Till Finansdepartementet. Remissvar på Välfärdsutredningens betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Liberalerna i Stockholms stad
|
|
- Ellen Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Till Finansdepartementet Remissvar på Välfärdsutredningens betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Liberalerna i Stockholms stad 1. Inledning Regeringens särskilde utredare Ilmar Reepalu har lagt fram ett mycket omfattande betänkande som syftar till en skärpt reglering av välfärdssektorn. Betänkandet innehåller en stor mängd förslag, varav vissa är bra men många är oerhört skadliga. Liberalerna i Stockholms stad gör bedömningen att förslagen, om de blev verklighet i sin helhet, skulle få oöverskådliga konsekvenser för stockholmarna, deras valfrihet, kvaliteten i välfärdstjänsterna samt för Stockholms stads verksamheter. Vi avstyrker därför utredningens förslag i sin helhet vad gäller en reglering av utförarnas vinster. Vi lämnar de övriga förslagen om ägarprövning utan kommentar. Trots att utredningens förslag kommer att få mycket stora konsekvenser för Stockholm har regeringen valt att inte remittera ut förslaget till Stockholms stad. Detta är högst anmärkningsvärt och visar på en nonchalans inför konsekvenserna som står i strid med det svenska utredningsväsendets stolta traditioner av saklighet och opartiskhet. Inget hindrar naturligtvis att en organisation som berörs av ett utredningsförslag inkommer med sina synpunkter till regeringskansliet, även om man inte är officiell remissinstans. Stockholms stad skulle ha kunnat göra sina åsikter kända, men den styrande majoriteten har valt att inte göra det. Trots att Stockholm är den kommun som kanske mest av alla berörs av utredningens förslag, har varken regeringen eller staden gjort någonting för att Stockholms synpunkter ska beaktas. Liberalerna i Stockholms stad inkommer därför med detta remissvar, där vi presenterar vilka konsekvenser vi bedömer att Välfärdsutredningens förslag får för Stockholm och stockholmarna. 2. Övergripande utgångspunkter De senaste årtiondena har kännetecknats av en snabb utveckling där valfriheten för medborgarna har ökat inom de allra flesta välfärdsområden. Denna utveckling har haft en avgörande roll för den gemensamt finansierade välfärdens legitimitet. Den har möjliggjort nya arbetssätt och filosofier, den har bidragit till privata investeringar i skolbyggnader och äldreboenden, den har gjort att bostadsort och kontakter har blivit mindre avgörande och den har ökat tillgången till välfärd. Istället för att undersöka hur valfriheten kan öka, tillgången till valfrihet bli mer jämlik och hur kvaliteten i såväl privat som offentligt utförd välfärd kan förbättras har utredaren valt att ägna de skarpa och nya förslagen i sitt betänkande åt frågan om vinster i välfärden.
2 Liberalismens utgångspunkt, ända sedan Anders Chydenius och Adam Smith, är att privat vinstintresse inte behöver stå i strid med det allmänna bästa. Enskilda näringsidkare som agerar i vinstintresse kommer att sträva efter effektiviseringsvinster och att försöka locka kunder genom att tillhandahålla kvalitativa tjänster till lägsta möjliga pris. Resultatet blir att produktiviteten för varje arbetad timme ökar, kvaliteten på de tillhandahållna varorna eller tjänsterna ökar, och därmed även att det allmänna välståndet ökar. På en fri och effektiv marknad är inte skäliga vinster ett tecken på bristande effektivitet eller kvalitet, utan i väsentliga avseenden precis tvärtom. Med det sagt är situationen lite annorlunda när det gäller vinstnivåer hos privata utförare i välfärdssektorn. Välfärdssektorn är inte, och bör inte vara, en fri marknad utan en politiskt reglerad sektor där det offentliga bestämmer ersättningsnivåer och ambitiöst uppställda minimikrav för kvaliteten. Om det är möjligt för privata utförare att under flera års tid ta ut mycket stora vinster så tyder det på att ersättningssystemen i något avseende är felkonstruerade. Antingen så har den beställande myndigheten betalat för hög ersättning eller ställt för låga kvalitetskrav. Eller så brister uppföljningen så att man inte får det man beställt. En annan förklaring kan vara en bristfällig konkurrenssituation, eller kanske till och med ett kartelliknande förhållande på marknaden, som gör att beställaren måste betala ett högre pris för tjänsten än vad som skulle vara fallet vid en effektiv marknad. Samtidigt gäller den grundläggande liberala logiken även