre scenario Mellanscenario Högre scenario Deutsche Welle, DW, ,

38 Migrationsverkets prognos (P5-17) 36(62) II - 2 Analys av omvärldsfaktorerna för asylmigration 2.1 Resvägar in i Sverige Inresa till Sverige sker framförallt via land- och flygvägen Antalet nysökande har ökat månad för månad under sommaren och hösten. I augusti och september har 74 procent av de sökande (exklusive omplaceringar och kvotflyktingar) varit nysökande, vilket är en högre andel än tidigare under Detta beror sannolikt på ökade rörelser på den västra Balkanrutten och ett ökande antal ankomster till Grekland från Turkiet. Fortfarande tar sig asylsökande till Sverige genom land-, sjöväg och intra-schengenflyg, där flygvägen har ökat andelsmässigt i september och de första tre veckorna i oktober 5. En ökande andel migranter anländer också till Sverige legalt på visering, för att sedan söka asyl. De största nationaliteterna bland asylsökande som tar sig till Sverige på visering är i fallande ordning medborgare i Iran, Turkiet, Georgien (innan de blev viseringsfria), Kazakstan och Ryssland. Migrationsverket bedömer att det fortsatt kommer att vara attraktivt att ta sig till Sverige med flyg, men att det inte kommer att innebära större eller långvariga ökningar. Fortfarande ingen ökning av asylsökande efter ID-kontrollernas upphörande Någon signifikant ökning av antalet asylsökande till följd av ID-kontrollernas upphörande i maj har fortfarande inte kunnat påvisas, vilket kan bero på svårigheterna att resa genom Europa. I föregående prognos bedömde Migrationsverket att en möjlig utveckling efter ID-kontrollernas upphörande skulle kunna vara en fördröjd och långsam ökning under sommaren och hösten, vilket inbegreps i prognosspannets övre delar. Det har skett en viss uppgång av antalet asylsökande till Sverige sedan föregående prognos men utfallet är svårt att koppla till avskaffandet av ID-kontroller och kan bero på andra faktorer som exempelvis utvecklingen på östra rutten och fler ankomster med intra-schengenflyg. 2.2 Möjligheten att ta sig genom Europa Ojämn fördelning av asylsökande i Europa en osäkerhetsfaktor Totalt har cirka asylansökningar registrerats i EU+ under januari-augusti Tyskland är det i särklass största mottagarlandet, följt av Italien, Frankrike och Grekland. 6 De grupper som främst ankommer via den östra Medelhavsrutten som är de mest frekventa asylsökandegrupperna i EU+. Medborgare i Syrien fortsätter att vara den största asylgruppen inom EU+ följt av medborgare i Nigeria, Irak, Afghanistan, och Pakistan. Detta återspeglas även i uppgivna rörelsemönster i Europa där de vanligaste nationaliteterna som registreras i samband med olovliga gränsöverträdelser är syrier, afghaner och irakier. 7 En osäkerhetsfaktor i analysen är den ojämna fördelning av asylsökande i Europa som vi ser idag och som påverkar ankomster och sekundärförflyttningar. Fortsatt svårt att ta sig igenom Europa när gränskontroller förlängs EU-kommissionen föreslog i slutet av september en förändring av rådande Schengenregler i syfte att möjliggöra fortsatta gränskontroller utifrån nya och rådande allvarliga hot mot den allmänna ordningen och inre säkerheten. 8 Fokus flyttas alltså från irreguljär migration per se till allvarliga hot mot den inre säkerheten. Det handlar inte om en förlängning av existerande kontroller. Förslaget omfattar även förlängda tidsfrister från sex månader till ett år. Det ska även finnas en möjlighet att förlänga kontrollerna i upp till ytterligare två år om samma hot kvarstår och om ett land har infört så kallade exceptionella åtgärder i form av till exempel undantagstillstånd. Förslaget har bland annat föregåtts av ett gemensamt initiativ från Tyskland, Österrike Danmark, Frankrike och Norge i form av krav på lagändringsförslag från Kommissionen rörande EU:s gränskodex för att möjliggöra fortsatta kontroller. 9 Efter EU-kommissionens förslag har Sverige, Frankrike, Tyskland, Danmark och Österrike aviserat att de avser att fortsätta med sina respektive gränskontroller i sex månader. 10 Österrike har även genomfört en stor satsning på bättre 5 Uppgifter om hur de migranter som söker asyl i Sverige har anlänt bygger främst på uppgifter från migranterna själva. Uppgifter finns inte heller att tillgå i samtliga ärenden. 6 Eurostat, , 7 EASO, augusti 2017, 8 EU-kommissionen, , Europaportalen, , fortsatta?utm_source=europaportalen&utm_campaign=14d84bd8ee- _CAMPAIGN_2017_09_27&utm_medium= &utm_term=0_9047dbbc1e-14d84bd8ee Österrikes inrikesministerium, , 10 Skånska dagbladet, ,

39 Migrationsverkets prognos (P5-17) 37(62) bevakning av utvalda gränsavsnitt tidigare i år med bland annat en förstärkning av gränskontrollen mot Slovakien och Brennerpasset mot Italien Ankomster till och mottagning i Europa Minskade ankomster till Italien men fortfarande den största rutten till Europa Ankomsterna via den centrala rutten minskade under juli och augusti och antalet ankomster är de lägsta för dessa månader sedan I september ökade ankomsterna något, men är trots det betydligt färre än samma månad föregående år. Trots färre ankomster är den centrala Medelhavsrutten den i särklass viktigaste rutten till Europa. 12 Majoriteten av dem som anländer på rutten har inte Sverige som tilltänkt huvuddestination. Både antalet somalier och eritreaner har gradvis minskat till Sverige i år. Utvecklingen på rutten är komplex och svårbedömd. Enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande från oktober är säkerhetsläget i Libyen allvarligt och det råder inre väpnad konflikt i hela landet. Situationen är dock inte så allvarlig att alla och envar riskerar att drabbas av urskillningslöst våld 13. Den politiska krisen har fördjupats sedan föregående prognos med konkurrerande maktstrukturer som bidrar till ett låst läge och med militärkonstellationer som backar upp både den gamla regeringen och andra som är regeringstrogna. 14 Ett instabilt politiskt läge kan förmodas gynna smugglingsnätverk av migranter. Starka ekonomiska incitament för smuggling utgör fortsatt rotorsaker till varför rörelsen på rutten fortgår om än i något mindre omfattning. En utveckling där fler söker sig till Sverige går inte att utesluta men i dagsläget finns inget som tyder på en större ökning. Den östra och västra Medelhavsrutten Den östra rutten är alltjämt förhållandevis stabil med cirka ankomster fram till 21 oktober. 15 Migranter försöker att hitta nya vägar genom västra Balkan för att ta sig vidare in i EU-området och sedan augusti har ett antal båtar med migranter ankommit till Rumänien från Turkiet via Svarta havet. Den västra Medelhavsrutten har i jämförelse med föregående år ökat kraftigt 16 och är ytterligare en indikator på förändringsbenägenheten i rutter till och genom Europa. I dagsläget har majoriteten på den västra rutten inte Sverige som slutdestination. Marockanska ensamkommande barn har dock ökat under Tyskland förslag på att begränsa migrationen till landet Med en andel på knappt 30 procent av alla förstagångsansökningar under det första halvåret 2017 är Tyskland det överlägset största mottagarlandet av asylsökande inom EU+. 17 Antalet asylsökande i Tyskland har varit stabilt sedan april 2016 med i genomsnitt runt nyanlända sökande per månad. 18 Asylmottagningen och -prövningen i landet är under kontroll och politiskt fokus har sedan länge skiftat till integration, inre säkerhet och ökad effektivitet i återvändandeprocessen. 19 I början av oktober slöt de två regeringsbildande partierna en migrationsöverenskommelse i form av ett grundläggande regelverk på området med utgångspunkt från rätten till asyl. Målet är att antalet asylsökande inte ska överstiga årligen. Även personer som omfattas av familjeåterförening ska räknas in i kvoten. I övrigt vill man att undantaget från rätten till familjeåterförening under två år för personer som beviljas asyl på annan grund än FN:s flyktingkonvention ska fortsätta även efter Det återstår att se vilket genomslag överenskommelsen får inom ramen för kommande regeringsbildning. 11 ORF, , 12 IOM, , 13 Lifos, , 14 The Guardian, , 15 IOM, , 16 IOM, , 17 Eurostat, , 18 Tyska inrikesministeriet, och Die Zeit, , Taz, , och tyska inrikesministeriet, , 20 CDU/CSU, ,

40 Migrationsverkets prognos (P5-17) 38(62) 2.4 Sverige som mottagarland Största asylgrupperna minskar i Sverige Marocko största ursprungslandet för ensamkommande barn Syrier är fortsatt största asylgrupp i Sverige, följt av afghaner och irakier. Samtliga dessa grupper har dock successivt minskat i antal under 2016 och Under perioden januari-september 2017 har, jämfört med samma tidsperiod året innan, antalet ensamkommande barn minskat för samtliga grupper utom för den marockanska gruppen som har fördubblats. Marocko är numera det största ursprungslandet för ensakommande barn, följt av Afghanistan, Somalia och Syrien. Långa handläggningstider påverkar bilden av Sverige Handläggningstiderna i Sverige är fortsatt långa inom asylprocessen och det kommer enligt beräkningarna i denna prognos att ta fortsatt lång tid innan tiden från asylansökan till beslut kommer att vara i paritet med vad den var före Migrationsverket bedömer att de långa handläggningstiderna, som präglat asylprövningen under lång tid, generellt har påverkat bilden av Sverige i framför allt negativ riktning och att det kommer ta lång tid innan denna bild återställs. Förlängda gränskontroller påverkar bilden av Sverige Sverige har tillsammans med andra länder i EU aviserat att man kommer att förlänga sina gränskontroller även efter den 11 november. Detta gör det inte bara svårare att resa in i Sverige utan skickar även migrationspolitiska signaler om Sverige som mottagarland. Migrationsverket bedömer att Sverige som mottagarland förlorar ytterligare i attraktionskraft efter detta beslut. Osäkert hur medicinska åldersbedömningar påverkar Sverige som mottagarland Migrationsverket bedömer att det är för tidigt att med säkerhet bedöma om RMV:s medicinska åldersbedömningar över tid kommer att göra Sverige till ett mindre attraktivt mottagarland för ensamkommande asylsökande barn. Dels är det svårt att bedöma vilka signaler som går ut till olika migrantgrupper, dels är det svårt att redan nu bedöma hur framtida åldersbedömningar kommer påverka antalet åldersuppskrivningar. Många av dem som nu bedöms vara myndiga har fått genomgå en medicinsk åldersbedömning långt efter att de kom till Sverige. Hur många som kommer att bedömas vara myndiga efter motsvarande åldersbedömning när handläggningstiderna är kortare är svårt att bedöma.

41 Migrationsverkets prognos (P5-17) 39(62) II - 3 Att söka skydd (Asyl) 3.1 Prövning i första instans Förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Sedan föregående prognos har följande förutsättningar som påverkar Migrationsverkets asylprövning förändrats: Andelen utredningar i BUV-ärenden som går till medicinsk åldersbedömning via Rättsmedicinalverket (RMV) har ökat, liksom andelen personer som var BUV vid ansökan som nu bedöms vara myndiga vid beslut efter utlåtande från RMV. I en inte obetydlig andel av de BUV-ärenden där RMV:s utlåtande visar på att sökande är myndig anförs nya asylskäl. Andelen inställda undersökningar i samband med medicinska åldersbedömningar har ökat. RMV kan inte ange en siffra för hur många utlåtanden om medicinsk åldersbedömning som myndigheten kommer att leverera till Migrationsverket fram till den 24 november. Andelen förlängningsansökningar som inte kräver djupare utredningsinsatser har ökat jämfört med antagandet i föregående prognos. Den nya tillfälliga lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier har inneburit att Migrationsverket för sökande mellan år behöver kontrollera gymnasiestudier grund för uppehållstillstånd i både förstagångsansökningar, förlängningsansökningar, i domstolsprocess och verkställighetsstadiet De förändrade förutsättningarna bedöms leda till att: Migrationsverket kommer inte kunna ha färdiga beslutsunderlag i lika många ärenden 2017 där sökande var BUV vid ansökan som antogs i föregående prognos på grund av att ledtiderna inom processen för medicinska åldersbedömningar är fortsatt längre än planerat. I BUV ärenden där sökande bedöms vara myndig och anfört nya skäl tillkommer ytterligare utredningsinsatser och därmed längre handläggningstider innan ett beslut kan fattas. Fler förlängningsärenden bedöms kunna avgöras utan djupare utredning. Fler utredningsinsatser utifrån nya lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier. Mot bakgrund av detta bedömer Migrationsverket att: Antalet avgjorda asylärenden kommer totalt uppgå till minst under Därutöver fattas beslut i cirka asylärenden som rör uttagna kvotflyktingar I cirka ärenden som rör BUV från 2015 och 2016 uppskattas det inte finnas färdigt beslutsunderlag för att ärendena ska kunna avgöras före årsskiftet 2017/2018. Cirka till förlängningsansökningar kan avgöras under Minst asylärenden planeras avgöras under 2017 Migrationsverket prioriterar fortsatt att avgöra äldre ärenden för sökande som var BUV vid ansökan och övriga öppna förstagångsärenden från 2015 och Beslut kommer fattas i alla ärenden där det finns färdiga beslutsunderlag som innebär att ärendet kan avgöras före årsskiftet 2017/2018. Ambitionen att avgöra omkring förstagångsärenden under 2017 kvarstår. Men eftersom det föreligger en osäkerhet i hur många ärenden som kan bli beslutsklara före årsskiftet revideras antagandet om antalet avgjorda förstagångsärenden till Antagandet för det totala antalet avgjorda ärenden för sökande som var BUV vid ansökningstillfället 2015 och 2016 justeras nedåt med till cirka avgjorda ärenden, vilket hänger samman med att dessa ärenden riskerar att avgöras först i början av 2018 (se avsnitt II-3.5.1). Vidare uppskattas mellan till förlängningsärenden att kunna avgöras i år. Antalet avgjorda förlängningsärenden bedöms inte påverka prövningen av förstagångsärenden, då tidigare prioritering av äldre förstagångsärenden ligger fast. Under 2018 beräknas antalet avgjorda asylärenden minska med cirka jämfört föregående prognos. Detta förklaras av sänkta antaganden om antalet asylsökande 2017 och 2018, samt att fler förlängningsärenden bedöms kunna avgöras redan under 2017.