välfärdssektorn. Ett visst mått av vinst är nödvändigt för att stimulera aktörer att vilja riskera sitt kapital och sin tid i att driva en verksamhet. Det finns vissa icke-vinstdrivande aktörer som kommer att vilja verka inom välfärden även utan vinstintresse, men de behöver kunna få sällskap även av vinstdrivande företag. På lång sikt kommer detta att gynna mångfalden, innovationen och effektiviteten inom välfärdssektorn. Genom en ansvarsfull kostnadskontroll och höga kvalitetskrav säkerställer vi att oseriösa aktörer hålls ute och att det offentliga inte betalar mer för sina tjänster än nödvändigt. Vi vill för övrigt notera att det offentliga agerar som beställare inom många branscher, inte minst inom bygg- och anläggningssektorn. Men där ställer utredaren inga krav på vinstbegränsningar. Bakom kraven på vinstbegränsningar döljer sig i praktiken en traditionellt patriarkal syn på arbete, där de traditionellt manliga sektorerna betraktas som riktigt arbete, som tillhör den offentliga sfären och följer marknadens spelregler, medan omvårdnad och annan välfärd betraktas som kvinnligt arbete som tillhör hemmets sfär, och inte förtjänar att avlönas på samma sätt som riktigt arbete. 3. Välfärdssektorn i Stockholm idag och i framtiden Det finns idag 118 fristående grundskolor och 68 fristående gymnasieskolor i Stockholm enligt stadens jämförelseguide. Dessutom har stadens gymnasieungdomar rätt att välja skolor (däribland fristående) i andra kommuner i Stockholms län som en del av den gemensamma gymnasieregionen.
3 Av de 1056 förskolorna i Stockholm är 340 privata, 96 föräldrakooperativ och 25 personalkooperativ, totalt 44 procent. Därtill kommer 201 privata familjedaghem. Enligt Friskolornas riksförbund går 34 procent av förskolebarnen i Stockholm i friförskolor och 25,4 procent av grundskoleeleverna i fristående grundskolor. Det finns 86 privata vård- och omsorgsboenden och 37 som är utlagda på entreprenad. Ungefär 40 procent av vård- och omsorgsboendena drivs av privata aktörer enligt LOV, vilket gör att den totala andelen vård- och omsorgsboenden i privat regi (såväl enligt LOV som LOU) är ca 57 procent. Det finns 178 privata hemtjänstutförare enligt LOV. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning finns det 104 fristående utförare av dagverksamhet, samt 20 utlagda på entreprenad och ett personalkooperativ. Det finns 60 gruppboenden utlagda på entreprenad, att jämföra med 89 kommunala. Det finns 95 privata utförare av ledsagarservice och 173 privata utförare av hemtjänst. Fristående aktörer, såväl genom LOV, entreprenad samt det särskilda regelverk som gäller inom skolväsendet, står alltså för en mycket betydande del av välfärdssektorn i Stockholm. Den offentliga sektorn kommer också att behöva byggas ut som ett resultat av befolkningstillväxten. Ett exempel är att cirka 16 nya vård- och omsorgsboenden kommer att behöva byggas fram till 2040 enligt stadens långsiktiga äldreboendeplanering. Denna siffra avser alltså bara de boenden som staden själv bygger, och som förväntas fylla 60 procent av behovet av äldreomsorg. De resterande 40 procenten av platserna förväntas fyllas av privata aktörer via LOV. Detta skulle alltså utgöra ungefär 11 vård- och omsorgsboenden av samma storlek. Ett annat exempel är de många skolor och förskolor som måste byggas i takt med att staden bygger nya bostäder. Många skolor och förskolor står också redan idag på tillfälliga bygglov och kan behöva ersättas av permanenta byggnader. 4. Förslagets konstruktion och konsekvenser Intäkterna för en aktör inom välfärdssektorn utgörs normalt sett till största delen av skattemedel enligt det ersättningssystem som beställande myndighet beslutat om. Brukaravgifter kan också vara en del av intäkterna. Om målsättningen vore att skattemedel skulle gå till välfärden, skulle vinstbegränsningen ha beräknats som andel av intäkterna eller omsättningen, eller möjligen rörelseresultatet. Istället har vinstbegränsningen beräknats som andel av det operativa kapitalet. Problemet är att det operativa kapitalet i relation till omsättningen är lågt för många företag i branschen, eftersom välfärdssektorn ofta inte kräver några stora investeringar i form av byggnader, anläggningar eller maskiner. Som andel av omsättningen blir därför den tillåtna vinsten extremt låg. Enligt de räkneexempel utredningen själv presenterar, som bygger på riktiga fall, skulle den tillåtna vinsten uppgå till 0,3-0,4 procent av omsättningen.