42 Migrationsverkets prognos (P5-17) 40(62) Tabell 44. Prognos inkomna, avgjorda och öppna asylärenden Prognos asylprövning, planeringsantagande Nya grundärenden (förstagångsansökningar) Förändring sedan föregående prognos Förlängningsansökningar Förändring sedan föregående prognos Totalt inkommande ärenden Förändring sedan föregående prognos Avgjorda ärenden totalt varav förstagångsansökningar Förändring sedan föregående prognos varav förlägningsansökningar Förändring sedan föregående prognos Öppna ärenden vid årets slut varav förstagångsansökningar Förändring sedan föregående prognos Planerade insatser för att öka antalet avgjorda asylärenden hösten 2017 Migrationsverket har sedan föregående prognos inte nått upp till den planerade nivån för avgjorda asylärenden. Det har sin grund i de förklaringar, om mer utredningskrävande ärenden i kombination med en relativt stor andel ny prövningspersonal, som redogjorts för i tidigare prognoser. Migrationsverket har också en fortsatt relativt hög personalomsättning, vilket leder till ersättningsrekryteringar som tar tid då nya medarbetare ska läras upp. Migrationsverket har vidtagit flera åtgärder för öka antalet avgjorda ärenden under hösten. Bland annat har ett nationellt team med beslutsfattar- och ledningsstöd tillsatts för att stödja asylprövningen. Teamet består av erfarna medarbetare från operativ verksamhet och övriga avdelningar som kommer att bistå verksamheten med planering och arbetssätt i den dagliga handläggningen. Migrationsverket har också utformat ett rättsligt stöd i form av ett rättsligt ställningstagande och exempelbeslut i afghanska ärenden, som utgör den största nationaliteten bland öppna ärenden. Syftet är att detta ska underlätta prövningen av afghanska ärenden, inte minst för BUV. Utöver detta kommer en grupp med rättsliga experter att besöka landets asylprövningsenheter för att bistå med allmän rättslig vägledning och stöd i komplicerade ärenden. Migrationsverket har även upphandlat externt stöd från ett konsultbolag som ska bidra med metodstöd för ökad effektivitet i samband med avarbetningen av äldre asylärenden. Förlängningsärenden Den tillfälliga lagen med tidsbegränsade uppehållstillstånd har genererar en i stort sett ny ärendekategori från sommaren 2017, där bland annat arbetsmarknadsskäl ska prövas som grund för permanent uppehållstillstånd. Den 1 augusti trädde en ändring av LMA ikraft som innebär att personer som ansökt i tid inte ska skrivas in i mottagningssystemet. 21 Personer som inte ansökt om förlängning i tid ska därmed åter skrivas in. För att personen inte ska behöva avbryta sin etablering är det alltså av vikt att Migrationsverket når ut med information till berörda. Migrationsverket har försökt och försöker informerar berörda personer bland annat genom utskick om vikten att ansöka om förlängning i god tid innan tillståndet löper ut. Hittills har alla utom ett hundratal personer lämnat in sina ansökningar i tid, det vill säga innan det tidigare tillståndet gått ut. Beräkningarna i denna prognos utgår, likt föregående prognos, från att 95 procent av alla förlängningsansökningar lämnas in före tillståndet löper ut. Däremot justeras antagandet om andelen mindre utredningskrävande förlängningsärenden från 50 till 75 procent och andelen utredningskrävande ärenden från 50 till 25 procent. De nya antagandena baseras på ett relativt begränsat utfall och den faktiska fördelningen kan komma förändras i takt med att ett fler ärenden prövas. Det stora antalet tidsbegränsade uppehållstillstånd som utfärdades 2016 återspeglas i två toppar av förlängningsansökningar under 2017 och Prop. (2016/17:172) Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd

43 Migrationsverkets prognos (P5-17) 41(62) Bild 7. Prognos över inkomna förlängningsansökningar Den omarbetade skyddsprocessen Grunden för den omarbetade skyddsprocessen är att ärenden sorteras in i spår utifrån ärendets beskaffenhet. Syftet är att effektivisera prövningen av asylärenden och på så sätt korta handläggningstiderna efter ärendets förutsättningar. Därför sorteras ärendena redan vid ansökningstillfället i åtta olika spår där utredningsförfarandet är anpassat till ärendets beskaffenhet. Ärenden som alltid prioriteras uppenbart ogrundade (spår 4A), ärenden med hög avslagsfrekvens och möjlighet till snabb verkställighet (spår 4B) och Dublinärenden (spår 5) har följt den omarbetade skyddsprocessen från ansökan till verkställighet från och med maj Övergången till den omarbetade skyddsprocessen för normalärenden (spår1, 2 och 3) startades som planerat under hösten, men i en något mer begränsad omfattning än vad som antogs i juliprognosen. Gällande dessa ärenden har det byggts upp balanser under 2016 och Den fulla effekten av införandet nås därför inte förrän 2018 då balansen av gamla ärenden avarbetats. Omplaceringar från Grekland och Italien Enligt beslut från Europeiska rådet ska Sverige senast den 26 september 2017 ha omplacerat cirka asylsökande från Grekland och Italien till Sverige. Men på grund av att Grekland tilldelade Sverige cirka 700 färre ärenden är det cirka omplaceringar som ska genomföras. Arbetet med bosättning av omplacerade från Italien och Grekland har fungerat bra under året. Vid slutet av september har cirka personer fått beslut om uppehållstillstånd. Knappt av dem har anvisats till kommun och drygt 500 har tagits emot. Det kvarstår dock att fatta beslut i en rad ärenden och flera hundratals personer har inte överförts till Sverige. Det är dock planlagt att majoriteten av dessa personer ska överföras i oktober och början av november, cirka 100 personer är dock undantagna och överföringen av dessa personer beräknas skjutas fram till slutet av januari Handläggningstider från ansökan till beslut Den genomsnittliga handläggningstiden totalt för avgjorda ärenden för helåret 2017 beräknas vara cirka 14 månader, vilket är en minskning med en månad sedan förgående prognos. Detta förklaras främst av att fler förlängningsärenden med kort handläggningstid antas avgöras och färre förstagångsansökningar med lång handläggningstid antas avgöras. För barn utan vårdnadshavare (under 18 år vid beslut) är prognosen cirka 18 månader, vilket är en minskning med två månader jämfört med föregående prognos. Detta förklaras av att fler sökande med ansökan registrerad som barn utan vårdnadshavare i denna prognos antas få sitt första beslut som myndig och där handläggningstiden räknas in i avgjorda normalärenden. Migrationsverkets avarbetning kommer precis som antogs i föregående prognos att pågå under första halvåret Det innebär att en handläggningstid på tre till fyra månader i genomsnitt först är möjlig att uppnås till senare delen av 2018 (se bild 1 i del I-1.3.1). Sveriges handläggningstider i ett europeiskt perspektiv Efter 2015 har handläggningstiderna inom den svenska asylprocessen ökat kraftigt. Situationen är inte unik för Sverige, utan återspeglar utvecklingen i övriga Europa. Enligt en nyligen genomförd studie väntade ungefär hälften (52 procent) av de cirka 2,2 miljoner människor som sökte asyl i Europa under 2015 och 2016 på ett första beslut på sin asylansökan i slutet av Trots att Tyskland tog emot 22 Still in Limbo: About a Million asylum seekers await word on whether they can call Europe a home (Pew Research Center), Europes-Asylum-Seeker-Status_ pdf. Studien utgår från statistik från Eurostat och omfattar EU, Norge och

44 Migrationsverkets prognos (P5-17) 42(62) nästan hälften (45 procent) av alla asylsökande i Europa under dessa år, så väntade en något lägre andel (49 procent) på beslut i slutet av I Sverige väntade vid samma tidpunkt ungefär en lika stor andel (50 procent) av de som sökt asyl under 2015 och 2016 på beslut. Jämfört med övriga nordiska länder var Sveriges andel av personer som väntade på beslut i slutet av 2016 den lägsta, trots att Sverige stod för det största mottagandet. I Österrike och Frankrike, två länder med ett relativt stort mottagande under dessa år, väntade omkring två tredjedelar på beslut i slutet av Ärendeutvecklingen i den svenska asylprocessen har följt ungefär samma mönster som den tyska med stor andel afghanska och irakiska ärenden kvar att avgöra under Tillfälliga lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier Den 1 juni 2017 trädde kompletteringar av den tillfälliga lagen i kraft (prop. 2016/17:133). Bestämmelserna innebär att personer mellan 17 till 25 år som studerar på gymnasial nivå i vissa fall kan få längre uppehållstillstånd än vad de annars hade fått. Den som har fått ett lagakraftvunnet av- eller utvisningsbeslut kan som huvudregel inte beviljas uppehållstillstånd för gymnasiestudier. 23 Den nya lagstiftningen är komplicerad och det är många faktorer som påverkar möjligheten till uppehållstillstånd vid gymnasiestudier. Erfarenheterna hittills visar att lagändringen har fått en omfattande påverkan på asylprövningen. Exempelvis har myndigheten behövt avsätta resurser för omfattande informationsinsatser till sökande och utbildningsinsatser för personal. Gymnasielagen kan potentiellt påverka utgången av asylärenden för sökande i åldern 17 till 24 år. Därför behöver Migrationsverket kontrollera gymnasiestudier grund för uppehållstillstånd i både förstagångsansökningar, förlängningsansökningar, i domstolsprocess och verkställighetsstadiet, vilket tar resurser i anspråk inom prövningen. Fram till ungefär mitten av oktober har omkring yrkanden inkommit om uppehållstillstånd med hänvisning till gymnasiestudier enligt den nya lagen. Cirka hälften av dessa rör öppna asylärenden och cirka 220 förlängningsärenden. Strax över 600 personer har ansökt om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier efter att ha fått ett av- eller utvisningsbeslut. Antalet avgjorda ärenden är ännu alltför begränsat för att kunna dra några generella slutsatser om utgången i dessa ärendekategorier. När fler har möjlighet till ett längre uppehållstillstånd från början väntas antalet förlängningsansökningar minska något. När fler får möjlighet till förlängning av tidigare tillstånd väntas även antalet återinskrivna i mottagningssystemet och antalet nya återvändandeärenden minska något. Då det saknas praxis och tillförlitligt underlag för bedömningar så har prognosens beräkningar inte justerats för utfall utifrån den nya lagstiftningen. Bakgrundsfakta om asylprövning i första instans En asylsökande är en utländsk medborgare som efter att ha tagit sig till Sverige ansöker om skydd. I samband med att Migrationsverket tar emot och registrerar asylansökan informeras den sökande bland annat om möjligheten till hjälp med boende och ekonomiskt stöd under tiden som ärendet handläggs. Nästa steg är en muntlig asylutredning där den sökande får möjlighet att på sitt eget språk förklara varför hen inte kan återvända till sitt hemland på grund av förföljelse, hot etc. Asylsökande som riskerar att få avslag på sin ansökan har i normalfallet rätt till juridisk hjälp, ett offentligt biträde som också deltar vid utredningstillfället. Efter utredningen och de ytterligare kompletteringar som behövs fattar Migrationsverket beslut i ärendet. Från och med den 20 juli 2016 är huvudregeln vid beviljande av uppehållstillstånd att flyktingar beviljas ett treårigt uppehållstillstånd och alternativt skyddsbehövande beviljas uppehållstillstånd om 13 månader. Ett avslag innebär däremot att den sökande inte får något uppehållstillstånd och ska lämna landet, det kallas avvisning om det sker inom tre månader, annars utvisning. Migrationsverkets beslut kan överklagas och en utvisning kan inte verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft. Uppenbart ogrundade ansökningar. Om det är uppenbart att en asylsökande inte har skyddsskäl eller några andra skäl att få stanna i Sverige så kan Migrationsverket fatta beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. Ett beslut om omedelbar verkställighet till hemlandet (OH) eller till ett tredje säkert land (OT) kan verkställas även om det överklagas. Dublinförordningen gäller i EU:s medlemsländer samt i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Förordningen reglerar vilket av länderna som ska ansvara för en ansökan om asyl. Om en person som söker asyl i Sverige har ansökt om asyl i ett annat land som omfattas av förordningen så är det landet ansvarigt för prövningen av ansökan (återtagande). Likaså om personen har fått visering, har vistats i, om en familjemedlem har fått uppehållstillstånd på grund av ett skyddsbehov eller befinner sig under prövning av ansökan om asyl i ett land som omfattas av förordningen (övertagande). Om det kan konstateras att annan medlemsstat är ansvarig för prövningen fattar Migrationsverket beslut om att överföra personen dit. Detta förfarande ska ske skyndsamt och regleras därför av en rad tidsfrister. Schweiz. Definitionen på de som väntar på ett första beslut omfattar både ärenden som väntar på ett första beslut och ärenden med öppet överklagande i domstol. 23 Undantag gäller för ensamkommande barn som ansökt om asyl senast den 24 november 2015 och som fått eller annars skulle få ett av- eller utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet.

45 Migrationsverkets prognos (P5-17) 43(62) 3.2 Överklagade ärenden Migrationsverket bedömer att antalet överklagade ärenden som överlämnas till migrationsdomstolarna kommer att minska innevarande år med cirka ärenden. En av de främsta orsakerna till det är att antalet avgjorda förlängningsärenden antas öka och i dessa ärenden råder det en hög bifallsfrekvens. Samtidig antas avgjorda förstagångsansökningar, där bifallsfrekvensen inte är lika hög som i förlängningsärenden, bli färre innevarande år. Antalet överlämnade statusförklaringar antas minska under prognosperioden med undantag för sista året. Det förklaras av det utfall som hittills har inkommit som visar att fler förlängningsärenden än vad som antogs i tidigare prognos går snabbt att avgöra utan att sökande åberopar en annan grund för uppehållstillstånd än vad sökande tidigare har haft. Domstolsverkets prognos för antalet avgjorda asylärenden 2017 och 2018 sänks jämfört med föregående prognos. De bedömer att migrationsdomstolarna inte kommer att kunna möta antalet inkomna ärenden fullt ut 2017, men prognostiserar ändå ett historiskt sett högt antal avgjorda ärenden vid de fyra migrationsdomstolarna. På sikt antas detta leda till att Migrationsverket kommer ha något fler inskrivna i mottagningssystemet med ett öppet överklagande från 2018 och framåt än vad som antogs i föregående prognos. Tabell 45. Antal överklagade asylärenden som överlämnas till Migrationsdomstol Prognos överklaganden Migrationsverket Asylärenden utvisning/avvisning. Planeringsantagande Förändring sedan fg prognos Asylärenden rörande statusförklaring efter tillstånd Förändring sedan fg prognos Tabell 46. Prognos över antal inskrivna vid årets slut med ett överklagande i migrationsdomstol Inskrivna i mottagning vid årets slut Antal inskrivna i överklagandfas hos Migrationsdomstolarna Förändring sedan fg prognos Bakgrundsfakta om överklagade asylärenden Migrationsverkets avslagsbeslut kan överklagas inom tre veckor, vilket också sker i de flesta fall om beslutet är att personen ska avvisas eller utvisas ur landet. Överklagande skickas först till Migrationsverket som omprövar beslutet. Om verket står fast vid sitt avslagsbeslut överlämnas överklagandet till en migrationsdomstol vid någon av förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö eller Luleå. Processen i domstol är antingen muntlig eller skriftlig. En muntlig process föregås ofta av skriftväxling. En migrationsdomstols beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm inom tre veckor. Migrationsöverdomstolen tar dock bara upp principiellt viktiga fall. Så länge det överklagade ärendet inte rör en uppenbart ogrundad ansökan eller ett Dublinärende, då asylskälen ska prövas i ett annat land, så är ett beslut om avvisnings/utvisning inte verkställbart förrän beslutet vunnit laga kraft.

46 Migrationsverkets prognos (P5-17) 44(62) 3.3 Bosättning och kommunmottagande Förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Sedan föregående prognos har följande förutsättningar som påverkar kommunernas mottagande av nyanlända förändrats: Sänkt antagande för inkommande asylärenden 2017 och Sänkt antagande för avgjorda förstagångsansökningar inom asylprövningen 2017 och Fler ensamkommande barn väntas vara myndiga vid beslut på asylansökan, vilket antas leda till färre beviljade uppehållstillstånd. Något färre anhöriga antas beviljas uppehållstillstånd De förändrade förutsättningarna bedöms leda till: Färre beviljade uppehållstillstånd 2017 och Mot bakgrund av detta bedömer Migrationsverket att: Det totala antalet kommunmottagna antas minska med cirka personer 2017 och cirka personer 2018 jämfört med föregående prognos. Storleken på kommunernas mottagande av nyanlända beror i första hand på hur många personer som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. En förändring sedan förra prognosen är att färre asylärenden som avser förstagångsansökan beräknas avgöras under En annan förändring är att fler ensamkommande barn beräknas vara myndiga vid beslut, vilket bedöms leda till färre beviljade uppehållstillstånd. Sammantaget beräknas cirka färre asylsökande inskrivna i mottagningen beviljas uppehållstillstånd under 2017 jämfört med föregående prognos. Totalt väntas omkring asylsökande i mottagningen beviljas uppehållstillstånd under året. En ytterligare förändring är sänkta antaganden om antalet nya asylsökande både för 2017 och Det påverkar inte antalet beviljade uppehållstillstånd på kort sikt eftersom Migrationsverket har många äldre asylärenden kvar att avgöra. Under 2018 beräknas cirka asylsökande i mottagningen beviljas uppehållstillstånd, vilket är en minskning med cirka jämfört med juliprognosen. Färre avgjorda förstagångsärenden under 2017 ger en viss förskjutning av beviljade uppehållstillstånd till Men att färre antas söka asyl och fler ensamkommande väntas vara myndiga vid beslut påverkar antalet beviljade uppehållstillstånd nedåt under Tabell 47. Prognos över nya asyltillstånd aktuella för kommunbosättning Nya uppehållstillstånd asyl under året Nya uppehållstillstånd från inskrivna i asylmottagning Förändring sedan föregående prognos varav med ett permanent uppehållstillstånd (PUT) varav med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) månader Övriga tidsbegränsade Tabell 48 ger en översikt av kommunernas samlade mottagande av nyanlända. Sammanlagt beräknas omkring nyanlända personer med uppehållstillstånd att tas emot i kommunerna i år. Det rör sig om cirka färre jämfört med föregående prognos. Det beror främst på att färre asylärenden som avser förstagångsansökan beräknas avgöras under Cirka färre ensamkommande barn under 18 år beräknas bli kommunmottagna under Det förklaras dels av att beslut i en del av dessa ärenden riskerar att avgöras först i början av 2018, dels av att fler uppskattas vara myndiga vid beslut (se avsnitt II-3.5.1). Sammantaget beräknas av de kommunmottagna cirka komma från asylmottagningen (E), medan cirka utgörs av inresta anhöriga (B) och av vidarebosatta (A). Under 2018 beräknas kommunmottagandet uppgå till omkring , vilket är en minskning med cirka jämfört med föregående prognos. Det förklaras främst av att färre personer bedöms söka asyl i Sverige och något lägre bifallsandelar på grund av förändrad sammansättning av sökandegrupper. Givet aktuella prognosantaganden stabiliseras kommunmottagandet därefter på omkring nyanlända per år.

47 Migrationsverkets prognos (P5-17) 45(62) Tabell 48. Prognos över totalt kommunmottagande Kommunmottagande, prognos A. Vidarebosättning (Flyktingkvot) under året, bosätts med anvisning Förändring sedan föregående prognos B. under året inresta anhöriga till f.d. asylsökande Förändring sedan föregående prognos C. Nya uppehållstillstånd från inskrivna i Migrationsverkets asylmottagning Förändring sedan föregående prognos varav ensamkommande barn och ungdomar varav från eget boende, EBO varav från anläggningsboende ABO Summa nya asyltillstånd och inresta anhöriga under året (A+B+C) Förändring sedan föregående prognos D. Inskrivna med uppehållstillstånd vid årets början Förändring sedan föregående prognos varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en adresseradanvisning och väntar på utflytt Summa från migrationsverkets boende aktuella för kommunmottagning (C+D) Förändring sedan föregående prognos varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV E. Antal under året bosatta från Migrationsverkets asylmottagning Förändring sedan föregående prognos varav bosatta från anläggningsboende med anvisning vara bosättning på egen hand, inklusive från Ebo varav BUV F. Inskrivna med UT i mottagningssystemet, slutet av året (C+D E) Förändring sedan föregående prognos varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en anvisning och väntar på utflytt nästa år Summa kommunmottagande under året (A+B+E) Förändring sedan föregående prognos Anvisad bosättning från anläggningsboende Asylsökande i anläggningsboende (ABO) som beviljats uppehållstillstånd har möjlighet till anvisad bosättning i en kommun. Kommunerna har en skyldighet enligt bosättningslagen att ta emot nyanlända inom två månader efter anvisning. Cirka personer i anläggningsboende beräknas ha rätt till anvisad bosättning i år efter beviljat uppehållstillstånd. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd som under 2017 flyttar ut från anläggningsboende genom anvisad bosättning beräknas uppgå till drygt De båda siffrorna innebär inga större förändringar jämfört med föregående prognos. Länstalen som anger det totala antalet anvisningar under året ligger fortsatt kvar på Till utgången av oktober har i stort sett alla ordinarie anvisningar enligt 2017 års länstal genomförts. Därefter kommer enbart ett mindre antal så kallade ersättningsanvisningar ske, där en person eller familj som avbrutit sitt bosättningsärende ersätts med en annan anvisning. Cirka 300 anvisningar av vidarebosatta (kvotflyktingar) planeras till november för mottagande i början av Enligt prognosantagandena beräknas cirka inskrivna med uppehållstillstånd finnas kvar i anläggningsboende vid årets slut. Cirka av dessa beräknas ha en anvisning från 2017 och vänta på utflytt i början av Ungefär 40 personer med anvisning från 2016 har skrivits ut från mottagningen (fram till v. 38), trots att ordnat mottagande saknats i ansvariga kommuner som överskridit bosättningslagens tidsfrist för mottagande. I samtliga fall har kommunerna erbjudit olika former av tillfälliga lösningar. Migrationsverkets ambition är att mottagandet i så stor utsträckning som möjligt ska vara förberett i dialog med ansvarig kommun, men bedömningen är att utskrivning utan ordnat mottagande kommer att behöva tillämpas även för 2017 års anvisningar där kommunen inte tagit emot i tid. Den 5 oktober 2017 beslutade regeringen att nyanlända under 2018 ska omfattas av anvisning enligt bosättningslagen efter ett förslag från Migrationsverket som samråtts med Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting. Anvisningar enligt 2018 års länstal påbörjas efter att de trätt i kraft vid årsskiftet. Inriktningen är att anvisningarna även fortsättningsvis ska fördelas jämt under året med viss avtrappning i slutet av året. Enligt länsstyrelsernas lägesbild är situationen i landets kommuner avseende bosättning fortsatt ansträngd. I oktober anger cirka hälften av kommunerna att de helt eller i hög grad anvisat nyanlända till permanenta bostäder. För att klara mottagandet är många kommuner idag beroende av tillfälliga bostadslösningar. Kommuner uppger sig även ha svårt att planera för gruppen självbosatta, vilket leder till trångboddhet, ökad segregation och fler tillfälliga lösningar. Enligt länsstyrelserna kan skillnaderna mellan olika delar av landet avseende kapacitet att ta emot enligt läns och kommuntal eventuellt bli större under 2018 jämfört med idag. En del kommuner uppger stabilisering, framför allt i norra Sverige

48 Migrationsverkets prognos (P5-17) 46(62) finns på flera håll önskemål och kapacitet att öka mottagandet. Andra kommuner bedömer att situationen riskerar att bli ännu svårare under I kommuner med stor bostadsbrist och många tidigare nyanlända i osäkra boendeformer ökar dels risken att tillfälliga lösningar blir permanenta, dels att mottagande på anvisning fortsätter att vara en utmaning nästa år. Vidarebosatta (kvotflyktingar) Migrationsverkets uppdrag avseende vidarebosättning av flyktingar och skyddsbehövande inom ramen för Sveriges flyktingkvot via UNHCR är personer under Till och med september har cirka kvotflyktingar överförts till Sverige och bedömningen är att hela uppdraget om vidarebosättning kommer att kunna genomföras under Inom ramen för vidarebosättningsuppdraget har Migrationsverket på plats i Turkiet tagit ut 472 syriska kvotflyktingar varav drygt 450 har redan rest in och övriga väntas resa in inom kort. Dessa räknas av mot Sveriges uppdrag avseende EU-gemensamma omplaceringar. Utöver detta förbereds en utökning av flyktingkvoten till att under 2018 omfatta vidarebosatta. Migrationsverket avser att ta ut en del flyktingar redan under hösten för överföring under nästa år, där bland annat tre delegationsuttagningar är inplanerade till Libanon. Utöver detta planeras en del flyktingar att tas ut på distans. Bakgrundsfakta om bosättning och kommunmottagande Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd flyttar till en kommun för att påbörja sin etablering i Sverige. Begreppet nyanlända syftar på före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd, samt deras anhöriga som beviljats uppehållstillstånd på anknytningsskäl. Flera olika myndigheter samverkar kring bosättning och etablering av nyanlända. Före detta asylsökande med uppehållstillstånd i anläggningsboende (ABO) och vidarebosatta (kvotflyktingar) har rätt till stöd med anvisad bosättning i en kommun. Personer som bott i eget boende under asyltiden (EBO) förutsätts ordna fortsatt boende själv efter beviljat uppehållstillstånd. Ensamkommande barn och unga skrivs ut till placeringskommunen. Arbetsförmedlingen har ett samordningsansvar för etableringsinsatser. Rätt till etableringsplan och -ersättning gäller för personer mellan 20 och 64 år, samt för personer som fyllt 18 men inte 20 år när uppehållstillståndet beviljas och som saknar föräldrar i Sverige Kommunerna ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning. Sedan den 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning. I kommunens ansvar ingår bland annat svenska för invandrare, samhällsorientering, skola, förskola och andra insatser för barn och unga, liksom försörjning för personer som inte har rätt till etableringsplan. Länsstyrelserna verkar för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot personer som omfattas av bosättningslagen, samt för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i planering, organisering och genomförande av insatser. Länsstyrelsen beslutar, på grundval av länstalen, om kommuntal. Migrationsverket ansvarar för att ta fram en prognos för antalet nyanlända och bedöma hur många som är i behov av anvisad bosättning i förväg för ett kalenderår. Det ligger till grund för regeringens fastställande av så kallade länstal som anger antalet anvisningar till respektive län. Länstalen tar hänsyn till befolkningsstorlek, arbetsmarknadsförutsättningar och tidigare mottagande av asylsökande och nyanlända. Summan av länstalen utgör ett tak för antalet anvisningar under året. Vid behov ska Migrationsverket göra en ny bedömning av mottagandebehovet under det aktuella året. Sedan 1 januari 2017 ansvarar Migrationsverket för all anvisad bosättning. Vidarebosättning. Flyktingkvoten omfattar personer som tas ut från bland annat flyktingläger runt om i världen på förslag från FN:s flyktingorgan UNHCR. De så kallade kvotflyktingarna har sina uppehållstillstånd klara när de kommer till Sverige och räknas inte in i gruppen asylsökande. Flyktingkvoten fastställs av regeringen och kvoten 2017 är och under Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Inresta anhöriga till asylsökande avser personer som fått uppehållstillstånd grundat på anknytning till en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd på grund av asyl- eller andra skyddsskäl och som sedan återförenas med make/maka/föräldrar/barn i Sverige. Se även etablerade anknytningar i avsnittet av anknytningsärenden (avsnitt II-4).

49 Migrationsverkets prognos (P5-17) 47(62) 3.4 Återvändande Migrationsverkets prognos över återvändande Prognosen i denna del gäller Migrationsverkets eget arbete med återvändande och påverkan på de anslag som Migrationsverket disponerar. De tre myndigheterna inom återvändandeområdet har olika uppdrag och ansvarsområden men samarbetar i prognosarbetet. Polisen gör en bedömning av utvecklingen av arbetet med verkställigheter delvis baserat på Migrationsverkets prognos över överlämnade ärenden. Kriminalvården gör en prognos över antal transporter som ligger till grund för myndighetens kostnadsberäkningar på anslag 1:7, delvis baserat på Migrationsverkets prognoser. Det finns från Migrationsverkets sida ingen heltäckande prognos över hur många personer som faktiskt kan antas lämna Sverige efter att de har sökt asyl här. Förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Sedan föregående prognos har följande förutsättningar som påverkar Migrationsverkets återvändandearbete förändrats: Sänkt antagande för inkommande asylärenden 2017 och Sänkt antagande för avgjorda förstagångsansökningar inom asylprövningen Lägre antagande gällande bifallsandelar i avgjorda asylärenden i första instans. Något ändrad ärendesammansättning för nya och avgjorda återvändandeärenden. Domstolsverket sänker sin prognos över antalet avgjorda asylärenden i migrationsdomstolarna för 2017 och Personer med lagakraftvunnet avslagsbeslut som inte omfattas av den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier (som avser sökande mellan 17 till 24 år) åberopar lagen som skäl för uppehållstillstånd. Enligt Polisen utgör en sådan ansökan ett hinder för verkställighet även om Migrationsverket avvisat ansökan. De förändrade förutsättningarna bedöms leda till att: Antalet asylärenden som kan leda till ett avslag minskar. Något färre personer antas återvända självmant. Färre avslagsbeslut inkommer efter överprövning. Färre ärenden kan verkställas av Polisen när sökande åberopar den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier. Mot bakgrund av detta bedömer Migrationsverket att: Cirka färre inkommande återvändandeärenden 2017 och cirka färre inkommande ärenden Cirka färre avgjorda återvändandeärenden Incitamenten att återvända självmant minskar. Nya återvändandeärenden Migrationsverket sänker sin prognos över antalet nya återvändande ärenden för 2017 och För resterande prognosperiod sker endas mindre justeringar. Anledningen till att färre nya återvändandeärenden antas inkomma 2017 och 2018 beror dels på att fler förlängningsärenden med hög bifallsfrekvens antas avgöras medan förstagångsansökningar med en högre avslagsfrekvens antas bli färre. Men för 2018 antas också färre beslut avgöras och färre personer antas söka asyl jämfört med föregående prognos vilket också antas leda till att färre nya återvändandeärenden inkommer.