4 Ett annat helt avgörande problem med förslagets konstruktion är att vinstbegränsningen egentligen inte alls avser vinst utan överskott. Med överskottet kan man göra olika saker. Man kan dela ut det till ägarna, men man kan också investera det eller spara det som en buffert för sämre tider. Utredningens utgångspunkt är att i princip alla medel ska gå till den löpande verksamheten. Detta omöjliggör helt den typen av långsiktig och försiktig hushållning med överskott som är nödvändig för att en verksamhet ska klara sig. Förslaget drabbar inte bara vinstdrivande företag utan även icke-vinstdrivande aktörer såsom stiftelser eller aktiebolag med särskild vinstbegränsning. I vissa avseenden drabbas dessa utförare hårdare än vinstdrivande företag: ett vinstdrivande företag har större möjligheter att finansiera investeringar genom ägartillskott, men en stiftelse har det kapital den har. Därför har idéburna aktörer som Skyddsvärnet och Famna argumenterat för att idéburna aktörer ska undantas från utredningens förslag. Att utredaren själv föreslår till icke-vinstdrivande aktörer att de ska ta banklån för att på konstgjord väg öka sitt operativa kapital visar på hur felkonstruerat förslaget är. Vi ser också stora problem med hanteringen av underskott. Utredaren föreslår att en regel som liknar kommunallagens balanskrav införs, där aktörer får ta ut vinst för att täcka de tre senaste årens underskott. Men ett företag som bara kan täcka upp underskott i efterhand, och aldrig kan sätta av pengar för att bygga upp en buffert i förhand, riskerar att gå i konkurs innan man har haft en chans att vända resultaten. Detta gäller i synnerhet nystartade företag som ofta går med förlust i början av verksamheten. Att driva ett företag är inte samma sak som att driva en kommun, vilket regeringens utredare borde känna till. Något som heller inte tas upp är att det finns företag som har negativt operativt kapital. Ska dessa företag i så fall inte få gå med något överskott alls? Är det snarast så att de blir tvungna att gå med underskott? Enligt vad som framgår av utredningen är kravet på tillstånd och den vinstbegränsning som är en förutsättning för detta tänkt att omfatta privata aktörer. Kommunala verksamheter, däribland kommunala bolag och stiftelser, omfattas inte. De får därmed ta med sig över- och underskott genom åren på samma sätt som idag, utifrån hur kommunen väljer att organisera sin verksamhet och inom gränserna för det balanskrav som finns för kommunen som helhet. Att ha en flexibilitet när det gäller vidareföring av över- och underskott är viktigt för att kunna bedriva verksamheten rationellt. Om det är tillåtet för kommunala verksamheter, som ju inte är vinstdrivande i egentlig mening, så borde det rimligen vara tillåtet för privata aktörer också. Vårdföretagarna varnar för att åtta av tio vård- och omsorgsföretag hamnar på en rörelsemarginal under två procent. Företagen blir därmed så sårbara att de i längden inte kan överleva. Friskolornas riksförbund varnar för att förbudet mot en rimlig ekonomisk buffert kommer att driva fram mängder av konkurser och att kommunerna inte kommer att klara att på kort varsel ta emot de tiotusentals elever som kommer att stå utan skola om förslaget genomförs.
5 Konsekvenserna av förslaget riskerar alltså att bli att många fristående utförare inom offentlig sektor friskolor, föräldrakooperativ, äldreboenden, hemtjänstföretag, utförare inom boende för personer med funktionsnedsättning, brukarkooperativ inom personlig assistans, missbruksvård, dagverksamheter, parklekar, fritidsklubbar, vårdcentraler, sjukhus, HVB-hem tvingas lägga ner. Detta innebär i sin tur att kommunerna kommer att behöva ta över verksamheter som ligger på entreprenad, eller starta nya verksamheter för att täcka upp för friskolor eller LOV-verksamheter som stänger. Omställningen kommer sannolikt i vissa avseenden att bli kaotisk, och kommer att innebära mycket stor oro för de barn, föräldrar, brukare, anhöriga och personal som påverkas. Omställningen kommer också att innebära kostnader för kommunerna, som kommer att behöva inrätta en lednings- och administrationsstruktur för att kunna leda verksamheten på ett bra sätt. Ett exempel är att ett övertagande av ett servicehus och vård- och omsorgsboende i Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholm medförde tillfälliga kostnader om 1,5 miljoner kr arbetade personer i Stockholms stad arbetade personer i staden, en minskning med ca personer. 2 Denna minskning kan till stor del härledas från att arbetsuppgifter som tidigare utförts i stadens egen regi nu utförs av privata utförare. Efter maktövertagandet, som åtföljdes av ideologiskt motiverade återkommunaliseringar av ett antal verksamheter, har antalet anställda i staden ökat igen. Det är svårt att bedöma hur stora omställningskostnaderna skulle bli för Stockholms stad om man skulle ta över alla de verksamheter som nu bedrivs av fristående aktörer. Äldreboendet i Enskede-Årsta-Vantör hade en total personalstyrka på 200 personer, vilket innebar en kostnad på kr per anställd. Skulle en återgång till kommunal regi för samtliga personer som uppskattningsvis kan beräknas arbeta i den privata kommunalt finansierade välfärdssektorn i Stockholm (eller deras tjänster) komma med samma prislapp per anställd, skulle det innebära en engångskostnad på 78,75 miljoner för Stockholms stad. Som nämndes ovan förväntas också fristående aktörer utifrån dagens situation spela en helt avgörande roll i den utbyggnad av välfärdssektorn i Stockholm som blir nödvändig på såväl kort som lång sikt för att tillgodose behoven i en stad som växer. Skulle dessa aktörer inte kunna verka skulle mycket stora investeringskostnader för förskolor, skolor och äldreboenden behöva bäras av staden, vilket negativt skulle påverka möjligheterna att med bibehållen soliditet finansiera andra prioriterade investeringar, framför allt i bostäder. Men utöver de praktiska och ekonomiska konsekvenser som utredningens förslag skulle få för Stockholms stad vill Liberalerna framför allt framhålla att valfriheten för stockholmarna skulle gå förlorad. Det skulle bli svårare för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning att hitta den utförare som bäst motsvarar ens behov och förväntningar. Nya idéer och arbetssätt skulle få svårare att utvecklas och spridas. Mer makt skulle flyttas från de enskilda medborgarna till politiker och tjänstemän. När det blir svårare att komma till Stockholms stads årsredovisning 2014, s. 108.