50 Migrationsverkets prognos (P5-17) 48(62) Tabell 49. Prognos nya återvändandeärenden på Migrationsverket (asyl och tillstånd) Prognos nya återvändandeärenden Nya återvändandeärenden, avslag asylansökan Förändring från föregående prognos varav normalärende Förändring från föregående prognos varav Dublinöverföringar Förändring från föregående prognos varav med omedelbar verkställighet OH/OT samt EU-land Förändring från föregående prognos Nya återvändandeärenden, tillstånd upphört Förändring från föregående prognos Totalt upplagda nya återvändandeärenden Förändring från föregående prognos Avgjorda återvändandeärenden Migrationsverket sänker sin prognos över antalet avgjorda återvändandeärenden för hela prognosperioden. För innevarande år antas avgjorda ärenden minska med cirka ärenden. Det beror dels på att färre personer antas återvända självmant och eftersom dessa ärenden generellt sett går snabbt att avgöra så får det genomslag på årets antagande om antalet avgjorda återvändandeärenden. Dels beror det också på Domstolsverkets sänkta prognos över antalet avgjorda ärenden i migrationsdomstolarna. Återvändandet styrs dock av många olika faktorer som exempelvis säkerhetssituationen i sökandes hemland och personens egen vilja att återvända. Därför är prognosen att anses som osäker och den kan ändras snabbt beroende på faktorer som står utom Migrationsverkets kontroll. Migrationsverkets utmaningar i arbetet med återvändande Migrationsverkets utmaningar i återvändararbetet och som har nämnts i tidigare prognoser handlar många gånger om att motivera personer att på egen hand lämna Sverige. Det är ofta svårare ju längre tid personen har vistats i Sverige, varför dagens långa handläggnings- och vistelsetider i mottagningssystemet är problematiska. Långa handläggningstider i migrationsdomstol bidrar också till längre vistelsetider innan ett avslagsbeslut vinner laga kraft. Migrationsverket arbetar därför kontinuerligt för att följa beslutade standarder och utbilda personal i samtals- och bemötandeteknik med inriktning mot återvändande. Migrationsverket har innevarande år sett en förändring i den ärendesammansättningen av nationaliteter som ska återvända. Grupper som historisk sett har haft ett högt självmant återvändande (Dublinärenden och västra Balkan) minskar medan grupper som historiskt haft ett lågt självmant återvändande (Afghanistan, Irak och Somalia) ökar och kommer utgöra cirka 40 procent av återvändandeärendena de närmsta åren. Situationen i dessa länder har en stor inverkan på inställningen till att återvända självmant och säkerhetsläget kan ändras snabbt varför prognosen över återvändandet i dessa ärenden är svårbedömd och osäker. Irak och Somalia tar inte emot personer som inte frivilligt vill återvända till landet, det gör att Polisen för närvarande inte kan återvända någon till dessa länder. I tidigare prognoser har det nämnts att balansen över antalet återvändandeärenden ökar och en stor utmaning är att ungefär hälften av de öppna ärendena går inte att arbeta med. Detta på grund av att ärendet inhiberats eller att sökande har ett tillfälligt tillstånd att vistas i landet. Inhibitionen kan bland annat bero på att en person har sökt ett arbetstillstånd. I samband med lagändringen om längre uppehållstillstånd för gymnasiestuderande sökte flera personer med laga kraft vunnet utvisningsbeslut nytt uppehållstillstånd i Sverige. I väntan på prövning inhiberades deras av- eller utvisningsbeslut trots att de i de flesta fall inte omfattas av de nya bestämmelserna. Även detta utgör en utmaning i Migrationsverkets återvändandearbete. Lagändring kan komma att påverka återvändandearbetet En ny faktor som kan påverkar antalet återvändandeärenden som Migrationsverket ska verkställa är den nya lagstiftning som träder i kraft den 1 november 2017 (proposition 2016/17:191 Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs). Lagändringen innebär bland annat att Polismyndigheten kommer vara ansvarig för ny verkställighet av avslagsbeslut som inte upphört att gälla. Den innebär också att Polismyndigheten får återlämna ett ärende till Migrationsverket om det visar sig att det finns förutsättningar för ett självmant återvändande. Formerna för hur ett ärende ska återlämnas har regeringen överlåtit till Migrationsverket och Polismyndigheten att bestämma. Lagändringen skulle kunna innebära att Migrationsverket får färre

51 Migrationsverkets prognos (P5-17) 49(62) ärenden om ny verkställighet av avslagsbeslut som ännu inte upphört att gälla då Polismyndigheten alltid kommer ansvara för detta. Samtidigt skulle lagen kunna innebära att Migrationsverket få fler ärenden där ett självmant återvändande är möjligt eftersom Polismyndigheten efter 1 november 2017 kan lämna över dem till Migrationsverket. Formerna kring hur Polismyndigheten får återlämna ärenden till Migrationsverket och om det finns förutsättningar för ett självmant återvändande är ännu inte klargjorda. Det är därför svårt att uppskatta hur många ärenden det skulle röra sig om. Därför har inte heller beräkningarna i denna prognos över antalet inkommande och avgjorda återvändandeärenden tagit hänsyn till lagändringen. Tabell 50. Prognos avgjorda återvändandeärenden på Migrationsverket (asyl och tillstånd) Prognos avgjorda återvändandeärenden TOTALT avgjorda återvändandeärenden Förändring från föregående prognos varav avslag asylansökan varav tillstånd upphört varav självmant utrest Förändring från föregående prognos varav efter på avslag asylansökan varav tillstånd upphört varav överlämanade till polis, tvång Förändring från föregående prognos varav avslag asylansökan varav tillstånd upphört varav överlämnade polis, avvikna Förändring från föregående prognos varav efter avslag på asylansökan varav efter att tillstånd upphört Migrationsverkets arbete för att öka återvändandet fortsätter Migrationsverket sänker sin prognos över antalet avgjorda återvändandeärenden under prognosperioden. Sänkningen är dels en effekt av att det antas komma färre asylsökande till Sverige jämfört med föregående prognos men också att ärendesammansättningen ändras där andelen grupper som historiskt har varit svåra att motivera till ett självmant återvändande ökar något. Men precis som i tidigare prognoser kvarstår Migrationsverkets ambition att öka återvändandet de kommande åren. Migrationsverket genomför kontinuerligt insatser i syfte att effektivisera och öka återvändandet. Insatser som antas få en effekt är bland annat utbildning av personal i samtals- och bemötandeteknik med inriktning mot återvändande. För att minska balansen av ärenden inhiberade på grund av ansökan om arbetstillstånd (spårbyte) och även handläggningstiden har en ny prioriteringsordning tagits fram. Migrationsverkets förvaltningsprocessavdelning kommer under hösten 2017 genomföra åtgärder för att minska antalet öppna ärenden om verkställighetshinder och korta handläggningstiden. Ett ytterligare exempel på en insats är de sambandsmän som finns i Amman, Kabul, Nairobi, Tbilisi och Rabat. Erfarenheterna är hittills positiva. I Rabat har det exempelvis skett betydande förbättringar för både Migrationsverket och Polismyndigheten att få tag på och utfärda identitetshandlingar för personer så de kan återvända till Marocko. Sambandsmännens arbete är emellertid långsiktigt och det tar tid att etablera förtroende och nätverk hos de utländska myndigheterna. Syftet är emellertid detsamma att på lång sikt kunna effektivisera återvändandearbetet. Precis som i tidigare prognoser går det inte idag att säga vilken effekt nämnda insatser kommer få men de ökar förutsättningarna för att få till ett återvändande oavsett om det är Migrationsverket eller Polisen som ansvarar för det. Vilken effekt de får beror dock även på faktorer som myndigheten inte råder över såsom säkerheten eller inställningen hos aktuella länder att ta emot sina medborgare eller individens inställning. Fler inkommande begäran enligt Dublinförordningen Under innevarande år har det skett en kraftig ökning av antalet inkommande begäran om att Sverige ska återta Dublinärenden. I föregående prognos antogs att inkommande begäran skulle öka under sommaren och så har också skett. Antal inkomna begäran till Sverige är det högsta på fyra år. Orsakerna till detta kan bland annat vara att Sverige har långa handläggningstider eller rykten om att andra EUländer har en generösare praxis vid prövning av asylansökan mot vissa länder, vilket gör att personer söker sig till andra EU-länder. Hittills i år har cirka begäran inkommit vilket vid en linjär planering ligger drygt fem procent över planeringsantagandet på ärenden för helåret enligt föregående prognos. Ökningen bedöms

52 Migrationsverkets prognos (P5-17) 50(62) avstanna först när handläggningstiderna inom asylprövningen kortas och antalet inskrivna i mottagningssystemet minskar kraftigt. Polisens arbete med verkställigheter I Polisens återvändandearbete prioriteras de ärenden som går att verkställa. I praktiken innebär detta personer som har klara resehandlingar, Dublinöverföringar och av- och utvisningsbeslut till länder som är möjliga att verkställa till i närtid. Även verkställigheter där personen sitter i förvar har hög prioritet. Ett stort antal, nära 80 procent, av de överlämnade besluten från Migrationsverket rör personer som är avvikna. Dessa beslut är svåra att verkställa eftersom personen eller personerna aktivt håller sig undan en verkställighet. En annan utmaning för polisen är också de personer vars identitet är oklar och måste utredas vidare. Polisen vill hitta bättre former för samverkan med Migrationsverket för att öka verkställigheterna. Polisen arbetar också internt med att utveckla arbetet med inre utlänningskontroller för att hitta avvikna personer. Polisen bedömer att länder som Irak, Iran och Somalia fortsatt kommer att vara svårt att verkställa till. Detta då det krävs att personen frivilligt samarbetar till återvändandet för att mottagarlandet ska acceptera återtagandet. Polisen bedömer att politiska lösningar måste till för att motivera dessa länder till att ta tillbaka sina egna medborgare. En annan ny omständighet som påverkar återvändandearbetet är att personer som efter ett lagakraftvunnet avslagsbeslut åberopar den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd vid gymnasiestudier som avser sökande mellan 17 till 24 år. Flera personer som är äldre än så åberopar gymnasiestudier som skäl för uppehållstillstånd. Enligt Polisen utgör en sådan ansökan ett hinder för verkställighet även om Migrationsverket avvisat ansökan. 24 Detta påverkar Polisens möjligheter att verkställa avslagsbeslut vilket också bedöms leda till minskade incitament till självmant återvändande. Kriminalvårdens transportenhets (NTE) prognos Kriminalvårdens prognos över antalet transporterade klienter baseras främst på utvecklingen av antalet inkomna beställningar. I år har antalet beställningar varit högre än 2016, men skillnaden har mattas ut något under senare delen av Kriminalvården gör inga förändringar i antalet transporterade klienter jämfört med föregående prognos, därmed kvarstår prognosen om totalt transporterade klienter under Prognosen för 2018 till 2021 är också oförändrad jämfört med föregående prognos. Bakgrundsfakta om återvändande En person med lagakraftvunnet avslagsbeslut ska återvända till sitt hemland eller till ett land utanför EU/EES från vilket han/hon kom. I första hand ska Migrationsverket förmå personen utan rätt till vistelse i Sverige att resa hem självmant. Avviker en person med avslagsbeslut eller om det kan bli aktuell med tvångsmedel så överlämnas frågan om verkställandet av beslutet till polisen. Det blir då polisen som har ansvar för verkställighetsärendet. Kriminalvården ansvarar för transport till utlandet efter begäran från Polisen. Vid ett beslut om avvisning är huvudregeln att en person får två veckor på sig att lämna landet och vid utvisning fyra veckor. Tidsfristen börjar gälla när beslutet vunnit laga kraft. Det finns möjlighet att förlänga tidsfristen. Rätten till bistånd upphör när tidsfristen löpt ut. Personer som erhåller beslut med omedelbar verkställighet ges ingen tidsfrist och får per automatik ett återreseförbud. Återreseförbudet gäller till hela Schengenområdet och kan gälla upp till fem år. I normalfallet beslutas om en tid om två år. Detta kan erhållas redan i grundprövningen vid exempelvis en bedömning att det finns en avvikanderisk. Återreseförbud kan också vara aktuellt i efterhand i situationer när det visar sig att personen inte lämnar landet. Det gäller då alltid i ett år. För mer information om Dublinärenden och omedelbar verkställighet, se faktaruta Asylprövning i första instans i kap II-3.1. Prövning av verkställighetshinder Antalet inkomna och avgjorda ärenden skrivs ned för 2017, 2018 och Förändringarna är inte stora och för 2017 grundar sig justeringarna främst i hur utfallet har sett ut. För de resterande åren påverkas antalet inkomna och avgjorda av att det antas komma färre asylsökande till Sverige och därmed antas det också att avgöras färre ärenden. Den öppna balansen för verkställighetsärenden har ökat under året och Migrationsverket har förstärkt myndighetens förvaltningsprocess som arbetar med dessa ärenden. Antalet öppna ärenden om verkställighetshinder påverkar i sig inte återvändandet utan det är handläggningstiden av en ansökan om verkställighetshinder som kan påverka. Avdelningen för förvaltningsprocess kommer därför under hösten 2017 genomföra en avarbetning av öppna ärenden om verkställighetshinder för att få ner handläggningstiderna. 24 CM 17/17, Polisen

53 Migrationsverkets prognos (P5-17) 51(62) Tabell 51. Prognos över antalet avgjorda verkställighetshindersärenden Prognos verkställighetshinder Inkomna verkställighetshindersärenden Förändring inkomna ärenden sedan fg prognos Avgjorda verkställighetshindersärenden Förändring avgjorda ärenden sedan fg prognos Bakgrundsfakta om verkställighetshinder (VUT) Efter det att ett beslut om avvisning eller utvisning har vunnit laga kraft kan det komma fram nya uppgifter som gör att beslutet inte bör verkställas. Migrationsverket är skyldigt att på eget initiativ undersöka om sådana hinder finns, men den enskilde har också möjlighet att åberopa hinder. Hindren kan vara av olika karaktär som att ursprungslandet inte tar emot personen, medicinska skäl beträffande personen, andra skäl som gör att en verkställighet framstår som orimlig eller att personen numera är i behov av skydd här i landet på grund av nya förhållanden som tidigare inte har varit kända. 3.5 Boende och stöd Förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Sedan föregående prognos har följande förutsättningar som påverkar antalet inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem förändrats: Planeringsantagandet för antalet nya asylsökande skrivs ned 2017 och 2018 och en något förändrad sammansättning Fler inskrivna BUV bedöms vara myndiga efter medicinsk åldersbedömning från Rättsmedicinalverket. Fler antas få ett avslagsbeslut i normalprocessen än i föregående prognos vilket innebär att det är fler som får en längre vistelsetid i mottagningen. Färre antal avgjorda förstagångsärenden 2017 och Fler inskrivna i väntan på överprövning. De förändrade förutsättningarna bedöms leda till att: Färre personer skrivs in i mottagningen 2017 och 2018 men även att färre antas lämna mottagningssystemet jämfört med föregående prognos. Fler före detta BUV som bedöms vara myndiga antas skrivas över från kommunerna till Migrationsverkets mottagningssystem jämfört med föregående prognos. Fler ensamstående som behöver en plats i Migrationsverkets boende. Mot bakgrund av detta bedömer Migrationsverket att: Cirka fler personer antas vara inskrivna i mottagningssystemet i slutet av Antalet inskrivna BUV som är minderåriga i kommunernas mottagning antas vara i stort sett oförändrat i slutet av 2017 jämfört med föregående prognos. Migrationsverket bedömer att fler kommer vara inskrivna i mottagningen vid slutet av 2017, 2018 och 2019 än vad som beräknades vid föregående prognos. Ökningen 2017 förklaras främst med att Migrationsverket antas avgöra färre förstagångsärenden jämfört med föregående prognos. Under 2018 antas Migrationsverket avgöra något färre förstagångsärenden än vad som antogs i juliprognosen. Det är den främsta orsaken till att cirka fler antas vara inskrivna i mottagningssystemet i slutet av 2018 jämfört med föregående prognos.