6 rätta med dålig kvalitet genom att byta utförare kommer legitimiteten hos den universella välfärdsstaten att urholkas. På mycket lång sikt riskeras en tudelning av samhället, där de som kan betala för sig får köpa helt privata tjänster till god kvalitet och högt pris, medan andra får hålla till godo med offentligt finansierade välfärdstjänster som på grund av bristande betalningsvilja hos folkflertalet brister i kvalitet. Denna tudelning skulle inte minst bli kännbar i Stockholm, som har några av landets mest och minst välbeställda stadsdelar. För en regering som sätter minskandet av klyftor högt på den politiska dagordningen bör värnandet av valfrihet och bra välfärd för alla ha högsta prioritet. 5. Alternativa lösningar Såsom redovisades i avsnitt 2 är vinstnivåer i offentligt finansierad men privat utförd välfärd inte en betydelselös fråga. Att däremot sätta upp ett absolut vinsttak låter sig förmodligen inte göras. Framför allt är uppdelningen av användningen av offentliga medel i överskott och verksamhet en på många sätt falsk dikotomi. Överskott kan gynna kvaliteten, genom att möjliggöra nya investeringar eller fungera som buffert vid ekonomiskt sämre tider. Medel som anslås till den löpande verksamheten kan å andra sidan användas på ett sätt som inte alls gynnar kvaliteten, genom meningslös konsumtion (se nedan) eller som en form av dold vinstutdelning, i de fall ägarna också är anställda i bolaget. Utredningens förslag (10.4) innebär att en verksamhet som går med ett otillåtet överskott inte ska få ta emot offentliga medel. Som vissa remissinstanser, exempelvis Friskolornas riksförbund, påpekar innebär detta att utförare som bedriver sin verksamhet effektivt, och därmed är på väg mot ett överskott, kommer att tvingas ha verksamhetsrelaterade utgifter som är större än vad de egentligen vill ha. Detta, om något, framstår som slöseri med skattemedel. Förutom skärpta krav på ägare i enlighet med Ägarprövningsutredningens förslag (som Välfärdsutredningen ansluter sig till) är det svårt att peka på några centrala, allomfattande reformer som skulle säkerställa att skattemedel går till avsedda ändamål. Istället handlar det om att ställa hårdare kvalitetskrav och att göra mer noggranna och relevanta uppföljningar, område för område, verksamhet för verksamhet. 6. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser vi att förslaget är illa genomtänkt, illa konstruerat och skulle få konsekvenser som blir betydligt mer omfattande och negativa än vad utredningen själv påstår. Som flera remissinstanser har varit inne på bygger utredningen på en förlegad syn på företagande. Vinst och överskott är normalt ett mått på effektivitet och kvalitet. Konstlade försök att begränsa överskott kommer inte att få avsedd effekt. Vill man säkerställa att offentliga medel huvudsakligen används i verksamheten, en målsättning som vi delar, finns det andra och bättre sätt att uppnå det.
7 Valfriheten i den svenska välfärden har vuxit fram gradvis, som ett resultat av att medborgarna var och en har gjort olika val, men den skulle komma att dö plötsligt, genom ett politiskt pennstreck. En sådan händelseutveckling ter sig svårförståelig inte minst i ljuset av att det till synes råder en bred samstämmighet över partigränserna om att valfrihet och en mångfald av utförare bör vara en del av den moderna välfärdsstaten. Det är beklagligt att vi nu diskuterar förslag som syftar till att avveckla valfriheten, istället för att utveckla den. Att i smyg eller av misstag avveckla valfriheten är något som Liberalerna aldrig kommer att medverka till. Om regeringen verkligen avser avvecklandet av den svenska valfriheten bör denna avsikt och skälen för den öppet redovisas så att folket har möjlighet att i kommande val självt bilda sig en uppfattning i frågan. Många stockholmare kommer att ha ytterst svårt att förstå varför deras skola, deras hemtjänstföretag, deras vårdcentral ska behöva lägga ner. Det är något som regeringen i så fall får förklara. Om regeringen avser något annat är vårt förslag att föreliggande utrednings förslag om vinstbegränsning helt enkelt stoppas i papperskorgen och att en bred, pragmatisk och blocköverskridande uppgörelse eftersträvas, byggd på en fördjupad analys och korrekta fakta om valfrihet, välfärd och företagande. Stockholm Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd och gruppledare, Liberalerna i Stockholms stad
Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala.
Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka 200 000 människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. För att utvecklingen i länet ska hänga med i denna ökning är det helt nödvändigt att
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 15 (31) 10 Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-301/2017 s beslut 1. godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar
Läs merUtredning av konsekvenserna av vinstförbud i välfärden Skrivelse av Anna König Jerlmyr (M) och Lotta Edholm (L)
PM 2017:259 RI (Dnr 108-1418/2017) Utredning av konsekvenserna av vinstförbud i välfärden Skrivelse av Anna König Jerlmyr (M) och Lotta Edholm (L) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merOrdning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
YTTRANDE 1(4) 2017-02-17 Dnr UFV 2016/1975 Finansdepartementet Box 256 751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Fredrik Andersson Utbildningsledare Telefon: 018-471 18 91 fredrik.andersson@uadm.uu.se
Läs merVälfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet
Läs mer13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS
13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS 2018-0150 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-03-28 LS 2018-0150 Landstingsstyrelsen Yttrande
Läs merYttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
DNR FI2016/04014/K PRO DNR 16-165 2017-02-23 Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Pensionärernas
Läs merOrdning och reda i välfärden SOU 2016:78
1(6) 2017-02-24 Finansdepartementet Karin Pilsäter 08-782 91 23 karin.pilsater@tco.se Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 Fi2016/04014/K TCO har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet från
Läs merYttrande: Ordning och reda i välfärden (SOU 216:78)
Remissyttrande Datum 2017-02-20 Föreningen Blomsterfonden Box 11091 10061 Stockholm Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Regeringskansliet per e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande: Ordning
Läs merVissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Ert dnr: Fi2018/00130/K Sektionen för demokrati och styrning Lars Kolmodin Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot
Läs merRemissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78
Sundbyberg 24 feb 2017 Dnr.nr: Fi2016/04014/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett samarbete
Läs merRemissyttrande avseende Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Fi2016/04014/K HK dnr Reepalu 2016-0147 Regeringskansliet per e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Stockholm den 15 februari 2017 Remissyttrande avseende
Läs merVälfärdsutredningen konsekvenser för företag och brukare Anders Morin Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna
Välfärdsutredningen konsekvenser för företag och brukare Anders Morin Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Varje vinstreglering av konkurrensmarknader skadlig Generella effekter på näringslivet
Läs merFöljer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?
Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att
Läs merUngas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv
Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.
Läs merFörslaget kommer att leda till minskad valfrihet för elever, patienter och brukare genom att färre aktörer kommer kunna verka i välfärdssektorn
Remissvar: SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden Västsvenska Handelskammaren, som är en oberoende medlemsorganisation för näringslivet i Västsverige, vill härmed avlämna följande remissvar. Västsvenska
Läs merNationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden
Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare
Läs merDE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden
DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng - en rapport om hur
Läs merVälfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-06-02 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 50 129 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-06-15 Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
Läs merYTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
YTTRANDE Dnr Fi2016/04014/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 20 februari 2017 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Sammanfattning
Läs merVälfärdstappet - Västernorrlands län
Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merVä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n
Västernorrlands län Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
Läs merVälfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
2017-08-31 Dnr 299/2017 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Fi2017/02150/K Sammanfattning Konkurrensverket vidhåller sin tidigare
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merHälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (DS 2016:8)
Datum 2016-06-07 SJ Er referens S2016/02521/SF Vår referens Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se/ s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning
Läs merYttrande över SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden
Yttrande Dnr 20160121 23 februari 2017 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden har fått möjlighet att yttra sig till Finansdepartementet angående SOU
Läs merVinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017
Vinster ur välfärden Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Bakgrund Politisk överenskommelse efter valet 2014 Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna,
Läs merRemissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38
Sundbyberg 11 sept 2017 Dnr.nr: Fi2017/02150/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38 Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt
Läs merStort stöd för rätten att välja skola
Stort stöd för rätten att välja skola Anser du att det är rätt eller fel att man kan välja vilken grund- eller gymnasieskola barnen ska gå i? Samtliga 8 Man 8 Kvinna 8- år - år 8 - år 8 - år 8 - tkr/år
Läs merVä lfä rdstäppet Blekinge lä n
Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merFÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn
FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande
Läs merVälfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen
Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande
Läs merHur och varför ska brukare använda sig av öppna jämförelser? Maria Ottosson
Hur och varför ska brukare använda sig av öppna jämförelser? Maria Ottosson maria.ottosson@grkom.se Målet med strategin [M]ed öppna jämförelser som underlag kan medborgare, patienter och brukare vara så
Läs merVä lfä rdstäppet Uppsälä lä n
Uppsala län Vä lfä rdstäppet Uppsälä lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merVä lfä rdstäppet Kronobergs lä n
Kronobergs län Vä lfä rdstäppet Kronobergs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merVä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n
Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) Dir. 2015:108. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) Dir. 2015:108 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild
Läs merGrupparbete Jobbet och samhället
Grupparbete Jobbet och samhället Utgå från det parti/partier just din grupp har blivit tilldelat. Fundera över följande frågor: 1. Hur vill ditt parti att eventuellt överskott i välfärden ska användas?