54 Migrationsverkets prognos (P5-17) 52(62) Tabell 52. Prognos antal inskrivna i mottagningen vid årets slut, fördelat på typ av boende Inskrivna i mottagningen vid årets slut Inskrivna i mottagningen med rätt till bidrag enligt LMA Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande varav i anläggningsboende (inklusive övrigt boende) Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande varav i eget boende Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande varav ensamkommande barn Förändring sedan fg prognos, planeringsantagande En fortsatt minskande mottagning I början av 2017 var nästan personer inskrivna i mottagningen och vid månadsskiftet septemberoktober var knappt inskrivna i mottagningssystemet varav nästan personer upptog boendeplatser. I denna prognos antas fler vara inskrivna i mottagningen vid årets slut än vad som antogs i föregående prognos. Som tidigare prognoser antagit har andelen som är inskrivna i mottagningen och som ordnar boende på egen hand fortsatt att öka och likt föregående prognos beräknas de som bor i eget boende att utgöra nästan lika många som de som bor i anläggningsboende år Detta är för det första en effekt av mer effektiva processer för anvisad bosättning som minskar skillnaden i vistelsetid mellan EBO och ABO, för det andra en förändrad sammansättning av asylsökande och för det tredje att det generellt är fler nya sökande som nu väljer EBO (oavsett familjesammansättning). En eventuell framtida förändring i benägenheten att välja EBO bland nya asylsökande påverkar behovet av platser i anläggningsboende. Personer som söker förlängt uppehållstillstånd kan komma att skrivas in i mottagningssystemet Den 1 augusti 2017 trädde en lagändring 25 i kraft som innebär att personer som inkommer med en ansökan om ett fortsatt uppehållstillstånd efter att det tidigare tillståndet löpt ut ska omfattas av LMA. Personer som omfattas av denna bestämmelse ska alltså återigen skrivas in i Migrationsverkets mottagningssystem. Hittills har de allra flesta som ansökt om förlängning av uppehållstillstånd inkommit med en ansökan i tid, det är endast några hundra som inte har inkommit med sin ansökan i tid och således måste skrivas in i mottagningssystemet. Migrationsverkets antagande i föregående prognos om att 95 procent kommer att ansöka i tid kvarstår därmed i denna prognos. Bild 8. Utfall och prognos antal inskrivna i mottagningen över tid, fördelat på processteg 25 Proposition (2016/17:172) Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd

55 Migrationsverkets prognos (P5-17) 53(62) Tabell 53. Prognos antal inskrivna i mottagningen vid årets slut, fördelat på processteg Inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA vid årets slut Totalt antal inskrivna i december, planeringsantagande Förändring sedan fg prognos varav med ett öppet asylärende Förändring sedan fg prognos varav övriga, ej klara för återvändande Förändring sedan fg prognos 600 varav med ett uppehållstillstånd Förändring sedan fg prognos varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande Förändring sedan fg prognos varav i återvändandefas, Migrationsverket Förändring sedan fg prognos varav i återvändandefas, överlämnade till polisen Förändring sedan fg prognos Avveckling av boende Migrationsverket arbetar för närvarande med att avveckla boenden i takt med att personer skrivs ut och lämnar mottagningssystemet. Migrationsverkets arbetar utifrån den strategi som formulerats i Ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart boendebestånd. Enligt den ska myndigheten avveckla de mest kostnadskrävande boendena först, varför större delen av de upphandlade boendena planeras att avvecklats under Hittills har Migrationsverket avvecklat ett stort antal anläggningar motsvarande nästan upphandlade platser och är på god väg att avveckla resterande platser. På grund av fler inskrivna vid årets slut och regler avseende brandskydd som innebär att vissa bostadslägenheter inte kommer att finnas tillgängliga, så bedömer myndigheten nu att det finns ett visst behov av upphandlade boendeplatser även i början av nästa år. Samtliga upphandlade boendeplatser bedöms vara helt avvecklade under andra kvartalet Avvecklingen av kollektiva boenden med kost och kollektiva boenden i självhushåll påbörjas under Eftersom majoriteten av hyresavtalen för de kollektiva boendeplatserna med kost är tidsbegränsade kommer avvecklingen av dessa att ske i samband med avtalsslut eller efter uppsägning. Under 2018 planeras cirka platser i kollektiva boenden att avvecklas motsvarande knappt tio anläggningar. I föregående prognos uppskattades cirka lägenhetsplatser att avvecklas under Med anledning av ett ökat behov måste en försiktigare avveckling av bostadslägenheter ske. Avvecklingen är planerad till första halvåret av 2018 och kommer att omfatta cirka boendeplatser motsvarande till lägenheter. Bild 9. Utfall och prognos antal inskrivna över tid, fördelat på typ av boende

56 Migrationsverkets prognos (P5-17) 54(62) Bakgrundsfakta om Migrationsverkets mottagning Hur många som finns inskrivna i mottagningssystemet beror inte enbart på hur många asylsökande som kommer och vid vilken tidpunkt. Antalet beror även på hur lång tid den sökande är kvar i processen, från ansökan till bosättning eller utresa. Ibland uppstår det flaskhalsar i olika delar av asylprocessen som bidrar till längre vistelsetider och ett växande mottagningssystem, vilket ger ökade kostnader för systemet. Generellt leder ett avslagsbeslut till en längre process då ett avslag i de allra flesta fall överklagas vid migrationsdomstolarna. Under tiden som en asylansökan handläggs omfattas den asylsökande av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA). Det betyder att dagersättning och andra kostnader som hänger samman med den dagliga livsföringen betalas av Migrationsverket. Asylsökande barn har rätt till utbildning på samma villkor som svenska barn. Kommunerna har därför ansvar för att erbjuda skolgång. Migrationsverket ersätter kommunerna i huvudsak efter fastlagda schablonbelopp. Alla vuxna har rätt till akut sjuk- och tandvård medan de asylsökande barnen har rätt till vård på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Migrationsverket betalar ut ersättningar till de landsting där de asylsökande bor. Boendeformer Migrationsverket ska se till att de asylsökande som inte kan ordna sitt boende själva har någonstans att bo. Eftersom Migrationsverket inte får äga några boenden tecknar verket avtal med både privata och kommunala bostadsbolag. Hyran betalas av Migrationsverket. Typ av boende Förkortning Beskrivning av boendet Eget boende EBO Den sökande har ordnat boende på egen hand. Anläggnings- ABO Migrationsverkets avtalade boendeplatser, normalt en lägenhet som delas med andra. boende Förkortning Beskrivning av boendet ABE Migrationsverket hyr lägenheter av allmännyttan alternativt privata aktörer. En lägenhet motsvarar flera platser. ABT Då ordinarie platser inte räcker till hyr Migrationsverket tillfälliga boendeplatser. Det kan exempelvis vara hotellbyggnader eller vandrarhem. Inget eget hushåll. ABK Korridorboende av typ studentboende. Övriga förkortningar Korttidsboende I samband med ansökan eller återvändande Asylsökande ensamkommande barn inskrivna i mottagningssystemet Många ensamkommande barn och unga, varav majoriteten har sökt asyl under 2015/2016, är fortsatt inskrivna i väntan på beslut. Dessa ärenden är högst prioriterade inom asylprövningen. Migrationsverkets ambition är att i år avgöra i princip alla ärenden där det finns ett färdigt beslutsunderlag för barn utan vårdnadshavare (BUV) som sökt före På grund av förändrade förutsättningar kopplat till medicinska åldersbedömningar finns en betydande osäkerhet i hur många ärenden som kan vara beslutsklara för att ärendet ska kunna avgöras före årsskiftet 2017/2018 (se rubrik Medicinska åldersbedömningar ). Antagandet för det totala antalet avgjorda ärenden för sökande som var BUV vid ansökningstillfället 2015 och 2016 justeras nedåt med till cirka avgjorda ärenden, vilket hänger samman med att dessa ärenden riskerar att avgöras först i början av Omkring personer uppskattas få första asylbeslutet som myndig under 2017, till skillnad från knappt i föregående prognos. Bilden nedan visar att antalet inskrivna ensamkommande barn har varit högre under hösten 2017, då antalet avgjorda ärenden inte nått upp till den nivå som antogs i juliprognosen. Till årets slut bedöms antalet inskrivna minska till knappt 5 000, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående prognos. Eftersom fler väntas vara myndiga vid beslut och antas därefter i de flesta fall skrivas över till Migrationsverkets anläggningsboende för vuxna fortsätter antalet inskriva BUV minska i ungefär samma takt som i föregående prognos, även om något färre ärenden bedöms avgöras under Av de inskrivna vid årets slut beräknas cirka vara öppna BUV-ärenden, varav större delen rör sökande från Övriga inskrivna utgörs av ensamkommande barn som exempelvis fått ett avslag och väntar på ett avgörande i migrationsdomstol, har ett öppet återvändandeärende eller myndiga personer som inte hunnit flytta till anläggningsboende för vuxna. Till slutet av 2018 bedöms antalet inskrivna ensamkommande barn, likt föregående prognos, minska till omkring Länsstyrelserna uppger att kommunerna behöver avveckla/ställa om boenden i takt med att antalet inskrivna minskar. Under nästa år bedöms kommunerna ha beredskap och kapacitet för att hantera mottagandet av ensamkommande barn. Men på sikt menar länsstyrelserna att det på grund av minskade intäkter kan bli svårare för kommunerna att upprätthålla en grundläggande kapacitet som krävs för att snabbt kunna hantera eventuella ökningar inom mottagandet.

57 Migrationsverkets prognos (P5-17) 55(62) Bild 10. Asylsökande ensamkommande barn inskrivna i mottagningssystemet Medicinska åldersbedömningar Fortsatt många inskrivna ensamkommande barn bedöms hinna fylla 18 år eller bedöms vara myndiga innan besked på sin asylansökan och får då asylskälen prövade som vuxen. Sedan i mars erbjuds sökande att genomgå en medicinsk åldersbedömning genom Rättsmedicinalverket (RMV) för att göra sin ålder sannolik. En stor majoritet som fått ett sådant erbjudande har tackat ja till detta. Migrationsverket kan skicka upp till 500 beställningar om medicinsk åldersbedömning per region och månad. I början av oktober hade Migrationsverket skickat drygt beställningar om åldersbedömning, vilket motsvarar cirka 70 procent av alla utredda BUV-ärenden. Ungefär utlåtanden hade inkommit från RMV vid samma tidpunkt. Uppskattningsvis väntas ytterligare beställningar tillkomma den närmsta tiden. I juliprognosen redogjordes för att antalet ensamkommande barn som väntas få första asylbeslutet i vuxen ålder avgörs i vilken utsträckning som åldersbedömningar initieras i återstående utredningar och hur andelen utlåtanden som talar för att den sökande är 18 år eller äldre utvecklas. Som ovan nämnts har andelen utredda BUV-ärenden där medicinsk åldersbedömning blivit aktuell ökat från cirka 50 till 70 procent sedan föregående prognos. Andelen utlåtanden från RMV som talar för att sökande är 18 år eller äldre har samtidigt ökat till cirka 83 procent 26 jämfört med cirka 76 procent 27 initialt. Mot denna bakgrund uppskattas nu omkring personer få första asylbeslutet i vuxen ålder under 2017, till skillnad från knappt i föregående prognos. Liksom tidigare rör det sig om en bedömning baserad på aktuella antaganden. Ärenden som beräknas avgöras under 2018 ingår inte i beräkningsunderlaget. Svarstiden för de utlåtanden som har kommit in från RMV har hittills i genomsnitt varit knappt tre månader från beställning, till skillnad från högst upp till 1,5 månad som det initialt planerats för. Andelen planerade undersökningar som av olika anledningar inte kunnat genomföras har ökat från cirka 10 till 17 procent. Migrationsverket har efterfrågat en prognos från RMV om hur många utlåtanden som kan väntas inkomma innan den 24 november I sitt svar skriver RMV att det inte är möjligt att ange en sådan siffra, men att myndigheten räknar med att ha gjort utlåtanden i alla de ärenden där både röntgenbilder och analyser inkommit från dess leverantörer. 28 Detta medför svårigheter för Migrationsverket att bedöma hur många ärenden som blir beslutsklara före årsskiftet 2017/2018. Enligt RMV beror den takt som ärenden hanteras i processen på hur snart god man bokar in tider för de två undersökningarna efter anvisning från RMV, när undersökningarna genomförs och när analyser rapporteras in av leverantörerna. Leverantörerna har förbundit sig att genomföra undersökning och leverera analysunderlag inom 30 dagar till RMV från det att sökande/god man bokar tid. Vidare uppger RMV att det finns flera orsaker till att processen kan bli lång, till exempel att god man byts ut, uppgift om region ändras, att adressuppgifter inte har uppdaterats, att sökande/god man bokar om tider, eller att den som ska genomgå undersökning saknar giltigt LMA-kort varför undersökningen får göras vid ett senare tillfälle. Efter att anvisningen gått iväg till sökande/god man för att beställa tid för undersökningar kan RMV inte kontrollera processen fram till att analysunderlag levereras från leverantörerna. Med andra ord uppstår ett vänteläge där flera parters 26 Medicinska åldersbedömningar - statistik till och med 31 augusti (ca ärenden), RMV De första medicinska åldersbedömningarna klara, RMV Ang. prognos för arbetet med medicinska åldersbedömningar (dnr X ), RMV

58 Migrationsverkets prognos (P5-17) 56(62) agerande avgör den tid som det tar för underlaget att komma in till RMV. Inom RMV handlar det också om att balansera rättsläkarresurser i förhållande till myndighetens övriga uppdrag. 29 Flera som bedöms vara myndiga anför nya asylskäl En annan ny omständighet som påverkar prövningen av ärenden för BUV som sökte före 2017 är att en inte obetydlig andel personer som bedöms vara myndiga efter medicinsk åldersbedömning anför nya asylskäl. Migrationsverket måste därför boka in nya utredningar med sökande, offentligt biträde och tolk. Det rör sig exempelvis om personer som framför hbtq-skäl eller uppger att de konverterat. Detta är asylskäl som generellt sett är komplexa att både utreda och pröva, vilket leder till längre handläggningstider. Ensamkommande asylsökande som blir myndiga är i första hand Migrationsverkets ansvar Den 1 juli 2017 började ett nytt ersättningssystem för kommuners mottagande av ensamkommande barn och unga att gälla. Kommunerna får i normalfallet inte längre någon ersättning för ensamkommande asylsökande efter att de fyllt 18 år eller bedömts vara myndiga. Då staten ansvarar för mottagandet av vuxna asylsökande förväntas ungdomar som fyllt 18 år under asylprocessen flytta till Migrationsverkets anläggningsboende. Regeringen har tillfört ett tillfälligt kommunbidrag på 390 miljoner kronor för att kommunerna ska kunna låta asylsökande ensamkommande över 18 år bo kvar i kommunen. 30 Länsstyrelserna anger att huvudspåret för ungdomarna som blivit myndiga och är i asylprocess är att de överförs till Migrationsverkets anläggningsboende. Det tillfälliga bidraget kommer enligt länsstyrelserna inte överlag leda till att ensamkommande kommer att få bo kvar, då kommunerna anser att ersättningen inte räcker för någon längre period. Vidare uppger länsstyrelserna att kommunerna kommer att hantera medlen olika och att det bland annat finns förslag att låta civilsamhället ta del av medlen för olika stödinsatser. Mot denna bakgrund utgår beräkningarna i denna, liksom i den förra prognosen, från ett antagande om att kommunerna i de allra flesta fall kommer att föra över myndiga asylsökande till Migrationsverket. Kommunandelar Se bilaga 7 för aktuella kommunandelar för anvisning av barn utan vårdnadshavare. Bakgrundsfakta om mottagande av ensamkommande barn och unga Ett barn utan vårdnadshavare (BUV) eller så kallat ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Den kommun där ett ensamkommande barn ger sig till känna för svenska myndigheter blir enligt socialtjänstlagen ansvarigt för omhändertagandet av barnet, i första hand tillfälligt i avvaktan på att Migrationsverket anvisar barnet till en anvisningskommun. Sedan 2014 har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun oavsett om den har en överenskommelse om mottagande eller ej. Sedan 1 april 2016 gäller en ny anvisningsmodell som baseras på att varje kommun ska ta emot en andel av totala antalet anvisningar. Anvisning sker till den kommun som för tillfället har lägst måluppfyllelse av sin andel, såvida inte en annan kommun anmält ledig plats eller om barnet har anknytning till annan kommun. Andelarna revideras årligen i samband med Migrationsverkets februariprognos i samråd med länsstyrelserna. Kommunen ansvarar för boende och att barnet får det stöd och hjälp den behöver enlighet med socialtjänstlagen SoL, såväl under tiden som asylsökande som under tiden efter beviljat uppehållstillstånd. Kommunerna och har rätt till statlig ersättning för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Sedan 1 juli 2017 gäller ett nytt ersättningssystem med generellt lägre ersättningsnivåer jämfört med tidigare. Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för beredskap och kapacitet för mottagandet i länen, samt föra en dialog med kommunerna exempelvis avseende kommunandelar. 29 Ibid. 30 Prop. 2017/18:1 Utgiftsområde 8