Läs merYttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) - Halmstads kommun (Fi2016/04014/K)
Halmstad Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2017-02-28 fi.rcgistrator@rcgeringskansliet.se Dnr I
Läs merDN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos
DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt
Läs merVä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n
Västmanland Vä lfä rdstäppet Vä stmänländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merVINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON
VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)
Läs merDnr /2018. Äldrenämndens beslut
Sida 21 (51) 13 Central entreprenadupphandling av vård- och omsorgsboenden 2019 Förslag till vård- och omsorgsboenden att ingå kommande central upphandling av entreprenaddrift Dnr 5.1.2-125/2018 Äldrenämndens
Läs merVä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n
Värmlands län Vä lfä rdstäppet Vä rmländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merVä lfä rdstäppet Kälmär lä n
Kalmar län Vä lfä rdstäppet Kälmär lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merVä lfä rdstäppet Norrbottens lä n
Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merKvalitet i välfärden
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss
Läs merFöretag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt
Företag i välfärden om drivkrafter och vinstdebatt En Demoskopundersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv 2011-07-02 Om undersökningen Syfte Att undersöka attityder till förslag om vinstbegränsning bland
Läs merVä lfä rdstäppet Ö rebro lä n
Örebro län Vä lfä rdstäppet Ö rebro lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merFöretagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega
Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst Ingår i Almega Om Vårdföretagarna Arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare inom vård och omsorg. Ingår i Almega. Cirka 1 900 medlemsföretag.
Läs merFinansdepartemente Stockholm. Yttrande över Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 (dnr Fi2016/04014/K) Bakgrund
t Finansdepartemente 103 33 Stockholm Yttrande över Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 (dnr Fi2016/04014/K) Reumatikerförbundet har cirka 50 000 medlemmar som oftast är stora konsumenter av sjukvård.
Läs merYttrande över SOU 2016:78, "Ordning och reda i välfärden"
2017-01-12 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1 (6) Regeringen 103 33 STOCKHOLM Yttrande över SOU 2016:78, "Ordning och reda i välfärden" Inledning Det kommunala uppdraget kan på en övergripande nivå definieras i två
Läs merDen svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
Läs merLag om valfrihet - tillämpning i Stockholms stads äldreomsorg
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-19 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Lag
Läs merSocialnämndens beslut. 3. Paragrafen justeras omedelbart.
Sida 10 (37) 5 Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten Svar på remiss från kommunstyrelsen av betänkande av utredningen om framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2 Dnr 1.6-61/2014
Läs merYttrande över betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
REMISSVAR DNR: 5.1.1-2016- 1615 ERT DATUM: 2016-11- 24 ER REFERENS: FI2016/04014/K Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Riksrevisionen
Läs merVä lfä rdstäppet Stockholms lä n
Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merOron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015
Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero
Läs merREMISSVAR (SOU 2017:38)
2017-09-11 Rnr 54.17 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (SOU 2017:38) Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Välfärdsutredningens betänkande Syftet med betänkandet: 1) Analysera
Läs merSammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte
Läs merYttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående
Läs merRapportens slutsatser
Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merAcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag
Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal
Läs merRemiss - Välfärdsutredningens slutbetänkande - Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Jonas Jansson, 0485-471 25 jonas.jansson@morbylanga.se YTTRANDE Datum 2017-07-24 Ert datum Sida 1(2) Dnr 2017/000648-017 Er referens Fi2017/02150/K Finansdepartementet Remiss
Läs merVä lfä rdstäppet Skä ne lä n
Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget
Läs merRemissvar- Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Diarienr KLF 2017/792
REMISSVAR 1 (2) Ärendenr Kvalitet och planering 2017-06-15 2017/190-1.3.1.1 Sven Teglund Remissvar- Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Diarienr KLF 2017/792 Kommunens
Läs merHöj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning
2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras
Läs merFöretagarombudsmannen
Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet
Läs merYTTRANDE ÖVER REMISS AV VÄLFÄRDSUTREDNINGENS DELBETÄNKANDE ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN (SOU 2016:78)