59 Migrationsverkets prognos (P5-17) 57(62) II - 4 Att komma till Sverige och att stanna i Sverige (Tillstånd) 4.1 Anknytningsärenden Förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Sedan föregående prognos har följande förutsättningar som påverkar Migrationsverkets anknytningsprövning förändrats: Avarbetningen av de äldre och mer utredningskrävande ärendena tar något längre tid 2017 jämfört med föregående prognosantagande. Färre antal inkommande ärenden för hela prognosperioden. De förändrade förutsättningarna bedöms leda till att: Något fler ärenden i balans än föregående bedömning. Mot bakgrund av detta bedömer Migrationsverket att: Antalet inkommande 2017 antas uppgå till cirka , varav förstagångsansökningar. För 2018 antas motsvarande siffra vara cirka , varav förstagångsansökningar Antalet avgjorda anknytningsärenden för innevarande år antas uppgå till cirka , varav förstagångsansökningar. För 2018 antas motsvarande siffra vara cirka , varav förstagångsansökningar. Bedömningen om att nå förordningsstyrda handläggningstider under andra halvan 2018 kvarstår. Tabell 54. Prognos antal inkomna och avgjorda anknytningsärenden Anknytningsärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Anknytningar, förlängning Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Inkomna ärenden En större nedgång av inkommande anknytningsärenden skedde mellan mars och april i år. Minskningen i början av året antas bero på att anhöriga till syrier har fått sina asylansökningar prövade under föregående år och att en anhörig redan har ansökt om exempelvis familjeåterförening. Den tillfälliga lagens tillämpning antas också ha bidragit till den avtagande anhöriginvandringen till Sverige. En högre avslagsfrekvens inom asylärenden antas påverka antalet inkommande. Migrationsverket bedömer att takten på beviljade asylärenden och den tillfälliga lagen påverkar antalet inkommande anknytningsärenden nedåt. Även gränsrestriktioner i Mellanöstern begränsar den sökandes möjligheter att ta sig till en utlandsmyndighet för att ansöka om anhöriginvandring. Tiden från att en asylsökande beviljats uppehållstillstånd till att en ansökan om anhöriginvandring kommer in har inte anpassats till tidsfristen i den tillfälliga lagen, utan istället ökat något. Migrationsverket har inget entydigt svar på varför tiderna fortsätter att öka men sannolikt beror det på en rad sammanfallande faktorer. Säkerhetssituationen och gränsrestriktioner såväl inom som mellan länder fortsätter att utgöra begränsande faktorer till varför sökande har svårt att ta sig till en utlandsmyndighet och ansöka om uppehållstillstånd. Sammantaget leder ovanstående till antagandet att antalet inkommande anknytningsärenden sänks från till ärenden för 2017 och från till under Prognosen sänks även för antalet inkommande anknytningsärenden för åren 2019 till 2021 till dryg per år.

60 Migrationsverkets prognos (P5-17) 58(62) Avgjorda ärenden Migrationsverkets prioritering att avgöra äldre ärenden ger resultat. Antalet öppna arbetsmarknads- och anknytningsärenden har ökat de senaste åren, men trenden har i år brutits och balanserna har minskat. De äldre ärendena har varit mer utredningskrävande än vad Migrationsverket bedömt varför antagandet om avgjorda ärenden under året sänkts. Avarbetningen av de äldre ärendena har medfört att den genomsnittliga handläggningstiden har ökat. Den förväntas emellertid att vända mot slutet av året och början på Handläggningstiderna antas ligga på cirka 15 månader i genomsnitt under andra halvåret 2017 och 13 månader första halvåret I förhållande till föregående prognos är det en förändrad bedömning av handläggningstiderna för andra halvan Anledningen är som Migrationsverket beskrev i föregående prognos att avarbetningen tagit längre tid än förväntat. Avarbetningen av den balans som byggts upp under många år har gett resultat och trenden visar på att antalet öppna ärenden kommer att minska väsentligt i år och nästa år. Vid ingången av 2017 var den totala balansen för ärendeslaget ungefär och vid årets utgång antas den vara under År 2019 antas Migrationsverket komma ner i en arbetande balans. Antagandet om att Migrationsverket är i balans med anknytningsärendena under 2019 är i förhållande till föregående prognos oförändrat. Migrationsverket sänker prognosen för antalet avgjorda förstagångsärenden. För 2018 och resterande del av prognosperioden sänker Migrationsverket sin prognos för avgjorda anknytningsärenden. Sänkningen av avgjorda 2020 och 2021 är kopplat till att färre anknytningsärenden förväntas inkomma och att Migrationsverket då är nere i en arbetande balans som gör att inkomna och avgjorda ärenden tar ut varandra. 4.2 Arbetsmarknadsärenden Tabell 55. Prognos antal inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden Arbetsmarknadsärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Arbetsmarknad, förlängningar Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Anhöriga är medräknade i inkomna och avgjorda ärenden. Inkomna ärenden Arbetstagare inom medel- eller högkvalificerade yrken står för den största ökningen under året där Indien och Kina är de största ursprungsländerna. Totalt står de för en tredjedel av alla inkommande ärenden. Denna trend påverkas till hög grad av en stark efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom främst ITsektorn. Enligt Konjunkturinstitutet kommer bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens att stiga ytterligare framöver 31 då Sverige befinner sig i en högkonjunktur med en stark ekonomi. 32 Även Arbetsförmedlingen prognosticerar stark jobbtillväxt de kommande åren. 33 Anhöriga till arbetstagare utgör cirka 40 procent av totalt antal ansökningar om arbetstillstånd, vilket gör att förändringar inom denna grupp har stor påverkan på totalen. Bland de dominerande ursprungsländerna som söker arbetstillstånd i Sverige finns en hög andel medföljande. I och med en förväntad ökning av nya arbetstillstånd under prognosperioden från de största grupperna, antas även antalet anhöriga att öka något framöver. Antalet före detta asylsökande som ansökt om arbetstillstånd har efter en expansiv ökning från 2016 och framåt nu mattats av en aning sedan föregående prognos, vilket kan härledas till färre antal asylsökande n-forsta-halv%c3%a5ret-2018.pdf

61 Migrationsverkets prognos (P5-17) 59(62) för nationaliteterna som drivit på denna trend. Även om denna grupp får anses var en liten del av det totala antalet sökande så har gruppen bidragit till en ökning av inkommande ärenden Takten av inkommande arbetstillståndsansökningar, både förstångsansökningar och förlängningar, har efter sommaren mattats av något och förväntas ligga stabilt resten av året. Prognosen för inkommande ärenden 2017 är cirka Förstagångsansökningar väntas stå för en ökning med ungefär ärenden medan en viss minskning av förlängningsansökningar antas. Det ökade antalet inkommande ärenden bedöms fortsätta i samma takt under 2018, vilket leder till att det totala antalet arbetstillstånd under 2018 bedöms öka med ärenden jämfört med tidigare prognos. Utvecklingen under 2019 till 2021 bedöms vara oförändrad jämfört med föregående prognos. Avgjorda ärenden Migrationsverket ser en positiv effekt av den indikationsbaserade efterkontrollen som implementerades under maj vilket inger förhoppning om att produktiviteten fortsättningsvis kommer att öka under avarbetningen hösten Även den utökade certifieringen som inneburit fler certifierade företag förväntas få positiv effekt på produktiviteten under hösten innevarande år. Bedömningen från föregående prognos står kvar gällande en fortsatt hög resursåtgång för att kunna komma ner i och fortsättningsvis behålla förordningsstyrda handläggningstider. Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsansökningar antas vara fem månader. Vid andra halvåret 2018 bedöms handläggningstiden sjunka till fyra månader, men handläggningstider så långt in i framtiden är svårbedömda. Som föregående prognos redogjorde för krävs att åtgärder som syftar till att öka antalet kompletta ärenden ger effekt för att förordningsstyrda handläggningstider ska nås. I förlängningsärenden av arbetstillstånd förväntas handläggningstiden ligga på genomsnitt cirka tio månader vid årsskiftet fram till halvårsskiftet 2018, för att under andra halvåret 2018 nå förordningsstyrda handläggningstider på fyra månader. Migrationsverket bedömer att målsättningen med att halvera antalet öppna arbetsmarknadsärenden fram till årsskiftet 2017/2018 kommer i princip att kunna nås. För den absoluta majoriteten ärenden om arbetstillstånd förväntas förordningsstyrda handläggningstider att nås under andra halvåret Bakgrundsfakta om arbetsmarknadsärenden Den som är medborgare och bosatt i ett land utanför EU kan ansöka om arbetstillstånd i Sverige. För att beviljas arbetstillstånd krävs det att man har ett giltigt pass och att man har erbjudits ett arbete med arbetsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket/branschen. Ett arbetstillstånd kan beviljas för högst två år i taget. Den som har haft arbetstillstånd i fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd. 4.3 Studerandeärenden Tabell 56. Prognos antal inkomna och avgjorda studerandeärenden Studerandeärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Studerande, förlängningar Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Anhöriga är medräknade i inkomna och avgjorda ärenden.

62 Migrationsverkets prognos (P5-17) 60(62) Inkomna ärenden Fler internationella studenter har blivit antagna till svenska högskolor och universitet i år än förväntat. En ökning har skett inom flertalet av de stora studieländerna till Sverige. Fortsatt är Kina och Indien de två dominerande nationaliteterna av studerandesökande till Sverige som tillsammans utgör en tredjedel av antal sökande under året. Dessa följs av Pakistan, Iran och Bangladesh som ansvarar för en femtedel. I juliprognosen höjde Migrationsverket sin prognos för antalet studerandeärenden, som en konsekvens av ett ökat antal inkomna ärenden under året första halvåret jämfört med året innan. Sedan föregående prognos har antalet inkomna studerandeärendet till Migrationsverket minskat, vilket är normalt efter en ansökningsomgång och inför en ny terminsstart. Utfallet är dock marginellt lägre än vad Migrationsverket tidigare prognostiserat. Prognosen minskar därför med ungefär sökande under 2017 jämfört med föregående antagande. Resterande prognosperiod antas antalet inkommande studerandeärenden, både förstagångsansökningar och förlängningar, vara på samma nivå. Avgjorda ärenden Migrationsverket har gett beslut i de ärenden som varit möjliga inför höstterminens start Orsaker till att vissa beslut inte avgjorts beror bland annat på ärenden om statusbyte, väntan på remisser i säkerhetsärenden eller från annan extern part, ärenden som väntar på utredning på utlandsmyndigheter samt inväntande av kompletteringar. Ärenden som är kvar i balansen är till majoriteten förlängningsärenden. Handläggningstiden inom studerandeprocessen är kort och kommer att vara runt två månader i genomsnitt. Migrationsverket fattar beslut i alla ärenden som kan avgöras och de som inte kan avgöras kan härledas till externa faktorer som ligger utanför myndighetens påverkan. Prognosen för avgjorda studerandeärenden är oförändrad jämfört med föregående. Läget inom studerandeprocessen efter höstterminens skolstarter är god. 4.4 Passärenden Tabell 57. Prognos antal inkomna och avgjorda passärenden Pass Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Inga förändringar sedan föregående prognos. 4.5 Besök- och viseringsärenden Tabell 58. Prognos antal inkomna och avgjorda besöks- och viseringsärenden Besök Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Viseringar Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Prognosen för besöksärenden förändras marginellt på grund av att utfallet under året legat något högre än förväntat. Antalet viseringsärenden som skickas till Migrationsverket 2017 förväntas öka marginellt. Ökningen har en trolig koppling till att det under 2017 förväntas inkomma fler viseringar totalt.

63 Migrationsverkets prognos (P5-17) 61(62) Bakgrundsfakta om besök- och viseringsärenden Visering är ett tillstånd som behövs för att resa in och vara i Sverige och de övriga Schengenländerna under en kortare tid, till exempel för att besöka släkt och vänner, turistbesök, affärsbesök, med mera. En visering är tidsbegränsad och gäller som mest 90 dagar under en 180 dagarsperiod. Viseringsansökningar prövas normalt sett på svensk utlandsmyndighet (ambassad eller konsulat). Endast de fall där utlandsmyndigheten inte är behörig att fatta beslut eller behöver vägledning kring hur ärendet ska bedömas skickas det vidare till Migrationsverket. 4.6 EES-ärenden Tabell 59. Prognos antal inkomna och avgjorda EES-ärenden EES/registerärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Inga större förändringar sedan föregående prognos. Bakgrundsfakta om EES-ärenden EU-medborgare som kan försörja sig själva har uppehållsrätt i Sverige. Det innebär att man kan vistas, arbeta och studera i Sverige utan uppehålls- och arbetstillstånd. Om man vill stanna längre än tre månader i Sverige måste man registrera sin uppehållsrätt i Sverige. Sedan 1 maj 2014 ansvarar Skatteverket för att registrera uppehållsrätter. De ärendekategorier som Migrationsverket fortfarande handlägger är uppehållskort för tredjelandsmedborgare, permanent uppehållsrätt och uppehållskort, varaktigt bosatta samt i förekommande fall uppehålls- och arbetstillstånd för EES-medborgare. En EU-medborgare som bott fem år i Sverige utan uppehåll och som haft sin uppehållsrätt registrerad under denna tid har permanent uppehållsrätt. 4.7 Ansökan om svenskt medborgarskap Förändringar sedan föregående prognos (P4-17) Sedan föregående prognos har följande förutsättningar som påverkar Migrationsverkets medborgarskapsprövning förändrats: Minskade medel i budgetpropositionen för 2018 påverkar antalet avgjorda inom medborgarskapsprövningen Fler inkommande ärenden 2017 än föregående prognos. De förändrade förutsättningarna bedöms leda till att: En högre balans vid slutet på både 2017 och 2018 än vad tidigare bedömts. Ökande handläggningstider Mot bakgrund av detta bedömer Migrationsverket att: Antalet inkommande ärenden 2017 bedöms vara och medan antalet avgjorda antas uppgå till År 2018 antar verket att inkommande är och att avgjorda är Under 2019 förväntas ärenden inkomma och avgöras. En arbetande balans på ärenden uppnås under 2019.

64 Migrationsverkets prognos (P5-17) 62(62) Tabell 60. Prognos antal inkomna och avgjorda medborgarskapsärenden Medborgarskapsärenden Prognos inkomna ärenden Förändring sedan föregående prognos Prognos avgjorda ärenden Förändring sedan föregående prognos Utgående balans Inkomna ärenden Inkommande medborgarskapsärenden påverkas av övriga ärendeslag. Om antalet avgjorda ärenden inom bland annat asyl och även anknytning förändras leder detta till en förändring av inkommande medborgarskapsärenden. Antalet inkommande medborgarskapsansökningar ökar och den troliga förklaringen till ökningen 2017 är att handläggningstiderna är längre inom ärendeslaget, vilket antas få personer att söka tidigare än vad de annars gjort. I innevarande prognos skrivs antalet inkommande ärenden upp med cirka ärenden jämfört med föregående. Avgjorda ärenden Migrationsverket har fått mindre tilldelade medel i budgetpropositionen för 2018 än det behov som angavs i föregående prognos. Förändringen innebär att balansen inom ärendeslaget vid utgången av 2018 är ungefär ärenden jämfört med föregående prognos. Handläggningstiderna inom medborgarskapsprövningen förväntas öka som följd av ett ökat antal inkommande ärenden fram till dess att balansen arbetats av. Under andra halvan av 2017 förväntas handläggningstiderna var runt sju månader i genomsnitt för att vid utgången av 2018 vara ungefär nio månader. För 2017 är prognosen för antalet avgjorda ärenden oförändrad. Migrationsverket sänker däremot prognosen för avgjorda ärenden under 2018 med ungefär ärenden och antalet ärenden för 2019 skrivs upp med ärenden. Under 2019 förväntas medborgarskapsprocessen ha en arbetande balans. Bakgrundsfakta om medborgarskapsärenden Den som kan styrka sin identitet, har ett permanent uppehållstillstånd (PUT) eller permanent uppehållsrätt och har varit bosatt en viss tid i Sverige (hur länge beror på omständigheter såsom vilken grund man blivit beviljad tillstånd på samt ålder) och under tiden levt ett skötsamt liv kan ansöka och erhålla svenskt medborgarskap. Ansökan kan lämnas via e-tjänst.

65

66 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 1 Sid 1 av 2 Bilaga 1 Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall , del 1 Planeringsantagande P5 17 Oktoberprognos 2017 P4 17 Juliprognos 2017 Prognos nya asylsökande Antal nya asylsökande varav ensamkommande barn och ungdomar Asylprocessen, prognos Planeringsantagande P5 17(H T) Planeringsantagande P4 17(H B) Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Osäkerheten ökar Baserat planeringsantagande för antalet Baserat planeringsantagande för antalet med tiden och från och med tredje året är beräkningarna inte betrakta som prognos utan asylsökande och beräknat på tillgängliga asylsökande och beräknat på medel efter behov (Hsom räkneexempel. medel (H T). B). Utfall Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Asylprövning på Migrationsverket Antal nya asylsökande varav barn utan vårdnadshavare Förlängningsansökningar efter utgånget tillfälligt uppehållstillstånd Inkommande asylärenden Varav inkommer till Dublinenhet Avgjorda asylärenden totalt under året varav avgjorda förstagångsärenden varav barn utan vårdnadshavare (vid beslutstillfälle) varav avgjorda förlängningsärenden Simulerat utfall EJ beviljade ansökningar varav Dublinåtertagande samt avvisning/utvisning EU land varav uppenbart ogrundad ansökan varav avslag i normalprocessen varav avskrivna ärenden inklusive återtagna ansökningar Beviljade ansökningar varav permanent uppehållstillstånd varav tidsbegränsat uppehållstillstånd 3 år med flyktingstatus varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 13 mån varav tidsbegränsade uppehållstillstånd 24 mån (förlängning) varav övriga tidsbegränsade uppehållstillstånd Öppen balans av förstagångsansökningar vid årets slut Öppen balans av förlängningsansökningar vid årets slut Öppenbalans av asylärenden totalt Snitthandläggningstid alla avgjorda ärenden under kalenderåret, (månad) 14 mån 13 mån 4 mån 3 mån 3 mån 15 mån 10 mån 3 mån 3 mån 3 mån Överprövning av asylärenden Migrationsverket Nya överklagande avslagsärenden som överlämnas till Migrationsdomstol Nya överklagade statusärenden Migrationsdomstolarna Avgjorda asylmål vid migrationsdomstolarna Öppen balans vid årets slut,asylmål Avgjorda överklaganden omräknat till ärenden (Domstolsverket) Avgjorda överklaganden omräknat till individer (Migrationsverket) Inkomna och avgjorda verkställighetshindersärenden Prövningstillstånd Migrationsöverdomstolen Inkomna begäran om prövningstillstånd, asylärenden Avgjorda begäran om prövningstillstånd, asylärenden Inskrivna i överklagandefas hos migrationsdomstolarna, utgående balans Inskrivna I mottagningssystemet Antal inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA vid årets slut varav i eget boende varav i anläggningsboende och övrigt boende varav ensamkommande barn Antal förvarsplatser + beredskapsplatser Genomsnittligt antal inskrivna varav ABO exkl. övrigt boende varav EBO varav ensamkommande barn Antal med ett ärende men utan rätt till bidrag och boende enligt LMA Inskrivna efter handläggningsstatus vid årets slut Totalt varav med ett öppet asylärende varav övriga varav med ett uppehållstillstånd varav med ett ej lagakraftvunnet överklagande varav i återvändandefas, Migrationsverket varav i återvändandefas, överlämnade till polisen

67 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 1 Sid 2 av 2 Bilaga 1 Asylprocessen. Prognos och simulerat utfall , del 2 Planeringsantagande Asylprocessen, prognos Planeringsantagande P5 17(H T) Planeringsantagande P4 17(H B) Prognosen bygger på en simulering av ett sammanhängande scenario. Osäkerheten ökar Baserat planeringsantagande för antalet Baserat planeringsantagande för antalet med tiden och från och med tredje året är beräkningarna inte betrakta som prognos utan asylsökande och beräknat på tillgängliga asylsökande och beräknat på medel efter behov (Hsom räkneexempel. medel (H T). B). Prognos Räkneexempel* Prognos Räkneexempel* Återvändande Migrationsverket Nya aktiva återvändandeärenden asyl varav Dublinöverföringar varav omedelbar avvisning till hemland (OH), Tredje land eller EU land Avgjorda återvändandeärenden, asyl varav självmant utrestmed verkets hjälp, asyl varav spårbyte varav överlämnade polisen, tvång (asyl) varav överlämnade polis, avviken/efterlyst (asyl) varav avskrivna och övriga, fått tillstånd efter VUT etc. (asyl) Utgående balans, ej överlämnade återvändandeärenden varav inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem exkl BUV Ärenden överlämnade till polisen för verkställighet Totalt nya överlämnande ärenden Polisen varav avvikna (efterlyst), ej inskrivna varav, tvång (inskrivna) Antal inskrivna i mottagningen med rätt till bidrag med bidrag ett verkställighetsärende hos polisen Ingående balans, inskrivna med rätt till bidrag Nya överlämnade ärenden, tvång (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Genomförda verkställigheter (inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA) Utskrivna, avskrivna, avvikna, eget återvändande och preskriberade Utgående balans inskrivna med rätt till bidrag enligt LMA Utresor med tvång Antal transporter med tvång, TPT (Kriminalvårdens prognos. Anslag 1:7) Lämnar mottagningen efter verkställighet (Migrationsverkets antagande) Prövning av verkställighetshinder. Migrationsverket Inkomna VUT Avgjorda VUT Personer som lämnar mottagningssystemet Nettoutskrivna vid årets slut Varav bosatt och utflyttad till kommun varav självmant utrest efter ett avslagsbeslut varav utrest med tvång varav utskrivna, upphört rätt till LMA varav övrigt, avskrivna +återinskrivna, avvikna, utresta vid slutet av året Utresor, självmant utrest ) En person kan skrivas in och ut upprepade gånger under asylprocessen. Prognosen avser nettoförändring under året. 2) Avskriven asylansökan orsakas oftast, men inte alltid, av att personen avvikit. Siffran avser nettoförändring vid årets slut. Nya uppehållstillstånd, asyl Tillståndsbeslut på minst ett år, Migrationsverket och Migrationsdomstolar redan folkbokförda med ett tidigare tidsbegränsat tillstånd (förlängning) Nya uppehållstillstånd asylmottagning varav med ett permanent uppehållstillstånd (PUT) varav med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) månader Övriga tidsbegränsade Vidarebosättning Kommunmottagande A. Vidarebosättning (Flyktingkvot) under året, bosätts med anvisning B. under året inresta anhöriga till f.d. asylsökande C. Nya uppehållstillstånd från inskrivna i Migrationsverkets asylmottagning varav ensamkommande barn och ungdomar varav från eget boende, EBO varav från anläggningsboende ABO Summa nya asyltillstånd och inresta anhöriga under året (A+B+C) D. Inskrivna med uppehållstillstånd vid årets början varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en adresseradanvisning och väntar på utflytt Summa inskrivna i mottagningen som är aktuella för bosättning (C+D) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV E. Antal under året bosatta från Migrationsverkets mottagning varav bosatta från anläggningsboende med anvisning vara egen bosättning, inklusive från Ebo varav BUV F. Inskrivna med UT i mottagningssystemet, slutet av året (C+D E) varav inskrivna i Migrationsverkets anläggningsboende exkl BUV varav med en anvisning och väntar på utflytt nästa år Summa kommunmottagande under året (A+B+E)

68 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 2 Sid 1 av 1 Bilaga 2 Arbete, besök, bosättning och medborgarskap Planeringsantagande Arbete, besök och bosättning, aktuell prognos Arbete, besök och bosättning, föregående prognos Arbete, besök och bosättning, Oktoberprognos P5 17 (H B) Juliprognos P4 17 (H B) Diff Arbete, besök och bosättning Antal inkomna ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Summa Antal avgjorda ärenden Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Summa Ärendebalans UB Anknytning Anknytning förlängn EES Arbetsmarknad Arbetsmarknad förlängning Studerande Studerande förlängning Besök Visering Pass Summa Medborgarskap Antal inkomna ärenden Medborgarskapsprövning Antal avgjorda ärenden Medborgarskapsprövning Ärendebalans UB Medborgarskapsprövning

69 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 3 Sid 1 av 1 Bilaga 3 Utgiftsutfall på anslag inom utgiftsområde 8 och 13* (belopp i tkr) Anslag ** 1:1 Migrationsverket Ap 1 Migrationsverket :2 Ersättningar och bostadskostnader Ap 2 Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting Ap 3 Boende för asylsökande :3 Migrationspolitiska åtgärder Ap 4 Återvandringsförberedelser Ap 5 Återvandringsbidrag Ap 6 Vidarebosättning m.m Ap 7 Resor vid vidarebosättning m.m Ap 8 Anhörigresor :4 Domstolsprövning i utlänningsärenden :5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden :6 Offentligt biträde för utlänningsärenden Ap 2 Migrationsverket :7 Utresor för avvisade och utvisade Ap 1 Migrationsverket Ap 2 Kriminalvården*** :8 Från EU budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar :2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande (utg omr 13) Ap 2 Ny schablonersättning Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner Ap 6 Hyreskostnader Ap 10 Grundersättning Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m.m Ap 13 Ersättning för ensamkommande barn Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård Ap 17 Sfi för anläggningsboende :4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (utg omr 13) Ap 4 Reseersättning sfi för anläggningsboende Totalt * Prognosen inkluderar inte delar till Regeringskansliets, regeringens eller Kammarkollegiets disposition. ** Utfall till och med september *** Utfall till och med augusti

70 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 4 Sid 1 av 1 Bilaga 4 Anslag inom politikområdet Migration (belopp i tkr) Planeringsantagande Utgiftsområde 8 Migration Prognos efter behov, planeringsantagande P5 17 Föregående prognos, planeringsantagande Skillnad Tillgängliga Anslag medel :1 Migrationsverket Ap 1 Migrationsverket :2 Ersättningar och bostadskostnader Ap 2, Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting Ap 3, Bostäder för asylsökande :3 Migrationspolitiska åtgärder Ap 4 Återvandringsförberedelser Ap 5 Återvandringsbidrag Ap 6 Vidarebosättning mm Ap 7 Resor vid vidarebosättning mm Ap 8 Anhörigresor :4 Domstolsprövning i utlänningsärenden :5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden :6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Ap 2 Migrationsverket :7 Utresor för avvisade och utvisade Ap 1 Migrationsverket Ap 2 Kriminalvårdsstyrelsen :8 Från EU budgeten finansierade insatser för asylsökande ERF III AMIF Fondenhet m m Återvändandefonden Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Ap 2 Ny schablonersättning Ap 3 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd Ap 5 Prestationsbaserad ersättning till kommuner Ap 6 Hyreskostnader Ap 10 Grundersättning Ap 12 Ersättning för ekonomiskt bistånd m m Ap 13 Ersättning för ensamkommande barn Ap 14 Ersättning för vissa särskilda kostnader Ap 15 Ersättning för stöd och service och hälso- och sjukvård Ap 17 Sfi för anläggningsboende :4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare Ap 4 Reseersättning sfi för anläggningsboende TOTALT Finansiella villkor utgiftsområde 8 Migration Villkor :1 Abonemang radiokommunikationssystem till MSB 361 1:2 Ersättning till kommuner för extraordinära kostnader * 1:7 Särskilda insatser för att underlätta återvändande * 1:8 Statlig medfinansiering samt fondadministration utöver EU:s bestämmelser om tekniskt stöd * *) Upp till detta belopp

71 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 5 Sid 1 av 1 Bilaga 5 Antal ärenden som lämnas till utlandsmyndigheterna, prognos Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 6 Sid 1 av 1

72 Bilaga 6 Underlag till DAC-beräkning DAC-beräkningen rör antaganden om kostnader för asylsökande per kalenderår (kohort). I prognosen redovisas inte bedömda kostnader för asylsökanden per kalenderår, utan för årskostnader oberoende när individerna sökte asyl. Underlagen för boendedygn till DAC- och prognosberäkningarna är båda hämtade från en simulering av hela asylprocessen. Dock används olika mätpunkter i simuleringen för att kunna tillgodose de olika syften som de två beräkningarna har. Det medför att uppgifter i denna bilaga och i prognosen som berör boendedygn kan skilja sig åt. Dygnskostnaden för anslaget 1:1 utgår från årsredovisningen 2015 exklusive förvar. Beräkningen innehåller både direkta kostnader och fördelade, indirekta kostnader. Den genomsnittliga dygnskostnaden uppgick år 2016 till 46 kronor och används i beräkningen för år För åren 2017 och framåt varierar dygnskostnaden med prognosens variation i dygnskostnad för mottagning. Anledningen till att inte prognosens dygnskostnad används är framför allt för att inga indirekta kostnader fördelas i prognos. Dygnskostnaden/-utgiften som används för anslaget 1:2 baseras på prognosen för anslaget. Prognos P5 17, planeringsantagande Antal asylsökande varav från DAC länder Genomsnittligt antal DAC fäiga dygn per person* Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:1, kronor Schablonberäknad dygnskostnad anslag 1:2, kronor Beräknad total kostnad för mottagande, miljoner kronor Prognos för antalet självmana utresor till hemlandet (DAC) Schablonberäknad styckkostnad per resa, kronor Beräknad total kostnad för resor, miljoner kronor *Antalet dygn beräknas på antalet asylsökande som antas inkomma under kalenderåret (kohort), oberoende av vilket år som dygnen realiseras