1 (5) Er beteckning Fi2016/04014/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER REMISS AV VÄLFÄRDSUTREDNINGENS DELBETÄNKANDE ORDNING OCH REDA I VÄLFÄRDEN (SOU 2016:78) Region Västmanlands
Läs merBehovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S)
PM 2011:96 RIV (Dnr 321-2096/2009) Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse från Roger
Läs merYttrande Fi2016/04014/k. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten Stockholm
2017-02-24 Yttrande Fi2016/04014/k Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm Betänkandet SOU2016:78 Ordning och reda i välfärden Fysioterapeuterna har med
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merVÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD
VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD - INTE STORA VINSTER BRA VÅRD FÖRE SKATTESÄNKNINGAR OCH PRIVATISERINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (7) EN
Läs merSvar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
1[1] 2017-09-11 Dnr KS/2017:417 Referens Lena Bogne Mottagare Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se kopia till: fi.ordning.och.reda@regeringskansliet.se Svar på remiss Välfärdsutredningens
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merRemiss - Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Ärendenr 2016/
42 Remiss - Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Ärendenr 2016/1612-1.2.3.7 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa
Läs merVår gemensamma syn på vinst i välfärden
Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet
Läs merPrivata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt
Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs
Läs merVästra Götalands län
Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merMedborgarna och den offentliga sektorn
Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter
Läs merYttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merRapport Allmänhetens uppfattning om vinstmarginaler i välfärden
Rapport Allmänhetens uppfattning om vinstmarginaler i välfärden -- Om undersökningen Målgrupp: Undersökningens målgrupp var allmänheten från år. Antal intervjuer: Totalt genomfördes intervjuer Metod: Genomfördes
Läs merVinst i vård och omsorg
2009-11-13 Vinst i vård och omsorg Innehåll 1 Förord... 3 2 Sammanfattning och slutsatser... 4 3 Bakgrund... 6 4 Andra undersökningar om vinst i vårdbolag... 7 5 Metod och urval... 8 6 Resultat... 9 6.1
Läs merBOENDEPLANERING FÖR ÄLDRE 2014, MED UTBLICK MOT Östra Söderort
SID 1 (8) REV 2013-01-24 ERING FÖR ÄLDRE 2014, 2015-2016 MED UTBLICK MOT 2030 Östra Söderort SID 2 (8) BAKGRUND Boendeplanen för äldre uppdateras årligen av äldrenämnden i samband med flerårsbudgeten (treåringen).
Läs merCoompanions remissvar gällande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
Datum 2017-02-01 Ert diarienr: Fi2016/04014/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Coompanions remissvar gällande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Coompanion är en företagsrådgivande
Läs merTill statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)
2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND
Läs merSammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen
Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas
Läs merMarknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?
Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet
Läs merYttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.5 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2017-02-08 Ärende 4.5 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Om ett företag håller en hög kvalitet, minst lika hög som de offentliga
Läs merYttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53
1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll
Läs merKatalys argument Läs alla Katalys argument på katalys.org 1
Katalys argument Läs alla Katalys argument på katalys.org 1 / 2017 Ett steg i rätt riktning Därför bör förslagen i Ilmar Reepalus välfärdsutredning genomföras! MATS WINGBORG Sammanfattning Om författaren
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 20 (28) 12 Omställning av enheten för ensamkommande barn och ungdomar Dnr 1.7.2-673/2016 Socialnämndens beslut 1. Förvaltningschefen får i uppdrag att genomföra den i ärendet beskrivna omställningen
Läs merDet kommunala uppdraget!
Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder
Läs merRemissvar på delbetänkandet Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78
Sida 1 av 9 fi.registrator@regeringskansliet.se Finansdepartementet Remissvar på delbetänkandet Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78 Privata assistansanordnares Riksorganisation (PARO) vill härmed
Läs merSmå barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
Läs merFritt val i vård och omsorg LOV
Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt
Läs merFamnas remissvar Ökad insyn i välfärden SOU 2016:62
Datum Beteckning 2017-02-20 SOU 2016:63 Sida 1 (6) Socialdepartementet 111 52 Stockholm Dnr: S2016/06178/FS Famnas remissvar Ökad insyn i välfärden SOU 2016:62 SOU 2016:62 föreslår att offentlighetsprincipen
Läs mer