73 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 7 Sid 1 av 3 Bilaga 7 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Listan visar respektive kommuns reviderade andel i anvisningsmodellen för ensamkommande asylsökande barn som började gälla den 1 mars 2017 samt kommunens måluppfyllelse per den 20 oktober Antalet nya asylsökande ensamkommande barn som kommeratt anvisas en kommun under perioden oktober 2017 till februari 2018 beräknas till omkring 700. Län Södermanland Uppsala Stockholm Kommun Andel i Måluppfyllelse Andel i Måluppfyllelse Län Kommun promille (20/10 17) promille (20/10 17) 0114 Upplands Väsby 3,94 126,24% 0509 Ödeshög 1,00 149,22% 0115 Vallentuna 4,20 65,13% 0512 Ydre 1,00 99,48% 0117 Österåker 4,81 87,90% 0513 Kinda 1,00 198,96% 0120 Värmdö 6,36 62,56% 0560 Boxholm 1,00 74,61% 0123 Järfälla 6,93 68,18% 0561 Åtvidaberg 1,00 223,82% 0125 Ekerö 3,37 66,42% 0562 Finspång 1,73 115,00% 0126 Huddinge 10,21 60,89% 0563 Valdemarsvik 1,00 99,48% 0127 Botkyrka 8,36 89,24% 0580 Linköping 16,10 60,24% 0128 Salem 1,64 75,82% 0581 Norrköping 12,52 75,48% 0136 Haninge 8,48 61,59% 0582 Söderköping 1,44 155,43% 0138 Tyresö 6,16 60,56% 0583 Motala 3,91 209,90% 0139 Upplands Bro 2,47 80,55% 0584 Vadstena 1,00 174,09% 0140 Nykvarn 1,19 125,39% 0586 Mjölby 2,77 62,85% 0160 Täby 7,46 63,34% 0604 Aneby 1,00 99,48% 0162 Danderyd 4,35 62,89% 0617 Gnosjö 1,00 273,56% 0163 Sollentuna 7,10 178,64% 0642 Mullsjö 1,00 124,35% 0180 Stockholm 97,48 60,21% 0643 Habo 1,13 176,07% 0181 Södertälje 9,46 63,09% 0662 Gislaved 2,36 115,92% 0182 Nacka 11,01 60,99% 0665 Vaggeryd 1,19 188,09% 0183 Sundbyberg 4,21 64,98% 0680 Jönköping 13,12 72,03% 0184 Solna 10,77 71,58% 0682 Nässjö 2,44 142,69% 0186 Lidingö 4,98 79,90% 0683 Värnamo 3,29 60,47% 0187 Vaxholm 1,47 67,67% 0684 Sävsjö 1,00 223,82% 0188 Norrtälje 5,96 62,59% 0685 Vetlanda 2,23 66,91% 0191 Sigtuna 4,69 100,75% 0686 Eksjö 1,31 227,81% 0192 Nynäshamn 2,83 70,30% 0687 Tranås 1,55 144,40% 0305 Håbo 2,22 134,43% 0760 Uppvidinge 1,00 124,35% 0319 Älvkarleby 1,00 149,22% 0761 Lessebo 1,16 192,95% 0330 Knivsta 1,69 103,01% 0763 Tingsryd 1,01 221,61% 0331 Heby 1,26 98,69% 0764 Alvesta 1,57 253,45% 0360 Tierp 1,98 138,16% 0765 Älmhult 1,40 213,17% 0380 Uppsala 20,02 67,08% 0767 Markaryd 1,00 149,22% 0381 Enköping 4,00 118,13% 0780 Växjö 8,23 72,52% 0382 Östhammar 2,20 135,65% 0781 Ljungby 2,36 136,99% 0428 Vingåker 1,00 174,09% 0821 Högsby 1,16 64,32% 0461 Gnesta 1,00 99,48% 0834 Torsås 1,00 74,61% 0480 Nyköping 5,06 147,45% 0840 Mörbylånga 1,20 124,35% 0481 Oxelösund 1,00 149,22% 0860 Hultsfred 1,25 198,96% 0482 Flen 1,32 395,65% 0861 Mönsterås 1,07 139,45% 0483 Katrineholm 2,93 127,32% 0862 Emmaboda 1,00 74,61% 0484 Eskilstuna 8,67 97,53% 0880 Kalmar 6,59 79,25% 0486 Strängnäs 3,20 85,49% 0881 Nybro 1,61 108,13% 0488 Trosa 1,35 147,37% 0882 Oskarshamn 2,22 112,02% 0883 Västervik 3,08 113,04% 0884 Vimmerby 1,22 81,54% 0885 Borgholm 1,47 101,51% Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar

74 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 7 Sid 2 av 3 Bilaga 7 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Län Kommun Andel i Måluppfyllelse Andel i Måluppfyllelse Län Kommun promille (20/10 17) promille (20/10 17) * 0980 Gotland 5,68 83,19% 1441 Lerum 4,91 70,91% 1060 Olofström 1,08 92,11% 1442 Vårgårda 1,01 221,61% 1080 Karlskrona 5,86 131,56% 1443 Bollebygd 1,07 162,70% 1081 Ronneby 2,25 176,85% 1444 Grästorp 1,00 74,61% 1082 Karlshamn 2,70 73,69% 1445 Essunga 1,00 99,48% 1083 Sölvesborg 1,42 122,60% 1446 Karlsborg 1,00 174,09% 1214 Svalöv 1,16 128,64% 1447 Gullspång 1,00 174,09% 1230 Staffanstorp 3,57 83,59% 1452 Tranemo 1,00 99,48% 1231 Burlöv 1,52 196,34% 1460 Bengtsfors 1,00 124,35% 1233 Vellinge 5,39 78,44% 1461 Mellerud 1,00 149,22% 1256 Östra Göinge 1,10 293,91% 1462 Lilla Edet 1,28 155,43% 1257 Örkelljunga 1,00 149,22% 1463 Mark 3,17 62,76% 1260 Bjuv 1,31 170,86% 1465 Svenljunga 1,00 248,69% 1261 Kävlinge 4,40 107,39% 1466 Herrljunga 1,00 149,22% 1262 Lomma 3,17 62,76% 1470 Vara 1,46 187,37% 1263 Svedala 2,03 183,76% 1471 Götene 2,16 253,30% 1264 Skurup 1,56 63,77% 1472 Tibro 1,00 149,22% 1265 Sjöbo 1,94 115,37% 1473 Töreboda 1,00 198,96% 1266 Hörby 1,52 147,25% 1480 Göteborg 52,34 98,36% 1267 Höör 1,49 83,45% 1481 Mölndal 7,77 86,42% 1270 Tomelilla 1,15 237,88% 1482 Kungälv 5,14 91,93% 1272 Bromölla 1,18 63,23% 1484 Lysekil 1,15 173,00% 1273 Osby 1,17 63,77% 1485 Uddevalla 4,73 105,16% 1275 Perstorp 1,00 149,22% 1486 Strömstad 1,15 173,00% 1276 Klippan 1,45 154,36% 1487 Vänersborg 3,04 106,35% 1277 Åstorp 1,23 222,41% 1488 Trollhättan 5,13 164,83% 1278 Båstad 1,20 124,35% 1489 Alingsås 3,76 72,76% 1280 Malmö 32,71 91,24% 1490 Borås 9,80 86,28% 1281 Lund 14,90 60,09% 1491 Ulricehamn 2,02 147,74% 1282 Landskrona 3,99 143,36% 1492 Åmål 1,05 142,11% 1283 Helsingborg 13,24 77,01% 1493 Mariestad 2,14 69,73% 1284 Höganäs 2,42 61,66% 1494 Lidköping 3,87 64,26% 1285 Eslöv 3,15 118,43% 1495 Skara 1,48 67,21% 1286 Ystad 2,64 141,30% 1496 Skövde 5,03 64,27% 1287 Trelleborg 5,34 65,20% 1497 Hjo 1,00 149,22% 1290 Kristianstad 7,52 155,43% 1498 Tidaholm 1,05 71,06% 1291 Simrishamn 1,68 162,84% 1499 Falköping 2,78 107,35% 1292 Ängelholm 4,11 133,12% 1715 Kil 1,00 223,82% 1293 Hässleholm 4,26 122,60% 1730 Eda 1,00 149,22% 1315 Hylte 1,00 223,82% 1737 Torsby 1,08 184,22% 1380 Halmstad 8,69 60,10% 1760 Storfors 1,00 99,48% 1381 Laholm 2,06 169,02% 1761 Hammarö 1,50 132,64% 1382 Falkenberg 3,61 89,56% 1762 Munkfors 1,00 149,22% 1383 Varberg 6,15 84,92% 1763 Forshaga 1,02 170,67% 1384 Kungsbacka 9,67 61,72% 1764 Grums 1,09 159,71% 1401 Härryda 3,91 82,69% 1765 Årjäng 1,00 74,61% 1402 Partille 4,02 111,36% 1766 Sunne 1,38 126,15% 1407 Öckerö 1,39 125,24% 1780 Karlstad 9,24 78,05% 1415 Stenungsund 2,43 81,87% 1781 Kristinehamn 1,91 78,12% 1419 Tjörn 1,34 148,47% 1782 Filipstad 1,12 155,43% 1421 Orust 1,31 170,86% 1783 Hagfors 1,38 252,30% 1427 Sotenäs 1,00 149,22% 1784 Arvika 2,22 268,86% 1430 Munkedal 1,00 74,61% 1785 Säffle 1,20 248,69% 1435 Tanum 1,10 135,65% 1438 Dals Ed 1,00 99,48% 1439 Färgelanda 1,00 99,48% 1440 Ale 3,11 127,95% Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Västra Götaland (fort.) Värmland * Gotland

75 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 7 Sid 3 av 3 Bilaga 7 Ensamkommande barn kommunandelar och måluppfyllelse Län Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Kommun Andel i Måluppfyllelse Andel i Måluppfyllelse Län Kommun promille (20/10 17) promille (20/10 17) 1814 Lekeberg 1,00 149,22% 2303 Ragunda 1,00 99,48% 1860 Laxå 1,00 149,22% 2305 Bräcke 1,00 223,82% 1861 Hallsberg 1,40 88,82% 2309 Krokom 1,22 142,69% 1862 Degerfors 1,00 149,22% 2313 Strömsund 1,00 198,96% 1863 Hällefors 1,12 244,25% 2321 Åre 1,29 115,67% 1864 Ljusnarsberg 1,00 248,69% 2326 Berg 1,00 149,22% 1880 Örebro 14,82 62,09% 2361 Härjedalen 1,00 149,22% 1881 Kumla 1,92 142,48% 2380 Östersund 5,90 63,23% 1882 Askersund 1,00 149,22% 2401 Nordmaling 1,00 149,22% 1883 Karlskoga 2,57 106,45% 2403 Bjurholm 1,00 74,61% 1884 Nora 1,00 124,35% 2404 Vindeln 1,00 149,22% 1885 Lindesberg 1,82 150,31% 2409 Robertsfors 1,00 74,61% 1904 Skinnskatteberg 1,00 124,35% 2417 Norsjö 1,00 74,61% 1907 Surahammar 1,00 124,35% 2418 Malå 1,00 74,61% 1960 Kungsör 1,00 124,35% 2421 Storuman 1,00 74,61% 1961 Hallstahammar 1,38 108,13% 2422 Sorsele 1,00 74,61% 1962 Norberg 1,00 99,48% 2425 Dorotea 1,00 74,61% 1980 Västerås 13,16 92,60% 2460 Vännäs 1,00 174,09% 1981 Sala 1,87 132,99% 2462 Vilhelmina 1,00 223,82% 1982 Fagersta 1,12 111,02% 2463 Åsele 1,00 198,96% 1983 Köping 2,30 97,32% 2480 Umeå 13,65 61,95% 1984 Arboga 1,17 106,28% 2481 Lycksele 1,08 92,11% 2021 Vansbro 1,00 149,22% 2482 Skellefteå 6,77 128,57% 2023 Malung Sälen 1,00 348,17% 2505 Arvidsjaur 1,00 149,22% 2026 Gagnef 1,09 114,08% 2506 Arjeplog 1,00 273,56% 2029 Leksand 1,25 139,27% 2510 Jokkmokk 1,00 99,48% 2031 Rättvik 1,00 174,09% 2513 Överkalix 1,00 149,22% 2034 Orsa 1,00 74,61% 2514 Kalix 1,44 189,97% 2039 Älvdalen 1,00 124,35% 2518 Övertorneå 1,00 124,35% 2061 Smedjebacken 1,00 174,09% 2521 Pajala 1,00 174,09% 2062 Mora 1,78 153,69% 2523 Gällivare 2,00 62,17% 2080 Falun 5,77 73,27% 2560 Älvsbyn 1,00 149,22% 2081 Borlänge 4,43 95,44% 2580 Luleå 8,50 90,70% 2082 Säter 1,06 140,77% 2581 Piteå 4,15 83,90% 2083 Hedemora 1,21 226,09% 2582 Boden 2,37 262,34% 2084 Avesta 1,76 113,04% 2583 Haparanda 1,00 174,09% 2085 Ludvika 2,11 176,80% 2584 Kiruna 1,97 265,11% 2101 Ockelbo 1,00 74,61% 2104 Hofors 1,00 124,35% 2121 Ovanåker 1,00 198,96% 2132 Nordanstig 1,00 198,96% 2161 Ljusdal 1,58 141,66% 2180 Gävle 9,54 83,42% 2181 Sandviken 3,10 248,69% 2182 Söderhamn 2,02 160,05% 2183 Bollnäs 2,13 128,43% 2184 Hudiksvall 3,47 129,01% 2260 Ånge 1,00 273,56% 2262 Timrå 1,65 75,36% 2280 Härnösand 2,00 186,52% 2281 Sundsvall 9,73 84,35% 2282 Kramfors 1,44 259,06% 2283 Sollefteå 1,58 251,84% 2284 Örnsköldsvik 4,92 106,15% Jämtland Västerbotten Norrbotten

76 Migrationsverkets prognos (P5-17), Bilaga 8 Sid 1 av 1 Bilaga 8 Dygnskostnader (belopp i kr) 2017 Prognos P5 17 Prognos P4 17 Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 Dygnskostnad :2.2 dagersättning snitt :2.2 övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/ UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 Dygnskostnad :2.2 dagersättning snitt :2.2 övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/ UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 Dygnskostnad :2.2 dagersättning snitt :2.2 övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/ UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 Dygnskostnad :2.2 dagersättning snitt :2.2 övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD Genomsnittligt inskrivna Total kostnad Diff EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv EBO ABE ABT ABK STEG1/2 EVAK Buv 1:1.1 Dygnskostnad :2.2 dagersättning snitt :2.2 övrigt (sjukvård, skola mm) :2.3 total dygnskostnad* TOTAL DYGNSKOSTNAD/ UTGIFT Genomsnittligt inskrivna Total kostnad * Att styckkostnadepå förändras mellan åren har helt att göra med att beläggningsgraden förändras. Den beräknade dygnskostnaden per boendeformen inklusive tomdygn är ABE: 75kr, ABT: 340kr, ABK: 138kr, Steg 1/2: 200 kr Kostnad för omställning är inte medräknat i dygnskostnaden då detta ger en missvisande bild

77

78